Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet Katarina Eckerberg Anna Zachrisson Gunilla Mårald Statsvetenskapliga institutionen/centrum för utvärderingsforskning, Umeå universitet
Övergripande fråga: På vilket sätt har samverkan bidragit till genomförandet av vattendirektivet? Vattenrådens roll Förutsättningar för framgångsrik samverkan Kommunikation och dialog i praktiken Initiativ till lokala projekt/aktiviteter Framtidsplanerna
Varför engagera lokalsamhället? i genomförandet av vattendirektivet: Krävs av EUs vattendirektiv; bygger på: information till allmänheten om vattendistriktets förvaltningsplaner konsultation med intressegrupper för att utveckla lösningar på vattenproblem aktivt deltagande i utvecklingen och genomförandet av vattendistriktets förvaltningsplan Motiveras av behovet av helhetsperspektiv; ömsesidigt lärande; rätt åtgärd på rätt plats; förbättrad legitimitet; möjliggör inflytande
Varför samarbeta? För att förbättra vatten- situationen Komplexa problem, gemensamma lösningar Skapa medvetande och and engagemang Delegera ansvar Få in lokal kunskap och erfarenheter Mobilisera nya investeringar Förankra beslut i den lokala verkligheten Skapa nya idéer och initiativ Mer effektiva lösningar Lösa målkonflikter
Perspektiv på samverkan Förtroende - tro att de andra deltagarna förhandlar ärligt, är värda respekt och kan hålla det de lovar, byggs ofta upp över lång tid Legitimitet - både hur beslut fattas (procedurer) och vad de faktiskt innebär (innehållet) och att allas intressen/frågor blir rättvist beaktade Incitament - tro på att man i alla fall har någon makt att påverka, och öka kunskaper. Enligt bl a Elinor Ostrom är lagom krismedvetande en förutsättning för att nå samarbete
Förutsättningar för samverkan Gemensam problemuppfattning; akut agerande känns nödvändigt Arenor för deliberation ska finnas Inkluderande medverkan alla relevanta intressen och aktörer Tydliga roller och ansvar Tillit och ansvarsutkrävande Process- och resultat- legitimitet Resurser finns för att facilitera processerna, såsom ledarskap och kommunikation Kunskap finns om potentiella lösningar Mekanismer för konfliktlösning Ledarskap och entusiastiska eldsjälar
Forskningsfrågor Fokuserade på Bottenvikens vattenråd: Vem deltar och vilka motiv driver deltagandet? Hur varierar förväntningarna på Vattenrådens roll bland olika grupper? Vilka effekter har Vattenrådens arbete haft? Vilka faktorer bidrar till att Vattenråden består?
Metod: Enkätundersökning 1. Genomfördes i november 2011 2. Styrgruppsmedlemmarna i de 13 Vattenråden (58% response rate/83 respondents) 3. Vattenrådens nätverk (20%/55) 4. Tjänstemän på Länsstyrelsen/Vattenmyndigheten (76%/16) i Bottenvikens vattendistrikt; i Norrbotten och Västerbotten + Intervjuer med några nyckelpersoner + Litteratur och dokument analyser
Vattenråden i Bottenvikens vattendistrikt Skapade uppifrån-och-ned av Vattenmyndigheten (söderut bygger de ofta vidare på tidigare vattensamverkan) Bygger på (stora) vattenavrinningsområden Är tänkta att involvera alla relevanta intressen Cirka 4 möten var per år; dokumenterade och tillgängliga via websida Projektledare för varje Vattenråd Liten budget främst för möten
Upplevda vattenproblem Fysisk påverkan/förändringar (restaurering av dammar/vandringshinder från timmerflottning) Toxiska vattenföroreningar Överfiske/reproduktion Dricksvattenskydd Försurning Övergödning Översvämning Klimatrelaterade vattenproblem
Information = mycket viktigt motiv Informationsutbyte en av de viktigaste motiven att delta i Vattenrådens arbete Informationsutbyte mellan den regionala Vattenmyndigheten och Vattenråden en av de mest uppskattade funktionerna hittills Styrdokument, regionala konferenser och Internetsidor för Vattenråden har gjort informationen tillgänglig för de flesta i målgruppen
