FLADDERMUSINVENTERING TORPAÄNGEN, VÄXJÖ

FLADDERMUSINVENTERING TORPAÄNGEN, VÄXJÖ 2015-09-08 Naturcentrum rapport - projekt nr 558

Uppdragsgivare Växjö Kommun Uppdragsgivarens projektledare Lars Andersson Uppdragstagare, 2014 Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Tel. 0303-72 61 60 ncab@naturcentrum.se Naturcentrums projektledare Petter Bohman Tel. 0730 27 39 62 petter.bohman@naturcentrum.se Inventering och rapport Petter Bohman, Granskning Johan Ahlén, Omslagsbild Nordfladdermus på tallstam Foton i rapporten Petter Bohman. 2

Innehåll INNEHÅLL... 3 UPPDRAG... 4 SAMMANFATTNING... 4 OMRÅDESBESKRIVNING... 5 METODIK... 5 RESULTAT... 8 DISKUSSION... 10 REFERENSER... 13 3

Uppdrag har på uppdrag av Växjö kommun utfört en fladdermusinventering av ett detaljplanerat område vid Torpaängen i södra delen av Växjö stad. Inventeringen har fokuserat på att identifiera de fladdermöss som uppehåller sig i området under sommaren och därför kan antas ha kolonier i eller i närheten av området. Syftet med inventeringen har varit att ta fram underlagsmaterial till miljöprövningen av detaljplanen. Uppdraget har utförts av naturvårdsbiolog Petter Bohman,. Sammanfattning På uppdrag av Växjö kommun har inventerat fladdermöss i det detaljplanerade området Torpaängen i södra delen av Växjö stad. Inventeringen ska utgöra ett underlag i planerings- och anläggningsprocessen av ett nytt bostadsområde. Inventeringsområdet är cirka 20 hektar stort och innehåller täta lövskogsbestånd, en sjöstrand, delar av Södra Bergundasjöns vattenspegel, öppna gräsmarker i form av en fotbollsplan, ett par gräsmattor och ett koloniområde. Ett mindre granbestånd finns i områdets södra del. Genom hela området löper flera stigar och gång- och cykelvägar. Inventeringen genomfördes under två kvällar och nätter i juli 2015. Förutom att kartlägga den lokala fladdermusfaunan i allmänhet lades särskilt fokus på att identifiera koloniplatser i området. Resultatet visar att området Torpaängen hyser en artrik fladdermusfauna med totalt åtta observerade arter. Artantalet i sig visar att området är värdefullt för den lokala fladdermusfaunan. De flesta av arterna är dock att betrakta som allmänna eller tämligen allmänna. Endast en art är sällsynt och rödlistad, nämligen sydfladdermus som är klassad som starkt hotad (EN) i den senaste rödlistan (ArtDatabanken 2015). Sydfladdermus registrerades i enstaka exemplar vid båda fältbesöken. Det rör sig sannolikt om en eller några få individer som flugit hit för att jaga. Vid Bäckaslöv, 2,5 kilometer nordväst om Torpaängen, hittades Sveriges idag enda kända koloni av sydfladdermus sommaren 2015 (Bohman 2015). Möjligen är det individer från denna koloni som jagar i Torpaängen. En sannolik koloniplats av vattenfladdermus hittades i nordligaste delen av inventeringsområdet. Den planerade bostadsbebyggelsen kan komma att medföra viss påverkan på den lokala fladdermusfaunan. Påverkan kan teoretiskt ske genom att koloniplatser förstörs eller att jaktmiljön förändras. Habitatförändringar kan ske genom att vissa viktiga strukturer där insekter ansamlas, så som skogskanter, brynmiljöer eller strandmiljön, tas bort eller förändras. Utökad belysning i form av gatlampor eller kraftig trädgårds- och fasadbelysning kan missgynna vissa fladdermusarter och på så sätt långsiktigt ändra artsammansättningen i området. Genom god planering och viss hänsyn bör man kunna minska påverkan på fladdermössen i området. Det är särskilt viktigt att beakta sydfladdermusens habitatkrav vid exploateringen eftersom den är starkt hotad landet. Sydfladdermusen jagar gärna i öppna till halvöppna miljöer med solitära lövträd. Om man vid anläggandet och skötseln av detaljplanens naturmarker eftersträvar att skapa sådana miljöer kan sydfladdermusen troligtvis gynnas. 4

