ISRN: LIU-IEI-FIL-A--10/ SE. En studie av åren 1980 till Sofia Wixe. Höstterminen 2009

ISRN: LIU-IEI-FIL-A--10/00644--SE GLOBALISERINGENS PÅVERKAN PÅ DEN SVENSKA TILLVÄXTEN En studie av åren 1980 till 2050 THE EFFECT OF GLOBALIZATION ON THE SWEDISH GROWTH A study of the years 1980 to 2050 Sofia Wixe Höstterminen 2009 Handledare: Inger Asp och Jan Lindvall Ekonomprogrammet Magisteruppsats i Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

SAMMANFATTNING Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och globalisering känns därmed som en självklarhet i dagens samhälle. Att något är en självklarhet behöver dock inte betyda att det är bra, varför det finns anledning till att undersöka vilken effekt globaliseringen egentligen har haft och kan komma att få på den svenska välfärden. Eftersom välfärd ofta mäts som tillväxt i BNP är det också detta mått som används i denna uppsats. Syftet med denna uppsats är tudelat där den första delen består av att ta fram en modell innefattande faktorer av globalisering, som förklarar Sveriges BNP-utveckling mellan åren 1980 och 2008. Den andra delen av syftet är att, genom användande av den framtagna modellen, analysera hur globalisering har påverkat och kan komma att påverka den svenska BNPtillväxten fram till år 2050. Studiens metod består av en teoretisk och en empirisk del. Det teoretiska momentet utgörs av en litteraturstudie i dels globalisering och dels tillväxt vilken mynnar ut i en Solow-modell med humankapital som är utvidgad med faktorer av globalisering. Uppsatsens empiriska del består av insamling och bearbetning av statistik samt skattning och tillämpning av modellen för att skapa de olika scenarier som behövs för att uppfylla syftets andra del. Slutsatsen för denna uppsats är att globalisering är en långsiktig källa till tillväxt. Studiens resultat visar att ekonomisk globalisering har haft mycket stora positiva effekter på den svenska tillväxten sedan år 1980. Med globalisering har Sverige haft en genomsnittlig årlig tillväxttakt på drygt två procent medan motsvarande siffra för ett scenario med helt avstannad globalisering ligger mycket nära noll. Globaliseringens effekter på den framtida BNPtillväxten är dock ännu större. En simulering av den fortsatta utvecklingen med bibehållen globaliseringstakt ger en tillväxttakt för år 2050 på nästan fyra procent, vilket är tre och en halv procentenheter högre än för det alternativa scenariot. Studiens resultat visar också att även med en halverad globaliseringstakt uppnås stora positiva effekter på både den historiska och den framtida tillväxten. Nyckelord: globalisering, ekonomisk tillväxt, Sverige, Solow-modellen, Solow-modellen med humankapital. 1

ABSTRACT Sweden is one of the most globalized countries in the world and globalization is therefore a natural phenomenon in the Swedish society. However, that something is natural does not necessarily mean that it is good, why there is reason to examine the effect of globalization on the Swedish welfare. Since welfare is often measured as growth in GDP, this measure is also used in this study. The purpose of this thesis is divided in two parts where the first consists of developing a model, including factors of globalization, which explains the growth in Swedish GDP between the years 1980 and 2008. The second part of the purpose is to, by use of the developed model, analyze how globalization has previously affected and in the future may affect the economic growth in Sweden to the year 2050. The method of this study is divided in a theoretical and an empirical part. The theoretical element consists of a literature study in globalization and growth that results in a human capital augmented Solow model that includes factors of economic globalization. The empirical element of the thesis consists of collecting and working with statistical data as well as estimation and use of the model to create the different scenarios that is needed to fulfill the second part of the purpose. The conclusion of this thesis is that globalization is a long-run source for economic growth. The results of the study show that economic globalization has had large positive effects on the Swedish growth since 1980. During globalization Sweden has had an average annual growth rate of just over two percent while the corresponding figure for a scenario with no globalization is close to zero. The effects of globalization on the future growth are even larger. A simulation with continuing globalization shows a growth rate for year 2050 of four percent, which is three and a half percent units higher than for the alternative scenario. The results of the study also show that even a slower rate of globalization attains large positive effects on both the historical and the future growth. Key words: globalization, economic growth, Sweden, the Solow model, the human capital augmented Solow model. 2

STORT TACK TILL Inger och Janne, mina opponenter Anna och Mikael samt alla ni andra som har bidragit med konstruktiv kritik, värdefulla tips och andra välbehövliga synpunkter under uppsatsarbetets gång. Linköping, januari 2010 Sofia Wixe 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 8 1.1 BAKGRUND... 8 1.2 PROBLEMFORMULERING... 9 1.2.1 Syfte och frågeställningar... 9 1.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH DISPOSITION... 10 1.3.1 Metodkritik... 12 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 13 1.5 TILLVÄXT SOM MÅTT PÅ VÄLFÄRD... 13 2 GLOBALISERING... 15 2.1 EKONOMISK TEORI... 15 2.2 TIDIGARE FORSKNING... 17 2.3 IDENTIFIERADE GLOBALISERINGSFAKTORER... 18 3 TILLVÄXTTEORI... 19 3.1 DEN URSPRUNGLIGA SOLOW-MODELLEN... 19 3.2 SOLOW-MODELLEN UTVIDGAD MED HUMANKAPITAL... 23 3.3 SOLOW-MODELLEN MED HUMANKAPITAL OCH GLOBALISERING... 24 4 BERÄKNINGAR SAMT EMPIRISK TILLÄMPNING AV MODELLEN... 27 4.1 MED FORTSATT GLOBALISERING... 27 4.1.1 Modellen i logaritmerad form... 27 4.1.2 BNP och realkapital... 27 4.1.3 Humankapital... 28 4.1.4 Teknologi... 29 4.1.5 Handel... 30 4.1.6 Direktinvesteringar... 30 4.1.7 Portföljinvesteringar... 32 4.1.8 Tullinkomster... 32 4.1.9 Indexering... 33 4.2 UTAN FORTSATT GLOBALISERING... 34 5 SKATTNING AV MODELLEN... 35 5.1 ICKE-STATIONÄRITET... 35 5.2 LINJÄR REGRESSIONSANALYS... 37 5.2.1 Skattning av hela modellen... 37 5.2.2 Uteslutande av variabler... 38 5.2.3 Den slutliga modellen... 40 4

