BEHOVET AV INFORMATION VID EN KRANSKÄRLSSJUKDOM

Hälsa och samhälle BEHOVET AV INFORMATION VID EN KRANSKÄRLSSJUKDOM EN LITTERATURSTUDIE KLARA RASMUSSON PATRIK WICKTOR Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 46-55 p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Maj 2007 e-post: postmaster@hs.mah.se

BEHOVET AV INFORMATION VID EN KRANSKÄRLSSJUKDOM EN LITTERATURSTUDIE KLARA RASMUSSON PATRIK WICKTOR Rasmusson, K & Wicktor, P. Behovet av information vid kranskärlssjukdom. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2007. En stor del av den svenska befolkningen har någon form av hjärt- och kärlsjukdom. Vi avser ge allmänsjuksköterskor en ökad kunskap om vad patienter i denna sjukdomskategori vill ha för information för att kunna möta dessa patienter på ett så bra sätt som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vilken information patienter med kranskärlssjukdom och deras anhöriga anser sig behöva före utskrivning och under tiden därefter samt att undersöka den av sjuksköterskan prioriterade informationen. Metod: En litteraturstudie där vi använt nio artiklar som granskats enligt Forsberg & Wengströms (2003) bedömningsmall samt enligt Polit et als (2001) granskningsprotokoll med avseende på vetenskaplighet och kvalitet. Artiklarna har sökts i bl a databaserna Pubmed, Cinahl och Blackwell synergy. Sökorden som använts är bl a Angina Pectoris, Myocardial Infarction, Patient Education och Patient Satisfaction. Resultat: Det finns en oenighet om hur patienten, anhöriga och sjuksköterskan prioriterar information efter en kranskärlssjukdom. Patienterna och deras anhöriga prioriterar information om symtom och livsstilsfaktorer. Vidare anser sjuksköterskorna att stöd och support i samhället är viktigast att informera om. Slutsats: Det är viktigt att patienten och anhöriga ges möjlighet till en aktiv roll i informationsprocessen och får vara med så mycket som möjligt och bestämma vilken information som ska ges. Nyckelord: Anhörig, information, kranskärlssjukdom, litteraturstudie, patient, sjuksköterska 1

THE INFORMATION NEED CLOSE TO A CORONARY ARTERY DISEASE A LITERATURE REVIEW KLARA RASMUSSON PATRIK WICKTOR Rasmusson, K & Wicktor, P. The information need close to a coronary artery disease. A literature review. Degree project in nursing, 10 credit points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007 A major part of the Swedish population suffers from some kind of coronary artery disease. Our wish is to give nurses an increasing knowledge about what patients with this diagnosis wish to be informed about so that the nurses can meet these patients as good as possible. The purpose of this literature study is to elucidate the information needs of patients with coronary artery disease and their next of kin before discharge and the time afterward and to investigate the prioritized information from the nurse. The method used was a literature review were nine articles were reviewed according to Forsberg & Wengström (2003) and Polit et al (2001). The databases used were Pubmed, Cinhal and Blackwell synergy and the terms used were Angina Pectoris, Myocardial infarction, Patient Education and Patient Satisfaction. Result: There is a dissonance between what the patient, the next of kin and the nurse is ranking to be the most important item to be informed about after a coronary disease. The patients and next of kin prioritize information about symptoms and lifestylechanges. The nurses held that support in the community is the most important item to inform about. Conclusion: It is important that the patient and next of kin get a chance to have an active role in the information process and as much as possible get involved in the decision making on what information to give. Keywords: Coronary artery disease, information, literature review, next of kin, nurse, patient 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Symtom och diagnos 5 Information 5 Teoretisk referensram 7 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8 METOD 8 Exklusions/inklusionskriterier 9 Granskning 9 Analys 9 Definitioner 10 RESULTAT 10 Patienternas informationsbehov före utskrivning 10 Patienternas informationsbehov efter utskrivning 11 Patienternas tillfredsställelse med den givna informationen 12 Kön och ålder relaterat till informationsbehov 12 Anhörigas behov av information 13 Sjuksköterskornas syn på information 13 Informationsdistribution 14 DISKUSSION 14 Metoddiskussion 15 Artikelsökning och inklusion/exklusionskriterier 15 Granskning 16 Analys 16 Resultatdiskussion 16 Behovet av information 17 Patienternas tillfredställelse med den givna informationen 18 Kön och ålder relaterat till informationsbehov 19 Anhörigas behov av information 19 Sjuksköterskornas syn på information 20 FRAMTIDA FORSKNING 21 SLUTSATS 21 REFERENSER 22 BILAGOR 24 3

INLEDNING Nästan dagligen kan man läsa om hjärtinfarkt i dagstidningarna, artiklar som handlar om att hjärtmassage är bäst vid hjärtinfarkt, att tandvärk kan vara första tecknet på en infarkt, att personer fått hjärtinfarkt i samband med att de blivit rånade, före detta säkerhetspolisens generaldirektör Klas Bergenstrand, före detta hockeytränaren Tommy Sandlin och Chiles ex-diktator som alla avlidit i sviterna av en hjärtinfarkt. Vidare är rön för att förbättra sin hjärthälsa ett aldrig sinande uppslag på kvällstidningarnas löpsedlar, allt från kost som ökar respektive minskar risken för hjärtinfarkt liksom olika läkemedel, hälsokurer och rökstopp. Detta oändliga flöde av information gjorde att vi fick upp ögonen för ämnet kranskärlssjukdomar. 12 % av Sveriges befolkning har någon hjärt- eller kärlsjukdom (Swahn, 2006), vilket är en stor patientgrupp. Därför kan all omvårdnadskunskap relaterat till denna patientgrupp vara till nytta för alla sjuksköterskor, oavsett specialitet, eftersom dessa patienter kan dyka upp överallt. Patienter som varit inlagda på UMAS för en hjärtinfarkt får vid utskrivningen ett informationshäfte. I detta kan patienten själv läsa om vad en hjärtinfarkt är, akuta symtom vid en hjärtinfarkt, den fortsatta vården samt motion, sexuellt samliv, kost, alkohol, rökning, högt blodtryck, att resa, återvändande till arbete, sociala umgänge och bilkörning. I häftet finns även information om vem patienten kan vända sig till och prata med efter en hjärtinfarkt, hjärtats anatomi och fysiologi, utredning av kranskärlssjukdom, olika behandlingsalternativ och kärlkramp. Ett stort avsnitt handlar om olika läkemedel som patienten behandlas eller kommer att behandlas med. Häftet gav oss besked om vården av en patient med hjärtinfarkt på UMAS men väckte också nya frågor och fick oss att fundera över hur vården bedrivs på andra ställen i Sverige och i andra länder. Vi är två sjuksköterskestudenter med begränsade erfarenheter från vården. Under den kliniska delen av utbildningen har vi vid ett flertal tillfällen stött på patienter med hjärtinfarkt, angina pectoris och/eller andra sjukdomar i anamnesen som är relaterade till hjärtat. Dessutom har vi återkommande läst om hjärtats anatomi, fysiologi och patofysiologi vilket ytterligare inspirerat oss att utforska det valda ämnet. BAKGRUND I Sverige är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor hjärt- och kärlsjukdomar. Ungefär 12 % av Sveriges befolkning har någon hjärt- eller kärlsjukdom och ca 27 000 personer vårdas varje år på sjukhus för hjärtinfarkt (Swahn, 2006). Akut hjärtinfarkt är starkt köns- och åldersrelaterad. Med hänsyn till kön löper män dubbelt så stor risk att drabbas av en akut hjärtinfarkt jämfört med kvinnor. Bland personer under 55 år är risken för män att drabbas tre till fyra gånger så hög jämfört med kvinnor. Risken att drabbas av akut hjärtinfarkt ökar för kvinnor med 4

