Att fånga kunnandet om lärande och undervisning Ds 2005:16

2005-08-16 Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Att fånga kunnandet om lärande och undervisning Ds 2005:16 Vetenskapsrådet (VR) har beretts tillfälle yttra sig över rubricerade utredning. Utredningen är en översyn av villkoren för skolledare och lärare att ta del av systematiskt framtagen kunskap om utbildningsverksamhet. Utredaren Mats Ekholm, tidigare GD för Skolverket, har studerat om det finns strukturer för verksamheter som på ett bättre sätt än idag kan tillgodose skolans behov av att ta till sig och tillgodogöra sig utbildningsvetenskaplig forskning och resultat från pedagogiskt utvecklingsarbete. Utredaren lägger fram ett antal förslag, vilka sammanfattas i 24 punkter. Förslagen riktas såväl till lärare och skolledare, som till kommuner och staten. En av punkterna riktas till VR:s utbildningsvetenskapliga kommitté. VR vill inledningsvis instämma i den strävan som uttrycks i det övergripande syfte som uttrycks departementsskrivelsen, att på olika sätt stödja forskning och utvecklingsarbete inom utbildningsområdet. Det gäller såväl enskilda skolledare och lärares möjligheter att forska och/eller delta i forskningsarbete som att öka tillgängligheten till nationella och internationella forskningsresultat. Departementsskrivelsen visar på nödvändigheten av att göra en bred satsning på flera områden för att skapa möjligheter att öka och ta tillvara forskningsanknytningen inom lärarutbildningen och i det dagliga pedagogiska arbetet. Utbildning är något som berör alla medborgare. Kunskap om utbildning och konsekvenser av olika utbildningspolitiska ställningstaganden är av central betydelse för utvecklandet av demokratin. Frågan om tillgången av kunskap från forskning skall därför inte bara begränsas till skolans personal. VR har valt att särskilt kommentera de strategiskt viktiga områden, som behandlas i utredningen och som direkt berör VR:s ansvarsområde. POSTADRESS/POSTAL ADDRESS BESÖKSADRESS/VISITING ADDRESS PHONE: E-POST/E-MAIL HEMSIDA-HOME PAGE SE-103 78 Stockholm Regeringsgatan 56 +46 (0)8546 44 000 vetenskapsradet@vr.se http://www.vr.se Sweden Stockholm FAX: ORGANISATIONSNR. +46 (0)8546 44 180 202100-5208

2(6) Systematisk kunskapsbildning Systematisk kunskapsbildning, menar utredaren, sker genom forskning, utvecklingsarbete och återkommande utvärderingar. Han konstaterar vidare att utbildningsvetenskapliga forskningsresultat har en hög tillförlitlighet och hög giltighet jämfört med sådan kunskap som formats genom utvecklingsarbete. Den ökade satsningen på utbildningsvetenskaplig forskning som skett under de senaste åren genom anslag till VR:s utbildningsvetenskapliga kommitté har, enligt Ekholm därför goda förutsättningar att ge god avkastning (sid.62). Utredaren pekar samtidigt på, att den allra största mängden forskning produceras som förstlingsarbeten, antingen av lärarstuderande som utför ett begränsat vetenskapligt arbete under handledning eller av doktorander inom olika discipliner. (sid.62) I ett senare sammanhang skriver han att de lärarstuderandes uppsatser utgör en viktig del av högskolornas utbildningsvetenskapliga kunskapsproduktion. (sid. 69). VR ställer sig frågande till detta sätt att använda begreppen systematisk kunskapsbildning, utbildningsvetenskap och forskning. Att likställa examensarbeten på olika nivåer med kvalificerad forskning motsäger utredarens egen kommentar om skillnaden mellan forskning och utvecklingsarbete. Med avseende på teoretisk och metodisk mognad kan examensuppsatser i grundutbildning knappast jämställas med kvalificerad forskning. Det är först efter forskarutbildning det är rimligt att förvänta sig kvalificerade forskningsinsatser. Denna nivellering av vad forskning omfattar skapar problem inte minst i de kommande förslagen kring spridning av forskningsresultat men kanske framför allt vad gäller vilka krav som skall ställas på forskningens kvalitet. Prioritering av forskning Utredaren utgår ifrån de kvalitetskrav OECD menar kan ställas på ett lands system för kunskapsförsörjning inom utbildningsområdet. Ett av de förslag OECD för fram innebär en arbetsfördelning