6 ANALYS AV DEN SKATTADE MODELLEN... 41 6.1 SAMBAND MELLAN FÖRKLARINGSVARIABLER... 41 6.2 MODELLSPECIFIKATION... 42 6.3 SKALAVKASTNING... 43 6.4 FÖRKLARINGSVARIABLERNAS PÅVERKAN PÅ BNP... 44 6.5 INKLUDERADE GLOBALISERINGSFAKTORER... 45 7 SIMULERINGAR OCH ALTERNATIVA SCENARION... 47 7.1 SIMULERING AV FORTSATT BNP-UTVECKLING MED GLOBALISERING... 47 7.1.1 Känslighetsanalys... 47 7.2 ALTERNATIVT SCENARIO UTAN FORTSATT GLOBALISERING... 49 7.3 ALTERNATIVT SCENARIO MED LÄGRE GLOBALISERINGSTAKT... 50 8 JÄMFÖRELSE OCH ANALYS AV SCENARIERNA... 51 8.1 UTVECKLING AV BNP... 51 8.2 UTVECKLING AV BNP-TILLVÄXT... 53 8.2.1 Långsiktig utveckling av BNP-tillväxt... 55 8.3 INGÅENDE FÖRKLARINGSVARIABLERS PÅVERKAN... 57 9 GLOBALISERINGENS PÅVERKAN PÅ DEN SVENSKA TILLVÄXTEN... 59 10 AVSLUTANDE REFLEKTIONER... 60 10.1 VERKLIGHETSFÖRANKRING... 60 10.2 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 61 KÄLLFÖRTECKNING... 62 5

Appendix APPENDIX A: NOMENKLATUR... 65 APPENDIX B: STATISTIK 1980-2008... 66 APPENDIX C: BERÄKNINGAR OCH SKATTADE FUNKTIONER... 73 APPENDIX D: SIMULERADE VÄRDEN FÖR 2009-2050... 74 APPENDIX E: VÄRDEN FÖR DET ALTERNATIVA SCENARIOT 1980-2050... 75 APPENDIX F: EKONOMETRISKA TESTER... 77 APPENDIX G: LOGARITMERADE VÄRDEN FÖR SAMT RESULTAT AV ALLA REGRESSIONER... 80 APPENDIX H: BEFINTLIGA OCH FRAMRÄKNADE VÄRDEN FÖR DEN SIMULERADE FORTSATTA BNP-UTVECKLINGEN MED GLOBALISERING... 86 APPENDIX I: BEFINTLIGA OCH FRAMRÄKNADE VÄRDEN FÖR DEN SIMULERADE FORTSATTA BNP-UTVECKLINGEN MED FÖRÄNDRADE DIREKTINVESTERINGAR... 87 APPENDIX J: BEFINTLIGA OCH FRAMRÄKNADE VÄRDEN FÖR DET ALTERNATIVA SCENARIOT UTAN GLOBALISERING... 88 APPENDIX K: FUNKTIONER SAMT BEFINTLIGA OCH FRAMRÄKNADE VÄRDEN FÖR DET ALTERNATIVA SCENARIOT MED LÄGRE GLOBALISERINGSTAKT... 90 APPENDIX L: INGÅENDE FÖRKLARINGSVARIABLERS PÅVERKAN PÅ LN BNP... 92 6

Figur-, diagram- och tabellförteckning FIGUR 1: EFFEKT AV FRIHANDEL PÅ PRODUKTION, KONSUMTION OCH NYTTA I ETT LAND.... 15 FIGUR 2: SOLOW-MODELLENS GRUNDER.... 22 DIAGRAM 1: GENOMSNITTLIG UTBILDNINGSNIVÅ MED LINJÄR TRENDLINJE.... 28 DIAGRAM 2: FLÖDEN (MILJONER SEK) SAMT LINJÄRA TRENDLINJER FÖR IMPORT OCH EXPORT.... 30 DIAGRAM 3: FLÖDEN (MILJONER SEK) SAMT LINJÄRA TRENDLINJER FÖR DIREKTINVESTERINGAR.... 31 DIAGRAM 4: PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET (MILJONER SEK) MED LINJÄR TRENDLINJE.... 32 DIAGRAM 5: TULLINKOMSTER (MILJONER SEK) MED LINJÄR TRENDLINJE.... 33 DIAGRAM 6: UTVECKLING AV LN BNP, LN K OCH LN A ÖVER TID.... 35 DIAGRAM 7: UTVECKLING AV LN H, LN X, LN I, LNP OCH LN T ÖVER TID.... 35 DIAGRAM 8: SIMULERING AV DEN FORTSATTA BNP-UTVECKLINGEN MED GLOBALISERING... 47 DIAGRAM 9: SIMULERING AV DEN FORTSATTA BNP-UTVECKLINGEN MED FÖRÄNDRADE DIREKTINVESTERINGAR.48 DIAGRAM 10: ALTERNATIVT SCENARIO UTAN FORTSATT GLOBALISERING.... 49 DIAGRAM 11: ALTERNATIVT SCENARIO MED LÄGRE GLOBALISERINGSTAKT.... 50 DIAGRAM 12: UTVECKLING AV BNP FÖR DE TRE SCENARIERNA.... 51 DIAGRAM 13: UTVECKLING AV BNP PER CAPITA FÖR DE TRE SCENARIERNA.... 52 DIAGRAM 14: UTVECKLING AV TILLVÄXTTAKT FÖR DE TRE SCENARIERNA.... 53 DIAGRAM 15: UTVECKLING AV TILLVÄXTTAKTER MED LINJÄRA TRENDLINJER FÖR ÅREN 1980 TILL 2009.... 54 DIAGRAM 16: LÅNGSIKTIG UTVECKLING AV TILLVÄXTTAKTER.... 55 DIAGRAM 17: INDEXERAD BEFOLKNINGSUTVECKLING FÖR DE TRE SCENARIERNA.... 58 DIAGRAM 18: INDEXERAD GENOMSNITTLIG UTBILDNINGSNIVÅ FÖR DE TRE SCENARIERNA.... 58 TABELL 1: RESULTAT AV REGRESSION AV HELA MODELLEN.... 37 TABELL 2: RESULTAT AV REGRESSION AV MODELLEN UTAN A, P OCH T.... 39 TABELL 3: RESULTAT AV REGRESSION AV MODELLEN UTAN A, H, P OCH T.... 39 TABELL 4: RESULTAT AV REGRESSION AV DEN SLUTLIGA MODELLEN UTAN A, X, P OCH T.... 40 7