nio gånger och för män med sex gånger vid stigande ålder (Socialstyrelsen 2006:5). Dagens hälso- och sjukvård ställer allt högre krav på effektivitet och då framförallt kostnadseffektivitet. Förr var vårdtiden för en patient som drabbats av hjärtinfarkt ca 14 dagar och nu skrivs samma patienter ut efter 5-6 dagar (Fridlund et al, 1998). Symtom och diagnos Kardinalsymtomet för angina pectoris är en molande bröstsmärta som ofta startar under bröstbenet och strålar ut i vänster arm, upp mot halsen eller ryggen eller ut i bägge armarna. Blir kranskärlet totalt avstängt i 15-30 minuter inträffar cellnekros hjärtinfarkt (Ericson, 2002). De vanligaste symtomen på hjärtinfarkt är bröstsmärta som kan stråla ut till en arm eller bägge armarna, ryggen, nacken, käkarna eller magen i kombination med illamående och kallsvett (Swahn, 2006). Diagnostisering av en hjärtinfarkt sker med hjälp av sjukdomsanamnes, EKG och genom myokardspecifik enzymdiagnostik (Hedner, 2003). Hjärt-kärlsjukdom påverkas av en rad olika faktorer såsom arv, inaktivitet, kosthållning, rökning och stress. För att uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar ska minska måste kunskap om vilka faktorer som är hälsofrämjande och vilka som inte är det förmedlas till patienten och detta är en viktig uppgift för sjuksköterskan (2. Jahren, 1998). Information Insjuknandet i en hjärtinfarkt är plötsligt och dramatiskt och förändrar för många personer synen på livet och själva existensen. Då insjuknandet är en personligt emotionell händelse behöver varje patient behandlas och informeras utifrån sin individuella upplevelse (Fridlund et al, 1998). Teori och praktik går inte alltid hand i hand och mottagaren av informationen måste vara motiverad att ta den till sig och önska en beteendeförändring för bästa resultat. Information till en patient som genomgått en akut hjärtsjukdom är inriktad mot att förhindra en vidareutveckling av sjukdomen samt att förhindra komplikationer (2. Jahren, 1998). I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) framgår det att en av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att informera och undervisa patienter och/eller närstående, såväl individuellt som i grupp med hänsyn tagen till tidpunkt, form och innehåll och att förvissa sig om att patient och/eller närstående förstår given information (Socialstyrelsen, 2005, s 11). Grunden i patientutbildning är motivation, förmedling av kunskap och strategier för problemlösning. Patienter minns endast knappt hälften av den givna informationen/beskedet en läkare ger. Ju hotfullare besked, desto mindre minns patienten. Detta tydliggör att det är viktigt att informera på ett sätt som maximerar patientens hågkomst av den. Sjuksköterskan bör vänta med att ge råd och information om hon anser att patienten inte kan ta till sig och komma ihåg vad hon sagt (Klang, 2001). Efter en hjärtinfarkt behöver patienten faktakunskap och information om kända relevanta symtom samt bekräftelse av sin egen förmåga att påverka sin hälsa och sjukdom (Klang, 2001). Det är sjuksköterskans uppgift att samla in upplysningar 5

om patientens tidigare fysiska och psykiska tillstånd, aktivitetsnivå, levnadssätt och sociala förhållanden. Sjuksköterskan måste här samarbeta med både patienten och anhöriga för att på ett optimalt sätt tillgodose patientens behov och förväntningar. Patienten ska få den kunskap som krävs för att kunna hantera de problem som är patientens eget ansvar att lösa. Både patient och anhöriga har ett behov av information. Desto tidigare i en krissituation som patienten får informationen, desto mindre uppfattar han av den. För att underlätta för patienten är det viktigt att patienten informeras efter den akuta fasen. Sjuksköterskan bör även planera informationen och upprepa den ofta (Almås, 2002). Målet med patientinformation efter en kranskärlssjukdom är att patienten bl a ska lära sig att känna igen tecken på ökad hjärtbelastning och lära känna sin prestationsförmåga för att undvika skadlig belastning av hjärtat. Dessutom ska patienten kunna återgå till sitt vanliga familje- fritids- och yrkesliv så snart som möjligt (Ericson, 2002). Information, som betyder upplysning/underrättelse kan uppfattas som en envägskommunikation då sjuksköterskan vidarebefordrar ett innehåll, men inte ställer några krav på om patienten har tagit emot den. Sjuksköterskan bör finna en bra balans mellan vad patienten måste veta, bör veta och vill veta samt identifiera fysiska, psykiska och sociala förutsättningar. Förutsättningar som påverkar informationsupptaget hos en patient varierar med ålder, när eventuell diagnos har konstaterats, sjukdomstidens längd, mental status, socialt nätverk, etnisk tillhörighet, läs- och skrivkunnighet och kulturell bakgrund (Klang, 2001). Forskning visar att anhörigas förmåga att lära sig och ta till sig fakta är bättre än patientens under sjukdomens aktiva skede och strax efter detta. Patienten kan enbart tillgodogöra sig en begränsad mängd fakta av praktisk betydelse för sitt tillfrisknande. Eftersom patientens kunskap ökar under ett par månader efter hjärtinfarkten samt med mängden tillgänglig information är det mer lämpligt att delta i ett rehabiliteringsprogram senare i tillfrisknandet än direkt efter utskrivning (Christie et al, 1988). Kranskärlssjukdomar återfinns i kategorin livsstilssjukdomar. Vid information om livsstilssjukdomar läggs stor vikt vid vanor som har ett samband med en ökad risk för sjukdomsutveckling (2. Jahren, 1998). Den absolut viktigaste livsstilsförändringen är röknings- och snusstopp tätt följt av motion och konditionsträning samt matvanor och dietråd (Ericson, 2002). Beteendeförändring hänger samman med människans totala situation, motivationen och svåra val blir lättare för den person som har stöd av andra. Många stödgrupper och patientföreningar bedriver kursverksamhet både för patienter och anhöriga. Kontakt och diskussion med andra i samma situation beskrivs av patienter som betydelsefulla. Detta bidrar till att öka patientens kunskap och förståelse för sin sjukdom samt till en ökad livskvalitet (2. Jahren, 1998). Det är lättare att påverka den komplexa egenvården med ett patient empowerment tänkande eftersom sjuksköterskan utan att kränka individens integritet tillåter patienten att själv ange riktningen för en önskvärd förändring samt för vad som är möjligt och rimligt att uppnå. Ett första mål för bägge parter är att tillsammans identifiera attityden till de för hälsan både positiva och negativa beteenden som har en hälsoeffekt på patienten. Utifrån de identifierade behoven kan 6

