Vad gör ditt barn just nu? Linus Hansson och Viktor Karlsson 2013-05-19

Vad gör ditt barn just nu? Linus Hansson och Viktor Karlsson 2013-05-19

Följande rapport är framtagen i undervisningen. Det huvudsakliga syftet har varit träning i problemlösning och metodik. Rapportens slutsatser och resultat har inte kvalitetsgranskats i den omfattning som krävs för kvalitetssäkring. Rapporten måste därför användas med stor försiktighet. Den som åberopar resultaten från rapporten i något sammanhang bär själv ansvaret. 1

Projekt vattensäkerhet Sammanfattning Varje år dör 100 personer i drunkningsolyckor varav 10 är barn. Drunkning är bland de vanligaste dödsorsakerna hos barn. En vanlig anledning till att barn drunknar är bristande uppsyn. Syftet med denna rapport är att ta fram en informationskälla som på bästa sätt kan sprida budskapet om hur viktigt det är att föräldrar håller uppsikt över sina barn när de befinner sig nära vattenområden. Testerna är avgränsade till Högevallsbadet i Lund och Vanningen i Vellinge. Frågeställningarna är: Hur kan man på bästa sätt sprida information om vikten av uppsikt över barn nära vatten? Vad är det som påverkar när en person ska ta in information? Metoderna som har används är observation, intervju och enkät. Informationsmetoderna som har utvärderas är affisch, roll-up, broschyr, muntligt meddelande i kassan och högtalarna. Det är flera faktorer som påverkar när en person ska ta in ett visst budskap. Bland annat om budskapet upprepas, om personen är mätt och pigg, om ett budskap består av konkreta ord, om budskapet är skrivet för att passa en viss målgrupp och om budskapet består av en kombination av text och muntligt meddelande. Andelen besökare som uppfattade budskapet för varje metod var: affisch 64,0%, högtalare 47,5%, roll-up 44,0%, broschyr 16,5% och meddelande i kassan 3,4 %. En majoritet av besökarna uppger att de helst vill bli informerade med någon form av skylt eller meddelande i högtalarna. 99,3% av besökarna uppger att de brukar tänka på att uppsikt över sina barn. Anledningen till att broschyr och muntligt meddelande i kassan fick så dåligt betyg är att många av besökarna inte passerar kassorna på väg in till badet eftersom de har någon form av passerkort. Nackdelen med affischer och meddelande i högtalarna är att budskapet endast är på svenska. Eftersom utlandsfödda svenskar tenderar att oftare vara inblandad i drunkningsolyckor kan det vara en stor fördel att ha information på andra språk. Under observationen framkom det att en del föräldrar har dålig uppsikt över sina barn trots att 99,3% uppger att de har bra uppsikt. Slutsatsen är att information kan spridas på många olika sätt och det finns många faktorer som kan påverka utgången. Affischer och högtalare är bästa informationsmetoder men en kombination mellan dessa kan vara ännu effektivare. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Frågeställning... 6 Avgränsning... 6 Metod... 6 Observation... 6 Intervju... 7 Enkät... 8 Målgrupp... 8 Försöksmetoder som testas på målgruppen... 8 Resultat... 10 Observation... 12 Resultat från enkäterna... 12 Diskussion... 16 Intervju... 16 Observation... 16 Enkät... 16 Muntligt meddelande i högtalarna... 16 Muntligt meddelande i kassan... 17 Affischer... 17 Broschyr... 18 Roll-up... 18 Alternativa metoder... 18 Slutsats... 19 Referenslista... 20 Bilaga 1... 22 3