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Globalisering är ett begrepp som används i vitt skilda sammanhang för en mängd olika fenomen som på ett eller annat sätt rör det internationella samhället. Det av den svenska regeringen tillsatta Globaliseringsrådet definierar globalisering som den intensifiering av handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder som har skett de senaste decennierna 1. Globalisering ses ofta som ett nutida fenomen men olika dimensioner av internationell integration har förekommit i princip lika länge som mänskligheten själv. Migration, spridning av religioner och sjukdomar samt miljömässig och ekologisk globalisering är bara några exempel på varianter med lång historia. Ofta när begreppet globalisering används syftas det dock inte till dessa historiska former utan på den typ av ekonomisk globalisering vi bara har sett på senare tid. Ekonomisk globalisering karaktäriseras av gigantiska flöden av varor, tjänster, kapital och teknologi över hela världen samt all information och alla idéer som följer med marknadsutbytena. Enorma multinationella företag, mäktiga internationella ekonomiska institutioner som Världsbanken och WTO samt stora regionala handelssystem som NAFTA och EEA 2 utgör grunden för tjugohundratalets ekonomiska världsordning. 3 Den nutida ekonomiska globaliseringen inleddes på 1980-talet med privatiseringar och avregleringar av bland annat kapitalmarknaden samt liberalisering av utrikeshandeln i bland annat Storbritannien och USA. Globaliseringen kunde sedan sprida sig vidare över världen tack vare kalla krigets slut och kommunismens fall i Ryssland och Östeuropa. När sedan Kina och Indien började öppna upp sig för omvärlden och gå över till marknadsekonomi på 1990- talet fanns det inget som kunde stoppa globaliseringens framfart. 4 Det är i just den här nutida ekonomiska globaliseringen 5 denna uppsats tar sin utgångspunkt. 1 Regeringens Globaliseringsråd arbetade mellan 2007 och 2009 med att fördjupa kunskaperna, ta fram ekonomisk-politiska strategier och bredda det offentliga samtalet om vad som krävs för att Sverige ska hävda sig väl i en värld präglad av fortsatt snabb globalisering. 2 World Trade Organization, North American Free Trade Agreement och European Economic Area. 3 Koehane & Nye, 2000 samt Steger, 2009. 4 Bjorvatn et al., 2008. 5 Hädanefter används begreppen globalisering och ekonomisk globalisering som synonymer. 8

1.2 Problemformulering Globalisering är något som känns som självklarhet i dagens samhälle. Att något är en självklarhet behöver dock inte betyda att det är bra, varför det finns anledning till att undersöka vilken effekt globalisering har haft och kan komma att få på den svenska välfärden. Att välfärd ofta mäts som tillväxt i bruttonationalprodukt, BNP, bidrar till att det är detta mått som också används i denna studie. Med välfärdsanknytningen i åtanke är det särskilt intressant att undersöka om sambandet mellan globalisering och tillväxt finns samt hur starkt det i så fall är. Åtskilliga studier visar på ett positivt samband mellan globalisering och tillväxt men de flesta av dessa är gjorda som tvärsnittsstudier över flera länder. Det finns därför utrymme för en studie som fokuserar på enbart ett land, och undersöker hur just det landets tillväxt påverkas av globalisering. Sverige är ett utmärkt val för en sådan studie då vårt land är ett av de mest globaliserade i världen. Enligt Drehers omfattande studie från år 2006 är det bara USA och Kanada som är mer globaliserade än Sverige och enligt Globaliseringsrådet utgörs Sveriges BNP till hälften av export vilket gör oss till ett av världens mest exportberoende länder 6. Utifrån resultaten av denna studie är förhoppningen att kunna ge någon form av rekommendation för den fortsatta globaliseringsutvecklingen, dels för Sverige och dels för andra ekonomier som uppvisar samma egenskaper som den svenska. 1.2.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är tudelat där den första delen består av att ta fram en modell, innefattande faktorer av globalisering, som förklarar Sveriges BNP-utveckling mellan åren 1980 och 2008. Den andra delen av syftet är att, genom användande av den framtagna modellen, analysera hur globalisering har påverkat och kan komma att påverka den svenska tillväxten. Besvarandet av följande frågeställningar bidrar till att uppfylla syftet: o Vilka faktorer av globalisering påverkar enligt teorin ekonomisk tillväxt? o Hur har Sveriges BNP utvecklats sedan år 1980 och hur kan BNP fortsätta att växa till år 2050 under förutsättning att globaliseringen fortsätter i samma takt? o Hur hade BNP kunnat växa mellan åren 1980 och 2050 om globaliseringen hade avstannat vid 1980 års nivå? 6 Globaliseringsrådet, 2009. 9

1.3 Tillvägagångssätt och disposition Uppsatsens metod består av ett flertal olika delmoment där i princip varje del är tillägnad ett eget kapitel. En redogörelse för vad som ingår i de olika momenten görs nedan. Teori Det teoretiska momentet är uppdelat i två olika kapitel, kapitel 2 som behandlar teorier om globalisering och kapitel 3 som behandlar teorier om tillväxt. Kapitel 3 består dessutom av två olika moment, dels befintlig tillväxtteori och dels egen teori i form av en utveckling av den redan utvidgade Solow-modellen. Insamlingen av befintlig teori gällande dels globalisering och dels tillväxt görs genom en litteraturstudie vilken innefattar ett flertal böcker och vetenskapliga artiklar, med bland annat tidigare forskning, om respektive ämne. För tillväxtteori är det huvudsakligen böcker ämnade som kurslitteratur för universitetsstudier som används varför de kan anses vara objektiva och trovärdiga. Gällande hur globalisering påverkar ekonomisk tillväxt utnyttjas dels kurslitteratur och dels vetenskapliga artiklar och tidigare genomförda empiriska studier. De teorier och studier som presenteras i kapitel 2 och 3 väljs med tanke på uppsatsens syfte och frågeställningar och utgör endast ett mycket litet urval av alla de som finns tillgängliga. Särskilt när det gäller tillväxtteori finns det en stor mängd modeller som kan användas för att förklara tillväxt. Anledningen till att just Solow-modellen utnyttjas i denna uppsats är att det är en fundamental modell som än idag är utgångspunkt för många studier av tillväxt. Den ursprungliga Solow-modellen kan dock anses vara en alltför grov förenkling av verkligheten varför även den med humankapital utvidgade modellen presenteras. Det är den sistnämnda modellen som är utgångspunkt för utvecklingen av den egna teorin, vilken består av en Solow-modell med humankapital som dessutom tar hänsyn till ett flertal faktorer av globalisering. Det huvudsakliga syftet med kapitel 2 och 3 är inte, som ofta är brukligt, att presentera teorier som används som verktyg för att analysera uppsatsens empiri. Istället är teorierna om globalisering i första hand ämnade till att identifiera vilka faktorer av globalisering som bör inkluderas i studien och avsikten med teorierna om tillväxt är främst att presentera den teoretiska modell som ligger till grund för studien. 10