undervisande åtgärder såsom att ge information, undervisa, ge råd och handleda prövas (Klang, 2001). Patienten återvänder hem efter en kort vårdtid och omvårdnaden måste planeras till att gälla även tiden efter sjukhusvistelsen. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i att informera och undervisa denna patientgrupp. Syftet med informationen är att påverka patienten till livsstilsförändring (Fridlund et al, 1998). Forskning visar att patienterna och sjuksköterskorna rankar information olika. Patienter rankar information om hur man kan reducera riskerna för en ny hjärtinfart högre än information om hjärtats anatomi och fysiologi och sjuksköterskorna rankar informationen om medicin som den viktigaste. Vidare rapporterar patienterna att de är missnöjda med givna informationen. Patienter anser att läkaren är den personen som har mest kunskap och därför är mest lämpad att ge information angående sjukdomstillstånd trots att de flesta rehabiliteringsprogrammen ges av sjuksköterskan och annan hälso- och sjukvårdspersonal (Mirka, 1994). Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen i studien utgår från Orems teorier. Dorothea Orem föddes år 1914. Hon tog sin sjuksköterskeexamen år 1939 och avlade examen i vårdvetenskap år 1945. Orem är en betydande omvårdnadsteoretiker som har haft ett stort inflytande på vårdvetenskapen i många länder, framför allt i de nordiska (1. Jahren, 1998). Orem anser att de universella egenvårdsbehoven är beroende av antagandet att individen måste utföra vissa åtgärder (egenvård) för att bevara sin mänskliga funktion. Egenvård anser hon vara utförande av sådana aktiviteter som individen själv tar initiativ till och utför för sin egen skull i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. (Kirkevold, 2000, s 150) Egenvårdsbehoven behåller individen bland annat genom att upprätthålla en balans mellan aktivitet och vila samt förebygga fara för mänskligt liv, funktion och välbefinnande (Kirkevold, 2000). Orem anser att individen hela tiden befinner sig i en utvecklingsprocess. Nya behov genereras genom specifika utvecklingsrelaterade händelser t ex en hjärtinfarkt. De egenvårdskrav som en individ har beräknas bl a genom ålder, kön, utvecklingsstadier och levnadsförhållanden. Den egenvårdskapacitet som en individ har är relaterad till ålder, hälsotillstånd, kunskaper och utbildning, livserfarenheter, kulturmönster och resurser (Kirkevold, 2000). Orem nämner tre sorters begränsningar i en persons egenvårdskapacitet: begränsade kunskaper, begränsad förmåga att bedöma och fatta beslut samt begränsad förmåga att utföra handlingar som ger resultat (Kirkevold, 2000, s 153). Hon konstaterar att det finns tre olika omvårdnadssystem: Fullständigt kompenserande, delvis kompenserande och stödjande/undervisande. Det tredje systemet blir aktuellt när patienten ska tillgodose sina egenvårdskrav. Till sin 7

hjälp har patienten stöd, vägledning, skapande av en utvecklande miljö och undervisning. Orem anser att omvårdnad är en kompensation för hälsorelaterade aktivteter (egenvård) i tillstånd där patienten inte själv kan genomföra dessa. Målet för omvårdnad är att så långt som möjligt hjälpa patienten att utföra sådana funktioner som tillgodoser hans egenvårdsbehov och främjar hälsa och välbefinnande (Kirkevold, 2000). SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken information patienter med kranskärlssjukdom och deras anhöriga anser sig behöva före utskrivning och under tiden därefter samt att undersöka den av sjuksköterskorna prioriterade informationen. Frågeställningar Vilket behov av information har patienterna före utskrivning respektive under tiden därefter och på vilket sätt och av vem uppger patienterna att de vill ha sin information? Hur nöjda är patienterna med den givna informationen? Skiljer sig informationsbehovet relaterat till ålder och kön, om så är fallet på vilket sätt? Vilket informationsbehov uppger anhöriga att de har före utskrivning och under tiden därefter? Vilken information prioriterar sjuksköterskorna? METOD För att besvara frågeställningarna har författarna valt att göra en litteraturstudie. Funktionen med en litteraturstudie är att undersöka vad som redan finns skrivet om ett bestämt problem (Polit et al, 2001). Sökandet av artiklar genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl, Cochrane library, Blackwell synergy och Samsök. De sökord som användes var Angina Pectoris, Heart Diseases, Myocardial Infarction, Myocardial Ischemia, Patient Education, Patients och Patient Satisfaction. Sökord som använts men inte gav något resultat var Counseling, Experience, Gender Identity, Information, Qualitative Research och Social Support. I Pubmed användes MeSH termer (se bilaga 1). Från starten var det tänkt att enbart använda diagnosen hjärtinfarkt men då det efter ett par dagars sökning inte fanns fler artiklar att få fram breddades området efter diskussion med handledaren till att också omfatta diagnosen angina pectoris. 8

