Kvalitet i utbildning PKB. Mars 2016

Transkript

1 Kvalitet i utbildning PKB Mars 2016

2 Nytt kvalitetssystem Historia: - Den 19 mars 2015 skickade regeringskansliet ut förslaget på nytt kvalitetssäkringssystem. - Består av fyra komponenter; - examenstillståndsprövning Detaljplaner ska utarbetas av UKÄ. - granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete - utbildningsutvärderingar* - tematiska utvärderingar** * Typiskt nämns lärarutbildning och specialistsjuksköterskeutbildning ** Exempelvis nationella jämförelser avseende förhållanden av betydelse för utbildningskvaliteten: breddad rekrytering, internationalisering, jämställdhet

3 I korthet: HL, HF och ESG är utgångspunkter Utformningen av kvalitetsaspekter och tillvägagångssätt görs av UKÄ i samråd med lärosätena, studentrepresentanter och arbetslivsrepresentanter Fokus på resultat men även bidra till utveckling Inga allmänna nationella jämförelser Varje lärosäte skapar sitt eget kvalitetssäkringssystem för alla delar i verksamheten - Administration - Forskning - Utbildning UTBILDNINGAR KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM NYTT KVALITETSSYSTEM BASERAT PÅ ESG UKÄ granskar alla lärosätens kvalitetssäkring av utbildningar 6-årscykel med start 2016

4 Remissvar: - Inom sektorn positivt - Delvis negativa vissa externa organisationer - SUHF:

5 Utbildningsutskottets betänkande och förslag: Understryker vikten av att systemet följer internationella principer; omfattar både kontroll av resultat och kvalitetsutveckling Dock finns vissa synpunkter kring uppföljning av systemet samt att det nu blir svårt att jämföra liknande utbildningar vid olika lärosäten FÖRSLAG; Utskottet rekommenderar att riksdagen lägger regeringens proposition till handlingarna = bifaller och så blev det! UKÄ har nu i uppdrag att utarbeta systemet på detaljnivå.

6 Kvalitetssystem LiU: Vi fortsätter arbetet på LiU med eget kvalitetssystem baserat på ESG (European Standard and Guidelines), för sannolikheten att ett nytt system inte kommer uppfylla ENQAs krav är närmast obefintlig Tekniska fakulteten har (i likhet med de andra fakulteterna) skickat in synpunkter på nytt övergripande kvalitetssystem och baserat detta på ESG. ESG är indelade i tre delar; - del I behandlar standarder och riktlinjer för intern kvalitetssäkring - del II handlar om extern kvalitetssäkring - del III handlar om utvärderingsmyndigheternas uppdrag Vi har mest jobbat med del I, men sneglat på del II

7 Del I: European Standards and Guidelines 1.1 Policy för kvalitetssäkring STANDARD: Lärosätena har en kvalitetssäkringspolicy som är offentlig och utgör en del av den strategiska styrningen. Interna aktörer utvecklar och tillämpar denna policy genom ändamålsenliga strukturer och processer, och externa intressenter involveras. Policyn bör utformas på LiU-nivå.

8 Del I: European Standards and Guidelines 1.2 Utformning och inrättande av utbildning STANDARD: Lärosätena har processer för utformningen och inrättandet av utbildningar. Utbildningarna utformas så att de utbildningsmål som fastställts för dem, inklusive lärandemål, kan uppfyllas av studenterna. Den examen som en utbildning leder till är tydligt specificerad och kommunicerad samt refererar till den rätta nivån inom den nationella referensramen för examina och, följaktligen, till den europeiska referensramen för kvalifikationer. Inrättande: Förstärkt hanteringsordning inklusive kriterier för inrättande, omprövning samt nedläggning av program. Utformning: Programmen är utformade med utgångspunkt i HFs examensmål och med stöd av CDIO som ramverk Utbildningsplan med programmål, programplaner, kursplaner med lärandemål, IUAE-matriser

