Riktlinjer för kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Riktlinjer för kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Fastställd av styrelsen för utbildning, 2016-09-07 Gäller fr.o.m 2016-10-01 Dnr 1-577/2016 Ersätter handlingsplan för kvalitetsutvärdering av utbildning på Dnr 1-736/2014

Riktlinjer för kvalitetsutvärdering av utbildning på Dnr 1-577/2016 INNEHÅLL 1. Bakgrund och utgångspunkter... 1 Mål... 1 2. Cyklisk process för kvalitetsutvärdering... 1 3. Organisation och ansvar... 2 4. Kvalitetsplan... 2 Kvalitetsplan på institutionsnivå... 3 Kvalitetsplan på programnivå... 3 5. Kvalitetsutveckling på kursnivå... 3 Utbildningsuppdrag per år och kurs... 3 Kursvärdering... 4 Kursanalys... 5 6. Övergripande utvärderingar... 5 KI:s nybörjarenkät... 5 Studentbarometern... 6 Specifik utvärdering av VIL... 6 Kompletterande temautvärderingar... 6 Övergripande temautvärderingar... 6 Examensenkät (exit poll)... 6 Alumniundersökning... 6 Avnämarundersökning... 7 7. Referenser... 7 Bilagor 1. Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG) 2. KVALITETSPLAN på institutionsnivå 3. KVALITETSPLAN på programnivå 4. Exempel på hur en kvalitetsindikator kan klassificeras 5. Utbildningsuppdrag per kurs och år för kurs inom utbildningsprogram 6. Obligatoriska generella frågor för kurser på. 7. Exempelmall - Kursanalys (kursutvärdering) Utgivare: Karolinska Institutet Styrelsen för utbildning

1 (7) 1. Bakgrund och utgångspunkter Vid ett lärosäte utgör gemensamma strategier och processer grunden för ett sammanhållet kvalitetssäkringssystem, som bidrar till kontinuerlig förbättring av verksamheten och till lärosätets förmåga att leva upp till sitt ansvar. Ett sammanhållet kvalitetssystem stödjer utvecklingen av en kvalitetskultur inom vilket interna aktörer tar ansvar för kvaliteten och aktivt medverkar till kvalitetssäkring på lärosätets alla nivåer. Riktlinjerna anger hur kvalitetsutvärderingsarbetet för Karolinska Institutets (KI) utbildningar på ska utformas, genomföras och följas upp, samt ansvarsfördelning. Riktlinjerna ersätter tidigare handlingsplan för kvalitetsutvärdering som fastställdes av Styrelsen för utbildning (US) i december 2014. Riktlinjerna bygger på Högskolelagen (HL), Högskoleförordningen (HF), Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärderingssystem 1 och European Association for Quality Assurance in Higher Educations 2 (ENQA) European Standards and Guidelines (ESG, bilaga 1). Vidare tar riktlinjerna sin utgångspunkt i Strategi 2018 som anger KI:s färdplan för åren 2014-2018 och i rapporten Möjligheternas KI: Utredning om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning (UKF). Samtliga dessa dokument anger att lärosätet ska erbjuda studenterna tillfällen till inflytande över sin utbildning, varför studenternas möjlighet att ge återkoppling på sin utbildning utgör en central del av riktlinjerna. Mål Målet med riktlinjerna är att skapa förutsättningar för en målinriktad, systematisk och sammanhängande kvalitetsutveckling av KI:s utbildningar på grund- och avancerad nivå så att alla utbildningar vid KI håller mycket hög kvalitet och är forskningsanknutna. 2. Cyklisk process för kvalitetsutvärdering Grundläggande principer för utvärdering bygger på kontinuerlig uppföljning och granskning av utbildningarna för att säkerställa att studenterna uppnår uppsatta mål 3 och att utbildningarna motsvarar studenternas och samhällets behov. Utvärderingsmodellen är cyklisk och bygger på resultat och analys av de olika utvärderingar som genomförs på övergripande nivå, på institutions- och programnivå samt på kursnivå. Institutionernas och programmens kvalitetsarbete ska sammanställas årligen i en kvalitetsplan, se vidare kapitel 5. Kollegial granskning, gärna med externa inslag, samt strukturerad återkoppling och genomtänkta former för studentinflytande utgör viktiga verktyg i kvalitetsutvärderingsprocessen. 1 Universitetskanslersämbetets utvärderingssystem http://www.uka.se/utbildningskvalitet/kvaliteten-pa-hogskoleutbildningar.html 2 ENQA http://www.enqa.eu/ 3 Målen för KI:s utbildningar anges i HL, HF samt i KI:s kurs- och utbildningsplaner.