Fladdermusinventering Torpaängen, Växjö 2015-09- 08 Naturcentrum AB Områdesbeskrivning Det inventerade området vid Torpaängen (se figur 1) är ungefär 20 hektar stort och ligger mellan Torpavägen och Södra Bergundasjön. Naturen domineras av täta lövskogsbestånd, öppna gräsmarker (bland annat en fotbollsplan), ett koloniområde, en vegetationsrik sjöstrand samt delar av Södra Bergundasjöns vattenyta. Skogsbestånden är genomgående täta till mycket täta med stor trädslagsblandning. Här växer bland annat ek, alm, björk, fågelbär, hägg, rönn, lönn och sälg. Ett mindre bestånd med högvuxen granskog finns i södra delen av inventeringsområdet. Genom stora delar av skogen löper promenad- och cykelvägar, vilka är belysta på bara korta sträckor. De öppna markerna, gräsmattorna, fotbollsplanen och koloniområdet hålls öppna genom gräsklippning och trädgårdsskötsel. Buskar och träd saknas nästan helt i dessa miljöer. Sjöstranden domineras av ett 10 20 meter brett bladvassbälte. Innanför vassen växer ett tätt buskag av sälg och olika videarter. Södra Bergundasjöns vattenkvalitet och näringsstatus har inte studerats men jag bedömer den som relativt näringsrik. Skogsbestånden vid Torpaängen är lövdominerade, mycket täta och har stor trädslagsblandning. Metodik Inför fältinventeringen gjorde jag en noggrann studie av flygbilder över Torpaängen för att identifiera de delar som såg mest lämpliga ut för fladdermöss. Detta gjorde jag för att vara säker på att alla de lämpligaste platserna skulle bli undersökta vid fältbesöken. 5

Vidare gjorde jag en sökning i fynddatabasen Artportalen.se för att se om det förekom tidigare uppgifter om fladdermöss i och i anslutning till inventeringsområdet. Sökningen omfattade ett område på ungefär 5 kilometers radie runt Torpaängen och sträckte sig mellan åren 1990 2015. Därefter genomfördes två fältbesök, den 14:e och 28:e juli 2015. Inventeringstiden varade från strax innan solnedgången till efter midnatt. Väderleken vid de båda fältbesöken var gynnsam för fladdermusinventering, det vill säga varm, relativt vindstilla och utan nederbörd (tabell 1). Tabell 1. Tidpunkt, väderlek och inventeringsinsatts vid respektive fältbesök. Datum Tid Väder Insatts 2015-07- 14 22:10 01:00 Klart, vindstilla, uppehåll och ca +14 C. 2015-07- 28 21:10 00:30 Mulet, vindstilla, upehåll och ca +15 C. Handhållen detektor och 3 autoboxar. Handhållen detektor och 3 autoboxar. Datumen för fältbesöken valde jag utifrån när på året det är störst chans att hitta yngelkolonier av fladdermöss. Längre fram på säsongen lämnar djuren sina yngelkolonier och söker sig till andra platser för parning och för vissa arter även höstflyttning. Eftersom jag bedömde att yngelkolonier var av särskilt intresse i denna studie, då dessa mest sannolikt kan påverkas av den planerade exploateringen, var det rimligt att göra båda fältbesöken under yngelperioden. Inventeringen utfördes med hjälp av en handhållen fladdermusdetektor (Pettersson D1000X) och tre stycken så kallade autoboxar (Pettersson D500X). En autobox är en fladdermusdetektor med en automatisk inspelningsutrustning som kontinuerligt spelar in läten från passerande fladdermöss. Autoboxarna placerades ut på strategiska ställen där jag förväntade mig att många av områdets fladdermöss skulle passera under kvällen. Boxarnas placering var olika vid de två besöken för att fånga in en så stor del av områdets fladdermusfauna som möjligt. Som komplement till autoboxarna använde jag den handhållna fladdermusdetektorn för att lyssna igenom övriga delar av inventeringsområdet, för att lyssna efter fladdermöss i enskilda träd och byggnader samt för att få längre och bättre inspelningar av svårbestämda arter. En ljusstark pannlampa användes för att visuellt artbestämma vissa fladdermöss i flykten. Inspelade ljudfiler analyserades och artbestämdes sedan i dataprogrammet Batsound (Pettersson). Fladdermössens sonarläten är oftast arttypiska vad det gäller frekvens, pulslängd, pulsintervall och andra karaktärer. Särskilt svårbestämda ljudfiler kontrollbestämdes av Ingemar Ahlén. Koloniplatser eftersöktes särskilt noga eftersom det är av intresse att veta om och var dessa förekommer i det detaljplanerade området. Man bör poängtera att det ofta är mycket svårt att hitta fladdermuskolonier då de kan vara väl dolda, små eller vara placerade på otillgängliga platser (t.ex. högt uppe i ihåliga träd). Kolonier förläggs ofta till håligheter i träd eller i äldre byggnader. Ibland kan det räcka med ett trädhål som är några få centimeter i diameter för att fladdermöss ska ta sig in och bilda en koloni inne i trädet. Genom att vara uppmärksam på var och hur fladdermössen beter sig kan man få tecken på ungefär var en koloniplats finns. Strax efter solnedgången lämnar fladdermössen sina kolonier. En kort stund efter att de flugit ut brukar de svärma runt i anslutning till koloniplatsen. Hittar man sådana svärmar tidigt på kvällen är det ett gott tecken på att en koloni finns in närheten. Man kan också hitta själva koloniplatsen genom att se fladdermöss flyga ut och in i vissa håligheter eller byggnader. Stora spillningshögar i anslutning till håligheter är ett annat bra tecken på koloniplats. 6

