Samhällsekonomiska effekter av samverkan kring arbetslivsinriktade insatser Vrigstad Ägarmöte Samordningsförbunden i Jönköpings län 2014-02-28 Sven Vikberg, payoff AB Utvärdering av sociala investeringar
payoff utvärdering och analys Ytterligare information och rapporter, t ex Det lönar sig finns att ladda ner på www.payoff.se/info
payoff utvärdering och analys Claes Malmquist, Sven Vikberg och Jonas Huldt Långvarig samverkan kring arbetslivsinriktade insatser SamPop från 1998 är vår grund Start 2007 Våra uppdrag, från standard till mer komplexa och med socialt fokus och samhällsnytta Vi arbetar också med verksamhetsutveckling, lärande utvärdering och utbildning
Detta tänkte jag prata om Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta skapas för målgruppen och ger en möjlighet att diskutera om resurserna använts effektivt några erfarenheter Lämna kostnadsfixering och istället se sociala satsningar ur ett investeringsperspektiv Vilka satsningar står ni inför och hur det skulle kunna se ut för att optimera insatserna med fokus på resultat och effekter för samhället, ägarna och individerna?
Fundera på! Anser du att Samordningsförbundet redan idag skapar nytta för samhället, ägarna och individerna på lång sikt? Vad är egentligen ett bra resultat av ett arbetslivs- inriktat projekt/insats med finansiering från ett Samordningsförbund? Ser ni några behov av förändringar i Samordnings- förbundens verksamhet för att nå ännu bättre resultat?
Först några reflektioner Det är inte svårt att visa lönsamhet i socialt arbete, men hur är resultatet på lite längre sikt? För vissa åtgärder är kostnaderna betydande och minskade kostnader och intäkter kommer i ett senare skede Kanske ännu viktigare är att insatsen också skapar ökad livskvalitet och hälsa för målgruppen!
Varför visa på samhällsekonomisk nytta? Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i första hand upp och styrs avseende kostnader och intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella budgetåret Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor av under många år och skolans budget följs upp främst ur ett kostnadsperspektiv Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller synliggörs
Vår syn på ekonomi Hushållning med gemensamma och begränsade resurser för att uppfylla mål Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre sikt Vad en satsning kostar och vem som finansierar? Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra som vanligt?
Den ojämlika välfärden Fyra utmaningar att tackla 1. Organisationsstruktur utifrån helhetssyn och samverkan 2. Styr-, budget- och uppföljningssystem som medger socialt investeringstänkande 3. Socialt investeringskapital 4. Ekonomiska ersättningssystem som gör det möjligt att skapa långsiktighet, helhetssyn och samverkan
Samhällsutvecklingen ur ett socioekonomiskt perspektiv Vi ser bara delar av utanförskapets kostnader, inte helheten Vi underskattar dessa kostnader Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer Därför ü Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering (i samverkan) ü Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande ü Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra procent Sammantaget kan detta leda till att samhällets insatser för att minska utanförskap och marginalisering är rejält underdimensionerade
Deltagare 17-25 år Yrkesinriktning klar Redo för arbete Klar med rehab. Vill själv ha en lösning Trauma Hoppade av gymn. Ev. praktik skolan BUP Samtalskontakt Samtalsbehandling Vuxen psykiatrin KomVux Några dagar Terapi psykiatrin Sjukgymnast samtalskontakt Studier Någon månad Hemma sittande FK aktivitetsersättning BAS Arbetsterapi/ Psykiatrin 2 ggr/v i 1,5 år Arbetsprövning 4 tim./4ddg/v 9 mån ARiS AF PROJEKT Arbetsterapeutisk kartl. + behandling SIUS Samtal/möten Hitta arb. plats/praktik Inskolning 2005 2006 2007 2008 2009 2010 våren 2011 2012 2013 hösten 2013 Heltidsanställning med lönebidrag UVA feb 2014 SIUS Särskild introduktion och uppföljningsstöd Uppföljning Upp till ett år
Olika ekonomiska perspektiv Helheten beskrivs med hjälp av samhällsekonomi Alla effekter för alla individer oavsett vem som finansierar eller vem som erhåller nyttan Obs: samhället är inte = offentlig sektor
Samhällsekonomiskt perspektiv - sammanfattning - Produktion Lägre resursförbrukning Livskvalitet Nytta Projektkostnad Egna kostnader Externa kostnader
Samhällets ekonomi Samhällets uppbyggnad kan illustreras på följande sätt: Livskvalitet/mjuka värden Individ/hushåll Privata företag Samhällets kostnader och intäkter fördelas ut på de olika sektorerna via våra finansiella system Från ekon. bistånd + 10 läkarbesök/kurator till heltidsarbete 87 000 kr 0 kr Samhället /BNP 471 000 kr Kommun/stad Landsting/region Stat Försäkringar 161 000 kr 38 000 kr 155 000 kr 30 000 kr
Samhällsekonomiskt perspektiv Vad är rimligt att följa upp, värdera och utvärdera? Går allt att värdera? ü Ekonomiska och icke-ekonomiska värden Utgångspunkter för samhällsekonomisk utvärdering ü Målgrupp alternativt ett organisatoriskt perspektiv
Samhällsekonomiskt perspektiv Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag) ü Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i Västerås ü Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning ü Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR Sörmland ü Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län