2 (7) 3. Organisation och ansvar Styrelsen för utbildning (US) har det övergripande ansvaret för utbildning på vid KI. Programansvarig organisation (utbildningsnämnd eller programnämnd) ansvarar för programmets integration, progression, vetenskaplighet, professions och ämnesförankring i förhållande till utbildningsplanens mål. Kursansvarig institution ansvarar för kursens genomförande, kvalitet och forskningsanknytning i förhållande till kursplanens mål och kursuppdraget 4. Kvalitetsutvärderingar genomförs på kursnivå, programnivå, institutionsnivå och övergripande KI-nivå. Ansvaret för genomförande, analys och uppföljning vilar på kursansvarig institution, programansvarig nämnd eller US. 4. Kvalitetsplan Årligen upprättas en kvalitetsplan på institutionsnivå samt programnivå. Kvalitetsplanerna ingår som en del i respektive nämnds återrapportering av utbildningsuppdraget. Kvalitetsplanen baseras på resultat av samtliga utvärderingar som genomförts under året inklusive årets fastställda kvalitetsindikatorer 5, och innehåller en analys av resultaten samt de egna svaren utifrån frågeställningarna i US begäran om återrapportering. Utifrån denna analys beskrivs kommande års fokusområden och mål för kvalitetsarbetet, hur 4 Mer information om organisation och delegation av ansvar finns på https://internwebben.ki.se/sv/utbildningsorganisation 5 Mätbar egenskap eller omständighet som kan användas för att kvantitativt uttrycka kvalitetsnivån hos någon del av en verksamhet. Kvalitetsindikatorer kan fastställas av US, programansvarig organisation eller institution. För exempel på klassificering se bilaga 4.

3 (7) arbetet ska bedrivas (aktiviteter), vem som ansvarar för respektive aktivitet och hur arbetet ska följas upp. Planen består av följande fyra delar: 1. Kvalitetsberättelse för föregående verksamhetsår (inklusive redovisning av utvärderingsresultat och årets kvalitetsindikatorer etc) 2. Analys av utbildningskvalitet (kursanalyser, genomförda utvärderingar enligt punkt 6 nedan, frågeområden i återrapporteringen till US etc) 3. Kvalitetsindikatorer för kommande verksamhetsår 4. Aktivitetsplan för kommande verksamhetsår Kvalitetsplan på institutionsnivå Prefekten ansvarar för kvalitetsutveckling av institutionens utbildningsuppdrag. Uppdraget omfattar såväl programkurser som fristående kurser och uppdragsutbildning samt för programansvariga institutioner även programansvar. För kvalitetsutvecklingen på institutionsnivå ska en kvalitetsplan upprättas enligt mall, se bilaga 2. För programansvariga institutioner ska kvalitetsplan för de program som institutionen ansvarar för, ingå som bilaga till institutionens kvalitetsplan för utbildningsuppdraget. Kvalitetsplan på programnivå Programdirektor har, på delegation av prefekt eller US, ett KI-övergripande kvalitetsansvar på programnivå. För kvalitetsutvecklingen på programnivå ska en kvalitetsplan för program upprättas enligt mall, se bilaga 3. Programdirektor är ansvarig för att sammanställa kvalitetsplanen och att se till att den förankras i programmet, med studentrepresentanter och på berörda institutioner. Kvalitetsplanen fastställs av ansvarig nämnd. För programansvariga institutioner ska kvalitetsplaner, för de program som institutionen ansvarar för, ingå som bilaga till institutionens kvalitetsplan för utbildningsuppdraget. För program där US har programansvar ska en kvalitetsplan för program upprättas på motsvarande sätt och ingå i nämndens återrapportering till US. 5. Kvalitetsutveckling på kursnivå Kursansvarig institution ansvarar för kursens genomförande, kvalitet och forskningsanknytning i förhållande till kursplanens mål. Utbildningsuppdrag per år och kurs I syfte att tydliggöra utbildningsuppdragen för programkurser ska enhetliga uppdrag per kurs och år för kurser inom program skrivas av ansvarig nämnd enligt fastställd mall, se bilaga 5. Uppdraget per kurs och år syftar till att tydliggöra vad programansvarig förväntar sig från kursansvarig institution när det gäller genomförande av kursen t ex: - verksamhetsintegrerat lärande - examination - forskningsanknytning - kvalitetsutveckling - samverkan med programansvarig och andra kurser inom programmet - specifika uppdrag för aktuellt år - hur återrapporteringar ska ske