Skapande av förtroende/tillit Förutsättningarna att förbättra förtroendet inom Vattenråden är goda 95 % menar att diskussionerna karaktäriserades av respekt; och 89 % att deras intressen/åsikter hade mötts med respekt Endast 35 % anser att styrgruppens medlemmar bara försvarar sina egna intressen Förtroendet till den regionala vattenmyndigheten ökade något som ett resultat av samarbetet inom Vattenråden Vattenråden har främst interagerat inom varje styrgrupp, och mindre interaktion med andra Vattenråd samt med andra aktörer utanför Vattenråden
Inkluderande och inflytande - Breda nätverk har inte engagerats; legitimitet har fostrats främst inom styrgrupperna och mellan styrgrupper och regionala Vattenmyndigheten - Möjligheterna till inflytande verkar ojämnt distribuerade inom Vattenråden: fiske- och kommunala intressen har mest inflytande, medan olika lokala intressen inklusive samerna har minst
Legitimitet Cirka 2/3 av styrgruppsmedlemmarna menar att samtliga intressen är representerade men bara cirka hälften av nätverksmedlemmarna och Länsstyrelsena tycker så Cirka 2/3 av styrgrupp medlemmarna anser att alla intressen har behandlats lika men vissa intressen är mer dominerande och deras relation till kommunerna oklar
Ansvar/ansvarsutkrävande Trots bred samstämmighet kring Vattenrådens roll, och att deltagande är viktigt, säger våra respondenter att deras roll är oklar Oklarheten handlar om ansvarsfördelningen mellan kommuner och den regionala/statliga Vattenmyndigheten, samt om vem som ska stå för kostnaderna? Detta problem medges även på den nationella nivån.
Konkreta resultat från Vattenrådens arbete hittills En lång rad olika vattenrelaterade projekt har initierats Inventeringar, kunskapssynteser och undersökning av orsaker till specifika vattenproblem dominerar bland aktiviteterna Medverkat till initiering av olika restaureringsprojekts som främst finansierats av offentliga medel, men utförts i samverkan mellan regionala vattenmyndigheten och lokala grupper eller kommuner Många nämner behovet av att markägare och industrier är med och finansierar förbättringar som direkt relaterar till deras verksamheter
Utmaningar för framtiden i Vattenrådens arbete Deras arbete och inflytande beror till stor del på förekomst av en entusiastisk ledare/kontaktperson och fortsatt engagemang bland dess medlemmar personliga egenskaper och fortsatt stöd till basresurser är nödvändiga villkor Starkare band mellan Vattenråden och kommunerna behövs; samhällsplanering kopplat till vatten är i stor grad ett kommunalt ansvar Svårigheter att hantera storskaliga frågor: gruvbrytning, vattenkraft, industriell verksamhet
Framtiden? Helhetsperspektiv ska styra Vattenrådens arbete; fysiskt vattenavrinningsområde styrande för organiseringen Potential att skapa synergier mellan olika intressen och samhällsstyrningsnivåer Vattensamverkan mellan kommuner skulle kunna stimuleras genom Vattenråden (men inte så mycket har hänt här ännu)
Fortsatt oklar roll men samsyn om att Vattenråden behövs!
Slutsatser Stöd från regeringen och ledarskap centralt men också lokalt ledarskap och entusiasm osynliga grupper? Risk för backlash/backfire om orealistiska förväntningar I Sverige (jämfört med många andra länder) högt förtroende för statens förmåga att lösa och finansiera vattenskydd; balans mellan parlamentarisk demokrati/ deltagandedemokrati Viktigt att roller och ansvar definieras, inklusive finansiering på olika nivåer /och mellan statligt och privat