Figur 1. Karta över detaljplanerade området Torpaängen vilket motsvarar inventeringsområdet. Röda kvadrater markerar placeringar av autoboxar. Blå kvadrater markera platser där fladdermöss endast registrerades med handhållen fladdermusdetektor. Siffrorna i kvadraterna motsvarar platsnumren i tabell 2. 7

Resultat Totalt spelades ungefär 1300 fladdermusläten fördelade på åtta arter in från Torpaängen under de två fältbesöken. Större brunfladdermus Nyctalus noctula och dvärgpipistrell Pipistrellus pygmaeus var de två mest dominerande arterna i materialet med avseende på antal inspelningar. De mest utbredda arterna, det vill säga de som förekom på flest platser, var större brunfladdermus, dvärgpipistrell men även nordfladdermus Eptesicus nilssonii. (tabell 2.) Tabell 2. Sammanställning av samtliga ljudinspelningar av fladdermöss vid Torpaängen fördelade på inspelningsplats, datum och inventeringsteknik för respektive art. Plats Datum Teknik Större brunfladdermus Nordfladdermus Sydfladdermus Gråskimlig fladdermus Dvärgpipistrell Brunlångöra Vattenfladdermus Mustasch- /tajgafladdermus 1 2015-07- 14 Autobox 1 35 3 9 121 1 95 2 2015-07- 14 Autobox 2 46 1 1 1 3 2015-07- 14 Autobox 4 36 7 1 1 6 4 2015-07- 14 Handhållen 5 6 2 6 4 2 2015-07- 28 Handhållen 4 1 2 1 2015-07- 28 Autobox 7 198 17 5 5 234 1 10 5 2015-07- 14 Handhållen 2 5 4 3 3 1 2015-07- 28 Handhållen 3 4 4 6 2015-07- 28 Autobox 5 196 42 3 5 58 3 6 7 2015-07- 28 Autobox 6 69 18 3 6 2 8 2015-07- 28 Handhållen 7 1 12 12 Summa antal inspelningar: 601 98 10 26 338 14 137 4 111 Summa antal platser: 8 7 2 5 7 3 4 2 6 Obest. Myotis Trots att koloniplatser aktivt eftersöktes kunde jag inte hitta någon sådan. Däremot observerades svärmar av vattenfladdermöss Myotis daubentonii och brunlångöron Plecotus auritus som tyder på att det fanns koloniplatser i närheten. Svärmen av vattenfladdermöss noterades på plats 1 i nordligaste delen av inventeringsområdet. I en autobox som var placerad där gjordes ett stort antal inspelningar tidigt på kvällen. Miljön på platsen domineras av tät lövskog med enstaka större träd inom ca 50 meter från sjöstranden. Platsen ser bra ut som koloniplats för vattenfladdermöss. Den exakta placeringen av kolonin hittades inte men jag bedömer det som sannolikt att det finns en koloni av vattenfladdermöss inom 50 meter från plats 1. Vid Hällkistorna, plats 8, observerades en väl sammanhållen svärm med cirka tio brunlångöron. Observationen gjordes dock senare på natten vilket tyder på att det inte är en svärmning strax efter utflygning från kolonin. Det är möjligt att denna svärm istället var ett resultat av god födotillgång snarare än närheten till en koloniplats. 8