4 (7) Förväntningarna/kraven i utbildningsuppdraget ska utgå från programmets kvalitetsplan och vara relevanta och realistiska för kursansvarig att genomföra. I den samverkan som programansvarig har med kursansvariga ska en dialog föras om hur programmet utvecklas och förväntningar/krav inför kommande år. Uppdrag per kurs och år fastställs av programansvarig nämnd och ska lämnas till kursansvarig i november. Metod och frekvens för återrapportering kommer att utvecklas och ska utformas så att dubbelarbete undviks. Återrapporteringen av uppdrag per kurs och år till programansvarig nämnd ska följa cykeln för utbildningsuppdrag och övrig återrapportering till US. Kursvärdering Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Förordning (2000:651). (Högskoleförordningen, 14, SFS 1993:100). Utöver en avslutande kursvärdering genom enkät (se nedan) rekommenderas mindre formativa värderingar under kursens gång i enlighet med rekommendationer och eventuella uppdrag från respektive nämnd. Den avslutande kursvärderingsenkäten ska genomföras efter varje kurstillfälle. Den bör genomföras efter avslutat kurs men innan studenterna får resultaten av examinationen. Om en tentamensgenomgång görs kan detta vara ett bra tillfälle att återkoppla kursvärderingsresultaten till studenterna. I den avslutande kursvärderingsenkäten ska de fem generella frågor som är fastställda av US alltid användas (se bilaga 6). De fem generella frågorna, ger möjlighet att följa kvalitetsutvecklingen över tid samt att göra jämförelser mellan olika kurser och program. Observera att den enskilda studenten bara bör besvara de fem generella frågorna en gång per kurs. De fem generella frågorna ska alltså inte användas för att värdera enskilda moment inom en kurs. Därtill ska en öppen valfri fråga ingå som fastställs av programnämnd/ utbildningsnämnd. Denna fråga kan t.ex. be studenten beskriva kursens styrkor och svagheter eller vad hen anser bör utvecklas till nästa kursomgång. Utöver de fem generella frågorna och den öppna frågan kan varje program och kurs lägga till frågor. En kursvärdering bör dock inte innehålla fler än 20 frågor. En frågebank med exempel på frågor och andra stöddokument finns att tillgå på KI:s internwebb eller via Enheten för utvärdering (https://internwebben.ki.se/sv/utvardering-och-kvalitetssakring). Kursvärderingsenkäten bör stängas senast cirka två veckor efter kursens slut. Prefekt ansvarar för att en excelfil med svaren skickas till Enheten för utvärdering vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) genom ett webbformulär på internwebben, så snart kursenkäten är stängd. För att säkra att de övergripande statistiska analyserna som enheten för utvärdering genomför blir korrekta rekommenderas starkt att excelfilen skickas in i obearbetat skick, dvs. med svar på samtliga frågor som ingick i enkäten.