Bakgrund Sverige är idag ett av världens säkraste länder för barn att vistas i. Ca 60-80 barn dör i olika olyckor varje år. På 1960-talet dog ca 5 gånger som många barn i olyckor. 1 Antalet olyckor har minskats av flera anledningar. Sedan 1950-talet har det funnits gemensamma nationella strategier för att förebygga olyckor. Dessa strategier är bland annat förbättrad bostadsplanering, ökad trafiksäkerhet, tillgänglighet av barnhälsovård, barnsäkerhetsutrustning i bilar, ökad produktsäkerhet, användning av cykelhjälmar och andra fritidshjälmar, lagstiftning och standardisering, förbättrad akutvård samt simundervisning och användning av flytvästar. 2 Sedan början av 1900-talet så har antalet drunkningsolyckor per år minskats drastiskt. 3 Trots det så drunknar det fortfarande cirka 100 personer 4 per år och ytterligare cirka 100 personer måste söka sjukvård på grund av skador de ådragit sig vid drunkningstillbud. 5 Av de 100 personer som drunknar varje år är ca 10 barn (se diagram 1). 6 Diagram 1 Antal omkomna i drunkningsolyckor i Sverige 2003-2012. 7 Fastän antalet invånare ökar, minskar antalet drunkningsolyckor. Enligt Svenska livräddningssällskapet (SLS) beror detta bland annat på att simkunnigheten och vattenvanan hos landets befolkning har ökat. 8 Trots denna positiva riktning kring drunkningsolyckor är fortfarande drunkning den främsta dödsorsaken bland barn i åldrarna 1-6 år och den andra vanligaste dödsorsaken bland barn 0-17 år. 9 Enligt olycksstudier tenderar barn med ensamstående föräldrar skada sig i olyckor oftare än barn med två föräldrar. Barn med föräldrar som är låginkomsttagare skadar sig generellt sätt 1 Schyllander, J. (2011). Barns och ungas säkerhet. Karlstad: MSB. 2 ibid. 3 Svenska livräddningssällskapet (odaterad) Drunkningsolyckorna fortsätter att minska. Hämtad 15 februari 2013 från http://www.svenskalivraddningssallskapet.se 4 Söder. C (2012). Guide till ökad vattensäkerhet. Karlstad: MSB. 5 ibid. 6 ibid. 7 Svenska livräddningssällskapet (odaterad) Drunkningsstatistik. Hämtad 18 april 2013 från http://www.svenskalivraddningssallskapet.se/vattenkunskap/fakta-och-statistik/drunkningsstatistik.aspx 8 http://www.svenskalivraddningssallskapet.se/nyheter/drunkningsolyckorna-fortsatter-att-minska.aspx 9 Schyllander, J. (2010). Varför drunknar barn? Karlstad: MSB. 4