9 Del I: European Standards and Guidelines 1.3 Studentcentrerat lärande, undervisning och bedömning STANDARD: Lärosätena säkerställer att utbildning ges på ett sätt som inbjuder studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna och att detta återspeglas i bedömningen av studenterna. Lärande och undervisning: Standard 8 i CDIO-syllabus Aktivt lärande" Val av pedagogiska metoder för lärande utformas av lärarna, men utvärderas av programnämnden genom kursutvärderingar och uppföljning av dessa. Examination: Finns regelverk kring examination samt examinators uppdrag Kursplanerna anger examinationsmoment och former Kopplingen lärandemål / examination framgår av IUAE-matriserna Anonyma tentor

10 Del I: European Standards and Guidelines 1.4 Antagning av studenter, progression, erkännande och utfärdande av examensbevis STANDARD: Lärosätena tillämpar på ett konsekvent sätt fördefinierade och publicerade regler som omfattar hela studentens studietid, det vill säga antagning, progression, erkännande och utfärdande av examensbevis. Antagning: HF och HL ligger till grund för LiUs antagningsordning. Organiserad mottagning via LinTek Grundkurs i matematik som brygga Progression: Tekfaks utbildningar organiseras i form av sammanhållna program, där progressionen är en central aspekt som beaktas vid utformningen av programmen. Progressionen kan mätas genom att följa hur studenterna klarar sina studier. Lämpliga indikatorer??

11 Del I: European Standards and Guidelines 1.4 Antagning av studenter, progression, erkännande och utfärdande av examensbevis Erkännande: Finns fastlagd rutin för tillgodoräknanden. Utfärdande av examensbevis: Finns LiU-gemensam föreskrift samt riktlinjer för LiTH.

12 Del I: European Standards and Guidelines 1.5 Undervisande personal STANDARD: Lärosätena säkerställer kompetensen hos lärarna. Rättvisa och transparenta processer för rekrytering och kompetensutveckling av personalen tillämpas. Rekrytering och anställningsvillkor: Till stor del LiU-gemensamma regelverk. Ansvaret för läraranställningar samt kompetensutveckling ligger på institutionen, vilket ger fakulteten begränsade påverkansmöjligheter. - Dialoger fakultetsledning institutionsledning - Anställningsnämnd i fakultetens regi Kompetensutveckling: LiU: - Didacticum - Pedagogisk dag Fakultetens bidrag: - PUG - LiTH pedagogisk dag

13 Del I: European Standards and Guidelines 1.6 Läranderesurser och studentstöd STANDARD: Lärosätena avsätter tillräcklig finansiering för lärande och undervisningsaktiviteter samt säkerställer att det finns ändamålsenliga och lättillgängliga läranderesurser samt studentstöd. Läranderesurser: En stor del tillhandahålls av LiU och/eller institutionerna (bibliotek, studieplatser, IT-infrastruktur). Hittills har fakulteten finansierat datorsalar samt programvarulicenser. Studentstöd: Studievägledning på fakultetsnivå som samverkar med studentcentrum samt studenthälsan. Arbetet utförs i enlighet med mål och riktlinjer som fastställts av fakultetsstyrelsen. - rekrytering, mottagning, information, vägledning, uppföljning Examinationsombud: allmänna frågor om examination Återkoppling: - Studeranderepresentanter i alla beslutande organ - Enkätundersökning vart tredje år

14 Del I: European Standards and Guidelines 1.7 Informationshantering STANDARD: Lärosätena säkerställer att de samlar in, analyserar och använder relevant information för en effektiv styrning av sina utbildningar och övriga aktiviteter. LiTH följer upp ett antal indikatorer antal sökande per plats, antal förstahandssökande, andel kvinnor/män, meritvärden från gymnasiet, prestationsgrad, avhopp, antal examina men här kan vi göra mycket mer. Lämpliga indikatorer?? Annat som följs är studentnöjdheten; - kursutvärderingar - enkätundersökning studenter - reflektionsdokument exjobb - alumnienkäter

15 Del I: European Standards and Guidelines 1.8 Information till allmänheten STANDARD: Lärosätena publicerar information om den egna verksamheten, inklusive utbildningarna, som är tydlig, korrekt, objektiv, uppdaterad och lättillgänglig. Studentrekrytering sker huvudsakligen på LiU-nivå, men fakulteten tar även fram egna kommunikationsplaner. De viktigaste informationskanalerna är webb, universitetets utbildningsbroschyr samt programnämndsbroschyrerna. Studiehandboken: Mycket information som finns tillgänglig på webben för såväl presumtiva studenter, dagens studenter samt allmänhet. - utbildningsplaner - programplaner - kursplaner - olika typer av regelverk Lättillgänglig? Årsredovisningarna?