5 (7) Kursanalys Baserat på kursvärderingens resultat ska kursansvarig efter varje kurstillfälle genomföra en kursanalys (kallades tidigare kursutvärdering). Prefekt på kursansvarig institution 6 ansvarar för att kursanalyser genomförs och följs upp. Kursanalysen består av resultatet från kursvärderingen och reflektioner från kursledningen kring kursens styrkor och svagheter, en återrapportering av kursuppdraget samt eventuella ytterligare indikatorer mm. Kursanalysen ska: sammanställas enligt den analysrapportmall som ansvarig nämnd fastställt. Ett exempel på en mall för kursanalys finns bifogat som bilaga 6. omfatta hela kursen inklusive de delar som i förekommande fall genomförs av annan institution, samt verksamhetsintegrerat lärande (VIL) om det ingår i kursen. Om man i kursanalysen vill lyfta citat från öppna frågor i enkäten är det av yttersta vikt att dessa omformuleras så varken student eller personal kan identifieras. Den sammanställda analysen ska: publiceras senast en månad efter kursens slut via den öppna kurswebben och kan dessutom kommuniceras via e-post eller på annat sätt till de studenter som just avslutat kursen. presenteras i inledningen av nästkommande kurstillfälle (eller under kursens gång om den nya kursen startar direkt efter den nyss genomförda). skickas in till ansvarig nämnd och diskuteras i forum där det finns studentrepresentanter närvarande. Ansvarig nämnd ansvarar för att sammanställa samtliga kursanalyser inom sitt ansvarsområde som underlag till kvalitetsplanen. arkiveras i kursakten. 6. Övergripande utvärderingar Ansvarig nämnd inkluderar i förekommande fall resultatet från dessa utvärderingar i analysen av utbildningens kvalitet i sin kvalitetsplan. KI:s nybörjarenkät Nybörjarenkäten initieras av US och syftet är att belysa frågor om studenternas sociodemografiska bakgrund, livserfarenheter, motiv till att söka utbildningen, deras framtidsplaner samt hur de uppfattat KI:s informationskanaler om utbildningen. Enkäten delas ut vartannat år bland studenterna på KI:s nybörjarprogram (och internationella masterprogram). 6 Se institutionernas ansvar för utbildning på, https://internwebben.ki.se/sv/institutionernas-ansvar-utbildning-pa-grundniva-och-avanceradniva-0

6 (7) Studentbarometern Studentbarometern initieras av US och syftar till att KI får en strategisk vägledning för att bygga studenternas engagemang, både i studier och för KI, med syfte att påverka organisationen i positiv riktning. Undersökningen ska också identifiera vilka mötesplatser/tjänster som behöver utvecklas för att öka studenternas engagemang, samt hjälpa till att bygga KIs relation till studenterna. Specifik utvärdering av VIL Utvärdering av VIL kan initieras av US, ansvarig nämnd eller Utbildningsrådet (KI/SSLs samarbetsorgan för utbildningsfrågor) och syftar till att utvärdera struktur och kvalitet i VIL. Oavsett initiativtagare bör VIL-utvärderingar genomföras i nära samarbete mellan institutioner/program och berörd klinisk verksamhet inom ramen för KI:s samarbete med Stockholms läns landsting (SLL), alternativt i samarbete med icke kliniska verksamheter där VIL bedrivs. CKU-3VIL är ett exempel på en specifik utvärdering av VIL. Kompletterande temautvärderingar För att möta olika behov av utvärderingar kan de obligatoriska utvärderingarna kompletteras. Grundutbildningsansvarig (GUA) och/eller programdirektor initierar i respektive kvalitetsplan de temautvärderingar som bör genomföras under nästa cykel. Övergripande temautvärderingar För att få en bild över specifika områden eller kvalitetsaspekter genomförs utvärderingar på en övergripande nivå. US ansvarar för att ta fram utvärderingar på KI-övergripande nivå samt att genomföra dem. Dessa övergripande utvärderingar ger möjlighet att jämföra program med varandra och lyfta fram goda exempel. Exempel på övergripande utvärdering skulle kunna vara utvärdering av examensarbetskurser eller av fristående kurser. Examensenkät (exit poll) På uppdrag av US pågår under 2016 ett arbete att ta fram en obligatorisk exit poll (examensenkät). En examensenkät initieras av programansvarig nämnd och syftar till att inhämta nyexaminerade studenters samlade syn på det utbildningsprogram de just avslutat, och hur de i samband med examen bedömer sin kunskapsutveckling i relation till utbildningens lärande- och examensmål. Planen är att enkäten dels ska innehålla frågor som är gemensamma för alla utbildningsprogram för att möjliggöra jämförelse mellan utbildningar. Utöver de gemensamma frågorna kommer programmen att uppmanas att lägga till ytterligare frågor. Undersökningen ska skickas till samtliga studenter som avslutar utbildningen. Alumniundersökning Alumniundersökningar initieras av programansvarig nämnd enligt uppdrag från US. Syftet är att inhämta tidigare studenters helhetssyn på användbarheten av de kompetenser de utvecklat under utbildningen. Alumniundersökningar genomförs idag av vissa utbildningsprogram. I framtiden kan det bli aktuellt med en gemensam alumniundersökning för samtliga program.