Statistisk datainsamling Uppsatsens empiri presenteras i kapitel 4 och består av dels insamling och bearbetning av primärdata i form av statistik och dels praktisk tillämpning av den egna teorin. Statistiken hämtas från fyra olika källor, varav Statistiska Centralbyrån, SCB, är den som bidrar mest. Alla dessa källor är väletablerade och därmed kan statistiken anses vara objektiv och rättvisande. Värdena som samlas in har dock olika form, bland annat gällande vilken valuta och prisnivå de är uttryckta i varför all statistik omräknas till svenska kronor i 2000 års prisnivå. I detta kapitel presenteras också, som ovan nämnt, den empiriska tillämpningen av den teoretiskt framtagna Solow-modellen med humankapital och globalisering. Det beräknas värden på alla variabler i modellen för åren 1980 till 2050, för både fallet med globalisering och det utan. Ekonometriska skattningar Den statistik för åren 1980 till 2008 som tas fram i kapitel 4 används i kapitel 5 till att med multipel linjär regressionsanalys skatta en funktion för hur BNP beror av de ingående förklaringsvariablerna. I detta kapitel redovisas även några ekonometriska tester. Skattningen av modellen samt de nämnda testerna görs i statistikprogrammen SPSS och Minitab. I kapitel 6 görs en analys av den framtagna modellen samt processen som genererade den. Det är därmed i första hand genom dessa två kapitel som den första delen av uppsatsens syfte uppfylls. Tillämpning av den skattade modellen Den modell som processen i kapitel 5 mynnar ut i används sedan i kapitel 7 till att skapa dels en simulering av den fortsatta BNP-utvecklingen till år 2050 under antagandet att globaliseringen fortsätter i samma takt och dels ett alternativt scenario för hur BNP hade utvecklats om globaliseringen hade avstannat vid 1980 års nivå. På grund av den stora skillnaden mellan dessa scenarier görs ytterligare ett scenario där globaliseringen antas fortsätta men i lägre takt. Analys, slutsats och reflektioner I kapitel 8 analyseras och jämförs de olika simuleringar och scenarier som genomförs i kapitel 7 och det är huvudsakligen genom detta kapitel som den andra delen av uppsatsens syfte uppfylls. Kapitel 9 presenterar kortfattat de slutsatser som dras och det innebär i princip ett besvarande av syftets andra del. 11

I kapitel 10, vilket utgör uppsatsens sista kapitel, presenteras några avslutande reflektioner vilka syftar till att öka studiens verklighetsförankring. Detta kapitel, och därmed hela uppsatsen, avslutas med några förslag till vidare forskning. 1.3.1 Metodkritik Valet av modell i denna studie faller, som ovan nämns och motiveras, på Solow-modellen med humankapital. Det finns dock ett flertal andra teoretiska modeller som också säger sig kunna förklara tillväxt och genom att enbart använda sig av en modell kan studiens resultat anses vara något begränsade, då det är möjligt att användande av en annan modell skulle ge upphov till andra resultat. Det hade varit mycket intressant att se om detta verkligen är fallet men på grund av uppsatsarbetets tidsbegränsning och uppsatsens omfångsbegränsning är det inte praktiskt möjligt att testa flera olika modeller. Indirekt innebär också valet av Solow-modellen att ett val görs om vilka variabler som inkluderas i modellen, förutom globaliseringsfaktorerna. Det finns med all säkerhet ett stort antal ytterligare faktorer som påverkar den ekonomiska tillväxten och vid uteslutande av dessa finns det risk för snedvridna resultat. Det är ofrånkomligt att det saknas relevanta förklaringsvariabler men att utöka modellen med faktorer av globalisering är ett första försök till att förbättra modellen och göra den mer realistisk. Insamlandet av all den statistik som används i denna studie är förenat med vissa svårigheter. Även om statistiken som används anses vara objektiv och rättvisande finns det ibland inte statistik gällande hela den aktuella perioden, det vill säga åren 1980 till 2008. Siffror för de år som saknas räknas då fram utifrån de som finns tillgängliga men det går inte att med säkerhet säga att dessa siffror speglar den verkliga utvecklingen, vilket påverkar resultatens reliabilitet. 12

1.4 Avgränsningar Denna studie tar sin början år 1980 eftersom det är omkring detta årtal den nutida ekonomiska globaliseringen anses ha tagit fart på allvar. Eftersom den ekonomiska globalisering vi lever i nu historiskt sett är ett nytt fenomen görs en simulering av BNP-tillväxten fram till och med år 2050 för att så många effekter som möjligt ska hinna få genomslagskraft. Uppsatsen fokuserar på ekonomisk globalisering, delvis med anledning av att det är svårt att objektivt mäta annan typ av globalisering, som exempelvis social och politisk. Att göra denna avgränsning är också rimligt i och med att Drehers 7 studie visar att det enbart är just ekonomisk globalisering som har ett samband med tillväxt. 1.5 Tillväxt som mått på välfärd Välfärd, liksom till exempel lycka, är ett subjektivt begrepp vilket gör att det egentligen inte kan mätas i siffror med objektiva metoder. Det finns därför vissa brister med att använda tillväxt i BNP som mått på välfärd. Till att börja med mäter BNP ett lands ekonomiska aktivitet och visar dess totala materiella välstånd vilket inte behöver stämma överens med samhällsmedborgarnas välfärd. Eftersom BNP visar det totala materiella välståndet och BNP per capita det genomsnittliga säger måtten heller inget om fördelningen av landets resurser. Ytterligare brister med BNP-måttet är att det underskattar landets totala produktion eftersom enbart varor och tjänster som går via officiella marknader registreras och det är därtill svårt att värdera allt som produceras i samhället, särskilt tjänster som vård, skola och omsorg. Dessutom tas ingen hänsyn till externa miljöeffekter samt faktorer som sociala relationer och personlig säkerhet, hälsa och livslängd. 8 På grund av dessa brister i BNP-måttet har det de senaste två decennierna utvecklats ett antal andra mått för att mäta välfärd. Ett av dessa alternativa mått är korrigerad BNP 9, vilket som namnet antyder utgår från BNP men även inkluderar icke-monetära aspekter som påverkar livskvaliteten. Även bruttonationallycka 10 lyfts av lyckoforskningen fram som ett mått på välfärd i vilket sociala relationer väger tyngre än konsumtion. Ett tredje alternativt förhållnings- 7 Dreher, 2006. 8 Eklund, 2007 samt Fleurbaey, 2009. 9 Corrected GDP. 10 Gross National Happiness. 13

sätt är möjlighetsansatsen 11 som skiljer mellan allt det en individ faktiskt gör eller är under sin livstid och vilka möjligheter individen ställs inför. Det mest kända måttet inom den sistnämnda är Human Development Index, HDI, vilket utöver BNP även tar hänsyn till hälsa och utbildning. Det finns även ett antal syntetiska indikatorer 12 som väger samman mätningar av sociala prestationer inom olika områden. 13 Trots alla brister med att mäta välfärd som ekonomisk tillväxt och trots att det finns ett antal alternativa mått är det ofta BNP som används, mycket beroende på att det är relativt enkelt att mäta numeriskt och ofta finns lättillgängligt via officiell statistik. Även om BNP kanske inte är något bra direkt mått på välfärd ger ekonomisk tillväxt potential till att ett land kan höja standarden för befolkningen och därmed välståndet i samhället. Tillväxt ger invånarna trygghet och hopp om en bättre morgondag vilket kan förväntas öka välfärden och lyckan. Därför finns det, trots bristerna, en poäng med att använda tillväxt i BNP som en uppskattning av välfärd. Att detta mått används är också en naturlig följd av att det är Solow-modellen som är utgångspunkt för denna studie. 11 Capability approach. 12 Synthetic indicators. 13 Fleurbaey, 2009. 14

