Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv

Relevanta dokument
Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag om uppföljning av tidigare regeringsuppdrag om tillämplig lagstiftning

Svar på regeringsuppdrag Förstärkt arbete med att stödja individen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH)

Försäkringskassans yttrande över Ds 2017:4 Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut

Regeringen godkänner överenskommelsen om fördjupade medicinska utredningar för (se bilaga).

Svar på regeringsuppdrag

Återrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Arbetsresor istället för sjukpenning

Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess

Svar på ISF-rapport. Rapport (2018:8) Social problematik och sjukskrivning handläggning. Sammanfattning. Socialdepartementet Stockholm

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41)

Postadress Besöksadress Telefon Stockholm LM Ericssons väg 30, Hägersten

Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen

Svar på regeringsuppdrag

Försäkringskassan i Värmland

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna

Hel sjukersättning från 19 års ålder

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Frågor och svar om förordning om försäkringsmedicinska utredningar

Regeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga).

Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016

Regeringen godkänner överenskommelsen om försäkringsmedicinska. utredningar i form av TMU och SLU 2016.

Yttrande över promemorian Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41)

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Svar på regeringsuppdrag

Sjukskrivningsmiljarden

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Återrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare

Svar på ISF:s rapport Produktivitet och kvalitet i socialförsäkringens administration

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Månadsrapport sjukförsäkringen

Fortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet

YTTRANDE Yttrande över betänkandet Samlad kunskap - stärkt handläggning (SOU 2017:25)

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ds 2017:18 Karensavdrag en mer rättvis självrisk

Postadress Besöksadress Telefon Stockholm LM Ericssons väg 30, Hägersten

Framställan om medel för att ytterligare stärka Försäkringskassans arbete mot missbruk av socialförsäkringen

Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken

Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Effektiv vård SOU 2016:2

Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet)

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

Försäkringsmedicinska utredningar

SOCIALFÖRSÄKRINGEN. Rapport 2016:4. Aktivitetsförmågeutredningar. behöver kvalitetssäkras. ett genusperspektiv

Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18)

Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Inspektionen för socialförsäkringen

Socialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17).

Svar på regeringsuppdrag

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 juni 2017 följande dom (mål nr ).

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

Social problematik och sjukskrivning handläggning

genomga Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU

Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Försäkringsmedicinska utredningar

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen

Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G)

REGERINGSRÄTTENS DOM

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron

Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden

Hej! I uppdrag av Ara Zarei skickar jag synpunkter från Försäkringskassan. Med vänlig hälsning Sarita TRN

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Sjukpenning. Den första sjukpenningrättsbedömningen och tillämpningen av rehabiliteringskedjan. Rättslig uppföljning 2017:5

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21)

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring

Utökat elektroniskt informationsutbyte

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Transkript:

1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv Inspektionen för socialförsäkringens (ISF) huvudsakliga rekommendationer riktar sig mot tre områden: Bedömningarna i AFU behöver kvalitetssäkras utifrån reliabilitet och validitet. Försäkringskassan behöver säkerställa att de olika utredningsmomenten i AFU fungerar likartat för kvinnor och män Kunskapsunderlaget behöver utvecklas och kvalitetssäkras. Nedan följer korta kommentarer till ISF:s rekommendationer samt en beskrivning av de åtgärder som Försäkringskassan tänker vidta med anledning av rekommendationerna. Läkares och handläggares bedömningar behöver reliabilitetstestas ISF menar att det är mycket angeläget att Försäkringskassan genomför test av reliabiliteten i de bedömningar som görs inom ramen för AFU. Försäkringskassan delar uppfattningen att det inom ramen för AFU behöver genomföras tester av reliabiliteten avseende de bedömningar som läkare och handläggare gör. Det ger en ökad rättssäkerhet och stärkt legitimitet till utredningarna om den försäkrade kan känna sig förvissad om att resultatet är oberoende av vilken läkare som gör utredningen. Av samma skäl måste den enskilde kunna känna sig trygg med att beslutet inte är beroende av vem som har handlagt ärendet. Försäkringskassan kommer att genomföra likabedömningsövningar med såväl AFU-läkare som handläggare i syfte att studera reliabiliteten, dvs. om resultatet skiljer sig åt beroende på vem som har gjort utredningen (AFU-läkare) eller fattat beslutet (handläggare). För att kunna svara på frågan om bedömningen blir densamma oberoende av handläggare respektive läkare avser Försäkringskassan att utforma ett test där Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Telefonplan/LM Ericssons väg 30 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