7 (7) Avnämarundersökning Avnämarundersökning initieras av programansvarig nämnd enligt uppdrag från US. Syftet är att en avnämarundersökning ska utvärdera om KI:s utbildningar svarar mot avnämarnas och arbetsmarknadens behov, dvs. de examinerade studenterna ska vara anställningsbara. Utbildningen ska vara användbar för studenter såväl som avnämare. En avnämarundersökning för samtliga grundutbildningsprogram kommer att genomföras under 2017. Därefter kommer den att inkluderas i ansvarig nämnds Kvalitetsplan 2018, och eventuellt sedan upprepas vart fjärde år. 7. Referenser European Standards and Guidelines, ENQA http://www.enqa.eu Handlingsplan för kvalitetsutvärdering som fastställdes av Styrelsen för utbildning (US) 2008-10-08 och reviderades 2009-06-01. Högskoleförordningen (SFS 1993:100) http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs- 1993-100 Högskolelagen (SFS 1992:1434) http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Möjligheternas KI: Utredning om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning (UKF). https://internwebben.ki.se/sites/default/files/ukf_rapport_20140204.pdf Strategi 2018 http://ki.se/sites/default/files/fullangd_strategi2018.pdf Universitetskanslersämbetet http://www.ukambetet.se/2.782a298813a88dd0dad80007209.html

Bilaga 1 Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG) http://www.uka.se/nyheter/2015-11-11-svensk-oversattning-av-esg-nu-tillganglig.html Nedanstående standarder ska beaktas och följas inom all högre utbildning. 1.1 Policy för kvalitetssäkring Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy som är offentlig och utgör en del av den strategiska styrningen. Interna aktörer utvecklar och tillämpar denna policy genom ändamålsenliga strukturer och processer, och externa intressenter involveras. 1.2 Utformning och inrättande av utbildning Lärosätena har processer för utformningen och inrättandet av utbildningar. Utbildningarna utformas så att de utbildningsmål som fastställts för dem, inklusive lärandemål, kan uppfyllas av studenterna. Den examen som en utbildning leder till är tydligt specificerad och kommunicerad samt refererar till den rätta nivån inom den nationella referensramen för examina och, följaktligen, till den europeiska referensramen för kvalifikationer. 1.3 Studentcentrerat lärande, undervisning och bedömning Lärosätena säkerställer att utbildning ges på ett sätt som inbjuder studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna och att detta återspeglas i bedömningen av studenterna. 1.4 Antagning av studenter, progression, erkännande och utfärdande av examensbevis Lärosätena tillämpar på ett konsekvent sätt fördefinierade och publicerade regler som omfattar hela studentens studietid, det vill säga antagning, progression, erkännande och utfärdande av examensbevis. 1.5 Undervisande personal Lärosätena säkerställer kompetensen hos lärarna. Rättvisa och transparenta processer för rekrytering och kompetensutveckling av personalen tillämpas. 1.6 Läranderesurser och studentstöd Lärosätena avsätter tillräcklig finansiering för lärande och undervisningsaktiviteter samt säkerställer att det finns ändamålsenliga och lättillgängliga läranderesurser samt studentstöd. 1.7 Informationshantering Lärosätena säkerställer att de samlar in, analyserar och använder relevant information för en effektiv styrning av sina utbildningar och övriga aktiviteter. 1.8 Information till allmänheten Lärosätena publicerar information om den egna verksamheten, inklusive utbildningarna, som är tydlig, korrekt, objektiv, uppdaterad och lättillgänglig. 1.9 Kontinuerlig uppföljning och regelbunden granskning av utbildningarna Lärosätena följer kontinuerligt upp och granskar regelbundet utbildningarna för att säkerställa att studenterna uppnår uppsatta mål och att utbildningarna motsvarar studenternas och samhällets behov. Granskningarna leder till kontinuerlig förbättring av utbildningarna. Åtgärder som planeras eller genomförs till följd av en granskning kommuniceras till samtliga berörda. 1.10 Regelbunden extern kvalitetssäkring Lärosätena genomgår regelbundet en extern kvalitetssäkring, som är i linje med ESG.