2 GLOBALISERING 2.1 Ekonomisk teori En av de mest självklara aspekterna av ekonomisk globalisering är handel mellan länder. Enligt ekonomisk teori leder frihandel till att olika länder kan utnyttja sina komparativa fördelar och specialisera sig. Om det förekommer komparativa fördelar mellan länder har varje land möjlighet att konsumera utanför sin produktionsmöjlighetskurva vilket innebär att länderna kan uppnå högre nytta vid frihandel, se figur 1 nedan. 14 Vara Y Världsmarknadspriser Priser utan handel Y B B Export Y D A D U 2 X B Import U 1 X D Vara X Figur 1: Effekt av frihandel på produktion, konsumtion och nytta i ett land. 15 Utan handel länderna emellan ligger både produktion och konsumtion i punkt A, där nyttan U 1 nås. Vid frihandel kan landet istället producera i punkt B men konsumera i en punkt som D vilket innebär att den högre nyttan U 2 uppnås. Enligt figur 1 kommer landet vid frihandel att tillverka mer av vara Y och exportera överskottet samt producera mindre av vara X och istället importera den. 16 Att en övergång till frihandel påverkar BNP kan ses genom försörjningsbalansen, enligt vilken BNP ges av det sammanlagda värdet av konsumtion, investeringar och nettoexport 17. 14 Pindyck & Rubinfeld, 2005. 15 Fritt efter Pindyck & Rubinfeld, 2005, sidan 603. 16 Pindyck & Rubinfeld, 2005. 17 Eklund, 2007. 15

En ytterligare effekt av ekonomisk globalisering är att utländska direktinvesteringar ökar. Romer 18 menar att vissa länder är fattiga dels på grund av en avsaknad av objekt som fabriker, vägar och råmaterial och dels på grund av att de saknar idéer. Medborgare i fattiga länder har helt enkelt inte tillgång till det realkapital och den kunskap som används till att skapa ekonomisk tillväxt i redan industrialiserade länder. En lösning på detta idé-gap som förekommer mellan rika och fattiga länder är, enligt Romer, direktinvesteringar eftersom dessa bidrar till att information och kunskap flödar mellan länder. Genom sin effekt på direktinvesteringar, vilka i sin tur påverkar tillgången till material och kunskap, bidrar globalisering till ekonomisk tillväxt. 19 Även om Romer till största delen menar att direktinvesteringar bidrar till tillväxt i fattiga länder kan resonemanget överföras även till rika. Anledningen till detta är att långt ifrån all kunskap utvecklas parallellt i alla industrialiserade länder vilket innebär att även rika länder drar nytta av att direktinvesteringar bidrar till ett ökat informationsflöde över gränserna. Enligt ekonomisk teori gäller att vid fullständig konkurrens, samt ett antal andra antaganden som till exempel perfekt information, utjämnas lönenivåerna 20. Detta kan gå till på två sätt, antingen att företagen höjer eller sänker arbetarnas löner på eget bevåg eller att arbetskraften flyttar till de ställen med högst lön vilket enligt klassisk utbuds- och efterfrågeteori driver ner lönerna där medan de stiger i utflyttningsområdena. En naturlig följd av globalisering är just att arbetskraften blir mer rörlig, vilket innebär att höglöneländer drar till sig arbetare från länder där lönerna relativt sett är låga 21. 18 Romer, 1993. 19 Ibid. 20 Se till exempel Pindyck & Rubinfeld, 2005. 21 Bigsten, 2003. 16

2.2 Tidigare forskning Det har genomförts ett antal studier om huruvida globalisering påverkar ekonomisk tillväxt och i så fall hur sambandet ser ut. Många studier har gjorts där författarna försöker isolera vissa faktorer av globalisering, till exempel ökad handel eller ökade direktinvesteringar 22, något som kan ge upphov till snedvridna resultat eftersom andra potentiellt viktiga aspekter av hur globalisering påverkar tillväxt utelämnas. De flesta studier är dessutom gjorda med enbart tvärsnittsdata. 23 Det resultatet då visar är hur globalisering kan förklara skillnader i tillväxt mellan länder snarare än att se på hur globaliseringen påverkar tillväxten inom ett visst land. Det finns dock några studier som skiljer sig från mängden och nedan presenteras två av dessa. En nyligen genomförd studie som koncentrerar sig på enbart ett land, vilket dessutom är Sverige, är Bjorvatns, Normans och Orvedals underlagsrapport till Globaliseringsrådet. Författarna till denna rapport menar att globalisering påverkar tillväxten genom tre olika kanaler; handel, utländska direktinvesteringar och migration. Studien tar som utgångspunkt att Sverige befinner sig i ett jämviktsläge och sedan skapas ett scenario med globalisering. Slutsatsen som dras är att globalisering kommer att få stora, till största delen positiva, effekter på den svenska ekonomin. 24 Svenska konsumenter har redan dragit nytta av att de två stornationerna Kina och Indien har tagit klivet in på världsmarknaden och handel med dessa länder stimulerar sparande och investeringar samt ger möjlighet till att använda mer resurser till kunskapsintensiv industri. Det sistnämnda leder till att efterfrågan på högutbildad arbetskraft ökar vilket i sin tur bidrar till att fler unga genomgår högskoleutbildning. Genom integrationen med Östeuropa kommer dessutom fler utländska arbetare till Sverige och fortsatt internationalisering leder till att svenska företag kommer att öka sina utländska investeringar. Allt detta bidrar enligt rapporten positivt till den svenska tillväxten. 25 22 Se till exempel Blomström et al., 1992 och Frankel & Romer, 1996 i Dreher, 2006. 23 Dreher, 2006. 24 Bjorvatn et al., 2008. 25 Ibid. 17

Dreher genomförde 2006 en omfattande studie med syfte att ta reda på om globalisering påverkar tillväxt. Det som skiljer den här studien från många andra är att Dreher använder sig av både tidsserie- och tvärsnittsdata för 123 länder och han försöker dessutom ge en bild av hur globalisering totalt sett påverkar ekonomisk tillväxt. Författaren tar fasta på att globalisering har olika dimensioner och delar upp begreppet i ekonomisk, politisk och social integration. Enligt Dreher har globalisering en positiv effekt på tillväxt, hans resultat visar att mellan åren 1970 och 2000 växte mer globaliserade länder snabbare varje femårsperiod. Av de tre dimensionerna är det dock bara ekonomisk integration som är korrelerad med tillväxt. 26 Ekonomisk integration är i sin tur uppdelad i ett antal olika delar. Dreher mäter ekonomisk globalisering som dels faktiska flöden av handel, utländska direkt- och portföljinvesteringar samt betalningar till utländska medborgare och dels olika mått på hur protektionistiska länderna är gällande handel och kapital. Hans studie visar att faktiska flöden påverkar tillväxten i alla länder medan restriktioner på handel och kapital enbart har effekt i höginkomstländer. 27 2.3 Identifierade globaliseringsfaktorer Genom ovan gjorda framställning identifieras följande faktorer av ekonomisk globalisering som har potentiell påverkan på tillväxt och som därför bör inkluderas i denna studie: Handel med varor och tjänster. Migration. Tullar eller skatter för internationell handel. Utbildningsnivå. Utländska direktinvesteringar. Utländska portföljinvesteringar. 26 Dreher, 2006. 27 Ibid. 18

