Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun 2012-10-26 1
Innehållsförteckning FÖRORD... 3 NYANLÄNDA ELEVER... 4 VILKA ÄR DE NYANLÄNDA BARNEN/ELEVERNA?... 4 INTEGRATIONSENHETENS ANSVAR... 4 FÖRSKOLANS ANSVAR... 4 RUTIN FÖR ATT FRÄMJA BARNS TVÅ- ELLER FLERSPRÅKIGHET I FÖRSKOLAN... 5 GRUNDSKOLAN... 6 FRITIDSHEM... 9 GYMNASIESKOLA... 9 UPPFÖLJNING... 10 2
Förord Följande riktlinjer gäller mottagande och utbildning för nyanlända barn och elever i Säters kommun. Inom grundskolan gäller med några få undantag samma bestämmelser för nyanlända elever som för alla andra elever i skolan. Några bestämmelser reglerar rätten till skolgång och utbildningens innehåll för bl.a. asylsökande elever. Bortsett från dessa undantag gäller alla skolförfattningar för de nyanlända eleverna. Speciellt betydelsefulla är de bestämmelser som gäller skolans likvärdighet, elevens tillgång till utbildning och särskilt stöd samt utbildningens anpassning till elevens individuella behov och förutsättningar. Grunden för arbetet med barn och ungdomar är FN:s konvention om barnets rättigheter. Konventionens artikel 2 tydliggör att rättigheterna gäller alla barn: Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 3
Nyanlända elever Vilka är de nyanlända barnen/eleverna? Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i förskolan grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Barnen har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Många har permanent uppehållstillstånd redan vid ankomsten. Andra har fått uppehållstillstånd efter en längre väntan på flyktingförläggning eller inneboende hos bekanta. En del är asylsökande. Av dem har de flesta kommit med sina föräldrar medan andra har kommit ensamma utan legal vårdnadshavare. Vissa kommer som anknytning till flyktingar med uppehållstillstånd. Några har kommit för att en förälder har gift sig med en svensk medborgare. Ytterligare några håller sig gömda i hopp om att få ett negativt beslut på sin asylansökan omprövat. Andra åter är s.k. papperslösa barn, barn eller ungdomar som finns i Sverige men som inte har registrerats av Migrationsverket eftersom de inte ansökt om uppehållstillstånd. Ett barn eller en ung person som kommer till skolan kan följaktligen komma direkt från ett annat land men kan också ha vistats i Sverige under kortare eller längre tid. Att vara nyanländ kan alltså betyda nyanländ till skolan men samtidigt tidigare anländ till Sverige och ibland också innebära att man lärt sig svenska i viss utsträckning. Integrationsenhetens ansvar Integrationsenheten ansvarar för den nyanländes introduktion i samhället. I samråd med den enskilda och utifrån dennes förutsättningar upprätta en introduktionsplan. Detta gäller alla nyanlända och oavsett ålder. Syftet med introduktionsplanen är att möjliggöra den nyanländes delaktighet under den första perioden. Integrationsenheten kontaktar rektor för att förbereda den första kontakten med förskolan/skolan och ger förskolan/skolan information om barnet/eleven och dess familj. När familjen anländer till kommunen ansvarar integrationsenheten för att barnet ställs i den kommunala barnomsorgskön. Barnet placeras i förskolan så snart det finns ledig plats. Integrationsenheten ansvarar för att barnet/eleven genomgår hälsoundersökning vid vårdcentralen. Förskolans ansvar Förvaltningsassistenten placerar barnet på en förskoleavdelning. Föräldrarna får ett placeringsmeddelande hem. En kopia på placeringsmeddelandet skickas till avdelningen där barnet ska börja. Tid bokas för ett möte tillsammans med förskolechef, föräldrar och tolk. Syftet med mötet är att ge information om hur förskolan fungerar. Förskolechef lämnar ut skriften Förskolan är 4