Exklusions / Inklusionskriterier Artiklarna söktes på engelska och svenska, som publicerats de senaste 5 åren och som handlar om vuxna (över 19 år). Efterhand som författarna insåg att ämnet var för snävt breddades det inte bara ifråga om diagnos utan även exklusions / inklusionskriterierna ändrades till att omfatta också de artiklar som publicerats de senaste 10 åren. Eftersom det valda ämnet är otillräckligt utforskat inkluderades både kvalitativa och kvantitativa artiklar samt även litteraturstudier i sökningarna. Två artiklar hittades genom referenslistan på andra artiklar och en artikel hittades på Pubmed genom funktionen related links. En artikel hittades i en frisökning på Evidence based nursing e-journal 070404. Granskning Efter att ha granskat 19 abstrakt valde författarna ut 12 artiklar i fulltext som kvalitetsgranskades enligt Forsberg & Wengströms (2003) bedömningsmall som modifierats av författarna (se bilaga 2,3 och 4). Urvalsmetoden liksom demografiska data i jämförelsegrupperna var dåligt beskrivna i artiklarna och frågor relaterat till detta ströks från bedömningsmallen för kvantitativa artiklar. Som tillägg tillfördes en fråga angående godkännande från etisk kommitté. Den enda modifiering som gjordes i den kvalitativa bedömningsmallen var att frågan om godkännande från etisk kommitté lades till. Vidare kvalitetsbedömdes artiklarna enligt hög vetenskaplig kvalitet, medel vetenskaplig kvalitet och låg vetenskaplig kvalitet. Hög vetenskaplig kvalitet definierades genom en noggrann och tydlig struktur beträffande syfte, datainsamlingsmetod, genomförande och analys. Även resultatet skulle vara tydligt beskrivet. Det fanns brister i något av dessa moment vid medel vetenskaplig kvalitet och det saknades delar i studien vid låg vetenskaplig kvalitet (Forsberg & Wengström, 2003). Granskningen och kvalitetsbedömningen skedde genom triangulering, författarna granskade artiklarna oberoende av varandra och en diskussion ledde fram till det slutgiltiga beslutet om inklusion eller exklusion av artiklar (Polit et al, 2001). Efter kvalitetsgranskningen återstod nio artiklar som inkluderades eftersom de ansågs svara mot syftet och frågeställningen och uppfyllde de uppsatta kraven på hur en vetenskaplig artikel ska vara uppbyggd. Författarna exkluderade tre artiklar eftersom dessa inte ansågs svara mot syftet och/eller inte var av hög eller medel vetenskaplig kvalitet. Artiklarna sammanfördes i bokstavsordning i en referenslista (se bilaga 5) och jämfördes vidare med Polit et als (2001) granskningsprotokoll (bilaga 6). En granskningsmatris baserad på granskningsprotokollet sammanställdes, likaså en artikelöversikt för att tydliggöra innehållet för läsaren (se bilaga 7). I artikelöversikten anges artiklarnas vetenskapliga kvalitet. Analys Artiklarna har bearbetats av författarna oberoende av varandra utifrån det uppsatta syftet och frågeställningarna. Frågeställningarna gjordes om till rubriker och presenteras i resultatdelen (Forsberg & Wengström, 2003). För att underlätta vid bearbetning och resultatredovisning delades vissa av de fem frågeställningar upp i mer än en rubrik, vilket resulterade i sju underrubriker: 9

Patienternas informationsbehov före utskrivning Patienternas informationsbehov efter utskrivning Patienternas tillfredsställelse med den givna informationen Kön och ålder relaterat till informationsbehov Anhörigas behov av information Sjuksköterskornas syn på information Informationsdistribution Definitioner Anhörig - I arbetet används begreppet anhörig. Detta innefattar maka/make eller någon annan person som bor ihop med patienten. CPLNI Cardiac Patient Learning Needs Inventory är ett frågeformulär som utvecklades av Gerard & Peterson 1976. Formuläret består av 43 punkter grupperat ämnesvis i åtta grupper med fyra till sju ämnen i varje grupp. Informanterna svarar på en skala från 1 till 5 där 1 inte är viktigt, 2 lite viktigt, 3 någorlunda viktigt, 4 viktigt och 5 mycket viktigt (Scott & Thompson, 2003, Timmins & Kaliszer, 2003, Turton, 1998). Kranskärlssjukdomar Begreppet kranskärlssjukdom innefattar hjärtinfarkt med ST-höjning, hjärtinfarkt utan ST-höjning och instabil angina pectoris (Held, 2007). RESULTAT Resultatet av litteraturstudien redovisas utifrån frågeställningarna som blivit besvarade med hjälp av de artiklar som av författarna ansågs vara relevanta och ha tillräckligt hög kvalitet för studien. Patientens informationsbehov före utskrivning Den information som patienterna återkommande antydde vara den viktigaste var identifiering och hantering av symtom efter en hjärtinfarkt (Czar & Engler, 1997, Smith & Liles, 2007, Timmins & Kaliszer, 2003). Vidare visar svaren att även information om medicin var mycket viktig (Czar & Engler, 1997, Hanssen et al, 2005, Scott & Thompson, 2003, Smith & Liles, 2007, Timmins & Kaliszer, 2003) liksom information om hjärtats anatomi och fysiologi (Czar & Engler, 1997, Hanssen et al, 2005, Scott & Thompson, 2003). På en skala från 1 till 5 rangordnade patienterna identifiering av symtom som det viktigaste (4,26), hjärtats anatomi och fysiologi (4,19) som det näst viktigaste och information om medicin (4,00) som tredje viktigaste ämnet att få information om (Czar & Engler, 1997). I Smith & Liles studie (2007) används CPLNI- formuläret och resultatet visade att information om medicin (4,42) och identifiering av symtom (4,37) var de viktigaste ämnena att få information om. Timmins & Kaliszer (2003) använder i sin studie ett CPLNI- formulär som är modifierat av Turton (1998). Patienterna rankade hantering av symtom (4,67) och information om medicin (4,53) som de två viktigaste sakerna att få information om. Information om livsstil var det tredje viktigaste ämnet (4,52) att bli informerad om enligt patienterna (Timmins & Kaliszer, 2003). Scott & Thompson (2003) använder ett modifierat CPLNI och i deras studie framkom det att information om 10