Tabell 3. Sammanfattande resultattabell. Kort beskrivning av var och hur fladdermöss observerades i undersökningsområdet samt kort kommentar rörande arternas förekomst och hotstatus i Sverige. Art Kommentar Nordfladdermus Eptesicus nilssonii Sydfladdermus Eptesicus serotinus Gråskimlig fladdermus Verspertilio murinus Dvärgpipistrell Pipistrellus pygmaeus Större brunfladdermus Nyctalus noctula Brunlångöra Plecotus auritus Vattenfladdermus Myotis daubentonii Mustasch- /tajgafladdermus Myotis mystacinus/brandtii Obestämd Myotis Nordfladdermus noterades med enstaka individer i nästan alla undersökta delar av Torpaängen. Flest inspelningar av nordfladdermöss gjordes över fotbollsplanen (plats 6), mellan husen (plats 7) och vid stranden (plats 4). Detta gör den till en av de mest allmänna arten i området. Nordfladdermus tillhör Sveriges vanligaste arter och finns i hela landet. Enstaka individer av sydfladermus registrerades över fotbollsplanen och koloniområdet (plats 6) och vid stranden (plats 4). Observationer gjordes vid båda fältbesöken. Det rör sig sannolikt om en eller ett par individer som kommit till området för att jaga. Vid Bäckaslöv, ca 2,5 km nordväst om Torpaängen, finns en koloni av sydfladdermöss. Individen/-erna kan komma därifrån. Sydfladdermus är rödlistad som starkt hotad (EN) i Sverige och tillhör en av de sällsyntare arterna i landet. Enstaka inspelningar gjordes på fem olika platser i inventeringsområdet. Arten kan flyga långt från kolonierna för att jaga och födosöker gärna ovan för trädkronorna eller andra öppna miljöer. Gråskimlig fladdermus använder stora delar av Torpaängen som jaktmark. Arten är mindre allmän i Götaland och Svealand. Dvärgpipistrell var en av de tre allmännaste arterna i området och noterades i princip över allt i inventeringsområdet. Vid fältbesöket den 28/7 var det en stor svärm av födosökande dvärgpipistreller över vassarna och stradzonen vid plats 4. Dvärgpipistrell tillhör Sveriges vanligaste arter och finns Götaland och Svealand. Större brunfladdermus observerades med ganska många individer i hela inventeringsområdet. Arten jagade insekter i det fri luftrummet ovanför trädtopparna och utöver sjön. Denna större brunfladdermusen kan flyga långt från kolonierna för att jaga och sannolikt använder arten Torpaängen endast som jaktmark. Arten är vanlig i Götaland och Svealand. Enstaka inspelningar gjordes på två platser (plats 3 och 4) och observationer av flera individer gjordes vid Hällkistorna (plats 8). Arten är lågmäld och blir därför ofta underskattad vid denna typ av inventering. Det är möjligt att den är ännu mer utbredd och allmän i undersökningsområdet. Arten är vanlig i Götaland och Svealand. Sannolikt finns en koloni av vattenfladdermöss vid plats 1 i norra delen av inventeringsområdet. Här gjordes ett stort antal inspelningar tidigt på kvällen som tyder på att en koloni finns i närheten. I övrigt noterades arten bara i enstka exemplar vid stranden (plats 4) och i den täta strandskogen (plats 3). Vattenfladdermus tillhör de vanligaste arterna i Sverige och finns i Götaland, Svealand, södra och mellersta Norrland. Mustaschfladdermus och tajgafladdermus är mycket svåra att skilja åt vid denna typ av inventering och de behandlas därför här som ett artpar. Fladdermöss till hörande artparet observerades på två platser i inventringsområdet, dels utmed stigen ner till stranden (plats 2) och dels i norra delen (plats 1). Tajgafladdermus är vanlig från Götaland upp till mellersta Norrland. Mustaschfladdermus är troligen mer sällsynt men utbredd i stora delar södra Sverige. Registreringar av obestämda fladdermöss i släktet Myotis gjordes på sex platser. Det stora flertalet av dessa inspelningar härrör troligen från arterna vatten-, mustasch- eller tajgafladdermus, men säker artbestämning kunde inte göras utifrån inspelade ljudfiler. Det är vanligt att man i inventeringssammahang tvingas lämna många inspelningar av Myotis-fladdermöss obestämda då dessa är kan vara svåra att skilja åt. 9