mellan högskolorna för att få till stånd en långsiktig systematisk strategi. (sid.68) Flera forskningsmiljöer är idag specialiserade, konstateras i utredningen, men inom den utbildningsvetenskapliga kunskapsproduktionen inlemmas inte lärarstuderandes uppsatsskrivning och en arbetsfördelning mellan lärosäten saknas. På sikt förefaller det angeläget, menar utredaren, att en sådan arbetsdelning mellan högskolor kommer till stånd, i syfte att bättre använda examensarbetet för att fördjupa och bredda kunskaperna som lärare har användning av. (sid. 69) För att uppnå detta syfte fordras att de myndigheter som ansvarar för medelsfördelning inom den utbildningsvetenskapliga forskningen tar fram strategier avseende vilka kunskapsfält som man vill få forskningen bedriven inom (sid.69), för att därigenom få fram hållbar kunskap om lärandeprocesser och de effekter olika pedagogiska insatser har. Som exempel på strategier anges Skolverkets forskningspolicy under åren 1992-2003. VR:s utbildningsvetenskapliga kommitté arbetar också den skriver utredaren, med öppet deklarerade principer för vilka prioriteringar som görs i samband med att forskningen finansieras. Men det saknas

för närvarande kopplingar mellan grundforskning och sektorsforskning som, vad gäller den senare, baseras på sektorsmyndigheters översikter över kunskapsbehov inom utbildningssystemet. Utredaren, menar även att det inte längre finns några gemensamma mötesplatser där yrkesverksamma eller skolornas huvudmän kan påverka inriktningen på det forskningsarbete vars resultat förväntas komma till allmän nytta. (sid. 70). Genom att det inte förekommer några sådana gemensamma mötesplatser blir inte heller behoven för inriktningen av utvecklingsarbeten diskuterade. Härigenom blir de medel som finns avsatta för forsknings- och utvecklingsarbete inte rationellt använda. Utvecklingsinsatser sker utan samordning, vilket försvagar möjligheterna att dra gemensamma slutsatser, som kan brukas bland de yrkesverksamma. (sid. 70). VR vill här erinra om den utredning som dess utbildningsvetenskapliga kommitté låtit ett utredningsinstitut i Norge genomföra 1 av hur de forskningsmedel kommittén fördelat använts. Ansvarig för den utredningen professor Petter Aasen som också i ett flertal studier under 90-talet analyserat svensk forskningspolitik, 2 konstaterar också att det finns ett behov av en bättre balans mellan grundforskning och sektorsforskning. VR delar denna uppfattning, men vill samtidigt peka på att en ökning av medel till sektorsforskning inte kan ske på bekostnad av den grundforskning som VR nu finansierar. Det är nödvändigt för att bygga en stark, hållbar och internationell konkurrenskraftig forskning inom området att det finns medel för grundforskning. Detta är en förutsättning för sektorsforskning. Däremot delar VR inte utredarens uppfattning att den stora potentialen finns i examensarbeten. Examensarbeten är en del av utbildningen och skall ge förutsättningar för forskning lika väl som för utvecklingsarbete. För att utbildningen skall få en hög kvalitet och vara forskningsanknuten krävs en stark forskning och goda forskningsmiljöer i anslutning till utbildningen. Arbetsfördelning vad avser lärarstuderandes examensarbeten torde vara en fråga som i hög grad berör samverkan mellan högskolor och kommuner i det gemensamma uppdraget kring lärarutbildning. VR ställer sig vidare undrande till påståendet att mötesplatser helt saknas mellan yrkesverksamma och skolornas huvudmän. De mötesplatser som utvecklats under nittiotalet och som utvecklas genom samarbete mellan lärarutbildningen och de regionala utvecklingscentra utgör sådana mötesplatser, som naturligtvis skulle kunna vidareutvecklas. Dock ger de en god grund för ett fortsatt arbete. Forskningsinformation Ett omfattande förslag i departementsskrivelsen rör upprättandet av vad som i 3(6) 1 Aasen, P. m.fl: Utdanningsvitenskap som forskningområde. En studie av VR:s støtte til utdanningsvitenskaplig forskning. Stockholm: VR:s rapportserie nummer 5. 2005. 2 Aasen, P. & Pröitz; T.: Sektorsmyndigheternas roll i svensk skolforskning. Pedagogisk forskning i Sverige, 2003, Årg. 8, Nr. 4.