riskfaktorer (4,348), medicin (4,260) och anatomi och fysiologi (4,276) var det viktigaste att bli informerad om. Hanssen et als (2005) patientgrupp beskrev att all information var viktig men de ansåg att informationen angående riskfaktorer, livsstil, träning och kostråd för generell och svår att applicera på det egna hälsotillståndet och det egna livet. Vidare framkom det i Smith & Liles studie (2007) att ytterligare information om återvändande till arbetet, information om bilkörning, om hur allvarlig hjärtinfarkten var samt om stöd och support var önskvärd. De ämnen som patienterna ansåg vara av mindre vikt att bli informerade om vid utskrivning var (på en skala från 1 till 5) rökning (2,88), återvändande till arbete (3,15) och sex (3,24) (Czar & Engler, 1997). Andra saker som ansågs vara mindre viktigt att bli informerad om i samband med utskrivning var vem patienten kan tala med om sin oro angående döden (2,58) och hur patienten kan tala med familj/vänner om sin sjukdom (2,79) (Smith & Liles, 2007). I Scott & Thompsons studie (2003) framkom det att information om kost och fysisk aktivitet var det som patienterna ansåg vara av mindre intresse (4,096 reps 4,126) och att introduktion till den kardiologiska vårdavdelningen och information om psykologi var av minst intresse (4,002 resp 4,030). Patienternas informationsbehov efter utskrivning Resultatet är hämtat från artiklar som har undersökt patienternas informationsbehov 12-15 dagar efter utskrivning, tiden mellan utskrivning och första återbesöket, sex månader efter utskrivning och 12 månader efter utskrivning. 12-15 dagar efter utskrivning var de CPLNI- kategorier som flest patienter ansåg vara viktig att få information om livsstilsfaktorer (4,62) och hantering av symtom (4,61). Efter det kom information om anatomi och fysiologi (4,37) och aktiviteter (4,25). Psykiska faktorer kom på femte plats (4,21) och information om kost på sjätte (4,16). De två kategorier som ansågs minst viktiga att få information om var mediciner (3,95) och övrig information (3,88) (Turton, 1998). I studien gjord av Czar & Engler (1997) beskrivs informationsbehovet mellan utskrivningen och första återbesöket. Patienterna fick ranka vikten av information mellan 1 och 5, där 5 var mycket viktigt och 1 inte viktigt, gällande tio olika teman. De teman som ansågs viktigast att få information om var hjärtats anatomi och fysiologi (4,28), hur man känner igen olika symtom (4,20) och mediciner (3,90). Teman som patienterna rankade lite lägre var information om stress (3,81), motion (3,80), allmänna bekymmer (3,80) och kost (3,75). De teman som ansågs minst viktiga att få information om var arbetet (3,35), sex (3, 04) och rökning (2,61). Efter sex månader rapporterade patienterna att de kände sig måttligt informerade om sin hjärtsjukdom. De tre ämnen som patienterna ville ha mest information om var: kost, högt kolesterol och motion (Scott & Thompson, 2003). 12 månader efter utskrivning ansåg sig 27,8 % av patienterna otillräckligt informerade gällande framtida behandlingsalternativ och 24,3 % ansåg att de inte fått tillräckligt med information om hur familjen kan stödja en livsstilsförändring. 23,0 % var missnöjda med informationen om framtida sjukdomsförlopp och 16,5 % var missnöjda med den information de fått gällande bieffekter från 11

mediciner. 11,3 % ville ha mer information gällande livsstilsfrågor, 7,5 % ville ha mer information gällande testresultat och 6,9 % tyckte att de fått för lite allmän information gällande hjärtat (Scott & Thompson, 2003). Patienternas tillfredsställelse med den givna informationen I det stora hela var patienterna mycket nöjda med den sjukvård de fått efter en kranskärlssjukdom. Det fanns dock tre områden där patienterna ansåg att förbättringar kunde ske: information och uppföljning gällande tiden efter utskrivning, information om mediciner och information om undersökningar (Oterhals et al, 2006). De saker som patienterna ansåg sig mest missnöjda med gällande vården efter en hjärtinfarkt var alla relaterade till information. Patienterna var minst nöjda med information om livsstilsförändringar och om vad de anhöriga ska göra vid ett nödfall om fysisk aktivitet och om symtom (Burney et al, 2002). Tillfredställelsen med den information som patienten fått vid utskrivningen varierade från mycket nöjd till inte alls nöjd. De som kände sig nöjda beskrev hur läkaren suttit ner med dem och gett individanpassad information och sen svarat på alla de frågor som patienterna haft (Hanssen et al, 2005). Kön och ålder relaterat till informationsbehov Kön Stewart et al (2004) undersöker i sin artikel skillnaderna mellan informationsbehovet och den information som ges till patienten beroende på om patienten är man eller kvinna. Sex månader efter utskrivning ville de kvinnliga patienterna ha mer information om angina pectoris (1,77 ggr mer) och högt blodtryck (1,57 ggr mer) än de manliga patienterna. De manliga patienterna efterfrågade mer information om sex (1,32 ggr mer) än de kvinnliga. På en skala från 1 till 5 (där 1 är lite och 5 är mycket) framkom det att männen fick en större mängd information (3,71) än kvinnorna (3,47), och när det gällde hur väl hälso- och sjukvårdspersonalen mötte deras informationsbehov ansåg sig männen signifikant nöjdare (3,83) än kvinnorna (3,64) (Stewart et al, 2004). 12 månader efter utskrivning ansåg sig männen ha fått 1,30 ggr mer information om provresultat från sin läkare respektive 1,23 ggr mer information om rehabilitering i jämförelse med kvinnorna. När det gällde hur mycket information patienten ville ha angående sin hjärtsjukdom fanns det ingen signifikant skillnad mellan könen med ett medelvärde på 4,34 där 5 är det högsta. Kvinnorna tyckte överlag att de fått en mindre mängd information (3,64 jämfört med männen 3,83) (Stewart et al, 2004). Ålder Bland pensionärer och personer över 65 år fanns ett stort informationsbehov angående vilket stöd och vilken support som kan erbjudas. Detta blev viktigare ju äldre den drabbade personen var (Smith & Liles, 2003). Angående bilkörning, sex och arbete minskade informationsbehovet med stigande ålder. På en skala från 1 till 5 var informationsbehovet i åldersgruppen under 50 år angående bilkörning högt (5,00) relaterat till åldersgruppen 80-89 år där det var lågt (1,00). Liknande svar återfanns i kategorin sex (åldersgrupp under 50 år, 5,00 och åldersgruppen 80-89 år, 1,00) och arbete (åldersgruppen under 50 år, 5,00 och åldersgruppen 80-89 år 3,00) (Timmins & Kaliszer, 2003). 12