oftare. 10 Barn med invandrarbakgrund tenderar att skada sig mer sällan än barn med svenskbakgrund. Det finns dock två undantag; barn med invandrarbakgrund får oftare brännskador och är oftare inblandad i drunkningsolyckor. 11 En vanlig anledning till att barn drunknar beror på bristande uppsyn över barnen. 12 För att ytterligare minska drunkningsolyckorna och försöka nå den nollvision av drunkningsolyckor som SLS har så manar de till en intensifiering i det drunkningsförebyggande arbetet. 13 Ett steg som man tagit i det arbetet är att konsumentverket år 2012 startade upp ett projekt med SLS, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Sveriges poolproducenter och Badmästareförbundet för att ta fram riktlinjer för att öka säkerheten och förebygga allvarliga olyckor, främst med fokus på drunkningsolyckor, på badanläggningar i Sverige. 14 Ett problem i detta projekt är hur man på bästa sätt kan sprida dessa riktlinjer på badhusen till badgästerna, vilket har lett till behovet av denna undersökning. Barn i årskurs 6 ska enligt skollagen kunna simma 200 meter varav minst 50 meter i ryggläge. Detta är ett krav för att uppnå betyget E (motsvarande godkänt). Samma krav gäller även för idrott och hälsa i årskurs 9. Eleverna ska också i årskurs 6 kunna hantera en nödsituation i vatten oavsett årstid och i årskurs 9 kunna rädda någon med hjälp av förlängda armen. I kursplanen för idrott och hälsa står det att i årskurs 6 ska eleverna få lära sig badvett och säkerhet vid is på vintern och i årskurs 9 även hjärt- lungräddning. 15 För att skapa en effektiv reklamkampanj är det viktigt att tänka på 5 olika steg. Första steget är att formulera mål med kampanjen och tänka på kundbehovet. Översätta budskapet och skicka ut budskapet är nästa steg, nå rätt målgrupp och slutligen återkoppla. 16 Enligt föräldrabalken 6 kapitlet 2 så har föräldrar ett juridiskt ansvar att hålla uppsikt över sitt barn för att förhindra att barnet utsätter sig själv eller tredje part för en allvarlig risk. Om föräldern har brustit i sin uppsyn och deras barn då drunknar så kan föräldern bli dömd till böter eller fängelse. 17 Tingsrätten i Örebro har dömt en mamma då hon brustit i uppsynen över barnet. 18 Denna dom klarlägger alltså att det yttersta ansvaret över barnen ligger på föräldrarna när de är och badar och alltså inte på badvakterna. Syfte Syftet med detta projekt är att ta fram en informationskälla som på bästa sätt kan sprida budskapet om hur viktigt det är att föräldrar håller uppsikt över sina barn när de befinner sig nära vattenområden. 10 ibid 11 Schyllander, J. (2010). Varför drunknar barn? Karlstad: MSB. 12 ibid. 13 http://www.svenskalivraddningssallskapet.se/nyheter/drunkningsolyckorna-fortsatter-att-minska.aspx 14 Svenska livräddningssällskapet (odaterad) Branschöverenskommelse för ökad säkerhet. Hämtad 15 februari från http://www.svenskalivraddningssallskapet.se/nyheter/branschoverenskommelse-for-okad-sakerhet.aspx 15 Skolverket (odaterad) Kursplan Idrott och Hälsa. Hämtad den 17 februari 2013 från http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/sameskolan/idrott-och-halsa 16 Wanger, P. (2011). Kundpsykologi. Lund: Studentlitteratur. 17 Thomson Fakta AB (2005). Sveriges Lagar. Göteborg: Elanders Infologistics Väst AB. 18 Nerikes Allehanda (2012) Femåring nära att drunkna så blev mammans dom. Hämtad 11 april från http://na.se/nyheter/orebro/1.1688704-femaring-nara-drunkna-sa-blev-mammans-dom 5