Fladdermusinventering Torpaängen, Växjö 2015-09- 08 Naturcentrum AB I fynddatabasen Artportalen.se finns knappt 40 rapporterade observationer av fladdermöss inom några kilometers radie runt Torpaängen mellan åren 2005 och 2015. De allra flesta av dessa gäller större brunfladdermus vid Södra Bergundasjön och Växjösjön. Från Bokhultets naturreservat finns rapporter från 2005 om mustasch- /tajgafladdermus, vattenfladdermus, dvärgpipistrell, större brunfladdermus, nordfladdermus, gråsklimlig fladdermus, brunlångöra och trollpipistrell Pipistrellus nathusii. Diskussion Fladdermusfaunan vid Torpaängen Fladdermusfaunan vid Torpaängen får anses vara artrik. Åtta registrerade arter på ett så pass litet område under en begränsad period av året är relativt mycket. Det visar att området har kvaliteter som är värdefulla för en rad fladdermusarter. De allra flesta arterna nyttjar sannolikt området endast som jaktmark. En mindre andel har kolonier i området. Tydliga tecken på koloniplats observerades bara för vattenfladdermus. Sannolikt har ytterligare någon eller några arter kolonier i området men dessa kunde inte hittas av olika skäl. Gråskimlig fladdermus är en av de mindre vanliga arterna som jagar vid Torpaängen. Fotot är inte från Torpaängen. 10

Mest anmärkningsvärt i denna studie är fynden av sydfladdermus i området. Arten är ovanlig och klassad som starkt hotad (EN) i den svenska rödlistan över hotade arter (ArtDatabanken 2015). De få observationerna som gjordes tyder på att en eller ett par individer använder området vid Torpaängen som jaktmark, både de öppna gräsmarkerna och Södra Bergundasjöns strand. Den i dagsläget enda kända koloniplatsen för sydfladdermus i Sverige ligger vid Bäckaslöv cirka 2,5 kilometer nordväst om Torpaängen. Det är troligt att det är individer från den kolonin flyger hit för att jaga. Närmast rapporterade fynd av sydfladdermus är från trakterna runt sjön Åsnen (Ahlén 2011). Det stora antalet större brunfladdermöss som jagade över Torpaängen är också nämnvärt. Arten är inte ovanlig eller hotad i landet. Fynden visar dock att miljön vid Torpaängen, åtminstone periodvis är insektsrik och en viktig jaktmark för fladdermöss. De rapporterade fladdermusfynden i Artportalen.se tyder på att större brunfladdermöss jagar utmed hela eller stora delar av Södra Bergsundasjön och andra sjöar i trakten. Detta gäller nog även andra arter, till exempel gråskimlig fladdermus. Torpaängen utgör då bara en liten del av denna stora jaktmark. Den sannolika koloniplatsen av vattenfladdermus i norra delen av inventeringsområdet är inte direkt anmärkningsvärd men väl värd att känna till inför en planerad exploatering. När koloniplatsen nu är känd går det att ta hänsyn till denna. Man måste dock vara medveten om att fladdermöss ofta byter koloniplats både en och flera gånger under en sommar. Det betyder att det kan finns flera platser i inventeringsområdet som såväl vattenfladdermöss som andra arter nyttjar men som var tomma vid fältbesöken. Trollfladdermus var den enda art som tidigare rapporterats på Artportalen.se från trakten runt södra Växjö som jag inte observerade i denna studie. Arten observerades i något enstaka exemplar i Bokhultets naturreservat 2005-07- 17 av Johan Ahlén. Det rörde sig sannolikt om någon jagande eller kringflygande individ snarare än att det förekommer en koloni på platsen (muntl. Johan Ahlén 2015-09- 04). Hot och åtgärder I samband med exploatering av Torpaängen kan ett antal tänkbara hot mot den lokala fladdermusfaunan uppstå. Det mest påtagliga hotet är att platser som används för kolonier förstörs. Ett mer diffust hot kan vara att miljön förändras på ett sådant sätt att den inte längre är lämplig som jaktmark för de fladdermöss som jagar där idag. Eftersom endast en sannolik koloniplats av den vanliga arten vattenfladdermus hittades, dessutom i utkanten av detaljplanerat område, bedömer jag att risken är liten att några viktiga platser för yngelkolonier förstörs vid den planerade exploateringen. Man bör dock så långt det är möjligt spara gamla och ihåliga träd som en försiktighetsåtgärd. Fladdermuskolonier är skyddade enligt lag genom Artskyddsförordningen. När det gäller en eventuell förändring av jaktmarkens kvalitet är situationen mer komplicerad. Habitatet kan bland annat försämras genom att insektstillgången minskar, att viktiga strukturer där insekter samlas försvinner, att området blir för upplyst eller att man genom att förändra miljön ändrar konkurrenssituationen mellan de olika fladdermusarterna på ett sätt så att några gynnas på flertalets bekostnad. Om och vilka konsekvenser det kan bli är svårt att säga exakt. Själva mängden insekter, fladdermössens födoresurs, tror jag inte kommer förändras påtagligt i området av den planerade byggnationen. Var de ansamlas och svärmar kan möjligen påverkas något. Ofta bildas insektssvärmar i anslutning till bryn och skogskanter, antingen på läsidan eller om flygande insekter pressas av vinden mot brynet kan svärmar uppstå på den blåsiga sidan. Vid byggnationen kan vissa bryn och skogskanter komma att försvinna men samtidigt kan nya strukturer bildas, t.ex. större byggnader. Min bedömning är att om man sparar den täta strandskogen, 11