2 (5) handläggare respektive läkare får ta ställning till ett antal underlag för att sedan studera samstämmigheten i deras bedömningar. När det gäller interbedömarreliabiliteten hos läkarna kommer Försäkringskassan tillsammans med läkare som gör försäkringsmedicinska utredningar utforma ett test som kan göras av ett stort antal av de läkare som idag genomför AFU. Utifrån resultatet får man sedan ta ställning till behov av åtgärder och i så fall vilka dessa är. Försäkringskassan behöver kvalitetssäkra AFU utifrån försäkringsfall och prognostisk validitet ISF anser att det är angeläget att Försäkringskassan planerar och genomför mätningar av försäkringsutfallet i relation till AFU. Försäkringskassan delar denna uppfattning. Myndigheten behöver kunna ta ställning till om fler eller färre personer bedöms ha arbetsförmåga i ärenden där AFU ingår som ett beslutsunderlag (försäkringsutfall) samt huruvida AFUutredningen bidrar till beslutsunderlag med högre kvalitet. När det gäller försäkringsutfallet i relation till AFU behöver man ha i åtanke att en AFU endast utgör en del av det sammantagna underlaget för beslut som Försäkringskassan fattar. Försäkringskassan instämmer i att vetskap om hur försäkringsutfallet och beslutskvaliteten påverkas av en AFU skulle vara till nytta men vill lyfta fram att undersökningen har varit svår att genomföra. Försäkringskassan kommer att göra en utvärdering av AFU under 2017. Utvärderingen sammanställs i en socialförsäkringsrapport som bland annat kommer att innehålla: En analys av sjukfall där AFU genomförts i jämförelse med sjukfall där AFU inte genomförts En jämförande analys av beslutsunderlagen i sjukfall där AFU har använts respektive inte har använts En analys av hur beslut om AFU fattas. En analys av hur blanketten Medicinska förutsättningar för arbete används och hur dessa uppgifter samvarierar med t.ex. diagnos i sjukfallet. Försäkringskassan kommer under tredje kvartalet 2016 att genomföra en rättslig granskning av sjukpenningärenden i vilken AFU kommer att beaktas. De delar i AFU som avser fysisk styrka och rörlighet och psykisk uthållighet ska fungera likartat för både kvinnor och män ISF menar att det är viktigt att Försäkringskassan säkerställer att de delar i AFU som avser förmågorna styrka och rörlighet och psykisk uthållighet fungerar likartat för både kvinnor och män. Försäkringskassan instämmer med ovanstående. Det är viktigt att utredningsmetoden inte leder till att läkaren gör olika bedömningar av män och kvinnors förmågor. Försäkringskassan kommer därför att se över deskriptorerna för framför allt fysisk styrka och rörlighet och psykisk

3 (5) uthållighet, dvs. de två förmågor som uppvisar minst sammanstämmighet mellan kvinnor och män efter en utredning, för att undersöka om deskriptorerna kan formuleras på ett sätt som minskar risken att läkarens bedömning blir olika för män och kvinnor. Försäkringskassan har en metodgrupp för försäkringsmedicinska utredningar som får uppdraget att utreda om deskriptorerna kan eller ska omformuleras eller om det finns andra sätt att utveckla metoden för att undvika att mäns och kvinnors förmågor bedöms olika. Metodgruppen består av läkare som genomför försäkringsmedicinska utredningar, försäkringsmedicinska rådgivare och verksamhetsutvecklare. Kopplat till metodgruppen finns också en referensgrupp i vilken utveckling av innehållet i de försäkringsmedicinska utredningarna avhandlas. Genusperspektivet i AFU-utbildningarna saknas ISF anser att Försäkringskassan bör integrera ett tydligt genusperspektiv i de utbildningar som ger läkare och andra professioner behörighet att genomföra eller medverka i en AFU. Försäkringskassan anser att genusperspektivet ska prägla hela myndighetens verksamhet och AFU är inget undantag. I SLU/TMU-utbildningarna är genusperspektivet en integrerad del i utbildningen genom den s.k. genushanden. Detta moment är nu infört även i AFU-utbildningarna. Försäkringskassan kommer att göra en översyn av AFU-utbildningen för att se vilka ytterligare förtydliganden som kan göras utifrån ett genusperspektiv. Kunskapsunderlaget saknar ett genusperspektiv och behöver valideras ISF anser att Försäkringskassan bör ta ställning till om kunskapsunderlaget i AFU ska användas vid prövningen av den försäkrades arbetsförmåga på grund av att det saknar ett genusperspektiv och en validering (kvalitetssäkring) av kravnivåerna för yrkesnivåerna i underlaget. Försäkringskassan instämmer i att en validering behöver göras gällande kravnivåerna men ställer sig frågande till hur genusperspektivet påverkar prövningen av den försäkrades arbetsförmåga i förhållande till normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden. När ett sjukfall har passerat 180 dagar (för arbetslösa gäller detta från dag 1) ska bedömningen av arbetsförmågans nedsättning göras i förhållande till alla normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden. Försäkringskassan håller med om att beskrivningarna av yrken i kunskapsunderlaget inte tar hänsyn till att exempelvis män och kvinnor kan ha olika arbetsuppgifter inom samma yrke (kvinnliga kassabiträden utför exempelvis oftare monotona arbetsmoment än manliga). Men som framgår av regeringens proposition 1996/97:28: är inte heller avsikten att den försäkrade ska erbjudas ett faktiskt jobb: den försäkrade är, objektivt sett, arbetsför även om arbetet inte finns direkt tillgängligt för honom eller henne.