till för ditt barn en broschyr om förskolans läroplan (om aktuell översättning finns tillgänglig). Föräldrarna får också information om gällande placeringsregler för förskolan. Ett inskolningssamtal med tolk genomförs på förskolan. Föräldrar och personal gör upp om tider för inskolning. I samtalet uppmuntras föräldrarna att berätta om sitt barn, barnets matvanor, sovtider och allt som är av värde att veta för personalen. Personalen berättar hur en inskolning går till, att det tar ca 2-3 veckor. Förskolan tar vid behov in tolk vid inskolning. Mottagande av nyanlända barn i förskolan innebär att man anordnar modersmålsstöd. Det är lika viktigt att föräldrarna inte glöms bort i detta sammanhang. Förskolechef beslutar om modersmålsstöd. Rutin för att främja barns två- eller flerspråkighet i förskolan Skollagen: Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (8 kap. 10 ). I Läroplan för förskolan poängteras betydelsen av både svenskan och modersmålet i formuleringar av förskolans uppdrag och mål: Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden (s.7). Förskolans förhållningssätt ska vara att visa intresse för barnets modersmål, att uppmuntra att modersmålet talas i hemmet, att vara nyfiken och positivt inställd till flerspråkighet för att på olika sätt legitimera och mentalt stödja modersmålet. Förskolan strävar efter att anställa flerspråkiga modersmålspedagoger för att stödja barnens utveckling av modersmålet. Utöver att anställa modersmålspedagoger arbetar förskolan för att modersmålsstödet ska vara en integrerad del i den vardagliga verksamheten och ingå så långt som möjligt i alla förskolans förekommande aktiviteter. Nedan redovisas exempel på vad detta innebär. Personalen frågar barn och föräldrar hur viktiga fraser eller olika begrepp som används i olika teman sägs på modersmålet. Nyanlända vuxna erbjuds praktik inom förskolan via integrationsmottagningen. Personalen använder en skrivbok där både föräldrar och pedagoger kan anteckna ord som är bra att kunna eller då barnet inte kan vissa begrepp på svenska kan detta vara ett enkelt sätta att stödja barnets förståelse. Personalen letar efter översättningar tillsammans, antingen i lexikon eller på nätet. Personalen ser till att barnets modersmål syns, genom alfabet, böcker, affischer mm. Genom biblioteket lånar personalen böcker på olika språk med bilder från barnets eller föräldrarnas länder eller kultur. 5
Gamla tidningar från olika länder som biblioteket skall kassera kan komma till användning när barnen behöver bilder att klippa ur. Personalen frågar föräldrarna om de har gamla tidningar på modersmålet som kan användas för att klippa bilder ur. Barnets favoritmusik lånas från föräldrarna. Inspelade sagor eller sånger på modersmålet hämtas från Utbildningsradion och biblioteket. Grundskolan Skolans ansvar Nyanlända elever skall skrivas in i förskoleklassen/skolan så fort som möjligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten till Sverige. Det första informationsmötet med eleven och dennes föräldrar anordnas av skolan innan eleven börjar i förskoleklassen/skolan. Då träffar eleven och föräldrarna rektor, förskollärare alt. läraren för svenska som andraspråk och skolsköterska. Om modersmålslärare inte finns beställs tolk. Det tar flera år att tillägna sig ett nytt språk så att det fullt ut kan användas inom olika skolämnen. Särskilt lång tid tar denna process för de elever som inte får möjlighet att vidareutveckla sitt modersmål och för de elever som när de kommer till Sverige inte har gått i skolan eller har kort skolbakgrund. Mottagande av nyanlända elever innebär att man inom grundskolan erbjuder modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål samt undervisning i svenska som andraspråk enligt skolförordningen 5 kap, 4, 7-15. Modersmålsundervisning Barn som har minst en vårdnadshavare med ett annat språk än svenska som modersmål kan vara berättigad till undervisning i detta språk. Modersmålsundervisning är undervisning i elevens hemspråk och erbjuds från förskoleklass i högst sju år, om minst fem elever i kommunen vill läsa språket. Undervisning ska hjälpa eleven att utveckla sitt eget språk och ge honom/henne möjlighet att lära sig om sin kultur. Modersmålsundervisning är ett eget ämne i grundskolan. Målet är att barnen på ett bra sätt ska tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens. Arbetet ska ske i sådana former att elevernas personliga utveckling främjas och deras självkänsla stärks. För nationella minoritetsspråk 1 gäller att undervisning kan ges till barn som inte talar språket hemma varje dag. Även adoptivbarn har rätt till undervisning på sitt modersmål även om språket 1 De nationella minoritetsspråken är samiska, meänkieli och romani chib, finska och jiddisch har utökade rättigheter när det gäller undervisning i och på modersmål. 6