Bilaga 2 KVALITETSPLAN på institutionsnivå Kvalitetsplanen utgör en del av institutionens återrapportering av utbildningsuppdraget. Kvalitetsberättelse för föregående verksamhetsår Beskriv vad som genomförts av de planerade aktiviteterna från förra årets Kvalitetsplan och i förekommande fall kommentar till varför de inte genomförts. Redovisning av kvalitetsindikatorer Kommentera era resultat på kvalitetsindikatorerna och beskriv vilka förbättringsområden som identifierats. Analys av utbildningskvalitet Beskriv institutionens analys av utbildningskvaliteten baserat på årets utvärderingar (kursanalyser etc), institutionens svar på frågeställningarna i US begäran om återrapportering av utbildningsuppdraget samt ev annat relevant underlag. Kvalitetsindikatorer för kommande verksamhetsår Här redovisas de indikatorer som gäller för året med länkar till fastställd indikatorspecifikation (se bilaga 4 för ett exempel) Aktivitetsplan för kommande verksamhetsår Aktivitetsplanen ska baseras på utvärderingsanalysen och kvalitetsindikatorer för kommande verksamhetsår. Beskriv vilka förbättringsområden som identifierats. Med förbättringsområde avses ett område som behöver utvecklas under kommande år t.ex. kurswebbar, examinationer, läraktiviteter. Beskriv vilket resultat som förväntas Beskriv de aktiviteter som planeras för att uppnå förväntat resultat Förbättringsområde: Förväntat resultat: AKTIVITET 1 2 3 Förbättringsområde: Förväntat resultat: AKTIVITET 1 2 3 ANSVARIG TIDSPLAN ANSVARIG TIDSPLAN

Bilaga 3 KVALITETSPLAN på programnivå För program på programansvarig institution utgör kvalitetsplanen en bilaga till institutionens kvalitetsplan och är en del av institutionens återrapportering av utbildningsuppdraget. Kvalitetsberättelse för föregående verksamhetsår Beskriv vad som genomförts av de planerade aktiviteterna från förra årets Kvalitetsplan och i förekommande fall kommentar till varför de inte genomförts. Redovisning av kvalitetsindikatorerna Kommentera era resultat på kvalitetsindikatorerna och beskriv vilka förbättringsområden som identifieras. Analys av utbildningskvalitet Beskriv programmets analys avutbildningskvaliteten baserat på årets utvärderingar (kursanalyser, exitpolls, studentbarometer, avnämarundersökningar etc) och frågeställningar i US begäran om återrapportering av utbildningsuppdrag samt kursgivande institutioners återrapporteringar av uppdrag per kurs och år. Kvalitetsindikatorer för kommande verksamhetsår Här redovisas de indikatorer som gäller för året med länkar till fastställd indikatorspecifikation (se bilaga 4 för ett exempel). Aktivitetsplan för kommande verksamhetsår Aktivitetsplanen ska baseras på utvärderingsanalysen och kvalitetsindikatorer för kommande verksamhetsår. Beskriv vilka förbättringsområden som identifierats i utvärderingsanalysen. Med förbättringsområde avses ett område som behöver utvecklas under kommande år t.ex. kurswebbar, examinationer, läraktiviteter. Beskriv vilket resultat som förväntas Beskriv de aktiviteter som planeras för att uppnå förväntat resultat Förbättringsområde: Förväntat resultat: AKTIVITET ANSVARIG TIDSPLAN 1 2 3 Förbättringsområde: Förväntat resultat: AKTIVITET 1 2 3 ANSVARIG TIDSPLAN