3 TILLVÄXTTEORI En översikt över alla beteckningar som introduceras i detta kapitel återfinns i appendix A. 3.1 Den ursprungliga Solow-modellen Den ursprungliga Solow-modellen utvecklades på 1950-talet av både Robert Solow och Trevor Swan men fick sitt namn efter den mer kände av dem. Modellen är än idag utgångspunkt för många analyser av tillväxt och dess popularitet är en följd av den relativt enkla uppbyggnaden vilken möjliggörs av de gjorda antagandena. 28 Solow själv menar att, All theory depends on assumptions that are not quite true. That is what makes it theory. 29 Solow-modellen tar sin utgångspunkt i den neoklassiska aggregerade produktionsfunktionen och ett av modellens grundantaganden är att det i en ekonomi bara produceras en homogen vara. Denna vara utgörs av den totala produktionen vilken också motsvarar landets totala inkomst, Y. Hur mycket som produceras är en funktion av insatsfaktorerna realkapital, K, arbetskraft, L, och kunskap eller teknologi, A. Den generella produktionsfunktionen i extensiv form visas av ekvation 3.1, där t betecknar kontinuerlig tid 30. 31 Y ( t) F( K( t), A( t) L( t )) (3.1) Eftersom Y anger den totala produktionen i en ekonomi kan variabeln tolkas som ett lands BNP. Realkapitalet utgörs av värdet på alla maskiner och byggnader som används i produktionen och arbetskraften mäts som totalt antal anställda eller antal arbetade timmar. Även den abstrakta variabeln kunskap eller teknologi anges oftast för enkelhetens skull med ett siffervärde även om den saknar en naturlig enhet. I Solow-modellen antas all teknologi uppvisa både icke-exkluderbarhet och icke-rivalitet vilket innebär att den kan användas fritt av alla på samma gång. 32 28 Acemoglu, 2009 samt Romer, 2006. 29 Solow, 1956, sidan 65. 30 För enkelhetens och överskådlighetens skull utelämnas hädanefter tidsbeteckningen. 31 Romer, 2006. 32 Acemoglu, 2009. 19

Genom att dividera ekvation 3.1 med AL kan produktionsfunktionen skrivas om till intensiv form enligt ekvation 3.2, där y och k anger produktion och kapital uttryckt per effektiv arbetstagare. 33 Y K AL K F, F,1 y f ( k) AL AL AL AL (3.2) Produktionsfunktionen antas uppfylla de restriktioner som visas av ekvation 3.3. 34 f (0) 0 f '( k) 0 f ''( k ) 0 (3.3) Detta innebär att kapitalets marginalprodukt är positiv men avtagande och produktionsfunktionen utgår från origo med ett konkavt utseende, se figur 2 nedan. Ett ytterligare antagande är att produktionsfunktionen uppvisar konstant skalavkastning, det vill säga att om insatserna fördubblas kommer även produktionen att fördubblas. 35 Den mest använda versionen av produktionsfunktion inom makroekonomi är Cobb-Douglas funktionen vilken visas av ekvation 3.4 i dels extensiv och dels intensiv form. Alfa, α, är ett tal mellan 0 och 1 vilket anger hur stor andel av inkomsten som går till kapitalet, resterande andel betalas till arbetskraften i form av löner. 36 K AL K AL 1 F( K, AL) K ( AL) f ( k) F,1 k (3.4) Cobb-Douglas produktionsfunktionen uppfyller villkoret om avtagande avkastning på kapital eftersom dess förstaderivata är positiv medan andraderivatan är negativ, vilket visas av ekvation 3.5. 37 1 2 f '( k) k 0 f ''( k) ( 1) k 0 (3.5) Att även antagandet om konstant skalavkastning uppfylls visas av att exponenterna summerar till ett i den extensiva produktionsfunktionen i ekvation 3.4. 38 33 Romer, 2006. 34 Acemoglu, 2009 samt Romer, 2006. 35 Ibid. 36 Acemoglu, 2009 samt Jones, 2002. 37 Romer, 2006. 38 Ibid. 20

Att just Cobb-Douglas formen är så populär beror mycket på att den är lätt att analysera eftersom inkomstelasticiteten med avseende på kapital ges direkt av α och den är dessutom en god uppskattning av verkliga produktionsfunktioner. 39 I Solow-modellen antas tillväxttakten i arbetskraft, n, och kunskap, g, vara konstanta och exogent givna. Funktionerna för tillväxt i L och A visas av ekvation 3.6 40. 41 L A L nl n A ga g L A (3.6) För att förenkla användandet av modellen används i denna studie diskret tid istället för kontinuerlig vilket innebär att tillväxten i L respektive A ges av (1+n)L och (1+g)A. Tillväxten i kapital bestäms däremot inom modellen och beror på dels hur stor del av den totala inkomsten som sparas, sparkvoten, s, och dels kapitalets deprecieringstakt, δ. Både s och δ antas vara konstanta och exogent givna. Ekvation 3.7 visar funktionen för tillväxt i kapital och ekvation 3.8 funktionen för tillväxt i kapital per effektiv arbetare i både generell och Cobb-Douglas form, vilka fås fram genom att k deriveras med avseende på tid enligt härledningen. 42 K sy K (3.7) K K ( sy K) K ( AL AL) k ( AL AL) 2 AL ( AL) AL AL AL sy k k( n g) k sf ( k) ( n g ) k k sk ( n g ) k (3.8) Kapitalackumulationsfunktionen i diskret tid visas av ekvation 3.9. 43 Kt 1 syt (1 ) K t (3.9) 39 Romer, 2006. 40 Punkt-notationen betecknar en tidsderivata. 41 Romer, 2006. 42 Ibid. 43 Acemoglu, 2009. 21

Ekvation 3.8 är den centrala i Solow-modellen och enligt den beror tillväxttakten i kapital per effektiv arbetare på dels hur mycket som sparas och dels hur mycket investeringar som måste göras för att hålla kapitalstocken konstant. Det här betyder att när s, n, g och δ är givna finns det ett unikt värde på kapitalstocken, vilket betecknas k*, som innebär att kapitalets tillväxttakt är noll. Om kapitalstocken överstiger detta värde är tillväxten i kapitalet negativ och om kapitalstocken understiger det är tillväxten positiv, det vill säga var än ekonomin börjar konvergerar den mot k*. När kapitalstocken motsvarar k* befinner sig ekonomin i sin så kallade balanserade tillväxtbana, BGP. Storleken på k* i BGP vid användande av Cobb- Douglas versionen visas av ekvation 3.10. 44 sk * ( n g ) k * k* n s g 1 1 (3.10) Grunderna i Solow-modellen illustreras i figur 2. k α (n+g+δ)k sk α k k k* k Figur 2: Solow-modellens grunder. 45 När ekonomin befinner sig i sin BGP rör sig alla variabler med konstant hastighet. Eftersom K ges av k*al och k är konstant i BGP växer K med det sammanlagda värdet av n och g och då både K och AL växer med denna hastighet gäller den även för Y. Kapital per arbetare och produktion per arbetare växer därmed med enbart g vilket innebär att endast förändringar i kunskap eller teknologi kan ge en högre tillväxttakt på lång sikt. Förändringar i övriga variabler har ingen bestående påverkan på tillväxten utan endast en nivåeffekt. 46 44 Romer, 2006. 45 Fritt efter Romer, 2006. 46 Romer, 2006. 22

