en väg av sevärdheter

en väg av sevärdheter

Projekt: Sävsjö Häradsväg Projektledare: Birgitta Andersson Text: Birgitta Andersson Formgivning: Maria Toll Gustafsson Foto: Ida Bengtsson, Maria Toll Gustafsson, Linus Englund, Anki Eriksson, Malin Gumaelius samt Torsets byalag. Tryck: 2014 Lenanders Grafiska 64726

Sävsjö Häradsväg mellan Vallsjö och Norra Ljunga är en del av Njudungs historia. Vägsträckan på knappt 2 mil visar ett Småland när det är som bäst. Vägen passerar sjöar, skogar, åkrar och ängar. Mitt på sträckan ligger Sävsjö stad som växte upp som ett stationssamhälle i slutet av 1800-talet när järnvägen drogs fram från södra till norra Sverige. Utmed vägen passerar man en rad intressanta platser som Eksjöhovgård, Komstad, 1100 tals-kyrkor och runstenar för att nämna några exempel. Historiens vingslag blandas med nya besöksmål och turistföretag. Åk vägen och stanna till vid de olika sevärdheterna. Vid de olika stoppen finns informationstavlor där du kan ta del av många spännande historier. Många har bidragit med fakta och kunskap kring de olika platserna. Ett särskilt tack till Sävsjö Hembygdsförening för all den kunskap som samlats i deras årsböcker. Broschyren är framtagen av Leaderprojektet Sävsjö Häradsväg, där Sävsjö kommun varit projektägare. Projektet delfinansieras av EU/ Leaderområdet Mitt i Småland.

6 5 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 Häradsvägen mellan Vallsjö och Norra Ljunga är en del av Njudungs historia. Utmed vägen finns upplevelser av dåtid och nutid med natur och kultur som vägvisare.

13 14 15 1618 17 19 Innehållsförteckning Inledning 3 Karta 4-5 1. Jord- och skogsbruk 6-7 2. Norra Ljunga kyrka 8-9 3. Norra Ljunga 10-11 4. Gravfält Norra Ljunga 12 5. Galgabacken 13 6. Pehr Hörberg 14 7. Komstad by 15-21 Jonas Brunck 22-23 8. Gravfält Västragård 24 9. Milstolpar 25 10. Sävsjö by 26-27 11. Sävsjö 28-31 12. Eksjöhovgård 32-37 13. Torset och byarna i Vallsjöbygden 38-39 14. Vallsjöbaden 40-41 15. Vetlandabanan - smalspårig järnväg 42 16. Vallsjön 43-44 17. Sankt Sigfrids källa 45 18. Vallsjö 46-47 19. Vallsjö gamla kyrka 48-49 Häradsvägen - 5

1 Jord- och skogsbruk Utmed Sävsjö häradsväg mellan Norra Ljunga och Vallsjö finns två av länets största mjölkproducenter med tillsammans över 1000 kor. Trakten kring Sävsjö är en typisk jordoch skogsbruksbygd och naturförutsättningarna här gör att det på åkrarna odlas mycket vall, vilket används till djurfoder. I skogarna är det granen som är dominerande. Jordbruk var den viktigaste näringsverksamheten fram till den industriella revolutionen på 1800-talet. Det var också arbetsintensivt och sysselsatte därför större delen av befolkningen. Före 1930 bodde och arbetade i Sverige fler människor på landsbygden än i städerna. Idag är det få som arbetar på gårdarna, däremot är jordoch skogsbruk mycket kapitalintensivt. Maskiner har ersatt människor. Under den första hälften av 1800-talet ökade befolkningen i Sverige. Man säger ibland att det var tack vare potaterna, vaccinet och freden. Trots en intensiv uppodling räckte maten inte till och flera år av missväxt och nödår i slutet av 1800-talet, gjorde att många människor i våra trakter emigrerade till Amerika. För att få mer rationell jordbruksdrift och på så sätt mer mat, var jordbruket tvunget att effektiviseras. Det skedde genom olika jordreformer såsom storskiftet, enskiftet och laga skiftet. Dessa reformer innebar att man slog ihop mindre åkertegar till större åkrar, vilket gjorde arbetet mer rationellt. Även nya växter, odlingsmetoder, dikning, förbättrade redskap och konstgödsel bidrog till förbättringar. Omkring sekelskiftet 1900 drar jordbruket nytta av teknikens utveckling. Traktorer, skördetröskor och mjölkingsmaskiner anses som de mest betydelsefulla. När traktorn fick genomslag efter andra världskriget försvann mer än en halv miljon arbetshästar från de svenska gårdarna. Detsamma gällde arbetet i skogen, där man idag har skördare och andra maskiner istället för häst och manskraft. För att få lönsamhet har jordbruksföretagen genom åren rationaliserats och slagits samman till större enheter. Trots en betydande rationalisering av jordbruket är konkurrensen stor från andra länder. Den svenska självförsörjningsgraden har minskat kraftigt och är 2014 runt 50 % för kött och mejeriprodukter. Mindre produktion av livsmedel kan också ge avtryck på vår landskapsbild. Färre djur gör att ängar och hagar inte betas utan växer igen. 6 - Häradsvägen

I närheten av väg 127, på varsin sida av den västra änden av Sävsjö Häradsväg, ligger Hjärtlandakärret och Ljungamossen. På grund av sin stora artrikedom vad gäller ovanliga mossor, är de av riksintresse när det gäller naturvård. Bland annat finns här 20 arter vitmossor, till exempel käll-, krok- och purpurvitmossa, samt flera levermossor och brunmossor typiska för rikkärr. Bland kärlväxterna växer bland annat snip, tätört, klockljung, hirsstarr och dystarr. Trots stora ingrepp genom dikning och täktverksamhet är det ett av länets största sammanhängande rikkärr. Two of the largest milk farms (with more than 1000 cows) of the County of Jönköping are located along the Häradsvägen between Norra Ljunga and Vallsjö. Sävsjö is a typical agriculture and forestry region. Agriculture was the most important business before the industrial revolution in the 19th century. This line of work was very labour intensive and kept most Swedes employed. Before 1930 the majority of the population in Sweden lived and worked outside the urban environments. Modern farming needs only a limited labour force. Instead the costs for agriculture and forestry are much higher. Nowadays agriculture businesses get more effective and merged into larger units to make farming more profitable. Längs des Häradsvägen, zwischen Norra Ljunga und Vallsjö, befinden sich zwei der größten Milchproduzenten der Provinz Jönköping mit mehr als 1000 Milchkühen. Land- und Forstwirtschaft ist typisch für die Gegend rund um Sävsjö. Vor der Industriellen Revolution im 19. Jahrhundert war Landwirtschaft die wichtigste Einnahmequelle. Diese Art der Wirtschaft war sehr arbeitsintensiv und beschäftigte deshalb den größten Teil der schwedischen Bevölkerung. Vor 1930 wohnten und arbeiteten mehr Schweden auf dem Lande als in den Städten. Heutzutage arbeiten nur wenige auf Bauernhöfen, stattdessen ist die Land- und Forstwirtschaft sehr kapitalintensiv. Um die landwirtschaftlichen Unternehmen wirtschaftlich zu machen, sind Rationalisierungen und Firmenfusionen in den letzten Jahren durchgeführt worden. Häradsvägen - 7

2 Norra Ljunga kyrka Norra Ljunga kyrka är en av de nio bevarade Njudungskyrkorna. Mycket tyder på att stenarbetarna som arbetat med att bygga domkyrkan i Lund byggde kyrkorna i Njudungsbygden. En unik kulturhistoria finns bevarad i dessa kyrkor som anses vara byggda under 1100-talets andra hälft. Karakteristiskt för kyrkorna är att de är byggda direkt på marken och ibland kallas de därför för barfotakyrkor. Ytterligare kännetecken för kyrkorna är att de är uppförda i romansk stil, att de har ett långhus, kor och en halvrund absid (avslutning) samt en sydportal. Byggmaterialet är gråsten med hörnkedjor av sandsten. I Norra Ljunga fanns en fristående klockstapel redan på 1600-talet. Den revs runt 1900 och klockorna placerades då i tornet. När kyrkan elektrificerades runt 1930, fick dock klockorna återigen flytta ut till en nybyggd fristående klockstapel. Att stiga in i kyrkan är nästan som att komma till en blommande äng. Målningar av konstnären och skulptören Pehr Hörberg pryder bänkar, predikstol, altare och fodralet till koruret. På predikstolen, som vilar på kyrkans gamla Maria altare, finns också skulpturer av Hörberg. De föreställer Rättfärdigheten, Evigheten, Kärleken, Hoppet, Tron och Kyskheten. Skulpturen föreställande Tron stals dock 1991 men har ersatts av en ny vilken tillverkats av träsnidaren Eva Spångberg. År 1977 brann det i kyrkan. Mycket av inredningen skadades och läktarbröstets målningar av Pehr Hörberg förstördes helt. De har dock ersatts av målningar av arkitekten Pontus Ljungberg från Ljungby, som målat symboler för treenigheten och de fyra evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Under seklernas gång har kyrkan i Norra Ljunga byggts om och till flera gånger. Till exempel fick kyrkans torn i slutet av 1800-talet en märklig påbyggnad i form av en tornspira som var helt främmande för den medeltida byggnaden i övrigt. Denna togs dock bort vid en restaurering runt 1950 och tornet fick sitt nuvarande utseende. Under nämnda restaurering påträffades också fragment av målningar på väggarna och på triumfbågens insidor. Målningarna är troligtvis från 1600-talet. Från denna tid är också de utvändiga målningarna, som frisen under takfoten och de röda tegelimiterande hörnkedjorna. Någon gång under 1200-talet revs den ursprungliga absiden. Koret förlängdes tre meter åt öster och korpartiet fick det utseende det har idag. Också en sakristia byggdes på vid kyrkans norra del. 8 - Häradsvägen

The church in Norra Ljunga is one of nine still existing so called Njudungchurches. It is most likely that the Njudungchurches were built by the same masons who built the cathedral in Lund. The churches preserve a unique cultural history of the 12th century. During the centuries the church was remodelled several times. The original and so typical apse was tore down in the 13th century, for example. The sanctuary was prolonged three meters to the east and got its current state. At the north side of the church a sacristy was added. The paintings on the outer wall are from the 17th century. Inside the church you can find several paintings or the artist and sculptor Pehr Hörberg. Die Kirche in Norra Ljunga ist eine von neun noch existierenden sogenannten Njudungskirchen. Vieles deutet darauf hin, dass die Kirchen in Njudung von den selben Steinmetzen erbaut wurden, wie die die am Dom in Lund gearbeitet hatten. Diese Kirchen vom 12. Jahrhundert bewahren eine einzigartige Kulturgeschichte. Im Laufe der Jahrhunderte ist die Kirche mehrfach umgebaut worden. Zum Beispiel wurde im 13. Jahrhundert die ursprüngliche und so typische Apsis abgerissen. Der Altarraum wurde drei Meter in östliche Richtung verlängert und erhielt damit seine jetzige Form. Am nördlichen Teil der Kirche wurde eine Sakristei zugefügt. Die Malereien an den Außenwänden sind vom 17. Jahrhundert. In der Kirche gibt mehrere Gemälde des Künstlers und Bildhauers Pehr Hörberg. Häradsvägen - 9

3 Norra Ljunga sockengång för flickan. Hon fick alltså vara två dygn i varje matlag för att fördela bördorna. Problem med spritmissbruk var också något som kunde tas upp på stämmorna. För att komma tillrätta med problemet bestämdes att man bara fick bjuda på tre supar vid kalas, bröt man mot det blev domen böter eller rent av stockastraff! Kommunalsalen användes fram till 1947 då Ljunga och Vallsjö socknar slogs samman till Sävsjö stad. Därefter hölls stämmorna i Sävsjö. Norra Ljunga by är en vacker radby. Trakten är en typisk jordbruksbygd och här finns ett av länets största lantbruksföretag med mjölkproduktion. Gravfältet i byn vittnar om att det har bott människor här under mycket lång tid. Mitt i byn ligger också en av Njudungskyrkorna från 1100-talet. Huset i byn som idag är Svenska kyrkans församlingsgård, byggdes år 1910 som skola. Tidigare fanns på platsen ett kombinerat skol-och fattighus, vilket var ganska vanligt under de första decennierna efter folkskolestadgans tillkomst 1842. År 1970 övertog Svenska kyrkan det gamla skolhuset och botte nvåningen gjordes om till trivsam samlingslokal och sammanträdesrum. En aktiv syförening har under åren ordnat många sammankomster i huset och också bidragit med flera inventarier, bland annat en målning av Martin Kling som pryder den stora samlingssalens fondvägg. Skolsalen och kommunalsalen på andra våningen är restaurerade av hembygdsföreningen under 1990-talet och ser idag ut som när de var i bruk. Mitt emot församlingsgården ligger Galleri Norra Ljunga i en byggnad som tidigare var missionshus. Som i de flesta byar i dessa trakter fanns en missionsförsamling och i Norra Ljunga bildades den 1911. Efter något år hade församlingen byggt ett I det nya huset byggdes folkskolesal och lärarbostad i bottenvåningen samt småskolesal och lärarinnebostad på andra våningen. Småskolan fanns kvar i byn till 1935, därefter fick barnen åka till Sävsjö för skolgång. Folkskolan var kvar i Ljunga ytterligare tjugo år innan sista examen hölls i skolan. På andra våningen i skolhuset fanns också en kommunalsal. Där höll man sockenstämmor och viktiga ärende i byn togs upp för förhandling. I ett protokoll från de första decennierna på 1800-talet kan man läsa om den föräldralösa sockenflickan Karin, som stämman beslutar ska auktioneras bort till den som begär minst betalt. Ingen vill dock ha henne så det blir 10 - Häradsvägen

The Swedish Church owns the parish house in Norra Ljunga since 1970. The house was built in 1910 as a school with two classrooms, two apartments for the teachers and a community hall. Until 1955 the house was used as a school. The community hall was used until 1947 when the parishes of Ljunga and Vallsjö WERE merged to the town of Sävsjö. The classroom and the community hall on the second floor hall were renovated by the local history society into its former shape. missionshus och fram till 2012 hade man verksamhet i huset, på senare år dock bara några gånger per år. De senaste åren har den 100-åriga byggnaden genomgått en för vandling och blivit konsthall med anslutande ateljé. Byggnaden ägs av konstnären Robert Emanuel Fredriksson, som här visar sin egen och andras konst. Från byn kommer ytterligare en konstnär, David Gunnarsson. Han är tecknare och motivlackerare och har främst gjort sig känd för att måla målvaktsmasker. David målar hockeymasker till målvakter över hela världen, främst till elitserien och NHL. Han har bland annat gjort masker till Dominik Hasek, Stefan Liv, Henrik Lundqvist och Johan Hedberg. Studion ligger i Vrigstad, en mil från Norra Ljunga. På ett garage vid föräldragården finns en stor målning av Åsa-Nisse som David gjorde 1995 när han fortfarande bodde kvar hemma i byn. On the opposite side of the parish house lies a former mission hall which is now used by the art gallery Norra Ljunga. During the last one hundred years the house transformed from parish hall into an art gallery including a studio. Das Bürgerhaus in Norra Ljunga ist seit 1970 im Besitz der Schwedischen Kirche. 1910 wurde das Gebäude als Schule mit Volksschulsaal und Lehrerwohnung im Erdgeschoss errichtet. Im Obergeschoss befand sich der Klassenraum für Grundschüler und eine Wohnung für die Lehrerin. Dort befand sich ebenfalls ein Gemeindesaal. Bis 1955 war das Gebäude als Schule im Gebrauch. Der Gemeindesaal wurde bis 1947 angewandt. Danach wurden die Kirchenbezirke Ljunga und Vallsjö zur Stadt Sävsjö vereinigt. Der Schulsaal so wie der Gemeindesaal im Obergeschoss sind vom Heimatverein restauriert worden und entsprechen dem damaligen Aussehen. Gegenüber dem Bürgerhaus befindet sich die Kunstgalerie Norra Ljunga in einem ehemaligen Missionshaus. In der hundertjährigen Geschichte des Gebäudes hat es sich von einem Missionshaus zu einer Kunstgalerie mit Atelier verwandelt. Häradsvägen - 11

4 Gravfält Norra Ljunga Människor har i alla tider gravlagt sina döda. Men gravskick och gravformer har förändrats över tid och skiljer sig åt mellan regioner. I Jönköpings län är rösen, stensättningar, domarringar och högar vanliga men det finns också gravar som idag saknar markering ovan jord. På Norra Ljunga gravfält finns både gravhögar, treuddar, stensättningar och domarringar. Gravfältets sammansättning med olika gravtyper tyder på att det använts under mycket lång tid och att det bott människor här väldigt länge. På gravfältet i Norra Ljunga finns minst 100 gravar och stensättningar. De flesta är svåra att urskilja men några syns tydligt. Till exempel den treudd som har närmare 10 m långa armar. De är svåra att tidsbestämma men finns ofta ihop med gravhögar, vilka var vanliga vid yngre järnåldern det vill säga cirka 800-1050 efter Kristi födelse. På gravfältet syns flera välvda högar tydligt. Domarringarna består av ett antal stenar, vanligast 9 eller 12, vilka bildar en rund krets. De här gravarna är ofta från århundradena efter Kristi födelse. Tyvärr är dessa svåra att se på Norra Ljunga gravfält. När kyrkan byggdes på 1100-talet och människorna i byn kristnades, kom inte gravfältet att användas längre. Därefter begravdes byborna på kyrkogården. At all times peoples have buried their deceased. The way of the burial and the shape of the grave has always changed over the years. At the grave yard of Norra Lljunga you will find burial mounds, starshaped stone burials, stone burials and stone circles. The composition of different kinds of burials indicates that the grave yard has been used over a long period. The grave yard of Norra Ljunga has at least 100 graves. Most of them are hard to find but some graves are easy to discover. The star-shaped stone burials for example, one of these graves have parts that are nearly 10 meters long. Zu allen Zeiten haben Menschen ihren Toten begraben. Die Art der Beerdigung und die Grabform haben sich im Laufe der Zeit verändert. Auf dem Grabfeld in Norra Ljunga finden Sie Grabhügel, sternförmige und einfache Steinsetzungen sowie Richterringe. Die verschiedenen Grabtypen deuten daraufhin, dass das Grabfeld sehr lange im Gebrauch war. Auf dem Grabfeld in Norra Ljunga gibt es mindestens 100 Gräber. Die meisten sind schwer zu entdecken aber einige Gräber sind deutlich zu erkennen. Zum Beispiel die sternförmigen Steinsetzungen, von denen ein Grab fast 10 m lange Grabteile hat. 12 - Häradsvägen

Galgabacken 5 Att göra orätt har alltid kunnat straffa sig. För länge sedan så illa att man kunde få sona sina brott med sitt liv. Därför fanns det avrättningsplatser i närheten av tingsplatsen. Någon gång i mitten av 1700-talet hamnade Västra härads avrättningsplats i utkanten av Komstad, på gränsen mot Ljunga by. Dessförinnan låg den troligtvis vid bron över Torkån. Då var detta en folktom plats på gränsen mellan socknarna Ljunga och Vallsjö, idag är det mitt i centrala Sävsjö. En avrättningsplats skulle ligga avskilt men ändå vara lätt att hitta till. Platsen utmed vägen i utkanten av Komstad, var väl lämpad för detta ändamål. Den fick namnet Galgabacken, trots att här aldrig var någon galge. Som avrättningsmetod var det halshuggning som gällde. Hur många som avrättats på Galgabacken i Komstad är inte känt men man vet att platsen användes som avrättningsplats mellan 1757 och 1858. Ännu kan man ana den grävda grop där den avhuggnes huvud skulle falla. När någon dömts till avrättning lästes en kungörelse om detta upp i häradets kyrkor för att alla skulle veta om det. Överheten såg gärna att allmänheten bevittnade dessa händelser och då avskräcktes från att göra orätt. En avrättning lockade stora folkmassor, både vuxna och barn kom och det berättas att de mest företagsamma klättrade upp i träden för att se bättre. Då huvudet på offret föll, föll också en och annan trädklättrare. Det makabra skådespelet blev antagligen för mycket att bevittna. Vid en avrättning var också kloka gummor på plats. De var snabbt framme för att torka upp den avrättades blod. Blodet torkade de och löste sedan upp i vatten. Man trodde att vattnet kunde bota folk med fallandesjuka, vilket var ett gammalt namn på epilepsi. 1858 var sista avrättningen på Galgabacken. Offret var Anders Andersson, som också gick under namnet Farao efter sitt besvärliga sätt. Farao var arrendator på en gård men fick inte förnyat arrendekontrakt av jordägaren. Säkert blev han sur på allt och alla och inte minst på den nye arrendatorn. Denne förgiftade han med arsenik, dolt i smör, när han bjöd den inte ont anande mannen på sup och smörgås. Likaså gjorde han med grannkvinnan, som han trodde talat väl om den nye arrendatorn inför jordägaren. Även hon bjöds på förgiftad smörgås. Dådet upptäcktes och han dömdes i tingshuset i Komstad till avrättning på Galgabacken. Between 1775 and 1858 an execution site was located at the outskirts of Komstad. The place were called Galgabacken (gallows hill). When someone was sentenced to death the local churches announced the sentence to the people. An execution attracted large crowds. It is unknown how many were executed at this site. It is still possible to see the pit were the head supposed to land. Zwischen 1775 und 1858 befand sich ein Hinrichtungsplatz am Rande von Komstad. Der Platz wurde Galgabacken (Galgenhügel) genannt. Wenn jemand zum Tode verurteilt wurde, verkündete man dieses im sämtlichen Kirchen der Gegend, damit die Bevölkerung davon wissen sollte. Eine Hinrichtung lockte viele Zuschauer an. Wie viele hier hingerichtet wurden ist bisher nicht bekannt. Noch heute man kann die Grube erahnen in der der Kopf des hingerichteten fallen sollte. Häradsvägen - 13

6 Pehr Hörberg Pehr Hörberg föddes 1746 på soldattorpet Övra Ön i Virestads socken. Han var en fattig knektson med ett stort intresse för måleri i kombination med mycket ambition och vilja. Tack vare det lyckades han bli en välkänd konstnär och till och med kunglig hovmålare. Hörberg började sin målarbana som lärling hos en dekorationsmålare i Växjö. Efter några år får han sitt gesällbrev och blir 1768 utnämnd av landshövdingen till häradsmålare. Pehr Hörberg kunde till en början inte försörja sig på sitt måleri och 1776 blev han torpare på Stabäck i Norra Ljunga socken. Han kände till trakten bra, för bara några år tidigare hade han gjort sitt första stora kyrkliga arbete i Norra Ljunga kyrka. Under 7 år bodde han i Stabäck innan han blev arrendator på Mejensjö Storegård, där han stannade i ytterligare 7 år. Totalt blev det 14 år i Norra Ljunga socken. Under sin tid i Norra Ljunga tog sig Pehr Hörberg flera gånger till Stockholm för att fortsätta sin utbildning. Han blev känd och introducerades i de högsta kretsarna. Där träffade han kung Gustaf III och fick möjlighet att göra flera arbeten åt hovet. Efter åren i Mejensjö flyttade Hörberg till Finspång. Han hade gjort målningar i kammarherren de Geers slott och blev övertalad att flytta till Finspång. Här köpte han sig en egen gård och därmed hade Hörberg avancerat från fattig vallpojke till torpare, arrendator och till sist, självägande bonde. Hörberg var mycket produktiv och målade under sitt liv 87 stycken altartavlor, bland annat den i Vrigstad kyrka. I Nydala och Norra Ljunga kyrkor målade han bland annat bänkdörrar, altarskrank, läktarbröst, golvur med mera. Han gjorde också många andra målningar, till exempel finns hans verk i flera herrgårdar i vår bygd. Pehr Hörberg avled 1816 några dagar före sin 70-årsdag. Det sägs att Hörberg trots all sin framgång förblev en enkel och naturlig människa som uppskattades för sin höga moral och gudsfruktan. Ungefär 150 år efter Hörbergs tid i Stabäck reste Sävsjö Hembygdsförening en minnessten efter honom vid den plats där torpet ska ha legat. På stenen står texten Andens Storhet, Konstens skönhet, Svensk fattigdom. Denna text anses sammanfatta Hörbergs liv i ett nötskal. Pehr Hörberg (1746 1816) was the son of a soldier and lived in poverty. He loved painting, a passion he combined with ambition and a strong will. At the beginning of his career he could not make a living out of hist art. Therefore he became a crofter at Stabäck in Norra Ljunga. Eventually he gained reputation and was even designated to royal painter. Hörberg was very productive and created 87 altar paintings under his life time. Pehr Hörberg (1746 1816) war Sohn eines Soldaten und kam aus ärmlichen Verhältnissen. Sein großes Interesse für Malerei kombinierte er mit großem Ehrgeiz und starken Willen. Am Anfang seiner Kariere konnte er nicht von seiner Kunst leben und pachtete deshalb 1776 einen kleinen Hof in Stabäck in Norra Ljunga. Jedoch wurde im Laufe der Zeit mehr und mehr anerkannt. Er wurde sogar zum königlichen Hofmaler ernannt. Hörberg war äußerst produktiv und malte zu Lebzeiten unter anderem 87 Altargemälde. 14 - Häradsvägen

Komstad by 7 Komstad by är ett av traktens mest sevärda besöksmål. Inte minst ur ett historiskt perspektiv. Här har det bott folk i flera tusen år och vi vet att man här har utnyttjat vattenkraften sedan lång tid tillbaka. Byn har också haft ett centralt läge mitt i Västra härad. Dessutom finns vattenförbindelse både västeroch österut, via Lagan och Emån. Komstad blev alltså en viktig samlingsplats med kvarnar, sågar, smedja, gästgiveri och affär. Här låg också under många år tingsplatsen för Västra härad med tingshus och häradshäkte. Hugo Johanssons Specieri & Diverseaffär var byns lanthandel mellan åren 1923 och 1975. I affären kunde man köpa det mesta från underkläder till cyklar och i hyllorna står varorna kvar som det såg ut när Hugo lämnade affären. Idag finns här ett sommarcafé där du antingen kan avnjuta ditt fika i den gamla lanthandelsbostaden i gammal stil eller i trädgården vid det brusande vattenfallet. Du serveras i gammaldags porslin och här finns både ostkaka och hembakat bröd på menyn. Kvarnar och sågar Redan 1370 nämns i skrift att det fanns en kvarn i byn men förmodligen fanns där kvarnverksamhet långt innan dess. Nuvarande kvarnen byggdes 1871 fast då bara i en våning. De andra kom till 1928. Kvarnen drevs av vattenhjul fram till 1894, då man lade om till turbindrift. År 1917 sattes likströmsgenerator in vid kvarnen och byn blev självförsörjande med ljus och kraft. De gårdar som var anslutna till nätet fick ström av generatorn tidig morgon och kväll när inte vattnet behövdes för arbetet i kvarnen. År 1947 tog Sävsjö Elektricitetsverk över leverans av el till byborna i Komstad. Caféet är öppet sommartid och vissa helger under året. Via caféet kan också de historiska guidningarna bokas. Mer information finns på webbplatsen, www.komstadkvarn.se. Området där lanthandeln ligger återspeglar hur en by kunde se ut i början av 1900-talet, där kvarnen med sin verksamhet vid ån var ett centrum i bygden. Förutom den intressanta historien bjuder Komstad också på en fantastisk landskapsbild med vackra och välbevarade ängar och hagmarker. Vissa delar är till och med klassade som riksintresse för naturvård. Ta gärna en promenad i de vackra ängarna, vandra över bron förbi hällkistorna, häktet och den gamla tingsplatsen. Vill du veta mer om byggnaderna eller hur det kunde vara att bo i en by som Komstad, kan du följa med på en guidad historisk vandring genom tiderna. Byggnaderna ägs och förvaltas av en stiftelse, vars syfte är att bevara byggnaderna och den fina kulturmiljön. Häradsvägen - 15

7 Komstad by År 1871 byggdes både ramsågen och cirkelsågen. Det var samma år som även kvarnen byggdes vilket visar på en tidig industrialisering i byn. Båda sågarna drevs från början med vattenhjul men lades så småningom om till turbindrift. Verksamheten vid ramsågen lades ner 1946 men är fortfarande fullt brukbar med vattenhjulet som drivkraft. Under ramsågen finns också en stickhyvel där man tillverkade takstickor, även den fullt brukbar. På andra våningen i cirkelsågen finns ett skogsmuseum som visar redskap inom skogsbruk från gamla tider. I den före detta ladugården finns ett skördemuseum, där temat är Från korn till kaka. Här visas en mängd olika jordbruksredskap från olika tidsperioder. Fram till 1913 fanns det även smedja och kopparslageri i Komstad. År 1989 byggdes en ny smedja för att visa hur en smedja kunde se ut. Verktygen som finns på plats har donerats från en äldre smedja i närheten. Kvarnverksamheten var i gång in på 2000-talet, de sista åren dock i liten skala. Den är fortfarande välbehållen med alla inventarier kvar i brukbart skick men används idag enbart till elproduktion. Som malstenar användes natursten fram till 1907, då man gick över till gjutna stenar. Tingshus och häkte Komstad ligger i Västra härad, som var en del av smålandet Njudung. Tillsammans med ytterligare 10 småland blev det- Två år senare började kvarnägaren själv tillverka kvarnstenar och med eget patent på tillverkningen gjordes stenar till kvarnar i Sverige men också till andra länder. I kvarnstensverkstaden finns fortfarande allt kvar som behövs för att tillverka kvarnstenar. I handlingar från storskiftet i början av 1800-talet står det att Quarn och Såg skall hädanefter som hittills samfält till hela byelaget bibehållas, vilket betyder att det även funnits såg i Komstad väldigt länge. 16 - Häradsvägen

ta så småningom landskapet Småland. Häradets huvudsyfte var av rättslig natur, nämligen att upprätthålla allmän ordning och säkerhet och på central plats fanns en tingsplats. Ting var det tre gånger om året och de varade några veckor åt gången. Tingsplatsen har genom århundradena flyttat runt i häradet. Mellan 1734 och 1909 var Komstad tingsplats. Och därmed förstår man att Komstad var en viktig och central plats. Det första tingshuset som byggdes på 1730-talet var i bruk fram till 1825 och är det äldsta bevarade tingshuset i länet och också det äldsta huset i Komstad. Idag är huset privatägt. År 1825 byggdes ett nytt tingshus och ett häkte, där fångarna satt i väntan under tingsförhandlingarna. I värsta fall kunde domen bli halshuggning, vilken skedde på galgabacken några kilometer bort mot Vrigstad. Tingshuset användes till 1909, då ett nytt tingshus byggdes i Sävsjö. Huset i Komstad flyttades sedan till Vrigstad där byggnaden numera används som pensionat. Gästgiveriet Under 1660-talet beslutade tinget att det skulle byggas en väg mellan Broby (nuvarande Landsbro ) och Eksjöhovgård. Tidigare fanns väg från Vrigstad norrut via Komstad mot Sandsjö Häradsvägen - 17

7 Komstad by och nu fick man alltså väg även österut mot Vetlanda. Komstad blev då en viktig knutpunkt och 1664 fastställde tinget även att det skulle finnas en gästgivare där. På gästgiveriet fanns möjlighet att övernatta, byta hästar samt få mat och dryck. Det var noga reglerat hur rum och matsal skulle se ut på ett gästgiveri, eller hur många hästar man hade skyldighet att tillhandahålla. Nedanstående exempel på regler för gästgiverier är en rolig påminnelse om tidens gång och utveckling. Se till att kniv, gaffel och sked ej ha den ringaste matrest på sig från föregående måltider. Då servett framställes, bör den vara ren. Skär ej brödskivorna tjockare än 1/4 tum. Bjud ej resande härsket smör eller illafarna ägg. Tag bort alla cigarrstumpar från blomkrukorna. Stolar, bord och sängar böra hava många ben, så att de icke behöva stöd av väggarna. Håll rummen varma då kall väderlek inträffar, även om inga resande för tillfället finnas i dem. Gästgiveriet låg på Backegården eller Gästgivargården som den också kallades. Verksamheten blomstrade och särskilt under den period då man höll tingsförhandlingar i Komstad. År 1908 upphörde gästgiveriet. Fornminnen berättelser från förr Komstad är rikt på fornminnen som visar att här har det bott människor under lång tid. Troligtvis ända sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Till exempel finns här två hällkistor bevarade. Hällkista är en gravform från stenålderns slutskede, vilken användes för begravningar en bit in i bronsåldern. Dessa gravar kan alltså vara från 3000-4000 år före Kristus. Det finns också flera gravfält i trakten. Dessa var begravningsplatser fram tills kristendomen hade fått fäste i bygden och man började bygga kyrkor och kyrkogårdar. Det finns också en del av en runsten i Komstad. Den är från 1000-talets början och är rest över en betydande storman som deltagit i vikingatidens storpolitik. Texten på stenen lyder Tova reste denna sten efter sin fader Vråe, Håkon jarls stallare. Runstenen togs bort från sin ursprungliga plats i samband med en nyodling och var en lång tid försvunnen. Så småningom hittades en del av stenen inmurad i en spishäll i en backsstuga. Texten på hela stenen är dock känd efter den första fornminnesinventeringen som gjordes i slutet av 1600-talet och där det framgår att det fanns en sten vid Komstad bro. Ängarna och Kringlan Området som idag kallas Ekebacken har sedan långt tillbaka varit ängsmark. Redan vid tiden för storskiftet 1803 tog man upp små åkrar i ängsmarkerna. De kan nu avläsas som stenfria ytor med hopplockade odlingsrösen i kanterna. Ängsmarkerna på och omkring Ekebacken är numera betesmark och hålls öppna med betesdjur. I mindre områden som 18 - Häradsvägen

Häradsvägen - 19

7 Komstad by t ex fuktängarna på ön Kringlan, har ängsslåtter med lie återupptagits. Här har också en ängslada byggts för att visa hur ängshöet förvarades förr. Kringlan är ett Natura 2000 område. Det betyder att områdets naturvärden är så höga att det ligger i hela EUs intresse att det bevaras. Kring byn förekommer många olika naturtyper som ekhage, slåttermad, blandlövhage, lundmiljö, öppen betesmark och åker. Exempel på örter man kan hitta i hagarna är kransrams, spenört, trolldruva och lundelm. På ett par av ekarna växer lunglav och i de gamla ängsmarkerna förekommer backsippa, ängshavre, blodnäva med mera. I slåttermaderna kan man hitta örterna kärrspira, gökblomster och äkta förgätmigej tillsammans med ett flertal gräs- och starrarter. I en trädinventering av skyddsvärda träd, det vill säga jätteträd, hamlade träd, hålträd, alléträd, mycket gamla träd och döda träd, har man hittat flera intressanta träd i och runt Komstad. 20 - Häradsvägen