Den totala information som patienterna ansåg sig få var signifikant till ålder då det framkom att yngre patienter ansåg att de hade fått mer information än äldre. De enskilda detaljerna som påvisade störst skillnad mellan äldre och yngre patienter gällde information om vad en hjärtinfarkt är, orsaker till en hjärtinfarkt, problem som kan uppstå efter en hjärtinfarkt och rökning. De som saknade information efter hemkomsten var generellt yngre (median ålder 54 år) och hade haft kortare sjukhusvistelse (fyra dagar) än de som inte saknade information (median ålder 62 år och med en sjukhusvistelse på fem dagar) (Oterhals et al, 2006). Anhörigas behov av information Turton (1998) kom i sin studie fram till att de anhöriga till personer som drabbats av kranskärlssjukdom rankade information om alla de 8 kategorierna i CPLNIformuläret som viktiga till mycket viktiga. Bland de anhöriga var det hanteringen av symtom och livsstils faktorer som var viktigast att få information om (4,79 resp. 4,75). Som nummer tre och fyra kom kost (4,49) och psykologiska faktorer (4,48). Den femte viktigaste kategorin att få information om var hjärtats anatomi och fysiologi (4,41) och den sjätte var information om mediciner och medicinering (4,38). De två kategorier som rankades lägst var aktivitet (4,35) och övrig information (4,00) (Turton, 1998). De viktigaste enskilda frågorna för de anhöriga att få information om var: Hur man reducerar riskerna för en ny hjärtinfarkt? Hur mycket skada hjärtat har tagit? Vad är tecknen och symtom på en hjärtinfarkt? (Turton, 1998) När ska man ringa en läkare eller ambulans? och Vad ska man göra i en nödsituation? (Turton, 1998, Scott & Thompson, 2003). Andra saker som ansågs viktiga var att få veta specifika saker om patientens tillstånd, få specifika instruktioner om omvårdnaden, känna sig uppskattad och värdesatt av patienten (Scott & Thompson, 2003), tankar och känslor en anhörig kan uppleva (Turton, 1998) och betydelsen av att prata om dessa (Scott & Thompson, 2003). Sjuksköterskornas syn på information I ett flertal studier har det framkommit att sjuksköterskorna rankar medicin som ett av de främsta områdena att informera om (Timmins & Kaliszer, 2003, Scott & Thompson, 2003, Burney et al, 2002) liksom tillgängligheten av stöd och support i samhället (Burney et al, 2002). Turton (1998) visade på en skala från 1 till 5 hur sjuksköterskorna rankade hantering av symtom och livsstilsfaktorer högst (4,62 resp. 4,64). Timmins & Kaliszer (2003) har funnit att sjuksköterskorna rankar information om hantering av symtom högst (4,77). Vidare rankade de information om fysisk aktivitet (4,67) på andra plats och medicin (4,63) och livsstilsfaktorer (4,63) på tredjeplats. Scott & Thompson (2003) har i sin systematiska litteraturstudie funnit att i de studier utan CPLNI- formulär klassade sjuksköterskorna information om medicin först, tätt följt av risk faktorer och hantering av stress och känslor. I de studier som genomfördes med ett CPLNI- formulär klassade sjuksköterskorna information om mediciner som viktigast följt av information om fysisk aktivitet, information om den kardiologiska vårdavdelningen samt riskfaktorer (Scott & Thompson, 2003). 13

Den enskilda detaljen som sjuksköterskorna rankade högst var vilken betydelse det har att tala om rädslor, tankar och känslor. Däremot rankade sjuksköterskorna frågan om hur mycket skada hjärtat tagit lågt. Andra viktiga saker att informera patienten om ansågs vara hur riskerna för en ny hjärtinfarkt kan reduceras och när patienten bör ringa allmänläkaren eller ambulansen (Turton, 1998). Informationsdistribution Ett antal patienter ansåg att sjuksköterskan var den som var mest lämpad att ge information om den kardiologiska vårdavdelningen. En hög procent av patienterna ansåg att läkare ensamma var kompetenta att informera om allt i sju av de åtta CPLNI- kategorier (Scott & Thompson, 2003). Stewart et als (2004) studie tyder på att patienterna önskade få information genom en personlig diskussion med i första hand en läkare och i andra hand en sjuksköterska (Stewart et al, 2004). 61,7 % av kvinnorna föredrog att bli informerade av en läkare jämfört med 40,9 % av männen. Flertalet av männen föredrog att bli informerade av en sjuksköterska (43,7 %) (Scott & Thomson, 2003). Patienterna uttryckte att de saknade en person att rådgöra med den första tiden efter hemkomsten och före det första återbesöket eller innan de börjat ett rehabiliteringsprogram. De uttryckte en stark önskan om någon att ringa efter hemkomsten då många frågor som inte funnits på sjukhuset kom upp. Vissa av de äldre deltagarna i studien ansåg att det var svårt att ringa någon om de inte hade några specifika frågor. Efter att ha introducerat en telefonkontakt med en välunderrättad sjuksköterska tyckte flera av patienterna att detta var en mycket god idé (Hanssen et al, 2005). Det fanns patienter som ansåg att det var nödvändigt och önskvärt att ta en aktiv roll, att ställa frågor och delta i de utbildningstillfällen som gavs i kombination med att titta på video, istället för att vänta på att personalen informerade om allting. En av patienterna i studien uttryckte att all den information som han läste kanske skrämde upp honom istället för att vara användbar. Vidare uttryckte samma patient att för mycket fokusering på sjukdomen (hjärtinfarkten) kunde göra livet mycket värre än vad det egentligen behövde vara. Några patienter tyckte att informationen var intressant och använde tillfället att lära sig mer (Hanssen et al, 2005). Patienterna uttryckte en önskan om andra informationskällor som broschyrer, böcker, tidningar, videos eller grupp-diskussioner (Stewart et al, 2004). Flera patienter tyckte att det var svårt att använda den standardiserade informationen och kunskapen i relation till sina egna specifika problem som de upplevde när de kom hem (Hanssen et al, 2005). DISKUSSION Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken information patienter med kranskärlssjukdom och deras anhöriga anser sig behöva innan utskrivning och tiden därefter samt att undersöka den av sjuksköterskan prioriterade informationen. Med hjälp av frågeställningarna ville vi belysa en så bred problematik gällande information som möjligt. 14