utredningen kallas det Pedagogiska Kunskapslagret. Förslaget avser en internetportal, där utbildningsforskning, examensarbeten från lärarstuderande, kvalitetsredovisningar, sammanställningar av internationell forskning med mera skall finnas. Myndigheten för skolutveckling föreslås få uppdraget att tillsammans med Kungliga biblioteket bygga upp denna portal. Lärarutbildningarna ska komma överens om gemensamma termer för att underlätta dokumentationen av utvecklingsarbete, kvalitetsredovisningar och forskningsinsatser som gäller lärande och undervisning. Vidare föreslås att utbildningsvetenskapliga kommittén skall fördela 3 miljoner årligen 3 under de kommande fyra åren 2006-2009 för att: tre lärarutbildningar tjänar som var sitt observatorium åt landet med avseende på internationell forskning inom tre breda fält som gäller lärande och undervisning och att en lärarutbildning utvärderar dessa ansträngningar. (sid. 130) I uppdraget skall även ligga att initiera en utvärdering av de tre observatorierna som skall ges till en annan lärarutbildning. 2010-2013 skall så tre nya observatorier utses. VR har ett ansvar att se till att forskningsresultat förmedlas. Internetbaserad information är viktig och blir allt viktigare. Webbplatsen forskning.se, som VR driver och äger tillsammans med sju andra forskningsfinansiärer, är en nationellt viktig plats för forskningsinformation. I anslutning till denna bedrivs ett omfattande utvecklingsarbete för att göra resultat av forskning tillgängligt via internetbaserade söktjänster. Ett led i detta arbete är att tillsammans med olika avnämargrupper utforma tjänster som anpassats till dessa gruppers specifika behov. Inom ramen för detta arbete förs redan långt gångna diskussioner med Myndigheten för skolutveckling (MSU) samt representanter för lärar- och skolledareorganisationer kring hur en tjänst för lärare skulle kunna utformas, hur olika informationskällor kan kombineras och också kontinuerligt utvärderas och eventuellt bytas ut. I ett sådant sammanhang, med MSU och dess kontakter med lärare och skolledare, och forskning.se med sina kontakter dels med forskare, dels med forskningsfinansiärer, har en informationstjänst för lärare goda möjligheter att etableras och utvecklas. VR kan inte se något skäl till att bygga ut ytterligare en internetportal. Fördelen med att utnyttja det pågående arbetet med utbyggnaden av forskning.se är att den innesluter annan forskning än enbart utbildningsforskning. För lärare är tillgången av forskning av relevans för de ämnen man undervisar lika viktig som forskning kring lärande och utbildning. Det Pedagogiska Kunskapslagret liksom förslaget om observatorium baseras på att det finns stora mängder kunskap som inte kommer lärare till del. Samtidigt bygger förslaget bara på att göra tillgängligt delar av för lärare relevant forskning. En inventering av forskning av relevans för utbildning som gjorts vid Uppsala universitet 4 visade, för att konkretisera med ett exempel, att det pågick ett stort 4(6) 3 På sidan 125 står 3 miljoner årligen under fyra år till respektive lärarutbildning, medan det på sidan 130 står att årligen fördela 10 miljoner under de kommande tre åren. 4 Lidegran, I & Broady, D.: Forskning och forskarutbildning av utbildningsvetenskaplig relevans vid Uppsala universitet. Uppsala: Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden, Uppsala universitet. Rapport 2003:2

5(6) antal forskningsprojekt inom olika discipliner, som hade en tydlig utbildningsvetenskaplig relevans men som inte klassificerades som utbildningsvetenskap. Exemplet visar på behovet av att samla forskningsinformation på en webbplats. Att inte utnyttja en utvecklingen av forskning.se skulle på sikt kunna innebära en begränsning av informationen till lärare och skolledare. Tillgång till forskningsinformation är en nödvändighet för demokratins utveckling. Vi lever i ett tekniskt och ekonomiskt komplicerat samhälle. Ett samhälle som innesluter medborgare med olika sociala och kulturella bakgrunder. För barn som växer upp i detta samhälle är samhället till stora delar osynligt. Skolans uppgift är att göra detta samhälle synligt genom att barn får kunskaper som gör att de kan genomskåda processer och förstå abstrakta och komplicerade förlopp. En allt mer krävande kunskapsekonomi innebär också att forskningsinformation måste anpassas till många olika målgrupper. Allt detta tillsammantaget ställer krav på att det finns en för alla tillgänglig forskningsinformation. En samordning av resurser är nödvändig för att skapa en kvalitativt bra information. Kunskap som kan utvinnas ur forskning måste görs tillgänglig på ett fysiskt enkelt sätt. Därför är det viktigt att kunna ta del av denna information via kända kanaler. Speciallösningar för vissa ämnesområden bör därför undvikas. Det är också viktigt att så långt som möjligt klassificera information så att den är sökbar för användarna. Kunskapsbyggandet är en i många fall ackumulerande process och sökningen bör utgå ifrån användarnas frågor. Denna mönstermatchningsteknik, som är fullt tillgänglig idag, ger långt bättre träffbilder och mer relevant material bland träffarna än om användaren först ska tolka en taxonomi eller ett klassificeringssystem som producenten tillhandahåller. Att inrätta särskilda observatorier ställer VR sig också tveksamt till. Att följa den internationella forskningen är en förutsättning för all forskning. Om så inte sker måste forskningen stimuleras. Att lärarutbildningar tar till vara resultat av forskningen är en grund för en akademisk utbildning. Om så inte sker är det en uppgift för Högskoleverkets tillsyn. Den i år genomförda utvärderingen av lärarutbildningen har pekat på detta. Att inrätta särskilda observatorier ger, enligt VR:s uppfattning, en signal till lärarutbildningarna att de inte har samma generella krav som övrig akademisk utbildning. Ekonomiska konsekvenser Förslagen uppgår sammantaget till ca 25 miljoner kronor per år. Hur många år är oklart. Finansiering av förslagen bör ske genom omprioritering av medel hos de organisationer som berörs. VR är tveksamt till att detta skulle innebära ett optimalt resursutnyttjande av skäl som ovan angivits. VR ser det inte heller som möjligt att inom sitt ansvarsområde avsätta 10 mkr årligen för insatser inom tre lärarutbildningar. Det skulle dock innebära neddragning av forskningen som skulle vara olycklig. Sammanfattningsvis vill VR avstyrka de förslag i departementspromemorian, som kommenterats ovan. I likhet med utredaren vill VR dock peka på att ett

6(6) kompletterande sektorsanslag skulle stärka kunskapsbildningen inom området som helhet. Övriga frågor som tas upp i utredningen bedömer VR ligga utanför sitt ansvarsområde och lämnas därför utan kommentar. Beslut i ärendet har fattats av ställföreträdande generaldirektör Jan Stålhammar. Föredragande har varit biträdande huvudsekreterare Elisabet Nihlfors. Stockholm som ovan Jan Stålhammar Ställföreträdande generaldirektör Elisabet Nihlfors Biträdande huvudsekreterare Utbildningsvetenskapliga kommittén