3.2 Solow-modellen utvidgad med humankapital Även om den ursprungliga Solow-modellen kan förklara mycket av de tillväxtskillnader vi ser emellan länder har bland annat Mankiw, Romer och Weil 47 visat att modellen tenderar att överskatta effekten av sparande och befolkningstillväxt. De menar att modellen därför behöver utvidgas med humankapital vilket de själva och många andra med dem också har gjort 48. Med humankapital inkluderat kan modellen förklara 80 procent av skillnaderna i tillväxt mellan länder. 49 Det är dock inte Mankiws, Romers och Weils utvidgade Solow-modell som används i denna studie utan den som presenteras av Romer 50. Skillnaden mellan de olika modellerna är att de antar olika funktioner för ackumulation av humankapital. Begreppet humankapital innefattar arbetskraftens utbildning, förmågor och kompetenser samt andra egenskaper som verkar produktivitetshöjande. Skillnaden mot den kunskap och teknologi som innefattas i variabeln A är att humankapitalet är specifikt och unikt för varje land. 51 Produktionsfunktionen i diskret tid för Solow-modellen med humankapital, H, visas av ekvation 3.11, där den antas vara av typen Cobb-Douglas för att kunna användas empiriskt. 52 1 Yt Kt ( At H t ) (3.11) Liksom i den ursprungliga modellen gäller ekvation 3.12, 3.13 och 3.14, där tillväxten i L, A och K ges i diskret tid eftersom det är dessa som används empiriskt. Lt 1 (1 n) L t (3.12) At 1 (1 g) A t (3.13) Kt 1 syt (1 ) K t (3.14) Skillnaden är endast att produktionsfunktionen i denna modell är utvidgad med ett H och i Romers modell bestäms en persons humankapital enbart av hur lång utbildning personen i fråga har. 53 47 Mankiw, Romer & Weil, 1992. 48 Se till exempel Jones, 2002, Romer, 2006 och Acemoglu, 2009. 49 Mankiw, Romer & Weil, 1992. 50 Romer, 2006. 51 Acemoglu, 2009. 52 Romer, 2006. 53 Ibid. 23

Funktionen för humankapitalackumulation ges av ekvation 3.15, där E anger genomsnittligt antal utbildningsår. 54 E H L e 0 H ( E 0) L (3.15) t t t t Till stora delar uppvisar denna modell med humankapital samma egenskaper som den ursprungliga Solow-modellen. Precis som i den konvergerar en ekonomi mot k* och sin BGP, där tillväxttakten i k är noll och produktion och kapital per arbetare växer med samma takt som A, det vill säga g. 55 3.3 Solow-modellen med humankapital och globalisering Att utöka Solow-modellen med globalisering innebär att alla de faktorer som identifieras i avsnitt 2.3 ska inkluderas i modellen. Till att börja med måste hänsyn tas till att allt som produceras i ett land inte konsumeras där och att allt som konsumeras i landet inte är producerat där. Detta medför att den första modifieringen av Solow-modellen som görs är att produktionsfunktionen utvidgas med ett mått på utrikeshandel, X, vilket är direkt beroende av export och import. Anledningen till det är att dessa faktorer direkt påverkar hur mycket ett land producerar, ökad export och minskad import leder till ökad produktion. Produktionsfunktionen med handelsmåttet inkluderat visas av ekvation 3.16, där parametern γ anger hur stor påverkan handel har på produktionen. 1 Yt K ( A ) t tht X (3.16) t Migration kommer in i Solow-modellen genom funktionen för humankapital, ekvation 3.17. E H t t Lte (3.17) Funktionens utseende ändras inte när migration införs i modellen och arbetskraften växer fortfarande med takten n. Det som förändras är hur n är sammansatt. Från att enbart ha varit skillnaden mellan andelen födda, f, och döda, m, beror n vid globalisering också på andelen som invandrar, im, och utvandrar, em, varje år. 54 Romer, 2006. 55 Jones, 2002 samt Romer, 2006. 24

Funktionen för n visas av ekvation 3.18. n ( f m) ( im em ) (3.18) Det här innebär att ett förenklande antagande görs, nämligen att arbetskraften ges av den totala befolkningen vilket medför att arbetskraftens utveckling, L t, följer den totala befolkningsutvecklingen. Likaså förändras inte funktionen för humankapitalackumulation av att den genomsnittliga utbildningstiden ökar utan det som händer är att E antar högre värden. Ekvation 3.17 skiljer sig dock från ekvation 3.15 i en aspekt vilken är att E inte antas vara konstant utan tillåts förändras med tiden. När det gäller direktinvesteringar måste de anses finnas med i funktionen för realkapitalackumulation. Globalisering innebär att inhemska företag gör en del av sina investeringar utomlands samt att utländska företag gör en del av sina investeringar i landet. Det medför å ena sidan att inte hela det inhemska sparandet går till den inhemska kapitalstocken men å andra sidan bidrar utländskt kapital till den och därmed till den inhemska produktionen. Direktinvesteringar från utlandet, I in, bidrar positivt till kapitalstocken medan direktinvesteringar i utlandet, I ut, bidrar negativt. Den modifierade funktionen för kapitalackumulation ges av ekvation 3.19. K (1 ) K sy ( I I ) (3.19) t t 1 t 1 in, t 1 ut, t 1 Genom sin inverkan på den inhemska kapitalstocken har ökade direktinvesteringar i utlandet en negativ påverkan på produktionen. Detta går emot Bjorvatns, Normans och Orvedals 56 mening att utländska direktinvesteringar har en positiv effekt på tillväxten. Med anledning av detta multipliceras direktinvesteringar i utlandet, I ut, även in direkt i produktionsfunktionen. Det är dock inte bara investeringar i realkapital som har en potentiell påverkan på tillväxten i ett land utan även utländska portföljinvesteringar påverkar enligt Drehers studie 57, varför de inte kan bortses ifrån. Portföljinvesteringar kan dock inte utan vidare plockas in i funktionen för kapitalackumulation eftersom den behandlar realkapital och inte finansiellt kapital. Flödet av portföljinvesteringar läggs därför in i produktionsfunktionen som en variabel som direkt 56 Bjorvatn et al., 2008. 57 Dreher, 2006. 25

påverkar BNP. Liksom för direktinvesteringar är det värdet av inhemska portföljinvesteringar i utlandet, P ut, som tas med i modellen. Den sista faktorn av globalisering som inkluderas i modellen är ett mått på tullar eller skatter för internationell handel, T t. Även denna faktor multipliceras in i produktionsfunktionen eftersom den antas ha en direkt påverkan på BNP. Skillnaden från de övriga globaliseringsfaktorerna är dock att ökad globalisering rimligtvis leder till sänkta tullavgifter snarare än tvärtom. Enligt bland annat Drehers studie 58 leder ökad globalisering till högre tillväxt vilket innebär att ökade tullavgifter påverkar Y negativt, varför parametern för T t är negativ. Den slutliga Solow-modellen med humankapital och globalisering visas av ekvation 3.20, där parametrarna anger hur stor påverkan respektive variabel har på produktionen. Y K ( A H ) X I P T (3.20) 1 t t t t t ut, t ut, t t Eftersom den totala produktionen i ett land rimligtvis varken kan vara noll 59 eller negativ läggs restriktionen att alla ingående variabler i produktionsfunktionen måste anta värden större än noll. 58 Dreher, 2006. 59 Förutom om alla ingående variabler är noll. 26