Bilaga 4 Exempel på hur en kvalitetsindikator kan klassificeras En kvalitetsindikator är en mätbar egenskap eller omständighet som kan användas för att kvantitativt uttrycka kvalitetsnivån hos någon del av en verksamhet. Kvalitetsindikatorer kan fastställas av US, programansvarig organisation eller institution. Kvalitetsindikatorer som används inom KIs verksamhet ska klassificeras enligt denna modell Basfakta Förklaring Indikator Söktryck per program Namn Syfte och konstruktion/ fenomen Typ av indikator a) struktur-, b) processeller c)resultatindikator Teknisk beskrivning Kvantifiering (om möjligt) Mått Antalet sökande per plats samt genomsnittlig antagningspoäng illustrerar hur attraktiv en utbildning är men visar också på hur pass känd en utbildning är och om den har hög kvalitet och leder till jobb. Analyseras lämpligen tillsammans med indikator för genomsnittlig antagningspoäng. Strukturindikator men populariteten kan även uppfattas som ett resultat Antalet behöriga förstahandssökande per antagen. Källa: UHR, NyA Open. Antalet behöriga förstahandssökande per plats Kort beskrivning av indikatorn, vad den kan illustrera eller "fånga", eventuellt exempel på användningsområde/nivå e d Ev koppling till annan indikator som berör samma område a) Strukturindikator=beskriver ramar och strukturella förhållanden, i vissa fall "input". b) Processindikator=beskriver konkreta aktiviteter. c) Resultatindikator=delresultat eller helhetsresultat, skilj på konkret verksamhetsresultat "output" och effekter "konsekvenser, impact" Vad indikatorn mäter? Hur indikatorn är uppbyggd, ev alternativa sätt (andra avgränsningar, ingående komponenter mm), rekommenderad litteratur (ange gärna länkar) Definition av befintligt mått eller förslag på nytt T ex typ av värde, skala, index. Uppsatt mål/målvärde Bakgrundsfakta Datakälla Huvudsakligen en indikator för att följa trender. En mycket hög siffra är inte nödvändigtvis bättre en måttligt hög siffra. Varierar beroende på utbildning, men målvärdet kunde vara en mätbar höjning av antalet sökande och genomsnittlig antagningspoäng. Statistik från UHR och studievägledarna. Ange om möjligt målvärde med sikte på 2018 Aktuell databas, webblänk, ansvarig kontaktperson, organisatorisk enhet... Felkällor/ reliabilitet Validitet Andrahandssökanden ingår ej. Kan vara svårtolkat pga olika antagningsgrupper. Transparens viktig. Obs. att brister i reliabilitet inte nödvändigtvis är diskvalificerande men är viktigt att känna till vid uppföljning Mäter man verkligen det man vill mäta, var finns risk för ensidigt eller felaktigt utnyttjande? Modell härledd ur Socialstyrelsen Öppna Jämförelser 2014: Metodik för indikatorklassificering

Bilaga 5 Utbildningsuppdrag per kurs och år för kurs inom utbildningsprogram Utbildningsprogram: 40T Basinformation: Kursansvarig institution: Kursplan: Utbildningsplan: 7 Programwebb: www.courses.ki.se Uppdraget gäller: År: Antal kurstillfällen: år antal namn kursnamn, kurskod med länk till kursplanearkivet utbildningsprogram (programkod med länk) Programwebben samlar viktig information för studenter och lärare om programmet. Utöver det som står i kursplan och utbildningsplan samt det övergripande utbildningsansvaret på institution gäller för denna kurs: Kursutveckling Här kan t.ex. programansvarig ta upp hur de arbetar tillsammans med kursansvariga för att utveckla undervisnings- och examinationsformer, pedagogiska profilen, krav på kursansvarigas medverkan i programgemensamma arbetsmöten och arbete med att samordna ingående kurser i programmet gällande innehåll, litteratur, studiematerial och examinationer, utvärdering, utformning av kursens ramschema etc. Här bör också programmets kvalitetsplan tas upp. Verksamhetsintegrerat lärande Här kan programansvarig t.ex. ställa krav på att handledare ska genomgå den nätbaserade utbildningen för handledare, vilka bedömningsmallar som ska användas etc. Examination Här kan programansvarig t.ex. ta upp om de har beslutat om att salstentor ska rättas anonymt, särskild form av examination, bedömningsmallar, betygskriterier, hur ofta provtillfällen ska anordnas, återkoppling på examination till studenterna etc. Kursvärdering och kursanalys Kursvärdering och kursanalys (tidigare benämnd kursutvärdering) ska genomföras vid varje kurstillfälle. Kursanalysen ska återkopplas till studenterna som just avslutat kursen via kurswebben eller motsvarande och till de studenter som påbörjar nästa kurs. Här kan programansvarig ytterligare beskriva hur återrapporteringen ska ske till programansvarig t.ex. genom deltagande i programgemensamma möten, skriftlig återrapportering, tidpunkt för återrapportering etc. Här kan också anges vad kursvärderingsmallen i KI-survey heter. 7 Av utbildningsplanen framgår programmets mål, innehåll och upplägg, pedagogisk modell, riktlinjer samt ingående kurser.