Samhällsekonomiskt perspektiv Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag) ü Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad ü Trygghetslarm, Östersunds kommun ü Örebro kommun socialt hållbar utveckling av ett bostadsområde ü Malmö stad samhällsekonomisk utvärdering i egen regi
Vad visar våra utvärderingar? Potential, 598 000 kr Verkningsgrad, 14 % Projektkostnad, 51 000 kr Lönsamhet ett år, 31 000 kr Lönsamhet fem år, 363 000 kr Återbetalningstid nio månader
Några erfarenheter Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser skapar bra förutsättningar för många i målgruppen att nå egenförsörjning Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar intäkter och minskade kostnader främst för kommuner och landsting Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna förbättrar sin ekonomi rejält
Några fördelar med samverkan Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer jämlik hälsa och riktade satsningar Stödjande strukturer för kommunikation inom och mellan berörda organisationer Möjlighet att genomföra samordnade kompetensutvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro till varandras kunskap och arbetssätt Samordnad styrning strategiskt och operativt Skapar tydliga incitament för både individ och aktörer
Vi skulle vilja utveckla Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta och det borde kunna göras, det är inte raketforsk- ning vi håller på med! Vi skulle då också kunna väga samman den totala nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det organisatoriska perspektivet, för deltagarna och samhället
Lärande utvärdering Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom program- område 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samord- ningsförbunden Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och effekter Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet:
Välfärdens tre faser i livet Barn och unga Arbetsför i åldern 16 67 Ålderdomen Hur skall resurserna fördelas?
Samhällsekonomiskt perspektiv Sammanfattning; Minskande ungdomskullar kommer senare in i arbetslivet Många lämnar/är frånvarande från arbetslivet före formell pensionsålder Den faktiska pensionsåldern är konstant trots att vi lever längre Risk för brist på arbetskraft i vissa branscher Stora påfrestningar på offentlig finansierad välfärd..från 50 till 30 år i arbetslivet!
Försörjningsbördan Jönköpings län 1985 2040 2,70 2,60 2,50 2,40 2,30 2,20 Aneby Gnosjö Mullsjö Habo Gislaved Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås 2,10 2,00 1,90 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsa8a i åldrarna 20-64 år. För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med e8 antagande om oförändrad sysselsä8ningsgrad och med år 2009 som basår.
Försörjningsbördan Kronobergs län 1985 2040 2,70 2,60 2,50 2,40 2,30 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby 2,20 2,10 2,00 1,90 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsa8a i åldrarna 20-64 år. För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med e8 antagande om oförändrad sysselsä8ningsgrad och med år 2009 som basår.
Försörjningsbördan Kalmar län 1985 2040 3,20 3,10 3,00 2,90 2,80 2,70 2,60 2,50 2,40 Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Mönsterås Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Vimmerby Borgholm 2,30 2,20 2,10 2,00 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsa8a i åldrarna 20-64 år. För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med e8 antagande om oförändrad sysselsä8ningsgrad och med år 2009 som basår.
Välfärdens tre faser i livet
Välfärdens tre faser i livet
Några trender Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter för att utveckla dessa istället för att rigga projekt Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara bättre och implementering står på dagordningen i många projekt
Tänkvärt - Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt. Därför måste samhället inrättas så att alla behövs. - Vi kräver att behövas! (Barnens manifest i SOPOR av Tage Danielsson)
Och ytterligare en reflektion En politikers uppgift är inte att bli populär utan att bli respekterad för sina beslut för att behålla välfärden och ett hållbart samhälle (och genomförandet av besluten) När tog du senast ett sådant beslut?
En social satsning har tre faser Före; målgrupp, resurser, syfte, mål, resultat och effekter Genomförande; följs syfte och mål, genomförs aktiviteterna och uppnås resultat och effekter Efter; vad leder satsningen till på längre sikt?
Till sist, det finns hopp Sociala investeringsfonder ger utrymme både för entreprenörer och innovationer Allt fler sociala insatser leder till att de offentliga resurserna används effektivare åtminstone i det kortare perspektivet men Malmö sticker ut. Samordningsförbunden och förhoppningsvis även kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar för att utveckla ordinarie verksamheter
www.payoff.se payoff kontakt Claes Malmquist Ø Tel: 076 83 00 529 Ø E-post: claes@payoff.se Sven Vikberg Ø Tel: 076 13 41 503 Ø E-post: sven@payoff.se Jonas Huldt Ø Tel: 076 929 88 23 Ø E-post: jonas@payoff.se