4 BERÄKNINGAR SAMT EMPIRISK TILLÄMPNING AV MODELLEN 4.1 Med fortsatt globalisering Befintlig statistik samt framräknade värden för åren 1980 till 2008 återfinns i appendix B. Andra beräkningar samt skattade funktioner baserade på dessa år redovisas i appendix C. Motsvarande simulerade värden för resterande år till och med 2050 återfinns i appendix D. 4.1.1 Modellen i logaritmerad form Den teoretiska modell som visas av ekvation 3.20 i föregående kapitel visar vilka faktorer som bidrar till att bestämma storleken på den totala produktionen, BNP, i ett land i en viss tidpunkt där varje tidpunkt i denna studie utgörs av ett år. Hur produktionen beror av alla ingående variabler bestäms genom multipel regressionsanalys. I och med att Cobb-Douglas funktionen är icke-linjär logaritmeras den för att det ska vara möjligt att använda klassisk linjär regressionsanalys 60. Formen för den log-linjära produktionsfunktionen i fallet med fortsatt globalisering visas av ekvation 4.1. ln BNP ln K ln A ln H ln X ln I ln P ln T u (4.1) t 0 1 t 2 t 3 t 4 t 5 ut, t 6 ut, t 7 t t β 0 anger konstanten, övriga β i de partiella regressionskoefficienterna, vilka motsvarar parametrarna i ekvation 3.20, och u t tolkas som feltermen vilken representerar alla de faktorer som påverkar BNP men som inte explicit finns med i modellen. 61 β 1 ger därmed det skattade värdet på α vilket innebär att för att produktionsfunktionen ska ha konstant skalavkastning måste summan av β 1 och β 2, eller β 3, vara ett. Enligt ekvation 3.20 62 ska också β 2 och β 3 anta samma värde. 4.1.2 BNP och realkapital BNP för åren 1980 till 2008 i 2000 års priser erhålls ur befintlig statistik 63. När det gäller kapitalackumulationsfunktionen (ekvation 3.19) är sparkvoten exogent given och fås fram genom ett genomsnitt av investeringarnas andel av BNP mellan åren 1980 och 2008, vilket 60 Gujarati, 2003. 61 Ibid. 62 Eller ekvation 3.11. 63 Statistiska Centralbyrån. 27

ger ett s på cirka 18,7 procent. Deprecieringstakten sätts till fem procent 64 och ursprungsvärdet för år 1980 fås från beräkningar av den svenska realkapitalstocken 65 omräknat till 2000 års priser med hjälp av BNP-deflatorn. Värdet på K för år 1980 med direktinvesteringarna inräknade är därmed cirka 5 800 miljarder kronor. Kapitalstocken för resterande år räknas fram genom funktionen för kapitalackumulation vilken visas av ekvation 4.2 där kända värden är insatta. K (1 0, 05) K 0,187 Y ( I I ) (4.2) t t 1 t 1 in, t 1 ut, t 1 4.1.3 Humankapital Humankapitalet utgörs, enligt ekvation 3.17, av dels genomsnittlig utbildningsnivå och dels total folkmängd. Befolkningsutvecklingen mellan åren 1980 och 2008 fås genom befintlig statistik 66 där n för varje år räknas fram enligt ekvation 3.18. Befolkningen för resterande år beräknas genom användande av ekvation 3.12 och ett genomsnitt för n, vilket är cirka 0,38 procent i fallet med globalisering. Genomsnittligt antal utbildningsår inklusive nioårig grundskola räknas ut från statistik över hur många personer som har genomgått en viss utbildningsnivå 67 och visas i diagram 1. Diagram 1: Genomsnittlig utbildningsnivå med linjär trendlinje. Utvecklingen i utbildningsnivå mellan åren 2009 och 2050 antas fortsätta i samma takt som mellan åren 1980 och 2008, vilket är en okomplicerad process då trenden för dessa år i princip är helt linjär, något som syns tydligt i diagram 1. 64 Enligt Acemoglu, 2009 är detta ett rimligt värde på δ för utvecklade ekonomier, dessutom antar Jones, 2002 att g + δ = 0,075. 65 Statistiska Centralbyrån. 66 Ibid. 67 Ibid. 28

När det gäller avkastningen på humankapital av att befolkningens genomsnittliga utbildningsnivå ökar med ett år, det vill säga värdet på, följer denna studie Hall och Jones 68. De menar att *E är en linjär funktion som för ett genomsnittligt värde på E över åtta år, vilket gäller för Sverige under hela undersökningsperioden, har en lutning på 0,068. Uttrycket för humankapital under detta antagande ges av ekvation 4.3. Ht 0,068Lt E t (4.3) Värdet på humankapital år 1980 är därmed cirka 5,3 miljoner. 4.1.4 Teknologi Variabeln A är vagt definierad, i kapitel 3.1 anges att A står för kunskap eller teknologi och variabeln kan också tolkas som arbetskraftens effektivitet. Därmed är det svårt att mäta denna variabel varför en approximation av ursprungsvärdet görs. Detta beräknas genom att lösa ut A ur ekvation 3.11 69 vilket ger ekvation 4.4, med antagandet att funktionen för humankapital ser ut enligt ekvation 4.3. A t K Yt ( L E ) t t t 1 1 1 (4.4) Genom att sätta in de värden på alla variabler som gäller år 1980 fås det approximerade ursprungsvärdet för A fram, vilket är cirka 141 miljarder. Hur stort det absoluta värdet på teknologin är spelar egentligen inte särskilt stor roll utan det som är av betydelse för modellen är hur förändringen i variabeln påverkar utvecklingen i BNP. Övriga värden på A till och med år 2050 räknas fram genom användning av ekvation 3.13 där tillväxttakten, g, antas vara två procent 70. 68 Hall & Jones, 1999. 69 Egentligen ekvation 3.20 men då X, I, P och T antar värdet ett år 1980 blir denna ekvation identisk med ekvation 3.11 just detta år. 70 Enligt Acemoglu, 2009 är detta ett rimligt värde på g för utvecklade ekonomier, dessutom antar Jones, 2002 att g + δ = 0,075. 29