Bilaga 5 Ekonomi/resurser Programansvarig ansvarar för fördelning av medel för kurser inom program och för uppföljning av programmets totala ekonomi. Det innebär att samtliga medverkande institutioner måste använda korrekt verksamhetskod för respektive kursuppdrag inom respektive program för att kunna möjliggöra uppföljning på programnivå. Medverkande institution ska också inkomma, till programansvarig, med en budget per kurs alternativt summerat per program samt ska besvara betydande avvikelser i årsbokslutet. Underlag för direktavräkning kommer programansvarig erhålla från Styrelsen för utbildning. Utifrån det underlaget kommer programansvarig att genomföra erforderlig återföring, i enlighet med direktavräkningen. Antal högskolepoäng: Antal studenter (enligt prognos): Antal håp:ar (helårsplats) Ersättning per helårsplats: Total ersättning (enl prognos) Verksamhetskod: xxx hp xxx xxx (antal hp*antal studenter/60 hp) xxx xxx xxx Återrapportering till programansvarig Kursansvarig institution återrapporterar till programansvarig genom att besvara frågorna i kursanalysmallen. Programansvarig kan lägga till egna frågor i mallen som ställs till kursansvarig (dvs. de är inte med i kursvärderingen till studenterna), t.ex. hur kursen arbetar inom olika områden som informationskompetens, etik mm samt övrig återrapportering utifrån kursuppdraget. Programspecifika kompletteringsfrågor till kursutvärderingen: - xxx - xxx Kursansvarig lärare återrapporterar kursvärderingens resultat, VIL, kursvärderingsdata m.m. i kursanalysen. Kursanalysen/återrapporteringen av kursuppdrag ska sedan förankras i kursansvarig utbildningsnämnd och återrapporteras till programansvarig nämnd. Programmets mall för kursanalys (kursutvärdering): Här kan hänvisning till ev. kursutvärderingsmall i KI-survey läggas.

Bilaga 6 Obligatoriska generella frågor för kurser på grundnivå och avancerad nivå. De fem generella frågorna gäller fristående kurser, programkurser, inklusive programkurser med VIL och uppdragsutbildningskurser. Varje kursvärdering ska lista kursens lärandemål och ska innehålla de fem generella frågorna formulerade enligt nedan. Varje kursvärdering innehåller också (minst) en öppen fråga där studenterna kan ge återkoppling. De fem generella frågorna nedan ska vara de första frågorna i enkäten. 1. Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper/färdigheter. I mycket liten grad, i liten grad, delvis, i hög grad, i mycket hög grad 2. Jag bedömer att jag har uppnått kursens alla lärandemål. I mycket liten grad, i liten grad, delvis, i hög grad, i mycket hög grad 3. Jag uppfattar att det fanns en röd tråd genom kursen från lärandemål till examination. I mycket liten grad, i liten grad, delvis, i hög grad, i mycket hög grad 4. Jag uppfattar att kursen har stimulerat mig till ett vetenskapligt förhållningssätt (t ex analytiskt och kritiskt tänkande, eget sökande och värdering av information) I mycket liten grad, i liten grad, delvis, i hög grad, i mycket hög grad 5. Jag uppfattar att lärarna varit tillmötesgående under kursens gång för idéer och synpunkter på kursens utformning och innehåll. I mycket liten grad, i liten grad, delvis, i hög grad, i mycket hög grad

Bilaga 7 Exempelmall - Kursanalys (kursutvärdering) Kurskod Kurstitel Högskolepoäng Termin (vt/ht-år) Tidsperiod Kursansvarig Examinator Momentansvariga lärare Övriga medverkande lärare Antal registrerade studenter vid treveckorskontrollen Antal godkända vid sista kursdatum Svarsfrekvens kursvärderingsenkät Övriga metoder för studentinflytande (utöver avslutande kursvärdering) Återkoppling av kursvärderingsresultat till studenterna Observera att Analysen ska (tillsammans med sammanfattande kvantitativ sammanställning av studenternas kursvärdering) delges utbildningsnämnd vid kursgivande institution samt för programkurser även programansvarig nämnd.. Analysen har delgivits utbildningsnämnd följande datum: Analysen har delgivits programansvarig nämnd följande datum: 1. Beskrivning av eventuellt genomförda förändringar sedan föregående kurstillfälle baserat på tidigare studenters synpunkter 2. Kortfattad sammanfattning av studenternas värderingar av kursen (Baserad på studenternas kvantitativa svar på kursvärderingen och centrala synpunkter ur fritextsvar. Kvantitativ sammanställning och ev. grafer bifogas.) 3. Kursansvarigs reflektioner kring kursens genomförande och resultat Kursens styrkor: Kursens svagheter: 3. Övriga synpunkter 4. Kursansvarigs slutsatser och eventuella förslag till förändringar (Om förändringar föreslås, ange vem som är ansvarig för att genomföra dessa och en tidsplan. ) Bilagor: