www.overklagandenamnden.se 08-729 77 60

Om Skolväsendets Överklagandenämnd (ÖKN) Domstolsliknande myndighet som funnits sedan 1991 och som prövar vissa beslut inom skolväsendet. Verksamheten regleras av skollagen och en instruktion (2007:948). Remissinstans särskilt inom utbildningsområdet. Kansli ordföranden, tillika myndighetschef, jurister och administratör. Nämnden är sammansatt av sex ordinarie ledamöter och två ersättare. Dessa utses av regeringen. Sammanträden hålls ca tio gånger per år. Myndighetschefen, tillika ordföranden i nämnden, Anders Heiborn, fattar själv beslut i drygt 90 % av ärendena. Knappt 10 % av ärendena är s.k. nämndbeslut. ÖKN:s beslut går inte att överklaga.

Beslut som ÖKN kan pröva Skolplaceringar (grundskola, förskoleklass, särskola) Åtgärdsprogram Mottagande i särskolan Placeringen i särskild undervisningsgrupp/ enskild undervisning Mottagande till gymnasieskolan Mottagande till kommunal vuxenutbildning Interkommunal ersättning gällande komvux (nytt) Mottagande till utbildning i svenska för invandrare. Anpassad studiegång Antagning till Rh-anpassad utbildning i gymnasieskolan Uppskjuten skolplikt/skolpliktens upphörande Placering i viss skola med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero (grundskolan) Några ytterligare sällan förekommande ärendeslag, tex mottagande i sameskola

Statistik 2011 kom det in 264 ärenden. 2012 har det hittills kommit in 460 ärenden. ÖKN har ändrat knappt 10 % av alla ärenden som har prövats under perioden den 1 juli 2011 - den 1 oktober 2012. Ändringsfrekvensen för ärenden om åtgärdsprogram ligger på ca 45 % för samma period av sakprövade ärenden. Ändringsfrekvensen för sakprövade ärenden om placering i särskild undervisningsgrupp är ca 35 % för samma period. Gällande skolplaceringar har endast ett beslut ändrats.

Ärendets gång 1. Huvudman fattar beslut. 2. Elev/vårdnadshavare överklagar beslutet och skickar det till huvudmannen. 3. Huvudmannen ändrar beslutet. eller 4. Huvudmannen står fast vid beslutet och skickar ärendet till ÖKN. 5. ÖKN utreder ärendet, fattar beslut och meddelar elev/vårdnadshavare och huvudman.

Kommunens beslut Förvaltningslagen (1986:223) tillämpas i handläggningen (förvaltningslagen = FL). Beslutet ska vara skriftligt. Daterat och undertecknat. Aktuellt lagrum som beslutet grundar sig på och beslutsskäl ska framgå. Överklagandehänvisning: Om beslutet går eleven/vårdnadshavarna emot ska de underrättas om hur beslutet kan överklagas.

Överklagandet Överklagandet ska vara skriftligt. Överklagandet ska ha inkommit till kommunen inom tre veckor från att den klagande fått del av beslutet. Kommunen ska göra en rättidsbedömning. Om överklagandet inte inkommit i rätt tid ska det avvisas, 24 FL. Om överklagandet avvisas ska handlingar inte lämnas över till ÖKN. Om kommunen inte har lämnat en överklagandehänvisning, eller har lämnat en felaktig sådan, ska överklagandet inte avvisas, 24 andra stycket FL. Kommunens avvisningsbeslut är överklagbart till ÖKN, 30 FL. Det ska alltså finnas en överklagandehänvisning till avvisningsbeslutet.

Överlämnande till ÖKN Omprövning: Kommunen har skyldighet att ändra sitt beslut om det är uppenbart oriktigt och om det kan ske snabbt och enkelt utan att det blir till nackdel för någon enskild part, 27 FL. Om överklagandet bedöms ha inkommit i rätt tid och kommunen inte ändrar beslutet helt i enlighet med eleven/vårdnadshavarnas yrkande, ska det överlämnas till ÖKN. Kommunen ska överlämna överklagandeskriften och övriga handlingar som hör till ärendet, exempelvis det överklagande beslutet, ansökan och eventuella intyg, utredningar eller utlåtanden.

Överlämnande till ÖKN Överlämnandet ska ske skyndsamt. Hållpunkt: inom en vecka. Justitieombudsmannen har i ett antal beslut påpekat vikten av skyndsamt överlämnande (se exempelvis JO 1993/94 s. 347 och JO 2002/03 s. 359). Dnr 2012:442; Rektor hade dröjt mycket länge, sex månader, med att överlämna överklagandet till ÖKN. Förfarandet har bedömts så anmärkningsvärt att det underställts Justitieombudsmannen.

ÖKN:s utredning Kommunen får gärna lämna ett yttrande redan vid överlämnande till ÖKN, men det är inget krav. ÖKN har möjlighet och skyldighet att begära kompletteringar av kommunen. Viktigt att kommunen lämnar yttrande eller komplettering inom den tidsfrist ÖKN angett. Krav på tillgänglighet uppställs i 5 FL minst två timmar varje vardag. Detta gäller även under sommartid.

Kommunens yttrande I kommunens yttrande bör följande uppgifter ingå: Att kommunen omprövat beslutet, att överklagandet rättidsprövats, och bemötande av de uppgifter eleven/vårdnadshavarna lämnat i överklagandeskriften. Om kommunen inte anger något avseende rättidsprövning eller omprövning förutsätter ÖKN att överklagandet bedömts ha inkommit i rätt tid och att kommunen vid omprövning inte funnit skäl att ändra beslutet.

Skolplaceringar Förskoleklass, 9 kap 15 första stycket och grundskolan, 10 kap 30 första stycket skollagen: Eleven ska placeras vid den skolenhet där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. ÖKN kan inte pröva en placering som gjorts enligt första stycket (närhetsprincipen). Beslutet kan endast överklagas genom laglighetsprövning till förvaltningsrätten.

Överklagbara placeringsbeslut Förskoleklass, 9 kap 15 andra stycket och grundskolan, 10 kap 30 andra stycket skollagen: Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Ett beslut om skolplacering som grundar sig på andra stycket är överklagbart till ÖKN. Svår gränsdragning framför allt vid platsbrist.

Gymnasieskolan ÖKN kan pröva mottagande och behörighet till nationella program i gymnasieskolan Mottagandekommunen fattar beslut efter att yttrande inhämtats från hemkommunen. Kommunen ska i första hand ta emot de sökande som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet (sökande i första hand) Andra behöriga sökande får tas emot om platser återstår (sökande i andra hand)

Mottagande i första hand Sökanden ska tas emot som sökande i första hand om: Nationellt program eller nationellt fastställd inriktning inte erbjuds i hemkommunen, eller eleven har särskilda skäl med hänsyn till sina personliga förhållanden. Exempel på särskilda skäl är; planerad flytt, långa restider, starka sociala skäl, antagen till Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU)+framstående idrottstalang Dnr 2012:108; växelvis boende + lång restid = särskilda skäl - ÖKN kan inte pröva frågor om inackorderingsbidrag eller antagning till NIU

Komvux Mottagande till gymnasial vuxenutbildning, 20 kap 22 skollagen Mottagande jfr antagning. Mottagande i annan kommun beroende av om hemkommunen betalar interkommunal ersättning. Åtagande om interkommunal ersättning, 20 kap. 21 tredje stycket skollagen. Utgör ett beslut. Bedömning av särskilda skäl. Särskilda skäl ansågs föreligga med hänsyn till elevens vistelseort och sociala omständigheter, dnr 2012:433.

Mottagande i grundsärskolan Frågan om mottagande i grundsärskola prövas av elevens hemkommun. Kommunens beslut ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Kriterier för mottagande: Bedöms inte kunna uppnå kunskapskraven Orsaken är en utvecklingsstörning NYTT: Enligt nya skollagen måste det föreligga en utvecklingsstörning. Tidigare kunde även barn med autism mottas i särskolan. Diagnosen är viktig, dnr 2012:438.

Synnerliga skäl Som huvudregel krävs vårdnadshavarnas samtycke. Mottagande i särskola får ske utan vårdnadshavares samtycke om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. ÖKN har bedömt frågan om synnerliga skäl i dnr 2012:130. Förarbeten till skollagen: Barnets vårdnadshavare ska kunna välja skolform för sina barn. Det kan dock förekomma att vårdnadshavarnas vilja uppenbart inte överensstämmer med barnets behov varför denna ventil införts. Ventilen ska endast användas när det är uppenbart att eleven inte har förutsättningar att klara en utbildning i grundskolan och att det med hänsyn till barnets bästa inte är förenligt med vårdnadshavarnas val av skolform.

Särskild undervisningsgrupp (SU-grupp) Placering i SU-grupp eller enskild undervisning, 3 kap. 11 skollagen. ÖKN kan inte pröva ett beslut om att eleven inte får undervisning i SU-grupp, dnr 2012:373. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp kan, men måste inte, fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram. Beslutet kan överklagas särskilt. SU-grupp och enskild undervisning är alternativa undervisningsformer. ÖKN kan inte pröva lämpligheten av den ena eller andra formen, dnr 2012:43.

Vad är SU-grupp Svår gränsdragning. Tidsomfattning, pedagogiskt upplägg, varaktighet. Dnr 2012:320; Avskiljandet bedömdes inte utgöra SU-grupp med anledning av bl.a. skolans karaktär och dess speciella pedagogiska upplägg. Riktmärke: Tvingad att lämna sin klass under mer än en obetydlig del av undervisningstiden. Får avgöras från fall till fall.

Lagstöd för SU-grupp Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 3 kap. 9 skollagen (2012:800) för en elev i grundskolan innebära att särskilt stöd ges i särskild undervisningsgrupp (3 kap. 11 skollagen). Enligt 28 kap. 16 p. 2 skollagen får ett sådant beslut överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Förarbeten till skollagen: Sådan placering kan ske om det finns bättre förutsättningar att ge en elev det stöd som eleven behöver i en sådan grupp. Stödinsatser ska dock i första hand ges inom den gemenskap där eleven vanligtvis går. Placeringen ska regelbundet omprövas.

Åtgärdsprogram Ny möjlighet genom nya skollagen (2010:800) att överklaga åtgärdsprogram.

Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas, 3 kap. 9 skollagen. Gäller inte förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare (3 kap. 6 skollagen). För en elev i behov av särskilt stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan lärare, annan personal, elevhälsa, eleven och eventuellt vårdnadshavare samt för uppföljning och utvärdering av åtgärderna.

Fem steg Uppmärksamma Utreda Dokumentera Åtgärda Följa upp och utvärdera

Uppmärksamma Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn, 3 kap. 8 skollagen Alla som arbetar i skolan har ett ansvar för att uppmärksamma de elever som behöver särskilda stödåtgärder. Det ska finnas rutiner för hur personalen ska rapportera eventuellt behov av särskilt stöd till rektor.

Utredning 3 kap. 8 skollagen (2010:800) Anmälan till rektor om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd med elevhälsan ska ske om det inte är uppenbart obehövligt.

Utredning Om vårdnadshavarna motsätter sig utredning kan skolan inte passivt acceptera det. Utredningen har till syfte att klarlägga elevens behov av stöd och varför eleven har svårigheter. Utredningen ska inte i sin helhet överföras till åtgärdsprogrammet. -Beskrivning av elevens behov ska alltid finnas med i åtgärdsprogrammet. ÖKN kan/ska återförvisa ett åtgärdsprogrammet på den grunden att utredningen är bristfällig/obefintlig. Dnr 2012:41; ÖKN bedömde att en ITPA-utredning var en nödvändig utredningsåtgärd.

Utredning Utredningen ska utmynna i ett av två alternativ: Eleven har behov av särskilt stöd Åtgärdsprogram Eleven har inte behov av särskilt stöd Beslut att inte upprätta åtgärdsprogram Båda besluten är överklagbara till ÖKN.

Dokumentation Skolans utredning ska dokumenteras. Det måste alltid finnas dokumentation som underlag för beslut om åtgärdsprogram. Dokumentation ska ske genomgående även vid utvärdering av åtgärdsprogrammet, kontakter med vårdnadshavare och elevvårdskonferenser. Vanligt att dokumentation saknas. I dnr 2012:174 saknades dokumentation om samråd med elevhälsan.

Dokumentation och sekretess Kommunala skolor omfattas av bestämmelser om offentlighet och sekretess. Inkomna och upprättade handlingar är allmänna handlingar. Rakt skaderekvisit omvänt skaderekvisit Nytt utredningsförslag

Åtgärda Hur snabbt? Finns ingen fastställd tidsgräns Huvudprincip: skyndsamt Beroende på hur akut elevens behov är och utredningens komplexitet och omfattning

Ansvar för åtgärdsprogram Beslut om åtgärdsprogram tas av rektor, 3 kap. 8 skollagen. Rektor kan delegera uppgiften till exempelvis lärare. Rektor har alltid det yttersta ansvaret för att åtgärdsprogram upprättas när behov finns. Beslut om placering i SU-grupp/enskild undervisning och beslut om anpassad studiegång kan rektor inte delegera. Det gäller oavsett om dessa åtgärder ingår i åtgärdsprogrammet.

Upprätta åtgärdsprogram Grundläggande formalia Vem det gäller. Datum och underskrift. Vem är ansvarig för respektive åtgärd - anges med namn och yrkesroll. Överklagandehänvisning. Vårdnadshavarnas underskrifter är inte ett krav. Underskrift av vårdnadshavarna innebär inte att de har godkänt åtgärdsprogrammet utan att de har tagit del av åtgärdsprogrammet.

Upprätta åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet ska innehålla beskrivning av elevens behov, kortsiktiga och långsiktiga mål, åtgärder och information om när/hur åtgärderna ska utvärderas. Åtgärdsprogrammet ska omfatta hela elevens skolsituation. Det kan således finnas behov av åtgärder även på fritidshemmet. Samlat åtgärdsprogram för alla skolämnen. Om eleven har ett omfattande stödbehov kan skolan inte bara välja ut enstaka ämnen att upprätta åtgärdsprogram för (dnr 2012:394).

Mål Målen ska vara konkreta och utvärderingsbara. Ska relaterade till målen i läroplanerna eller uppställda kunskapskrav. Målsättningen att eleven ska trivas och utvecklas bedömdes inte vara tillräckligt konkret (dnr 2012:346). Av de uppställda målen god närvaro, god kunskapsutveckling samt att NN ska få ett bra avslut på årskurs åtta bedömdes endast målet om närvaro vara tillräckligt konkret (dnr 2012:184).

Mål Målen ska vara både kortsiktiga och långsiktiga Exempel: Kortsiktiga mål. - Att kunna räknetalen 1-100, kunna skriva treordsmeningar. - En termin eller mindre. Långsiktiga mål. - Att nå upp till kunskapskraven för årskurs 7 i vissa ämnen. - En termin eller längre

Stödåtgärderna Ska vara relevanta och adekvata, både kortsiktiga och långsiktiga, relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav, och möjliga att följa upp och utvärdera. ÖKN bedömer om åtgärderna är adekvata och tillräckliga med hänsyn till elevens behov. Indirekta åtgärder som tex lärare ringer till SPSM och bokar möte bör inte finnas med i åtgärdsprogrammet, dnr 2012:435. Som huvudregel ska de beslutade åtgärderna utgöras av sådana insatser som på ett direkt sätt tillgodoser elevens behov av särskilt stöd, exempelvis en åtgärd att eleven får enskilda instruktioner av lärare.

Resursbrist Resursbrist är inte skäl att underlåta att ge särskilt stöd till en elev med ett klart och definierat behov av stöd. I ärende dnr 2011:215 hade skolan dragit ned på omfattningen av stödet utan att elevens stödbehov minskat med hänvisning till skolans minskade ekonomiska resurser. ÖKN återförvisade åtgärdsprogrammet. I ärende 2012:379 hade skolan minskat omfattningen av det särskilda stödet utan föregående utredning. ÖKN återförvisade åtgärdsprogrammet.

Vårdnadshavarnas medverkan Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas, 3 kap. 9 skollagen. Det innebär en möjlighet att medverkar i utredningen och att deras förslag och synpunkter vägs in när beslut fattas. Det innebär inte en rätt att diktera åtgärdsprogrammets innehåll. Rektor att skyldig att ge särskild stöd ibland mot vårdnadshavarnas vilja.

Skolans handlingsutrymme Skolan har ett eget handlingsutrymme vad gäller valet av undervisningsmetod och de pedagogiska metoderna (dnr 2012:174). Gränsdragning; externa och interna åtgärder. I ärende 2012:20 motsatte sig vårdnadshavarna åtgärden att eleven fick använda rullstol. ÖKN fastställde åtgärdsprogrammet. Dnr 2012:435; Vårdnadshavarna motsatte sig åtgärden som syftade till att eleven skulle börja använda hörapparat. Åtgärden bedömdes vara så viktig att ÖKN, trots strukturella brister, fastställde åtgärdsprogrammet.

ÖKN:s bedömning ÖKN antingen återförvisar eller fastställer överklagat åtgärdsprogram. Finns ingen möjlighet för ÖKN att fastställa partiellt (vissa av åtgärderna). ÖKN bedömer: -beslutet fattats av rätt person -tillräcklig utredning -formaliakrav -innehåll ÖKN kan inte ersätta åtgärdsprogrammet med annat innehåll. ÖKN får/ska ha en uppfattning om att eleven borde ha stöd i en annan form och/eller omfattning. ÖKN:s uppfattning är vid återförvisning i princip bindande för rektors nya prövning.

Processuella problem Nytt åtgärdsprogram upprättas innan ÖKN hunnit fatta beslut -i princip likadant överklagandet omfattar det nya åp -väsentligen avviker ärendet avskrivs Tillägg till åtgärdsprogrammet -Ett åtgärdsprogram som inte är tidsbegränsat kan endast ändras genom beslut om nytt åtgärdsprogram eller beslut om att åtgärdsprogrammet ska upphöra. -Vårdnadshavarnas överklaganderätt är styrande.

Följa upp och utvärdera Uppföljning ska göras kontinuerligt. Det ska framgå i åtgärdsprogrammet hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Det är viktigt att utvärdering sker med ledning av uppställda mål.

Tack för er uppmärksamhet! www.overklagandenamnden.se 08-729 77 60