Frågeställning Hur kan man på bästa sätt sprida information om vikten av uppsikt över barn nära vatten? Vad är det som påverkar när en person ska ta in information? Avgränsning Denna rapport avgränsas till Badhus där allt bad sker inomhus. De badhus som testerna ska genomföras på är badhuset Vanningen i Vellinge och Högevallsbadet i Lund. Dessa badhus har valts ut därför att de har äventyrsbadsektion och löper därför en större risk att råka ut för en vattenrelaterad olycka om föräldrarna har dålig uppsikt över sina barn. Högevallsbadet renoverades och invigdes 2013 medan Vanningen har varit i bruk sedan 70-talet. Metod De metoder som kommer att användas i denna undersökning är observation, intervjuer och enkätundersökningar. Då målet med undersökningen är att ta fram en informationsmetod till föräldrar så kommer undersökningen att rikta in sig på föräldrar som målgrupp. Observation Observationen genomförs med en fullständig observatör som rör sig i verksamheten och som under testperioden också står vid utgången till badet och genomför enkätundersökningen med den utvalda målgruppen. Observatören ska under observationen se på förälderns uppsyn över barnen med målet att iaktta om föräldern tar till sig och följer budskapet som ligger till grund för undersökningen. Personalen på verksamheten där observationen genomförs kommer att känna till observatörens närvaro, däremot så kommer observatören att vara okänd för målgruppen. Därför bör närvaron av observatören inte påverka deras normala beteende på ett nämnvärt sätt vilket ger en så bra bild som möjligt av målgruppens reella beteende. Att agera fullständig observatör tar alltså bort en annars välkänd nackdel med observationen vilket är en beteendeförändring hos de som observeras. 19 Ett viktigt steg i observationsprocessen är att få tillträde till verksamheten som ska observeras, vilket man får genom att skapa ett förtroende hos nyckelpersoner i verksamheten gentemot sig själv och undersökningen. 20 Man kan använda sig av många metoder för att skapa ett förtroende till verksamheten och det som används i denna undersökning är kontakt via mail och telefon och för att berätta vad syftet med undersökningen är samt att bokning av ett informationsmöte med de verksamheter som velat ha ett sådant. Undersökningen använder sig utav observation eftersom den beskriver ett fenomen som på ett eller annat sätt kan vara dolt för offentligheten. 21 Observationen ska även ses som ett komplement till enkätundersökningen så att de som gör undersökningen kan skapa sig en egen bild av hur de uppfattar vad som händer och sen ställa det emot hur målgruppen svarat i enkäten. 22 Möjligheten att ställa två ståndpunkter mot varandra bidrar till att skapa en mer objektiv bild av undersökningen och därmed öka slagkraften i den slutsatsen som man kommer fram till. 19 Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig metod (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur, 66. 20 Esaiasson, P. m.fl.(2004). Metodpraktikan (2 uppl.). Stockholm: Norstedts juridik AB, 342. 21 ibid. 334. 22 Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig metod (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur, 66. 6

Intervju I denna undersökning arbetar man med två strukturerade intervjuer, 23 där man har ställt frågorna i en bestämd ordning. De frågor som tas upp i de olika intervjuerna är: Intervju med beteendevetare Hur sprids information effektivast? Vad reagerar folk på? Vad är viktigt att tänka på när man utvärderar resultaten från undersökningarna? Vad gör att folk kommer ihåg informationen som de blir tilldelade? Kontakter till föreläsare inom beteendevetenskap? Intervju med badhuscheferna Vilka informationsmetoder använder badet sig av? Vad hade ni velat ha med i en plansch eller folder? Har ni någon åldersgräns vid inträde? Vilken åldersgräns skulle ni vilja ha? Hur uppfattar du att föräldrarnas uppsikt brokar vara över barn? Vid vilka situationer brister den? Den första intervjun är riktade mot beteendevetare på högskolan och universitetet med syfte att få fram teorier om vad som lockar människor till att läsa information. Den sista frågan som ställs till beteendevetaren är inte relevant sett till resultatet och slutsatsen i sig, däremot så kan den hjälpa intervjuaren att komma i kontakt med ytterligare personer som är experter i området och få möjlighet att intervjua dem vilket ger en större tyngd till resultatet då man kan jämföra svaren från flera olika källor. Den andra intervjun är riktad mot badhuscheferna för att få reda på hur det ser ut på baden just nu och vilken information som de skulle vilja ha med till badgästerna. Målet med att ha en strukturerad intervju i denna undersökning är att underlätta jämförelsen av flera olika respondenters svar då de har fått samma frågor. Frågorna är dessutom formulerade så att respondentens svar är öppna, det vill säga att de själva kan formulera sina svar. 24 För att öka trovärdigheten i svaren har svaren kompletterats med litteratur inom dess område. En svårighet med intervjumetoden är att få respondenten att öppna upp sig och svara ärligt och utförligt på frågorna som ställs. 25 För att få respondenten att öppna sig så kan man erbjuda denna att vara anonym. Med tanke på att det i denna undersökning inte ställs några politiskt eller socialt laddade och känsliga frågor så bör det inte vara några svårigheter att få personer att vilja ställa upp på en intervju av den anledningen. En annan svårighet med intervju är att forskaren kan påverka intervjun och respondentens svar genom att styra intervjun i en viss riktning med följdfrågor som uppkommer under intervjuns gång på grund av respondentens svar. 26 Följer däremot forskaren strikt det strukturerade upplägget av frågorna så kommer alla intervjuer att vara likadana och därför bli lättare att jämföra med varandra. Ett problem med detta blir då istället att man kanske missar viss fakta som hade kunnat leda till ett annat resultat av undersökningen. 23 Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig metod (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur, 46. 24 ibid. 46. 25 ibid. 48. 26 ibid. 48. 7