16 Del I: European Standards and Guidelines 1.9 Kontinuerlig uppföljning och regelbunden granskning av utbildningarna STANDARD: Lärosätena följer kontinuerligt upp och granskar regelbundet utbildningarna för att säkerställa att studenterna uppnår uppsatta mål och att utbildningarna motsvarar studenternas och samhällets behov. Granskningarna leder till kontinuerlig förbättring av utbildningarna. Åtgärder som planeras eller genomförs till följd av en granskning kommuniceras till samtliga berörda. Programnämnderna följer upp utbildningarna både på program- och kursnivå. Granskning och revidering följer en årlig cykel. Programnivå: Fråga om förslag på förändringar (feb) genomgång och diskussion - sammanställning i en remiss till institutionen (maj) genomgång av remissvar och beslut under hösten ny studiehandbok publiceras årsvis. Involverade: Institutionerna, programnämnderna, studenterna (via representanter) Kursnivå: KURT och LinTek-utvärderingarna åtgärder Samhällets behov: Yrkeslivsrepresentanter i fakultetsstyrelse samt programnämnder

17 Del I: European Standards and Guidelines 1.10 Regelbunden extern kvalitetssäkring STANDARD: Lärosätena genomgår regelbundet en extern kvalitetssäkring, som är i linje med ESG. LiTH har inget eget system utan har förlitat sig på att granskningar initieras, utformas, genomförs och koordineras av ansvarig myndighet. Diskussioner pågår dock med andra lärosäten med tekniska/naturvetenskapliga utbildningar om nationell samordning och samverkan när det gäller utbildningsutvärderingar.

18 Vad vi nog måste lägga mest krut på: 1.5 Undervisande personal Hur säkerställs att den undervisande personalen har bra pedagogisk kompetens? (meritering, fylla ut tjänst) 1.7 Informationshantering Lämpliga indikatorer för att säkerställa effektiv styrning? 1.10 Regelbunden extern kvalitetssäkring Extern kvalitetssäkring i vår regi finns ej idag. Partner? 1.4 Antagning av studenter, progression, erkännande och utfärdande av examensbevis Hur har vi koll på progressionen lämpliga indikatorer? 1.9 Kontinuerlig uppföljning och regelbunden granskning av utbildningarna Lämpliga indikatorer för att säkerställa kontinuerliga förbättringar? Tydlig kommunikation?

19 CDIO som kvalitetsverktyg

20 Koppling ESG/CDIO: _ CDIO STANDARDS ESG 1.1 Policy for quality assurance (X) 1 -The Context 2 -Lerning Outcomes 3 -Integrated Curriculum 4 -Introduction to Engineering 5 -Design-Implement Experiences 6 -Engineering workspaces 7 -Integrated Learning Experiences 8 -Active Learning 9 -Enhancement of Faculty Competence 10 -Enhancement of Faculty Teaching Competence 11 -Learning Assessment 12 -Program Evaluation 1.2 Design and approval of programmes X X X X X 1.3 Student-centered learning, teaching and assessment X X X X 1.4 Student admission, progression, recognition and certification 1.5 Teaching staff X X 1.6 Leraning resources and student support (X) 1.7 Information management (X) 1.8 Public information (X) 1.9 On-going monitoring and periodic review of programmnes (X) 1.10 Cyclical external quality assurance (X) * * Standarden uppfylls delvis i samband med kravet i CDIO Standard 12 avseende external reviewers av utbildningsprogram

21 Koppling ESG/CDIO: CDIO-standarderna tar upp mycket av ESG, men inte riktigt allt ESG ( ) CDIO ( )

22 Nyckeltal? 1.4 Antagning av studenter, progression, erkännande och utfärdande av examensbevis Hur har vi koll på progressionen lämpliga indikatorer? 1.9 Kontinuerlig uppföljning och regelbunden granskning av utbildningarna Lämpliga indikatorer för att säkerställa kontinuerliga förbättringar?