1 2011-03-07 Utvecklingen av VFU i Upplands Väsby Partnerområdet Upplands Väsby Upplands Väsby har sedan höstterminen 2001 ingått som partnerområde till Stockholms universitet,gih, Konstfack, Musikhögskolan och Södertörns högskola. Vi tar dessutom emot enstaka studenter från andra högskolor. Vårterminen 2011 är ca 150 studenter placerade i partnerområdet. Upplands Väsby är beläget i längs E-4: an mellan Stockholm och Uppsala. Man tar sig lätt till kommunen med bil eller tåg. Landskapet i Upplands Väsby präglas av inte mindre än sju sjöar och av att ha varit en gammal jordbruksbygd sedan tidig järnålder. Det moderna Upplands Väsby med knappt 40 000 invånare har mycket goda kommunikationer med de stora städerna runtomkring. Över 1000 företag av olika storlek är etablerade i kommunen. Störst är Siemens och Marabou. Inom kommunen finns 29 förskolor,14 grundskolor, två gymnasier och en vuxenutbildning. Verksamheten fördelar sig på både kommunala och fristående skolor Kommunens ca 800 lärare har alla medverkan i lärarutbildning som en del i sin tjänstgöring. Skolutvecklingen är kopplad till det nya läraruppdraget Utvecklingen av arbetet i skolorna har skett successivt. Nya läroplaner har betonat olika förändringsbehov. Upplands Väsby har sedan många år ett utvecklat samarbete med sex kommuner i Stockholms län för iakttagelse, dokumentation, och analys av hur arbetet bedrivs. Skolverket ger i sina regelbundna inspektionsrapporter kommunen ytterligare stöd och vägledning i att analysera och koppla skolornas årliga resultatrapporter i relation till de mål som anbefallts. Lärarna har dock inte minst själva bidragit till att finna nya sätt att anpassa sitt arbete efter de elevgrupper som vi idag möter. Ett sätt att beskriva den utveckling som skett av skolarbetet de senaste decennierna och som självfallet inte har avstannat är att se på hur lärarens uppdrag successivt har förändrats. Från att ha haft som sin främsta uppgift att förmedla kunskap som beskrivits i centrala kursplaner och som utvecklats i allmänt använda läroböcker har lärare idag att utifrån de centrala målen förankra och utveckla kursplanerna lokalt utifrån varje skolas studieförutsättningar.. Från att ha varit förvaltare av ett givet kunskapsstoff skall lärarna själva medverka i
2 en lokal planering dvs. välja ut det lärostoff som skall studeras och inventera olika kunskapskällor genom vilka det kan förmedlas. Från att själv ha varit den främsta kunskapsförmedlaren ser de flesta lärare som sin viktigaste roll idag att utforma goda inlärningsmiljöer för eleverna. I många klassrum ser man elever som relativt självständigt arbetar efter en egen arbetsplanering som kan omfatta både skilda kunskapsinnehåll och egen tidplan för när arbetet skall vara genomfört och kunna redovisas. Den förändring av lärarens arbete som läroplanen kräver har skett fortlöpande och många lärare som ser tillbaka på några decenniers arbete kan konstatera att man inte arbetar på samma sätt idag som man gjorde som nyutbildad lärare. I kommunen pågår ett antal projekt som har till uppgift att stödja skolornas utveckling och att höja måluppfyllelsen. I många fall innebär detta att uppmuntra lärare att ytterligare utnyttja den ökade friheten att variera lärostoff och sätt att studera detta på. Ett nytt lärarutbildningsuppdrag Det förändrade läraruppdraget förutsätter således lärare som själva är beredda att konstruera och genomföra sina läroplaner i samspel både kolleger, elever och deras föräldrar. Detta innebär att lärare i större utsträckning än tidigare sysselsätter sig med överväganden om urval och organisation av kunskapsinnehåll samt med tankar om elevernas lärande. Detta kräver en kompetens som innefattar inte bara grundläggande pedagogisk och didaktisk kunskap utan också kännedom om sådan aktuell forskning som belyser olika sätt att tackla organisation av kunskap och olika elevers sätt att lära på. Relationen mellan mål och resultat är exempel på andra områden som ingår i de kompetensområden dagens lärare bör vara väl förtrogna med. Det går inte att beskriva en eller ett fåtal metoder som skulle hjälpa den unge läraren att fullgöra sitt läraruppdrag. Det är just i valet av innehåll och metod läraren kan utveckla sin professionalitet. Den blivande läraren måste träna sin förmåga att registrera och bedöma de speciella förutsättningar som råder i varje specifik lärsituation, relatera sina iakttagelser till teorier om lärande och erfarenheter av olika sätt att utforma goda miljöer för lärande på. Jämfört med tidigare lärarutbildningar kräver detta ett större teoretiskt djup och en bredare praktisk förankring. Upplands - Väsby har utbildat ett flertal lärare inom det material som Stockholms Universitet har gett ut, Från nybörjare till professionell - en utvecklingsmatris. Verksamhetsförlagd utbildning i Upplands Väsby I Upplands Väsby får varje lärarstudent en personlig VFU - handledare som har som har till uppgift att följa studenten genom utbildningen, ge råd om kursval och medverka till att studenterna besöker olika skolmiljöer. Alla studenter garanteras att tid avsätts för att reflektera över eget och andras lärararbete tillsammans med erfarna lärare och möjlighet att få handledning.
3 Kommunens lärare erbjuds möjligheter till vidareutbildning när det gäller lärarutbildning och skolutveckling. Studenter som påbörjar sin lärarutbildning i kommunen placeras i en basgrupp som de kommer att tillhöra genom hela utbildningen. Basgruppen leds av särskilt utsedda lärare i kommunen, som har till uppgift att genomföra reflektionsseminarier och olika former av grupphandledning med studenterna i basgruppen. Alla studenter med placering i Upplands Väsby uppmuntras att välja teman för sina examensarbeten från verksamheterna i kommunens skolor. Vi ser gärna att lärare fungerar i som stödjande critical friends under arbetets gång. I de fall planerings- och slutseminarier kan förläggas till kommunen erbjuds berörda lärare att delta. Organisation En översikt över organisationen av VFU i Upplands Väsby ser ut så här: Lednings- och utvecklingsgrupp (LUG) Gruppen skall vara sammansatt av representanter för såväl kommunala som fristående skolor ordförande representanter för: förskolan grundskolans tidigare skolår grundskolans senare skolår gymnasiet Lärarförbundet Lärarnas riksförbund En gång per månad Fortbildnings- och utvecklingsfrågor Planering av basgruppsarbete Kommunikation och informationsspridning Placering av studenter Kontaktpersoner Antal: En per skola/enhet Två gånger per termin Placering av studenter Information till enheterna Enskilda studentärenden Utse VFU-handledare Stödja VFU- handledarna
4 VFU - handledare En gång per termin Har aansvaret för studentens verksamhetsförlagda utbildning. Skall medverka vid handledning, planering och bedömning. Som ett viktigt underlag för arbetet finns den utvecklingsmatris som Stockholms universitet arbetar med. En strävan är att handledaren skall följa studenten genom hela utbildningen. Basgrupp Alla studenter som påbörjat sin utbildning samma termin. Vid behov kan grupper slås samman. Innehåll Tre halvdagar per termin Undersökningar, samtal och fördjupade reflektioner i grupp utifrån yrkesrelaterade frågor som väckts under arbetet i skolorna. Varje basgrupps leds av i anställda personer inom skolverksamheten. Gästföreläsare bjuds in för att bredda perspektiven Handledning Reflekterande samtal mellan student och en eller flera lärare. VFU handledaren ansvarar för dessa. Ett mål för samtalet skall vara att studenten ökar sin egen medvetenhet om tankar och avsikter bakom sitt agerande i olika praktiska skolsituationer. Vid de s.k trepartssamtalen sker en fördjupad reflektion över studentens progression. Vid dessa samtal deltar lärare från universitetet. De äger rum 2 gånger under utbildningen och utgår från materialet Från nybörjare till professionell en utvecklingsmatris Ersättning till skolenheterna Ersättning från högskolan, 1700 kronor per termin, fördelas enligt följande: Ersättning för VFU - handledarskap 850 kr/ termin Ersättning för VFU perioden 110 kr/dag Ersättning för vikarie för basgruppsledare Arvode till basgruppsledare 2250 kr/ termin All ersättning utom arvodet till basgruppsledaren betalas till respektive enhet, som enligt har träffat en lokal överenskommelse om hur pengarna skall fördelas. Varje student lämnar varje termin en tidrapport över genomförd VFU. Denna utgör grund för att beräkna ersättningen till enheterna. Som en bieffekt går det också att följa hur varje student utnyttjar sin VFU-tid.
5 Samverkan kring examensarbetet Idéfas För att erbjuda studenterna maximal tid för val av tema och planering av examensarbetet får de en första information om examensarbetet redan när de introduceras i kommunen. Eftersom de flesta slutför sina examensarbeten under någon av de sista utbildningsterminerna kan detta tyckas var tidigt, men erfarenheten visar att just själva ämnesvalet kräver tid för att mogna. Skolledningen och personalen i partnerområdet skall vara beredda att diskutera ämnesvalet och bland annat informera om pågående utvecklingsarbeten på skolan eller i kommunen. Genomförandefas Under själva examensarbetet är lärare i arbetslagen beredda att läsa och diskutera studentens skisser och utkast. Rapportering och bedömning Den slutliga bedömningen av examensarbetet görs av examinator och ett examenskollegium på universitetet. Vi ser gärna att examensarbeten görs kända och diskuteras i kommunen. Kommunen erbjuder sig att publicera examensarbeten på kommunens VFUhemsida. En ny lärargeneration Den förändrade situationen i skolan/förskolan har skapat förväntningar på en ny lärargeneration med större vana att relatera det egna arbetet till kända teorier och andras erfarenheter, med större öppenhet att möta olika skolverkligheter, med vilja och förmåga att reflektera över de problem de möter och pröva olika lösningar med vilja och förmåga att utveckla sitt lärarskap i samspel med kolleger, elever och föräldrar. Skolorna behöver personal som har beredskap att möta och medverka i förändring. Kan vi stödja och ta till vara de nya lärarana blir de en betydelsefull förändrings- och utvecklingsresurs.