I diskussionsavsnittet redovisas följande: Metoddiskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Vi kommer här att diskutera och reflektera över vår litteraturstudies metod. På grund av författarnas ringa erfarenheter i att skriva arbeten av denna dignitet ansågs en litteraturstudie vara den mest lämpliga metoden. Ett annat alternativ kunde ha varit att göra en empirisk studie men då tiden var en begränsande faktor uteslöts detta. Artikelsökning och inklusion/ exklusionskriterier Författarna valde att söka artiklar i fem olika databaser: Pubmed, Cinahl, Cochrane library, Blackwell synergy och Samsök. Det var endast sökningar i Pubmed och Cinahl som gav relevanta sökresultat. Flertalet artiklar återkom under sökningarna i de olika databaserna och vi valde att använda den sökning där artikeln hittades först. Även när kombinationen av sökord ändrades var de enda relevanta artiklar som kom upp artiklar som redan hittats. Ett antal sökord genererade inga relevanta träffar och uteslöts därför från studien. Då vi efter ett par dagars sökning inte fann mer relevant litteratur breddades sökningen efter diskussion med handledaren till att omfatta artiklar som var publicerade tidigast 1997 och även till att inkludera diagnosen angina pectoris. Under arbetets gång har frågeställningarna modifierats ett antal gånger. Detta eftersom det råder en stor brist på forskning gällande vårt valda område. Vi ansåg att vi måste anpassa frågeställningarna utifrån artiklarna, inte tvärtom, för att kunna genomföra studien. Flera artiklar gick inte att få ut i fulltext då de inte fanns att tillgå genom Malmö Högskolas bibliotek eller e-journals. Vidare gjorde tidsbegränsningen och ekonomin att vi valde att inte beställa några artiklar. Som redan nämnts är ämnet för vår litteraturstudie dåligt utforskat och vi har därför valt att inkludera både kvalitativa och kvantitativa artiklar samt litteraturstudier. Fördelarna med en kvalitativ studie är att patienterna får berätta med sina egna ord och då fångas andra saker upp än om de bara svarar på frågorna i enkät. Nackdelen är att det är en liten grupp personer som deltar. I en kvantitativ studie finns färdiga enkäter som kan skickas ut till massor av patienter men nackdelen är att de inte har möjlighet att lägga till något själva. Vår studie kunde ha styrkts av ytterligare någon kvalitativ studie som belyst området mer och kanske kompletterat resultatet ur ett mer patientorienterat perspektiv. Den inkluderade litteraturstudien innehåller en del artiklar som är publicerade före 1997 och de enskilda artiklarna i den studien svarar inte mot våra kriterier för inklusion. Nackdelarna med att inkludera en litteraturstudie i studien är att materialet kan vara omskrivet flera gånger och att flera personers åsikter kan lysa igenom. Vi har ändå valt att ta med artikeln i vår studie, dels på grund av att den som hel artikel lever upp till våra kriterier och dels på grund av den ovan nämnda artikelbristen. Litteraturstudien innehåller även artiklar som vi i vår studie använt oss av och detta har gjort att delar av litteraturstudiens resultat fick exkluderas. Vidare har vi sökt artiklar genom andra artiklars referenslistor och genom Pubmeds funktion related links. Vi har inte funnit dessa genom de vanliga 15

sökningarna i Pubmed, och orsaken vet vi inte. Många sökresultat var publicerade i tidskriften Evidence Based Nursing vilket gjorde att en manuell sökning på denna tidskrifts hemsida resulterade i en artikel. Denna artikel exkluderade vi dock senare på grund av otillräcklig vetenskaplig kvalitet. På grund av beslutet att inkludera även artiklar som publicerats åren 1997 2002 blev ett antal artiklar som från börjar var tänkta att ha med i bakgrunden; istället inkluderade i resultatet. Det har varit svårt att hitta forskning gjord före 1997 till bakgrunden, detta dels på grund av att det gjorts begränsat med forskning inom det beskrivna området, dels på grund av att funna artiklar inte gått att få ut i fulltext från de använda databaserna. Detta har lett till att avsnittet tidigare forskning i arbetets bakgrund blivit väsentligt mindre än vad som tidigare varit tänkt. En konsekvens av beslutet att använda äldre artiklar i resultatet är att studiens trovärdighet minskat; detta på grund av den snabba utvecklingen inom dagens sjukvård, där stora förändringar har skett snabbt inom olika behandlingsoch rehabiliteringsmetoder något som i förlängningen också kan ha lett till att patienternas informationsbehov förändrats. De äldre artiklarna riskerar därför att vara inaktuella och ge ett snedvridet resultat i förhållande till hur verkligheten ser ut idag. Granskning Av de tolv artiklar som kvalitetsgranskats var en kvalitativ, nio kvantitativa och två litteraturstudier. Detta medförde att vi använde oss av tre olika bedömningsmallar, en för kvalitativa artiklar, en för kvantitativa artiklar och en för litteraturstudier. För att minimera felkällor använde vi oss av Forsberg & Wengströms (2003) bedömningsmallar, en för varje metod. Bedömningsmallarna modifierades av författarna till att bättre passa våra artiklar genom att vissa frågor ströks och andra lades till. Vidare kvalitetsbedömdes de enligt Forsberg & Wengström (2003) och för att ytterligare stärka artiklarnas trovärdighet granskade författarna de återstående nio artiklarna utifrån Polit et al (2001). Vi anser det vara en styrka att vi genomfört två av varandra oberoende granskningar av artiklarna, och anser oss därför ha säkerställt de nio inkluderade artiklarnas kvalitet och trovärdighet på ett relevant och trovärdigt sätt. I efterhand har vi dock kommit fram till att vi skulle ha genomfört granskningen utifrån Polit et al (2001) innan kvalitetsbedömningen enligt Forsberg & Wengström (2003) gjordes då granskning innebär att författarna lär känna materialet och kvalitetsbedömningen kunde blivit säkrare. För att underlätta för läsaren sammanställde vi en artikelöversikt där även kvalitetsbedömningen är redovisad. Vi valde att göra en triangulering vid granskningen, dels på grund av att detta ökar trovärdigheten på vår studie, dels för att båda författarna skulle få en klar bild av artiklarna. Analys Vi har valt att tematisera artiklarna då vi anser detta vara det mest lämpliga och intressanta tillvägagångssättet att hantera resultaten på. Även när det gäller analysen har vi använt oss av triangulering, detta för att vara säkra på att vi inte missar något tema och för att vara säkra på att alla tema identifieras i artiklarna. Resultatdiskussion För att lättare kunna koppla diskussionen till resultatet har författarna byggt upp diskussionen på samma sätt som resultatet. De tre tema som handlar om 16