vassbältet och koloniområdet kommer de viktigaste strukturerna finnas kvar och påverkan därmed att bli ganska liten. Området kan komma att belysas med gatlampor och belysning i trädgårdarna. Belysningen verkar påverka åtminstone vissa arter negativt, då de undviker ljusa platser och får på så sätt en mindre areal jaktmark. Arter som inte är lika känsliga mot ljus blir då gynnade i förhållande till ljusskyende arter vilket på sikt kan leda till en viss utarmning av den lokala faunan. Myotis- arterna (mustach-, tajga- och i viss mån även vattenfladdermus) verkar höra till de ljuskänsliga arterna, medan till exempel nordfladdermus verkar vara mindre känslig. För att påverka fladdermössen så lite som möjligt kan man vidta vissa åtgärder och anpassningar. Exempel på sådana åtgärder kan vara följande: att spara gamla och ihåliga träd som möjliga koloniplatser. spara bryn- och kantmiljöer. I detta specifika fallet gäller det framförallt skogen närmast stranden, bladvassbältet i sjön och skogskanterna runt koloniområdet. att inte belysa stranden, skogen närmast sjön eller sjöns vattenyta. Detta gäller i synnerhet den planerade bron ut till Enö. att välja belysningsarmatur som skärmar av ljuset uppåt för att inte belysa mer än t.ex. gång- och cykelvägar. bevara mörka platser i parker. Särskilt viktigt är det att ta hänsyn till sydfladdermusens jaktmiljöer eftersom denna är starkt hotad i landet. Sydfladdermusen är en art som i Danmark och nere på kontinenten är väl anpassade till att leva i och i anslutning till tätorter, parker, öppna jordbruksmarker etc. (Dietz m.fl. 2009). Vad dess habitatkrav är i Sverige är mer oklart. Även i Sverige har fynd gjorts i tätorter och bebyggda områden. Klart är att den även i vårt land ofta jagar i relativt öppna till halvöppna miljöer. Exempel på lämpliga jaktmarker kan vara utmed sjöstränder, parker, öppna gräsmarker med solitära lövträd och lövskogsbryn etc. Om man vid exploateringen strävar efter att skapa öppna till halvöppna parkmiljöer med solitära lövträd i delar av naturmarken, t.ex. på den planerade begravningsplatsen eller i den planerade parkytan kan detta möjligen gynna arten lokalt. Man bör vara restriktiv med kraftig belysning i dessa öppna eller halvöppna områden. Om det ändå är nödvändigt att använda lampor här bör de vara avskärmade uppåt så ljuset endast riktas ner mot marken. 12

Referenser Ahlén, I. 2011. Fladdermusfaunan i Sverige arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. Flora och Fauna, årg. 106:2, sida 2-19. ArtDatabanken. Utsök av rapporternde fladdermöss från Artportalen.se, 2015-09- 03. ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Dietz, C., von Helversen, O. & Nill, D. 2009. Bats of Britain, Europé & Nortwest Africa. A & C Black Publisher Ltd. London. Naturvårdsverket 2009. Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2. Naturvårdsverket, Stockholm. 13