4 (5) Det är Försäkringskassans uppfattning att beskrivningarna i kunskapsunderlaget riskerar att befästa osakliga skillnader i arbetsuppgifter mellan kvinnor och män om dessa tar hänsyn till, och fokuserar på, verkliga skillnader beroende på kön istället för de arbetsuppgifter som arbetet faktiskt innebär. Försäkringskassan anser dock att det finns ett stort värde i att, på en övergripande nivå i kunskapsunderlaget, tydliggöra att det finns osakliga skillnader i arbetsuppgifter inom samma yrkeskategori som beror på huruvida den anställde är man eller kvinna. Försäkringskassan menar att kunskapsunderlaget, trots sina brister, fortfarande är ett bättre stöd för den handläggare som ska göra dessa svåra bedömningar än att inte ha något stöd alls. Värderingen sker exempelvis utifrån samma underlag vilket borde ge bättre förutsättningar för likartade bedömningar. Mot bakgrund av ovanstående avser Försäkringskassan att använda kunskapsunderlaget parallellt med att det vidareutvecklas. Arbetsförmedlingen har fattat beslut om projekt som syftar till att vidareutveckla kunskapsunderlaget. Projektet är fortfarande under uppstart och det är därför inte i nuläget möjligt att ge en detaljerad beskrivning av hur arbetet kommer att bedrivas. Försäkringskassan kommer att vara representerad i såväl projektarbetsgrupp som styrgrupp och kan på så vis vara med och påverka kunskapsunderlagets fortsatta utveckling avseende bland annat validering och genusperspektiv. Försäkringskassan bör följa upp bedömningar och beslut efter genomförda AFU ISF menar att Försäkringskassan kontinuerligt bör följa upp bedömningar och beslut efter genomförda AFU. ISF föreslår att Försäkringskassan ska överväga elektronisk överföring av AFU-underlag. Försäkringskassan delar denna uppfattning och menar vidare att det är en förutsättning för att nå ökad kunskap i ämnet och därigenom ha möjlighet att identifiera ytterligare förbättringar. Eftersom AFU hittills beställts i så begränsad omfattning har det dock varit svårt att, såsom ISF föreslår, införa elektronisk överföring av AFU-utlåtanden från läkare på grund av begränsade resurser och budget avseende IT-utveckling. En förstudie gällande elektronisk överföring genomfördes 2014 och ställningstagande om genomförande ska tas på nytt under 2016. Vid en fortsatt ökning av AFU-beställningar samt när Försäkringskassan har avslutat andra stora och kostsamma projekt kan det bli aktuellt att på nytt ta ställning till elektronisk överföring av AFU-utlåtanden. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektör Ann-Marie Begler i närvaro av vikarierande rättschef Peter Andrén, tillförordnad avdelningschef Elisabeth Hopkins, avdelningscheferna Lars-Åke Brattlund och Sture

5 (5) Hjalmarsson, områdeschef Andreas Larsson och verksamhetsutvecklare Daniel Gunhamre, den senare som föredragande. Ann-Marie Begler Daniel Gunhamre