inte talas i hemmet. Alla elever ska dock ha grundläggande kunskaper för att ha rätt till undervisning i ämnet modersmål och det ska vara ett dagligt umgängesspråk i hemmet. Elevens rektor i samverkan med modersmålslärare avgör om eleven har grundläggande kunskaper i språket och därmed förutsättningar att nå målen i kursplanen för ämnet modersmål. Modersmålslärarna kan vid sidan av kursplanen få vägledning i sin bedömning genom att använda olika språkbedömningsverktyg. Hur ansöker man om modersmålsundervisning Föräldrarna ska vända sig till skolan för att fråga om undervisning. Det är föräldrarna som bestämmer om man vill ansöka, inte personal på skolan. Skolan ska informera föräldrar när det är tid för ansökan och hur de ska göra. Modersmålsundervisning är frivillig och kostnadsfri för föräldrarna. Organisation av modersmålsundervisning i grundskolan Skollagen medger flera olika sätt att organisera språkundervisning. Det vanligaste sättet att organisera språkundervisning för elever med andra modersmål än svenska är genom frivillig modersmålsundervisning inom eller utanför den garanterade undervisningstiden. Men det finns en rad andra möjligheter. Att läsa ämnet som språkval Modersmålsundervisning kan erbjudas inom ramen för språkval. Då läser de elever som har grundläggande kunskaper i modersmålet språket enligt kursplan för ämnet modersmål. Elever som inte har grundläggande kunskaper i sitt modersmål har möjlighet att läsa språket enligt kursplan för moderna språk och börja på en nivå som svarar mot deras förkunskaper. Att läsa ämnet som elevens val Modersmålsundervisning enligt kursplanen för ämnet modersmål får anordnas som elevens val. Elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Modersmålsundervisning kan organiseras enbart inom ramen för elevens val eller som en fördjupning av den övriga modersmålsundervisningen. Även språkval kan anordnas som elevens val. Huvudmannen kan erbjuda undervisning från nybörjarnivå om fler än fem elever väljer den språkundervisningen. Att läsa ämnet som skolans val I timplanen anges att skolans val får uppgå till 600 timmar. Dessa ska användas till undervisning i ett eller flera ämnen. Rektor kan besluta om att använda timmar inom skolans val till ämnet moderna språk eller till ämnet modersmål. Undervisning på elevens umgängesspråk Tvåspråkig undervisning är ytterligare en möjlighet för en huvudman att erbjuda undervisning till flerspråkiga elever. Högst hälften av undervisningsspråket kan ges på elevens umgängesspråk. En huvudman kan erbjuda tvåspråkig undervisning på svenska och ett annat språk under hela 7
grundskolan. Förordningen om försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan årskurserna 7-9 är förlängd och gäller till den 1 juli 2015. Studiehandledning på modersmål Barn och ungdomar som nyligen kommit till Sverige och inte kan tillräckligt för att följa undervisningen på svenska kan få undervisningen förklarad på sitt modersmål. Om det befaras att en elev inte kommer nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, så ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att behovet utreds. Väljer rektor att sätt in studiehandledning på elevens modersmål ska den ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Föräldrar och skola bör samtala om elevens behov av studiehandledning. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl (5 kap 4 Skolförordningen (2011:185) samt 9 kap, 9 Gymnasieförordningen (2010:2039). Särskild undervisningsgrupp och åtgärdsprogram i grundskolan Syftet med placering i särskild undervisningsgrupp i form av förberedelseklass är att förbereda eleven för en skoltillvaro i en ordinarie klass. Eleven och dess föräldrar ska vara bekanta med, och känna sig trygga i, det svenska skolsystemet. Elevens svenskkunskaper ska vara så bra att han/hon kan följa undervisningen. Forskning påvisar att det finns en risk att elever som går länge i förberedelseklasser tappar ämneskunskaper de haft med sig från hemlandet. Det är därför viktigt att undervisningen bedrivs allsidigt och inte bara fokuserar på svenskinlärning. För undervisning i andra ämnen har eleven rätt till studiehandledning på sitt modersmål, om det behövs. När/om rektor beslutar att eleven ska placeras i förberedelseklass och ha anpassad studiegång ska besluten dokumenteras och åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogrammet ska syfta till att eleven, utifrån sina förutsättningar, så snart som möjligt fullt ut ska kunna gå in i ordinarie klass. Målsättningen är att detta ska kunna ske efter högst ett år. Inom den tiden ska resultaten följas upp och utvärderas. Om eleven har behov av att gå kvar i förberedelseklassen ytterligare tid görs en bedömning om en separat pedagogisk utredning behöver göras eller om den samlade dokumentationen räcker, samt om ett nytt åtgärdsprogram behöver utarbetas. Gömda barn Om en elev håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas har denne inte rätt till utbildning, förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg (SFS 2004:700). En skolhuvudman får dock ta emot en elev som inte räknas som bosatt i Sverige. Det är alltså inte förbjudet att erbjuda gömda barn skolgång, men det finns inte heller någon skyldighet för skolan att erbjuda plats. Att ta ett sådant beslut ligger för närvarande på den enskilda skolans rektor. 8
Fritidshem Om det är aktuellt erhåller barnet plats på fritidshem. Erfarenhet visar att det är en stor omställning att möta många nya barn och vuxna varför inskrivning på fritidshem ej bör ske samtidigt som barnet börjar skolan. Normalt sker inskrivning vid fritidshemmet någon vecka efter skolstart. Varje barns placering bedöms dock individuellt. Rektor för fritidshemmet ansvarar för första mötet inför fritidshemsplaceringen. Rektor bedömer vilka personer som ska vara med vid det första samtalet. Vid första samtalet beskrivs fritidshemmets verksamhet och rutiner. Under den tid som barnet är på fritidshemmet är personalen på fritidshemmet ansvarig för kontakter med barnets föräldrar. Gymnasieskola Språkintroduktion 2 Syftet med språkintroduktion är att ge ungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk. I övrigt ska språkintroduktion innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen (gymnasieförordningen kap 6). Det är önskvärt att eleven, där det är möjligt, kan få följa undervisningen i någon av skolans nationella kurser. Det blir samtidigt en språkpraktik och ett led i integrationen i skolans vanliga undervisning. Under tiden i språkintroduktion har eleven fortsatt stöd från kurator och skolsköterska. Modersmålsundervisning När ungdomarna börjar gymnasieskolan kan de fortsätta läsa sitt modersmål. Modersmål kan läsas inom kursplanen som individuellt val, språkval (moderna språk) eller som utökad studiekurs utanför timplanen. Beroende på elevunderlag och resurser erbjuder kommunerna olika möjligheter till modersmålsundervisning på gymnasiet. 2 Språkintroduktion är ett av de fem introduktionsprogrammen. Språkintroduktion ska ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning i svenska för att de ska kunna gå vidare till gymnasieskolan eller annan utbildning. Språkintroduktion är inte sökbar utan individuellt anpassad efter varje enskild elevs behov. 9
Uppföljning Förskolan Uppföljningssamtal sker efter ca 6-8 veckor. Barnet är med i delar av samtalet för att berätta hur han/hon trivs på förskolan. Vid behov bokar förskolan tolk som ska vara med. I samtalet stämmer man av hur inskolningen och den första tiden på förskolan fungerat. Pedagogen lyfter även värdet av föräldrakontakten och betydelsen av en daglig kontakt mellan förskolan och föräldrarna. Därefter deltar föräldrarna i förskolans ordinarie utvecklingssamtal och föräldramöten. Vid behov bokar förskolan tolk för dessa sammankomster. Skolan Varje skola ska årligen bedöma i vilken grad de nyanlända elevernas behov av modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk kunnat tillgodoses, regelbundet se över sina rutiner för mottagning och introduktion, utvärdera effekterna av placeringen för den enskilda eleven. Skolans ansvar att följa upp och utvärdera undervisningen, barns och ungdomars utveckling och deras skolsituation i stort omfattar alla elever. 10