patienternas informations behov och informationsdistribution har slagits samman, övriga teman diskuteras under en egen rubrik och slutsatser kommer att redovisas. Behovet av information Flera studier visar att patienterna så väl före som efter utskrivning vill få information om identifiering av symtom och symtomhantering (Czar & Engler, 1997, Smith & Liles, 2007, Timmins & Kaliszer, 2003, Turton, 1998). Detta kan bero på att en hjärtinfarkt är ett plötsligt och dramatiskt insjuknande som för många förändrar synen på livet och själva existensen (Fridlund et al, 1998). Studierna visar även att information om medicin och hjärtats anatomi och fysiologi är högt prioriterad (Czar & Engler, 1997, Hanssen et al, 2005, Scott & Thompson, 2003, Smith & Liles, 2007, Timmins & Kaliszer, 2003), detta för att patienten efter en hjärtinfarkt behöver en bekräftelse av sin egen förmåga att påverka sin hälsa och sjukdom som obehandlad kan leda till döden (Klang, 2001). Trots detta klassar patienterna i Turtons (1998) studie enligt CPLNI-formuläret information om mediciner på sjunde plats och information om psykiska besvär på femte plats liksom patienterna i Scott & Thompsons (2003) studie som anser att informationen om psykiska besvär är minst intressant. I två studier ansåg patienterna att det var viktigt att få information om riskfaktorer och livsstilförändringar, både före utskrivning och 6 månader efter utskrivning (Scott & Thompson, 2003, Timmins & Kaliszer, 2003); detta i stor kontrast till Czar & Englers studie (1997) där patienterna ansåg sig behöva minst information om bl a rökning, kost och fysisk aktivitet. Det sistnämnda resultatet kan anses konstigt då kranskärlssjukdomar är klassade som livsstilsjukdomar med rökningsoch snusstopp som de absolut viktigaste åtgärderna för förbättring liksom förändringar av motionsvanor, matvanor och kost (Ericson, 2002). Enligt Orem befinner sig individen hela tiden i en utvecklingsprocess där nya behov genereras genom utvecklingsrelaterade händelser som t ex en hjärtinfart. Dessa behov behålls bl a genom en balans mellan aktivitet, vila, funktion och välbefinnande. Genom att sjuksköterskan använder sig av ett empowermenttänkande låter hon patienten bli delansvarig för sin vård. Information om symtom, riskfaktorer och livsstilsförändringar gör att patienten själv kan ta initiativ till och utföra aktiviteter för sin egen skull i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande (Kirkevold, 2000). Hanssen et al (2005) visar att patienterna anser sig få generell information som är svår att applicera på det egna hälsotillståndet, detta trots att litteraturen säger att varje patient måste informeras utifrån sin individuella upplevelse (Fridlund et al, 1998) och att sjuksköterskan måste samarbeta med patienten för att på ett optimalt sätt tillgodose patientens behov och förväntningar (Almås, 2002). En av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att informera och undervisa patienter och anhöriga individuellt och i grupp (Socialstyrelsen, 2005). Sjuksköterskan måste gemensamt med patienten identifiera attityden till hälsobeteende och vanor, både positiva och negativa, för att utifrån dessa svar informera, undervisa och ge råd (Klang, 2001). Återkommande ämne som Czar & Englers (1997) patientgrupp tycker är mindre viktigt att bli informerad om är arbete och sex (Czar & Engler, 1997). Många patienter som drabbas av kranskärlssjukdom är, enligt den studerade artikeln, äldre, pensionerade och/eller ensamstående och har oftast inte ett aktivt sexliv och prioriterar därför inte denna information. Det visar sig dock i andra studier att 17

patienten anser att information om arbete och sex är viktig men otillräcklig (Smith & Liles, 2007). Tidigare forskning visar att en del patienter anser att läkaren är den mest kompetenta personen att ge information (Mirka, 1994) vilket delvis överrensstämmer med Stewart et als (2004) studie där patienterna önskar få information genom en personlig diskussion med i första hand en läkare och i andra hand en sjuksköterska (Stewart et al, 2004). Ett stort antal patienter ansåg att läkaren ensam var kompetent att informera om allt i sju av de åtta CPLNI-kategorierna. Patienterna ansåg att sjuksköterskan endast var mer kompetent att informera i kategorin som handlade om introduktion till vårdavdelningen (Scott & Thompsons, 2003). Samtidigt är det sjuksköterskan som ger den mesta informationen och de flesta rehabiliteringsprogrammen leds av en sjuksköterska och annan hälso- och sjukvårdspersonal (Mirka, 1994). Vidare föredrar kvinnorna att bli informerade av en läkare och en större mängd män föredrar att bli informerade av en sjuksköterska (Scott & Thompson, 2003). Flera patienter uttryckte att de saknade en person att fråga och rådgöra med tiden efter hemkomsten (Hanssen et al, 2005), detta trots att patienten ska vara tillgodosedd med den kunskap som krävs för att kunna hantera de problem som är patientens eget ansvar att lösa (Almås, 2002). Patientens kunskap ökar successivt efter hemkomsten (Christie et al, 1988) och med ökad kunskap kommer flera frågor. En öppen telefonlinje med en välutbildad sjuksköterska ansågs av många patienter vara en god idé (Hanssen et al, 2005). Eftersom beteendeförändringar hänger samman med människans totala situation och hennes motivation blir svåra val lättare för den som har stöd av andra (2. Jahren, 1998). Kontakt och diskussion med andra i samma situation är av stor nytta för många patienter då flera uttryckte att det var svårt att tillämpa den generella informationen på det egna hälsotillståndet (Hanssen et al, 2005). Patienternas tillfredsställelse med den givna informationen Patienterna uppgav att de i det stora hela var nöjda med vården de fått i samband med en kranskärlssjukdom. De pekar dock ut tre områden där de anser att förbättringar kan ske: information och uppföljning gällande tiden efter utskrivning, information om mediciner och information gällande undersökningar (Oterhals et al, 2006). Vidare ansåg de att informationen om livsstilsförändringar var viktig, men otillräcklig, liksom information om förklaringar till anhöriga och vem man kan kontakta vid nödfall, symtom och signaler samt lindrande av bröstsmärtor och andnöd (Hanssen et al, 2005). Eftersom målet med patientinformation efter en kranskärlssjukdom bl a är att patienten ska lära sig känna igen tecken på ökad hjärtbelastning och lära känna sin prestationsförmåga är det nedslående att patienterna anser sig ha fått otillräcklig information om symtom och signaler och lindrande av bröstsmärtor och andnöd (Ericson, 2002). En förklaring till att patienterna inte ansåg sig vara tillräckligt informerad är att han/hon inte har förstått den givna informationen, detta trots att sjuksköterskan inte bara ska tillgodose patienten med information utan även förvissa sig om att patienten förstått den givna informationen (Socialstyrelsen, 2005). En försämrad hörsel och ett försämrat minne till följd av ålder kan göra att patienten missar information och därför inte anser sig vara tillräckligt informerad. Även skrämmande besked kan göra att patienten inte kommer ihåg den givna 18