Enkät I denna undersökning används en enkät för att utvärdera de olika informationsmetoderna som testas på badhusen. Enkäterna delas ut till vuxna badgäster som har ansvar för barn på badet. Den enkät som används finns som bilaga i slutet av rapporten. De bortfall och felkällor som finns med enkäter är bland annat enkätbortfall, internt bortfall och att de kan svara oärligt. 27 Det är svårt att dra slutsatsen om någon svarat oärligt i enkäten eftersom att man inte kan läsa deras tankar. För att förebygga den felkällan så har man i denna enkät en kontrollfråga (se fråga 2 i enkäten) där respondenten ska förklara vilket budskap som forskaren har velat sprida ut. Att folk väljer att inte besvara en enkät beror oftast på att den har för många frågor, en allmän regel man har är ju fler frågor desto färre svar. 28 För att locka så många som möjligt till att svara så har man därför i denna undersökning valt att arbeta med en enkät på fem frågor. Frågorna ställs muntligt av forskaren till målgruppen när de går ut från badet och här får man räkna med ett visst svarsbortfall då de som tillfrågas kan ha bråttom till någon annan syssla. De fördelar man får med enkäten är att man snabbt kan samla in ett stort antal åsikter om vad målgruppen anser om informationsmetoderna samt att de svar som man får in är lätta att analysera och jämföra med varandra eftersom frågorna har varit desamma. 29 Målet med denna undersökning har varit att få in totalt mellan 50 och 100 enkätsvar per försöksmetod. Målgrupp I denna undersökning användes en målgrupp bestående av föräldrar med barn under 13 år. Föräldrar har valts ut eftersom det är de som har ansvaret för sina barn vid ett besök på ett badhus. Med målgrupp menas att man riktar sig till en specifik grupp av människor till undersökningen. Försöksmetoder som testas på målgruppen Metoderna som testas på målgruppen på Högevallsbadet och Vanningen är roll-up, affisch, broschyr, muntligt meddelande i kassan och muntligt meddelande i högtalarna. Dessa metoder utvärderas med hjälp av enkäten. Roll-upen är av måtten 2*0,85m och består av budskapet att 100 personer varav 10 barn dör i drunkningsolyckor varje år och många av olyckorna orsakas av bristande uppsyn på barnen från föräldrarna samt även budskapet att det är viktigt att ha uppsikt över barnet hela tiden. Två stycken roll-ups placeras vid ingången till äventyrsbadets bassäng på Högevallsbadet och på Vanningen placerades roll-upen vid ingången till äventyrsbadets bassäng samt vid entrén till själva badhuset. (se bilaga 2) Affischen är i A2 format och består av samma budskap som roll-upen. Affischerna placeras vid ingång till bassängerna, ingången till omklädningsrummen, i kassan samt vid kiosken och toaletterna inne på badet. (se bilaga 2) Broschyren består av samma budskap som affischen och roll-upen fast på både svenska och engelska. Den består också av ytterligare information i form av badvett, länkar till olika organisationer och åtgärder vid en olycka. Broschyren delades ut till samtliga vuxna med barn som betalade i kassorna på väg in till baden. (se bilaga 2) 27 Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig metod (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur, 51. 28 ibid, 51. 29 ibid, 50. 8

Muntligt meddelande i kassan bestod av budskapet Ha uppsikt över ditt barn under ditt besök här på badet. Detta budskap ska samtliga vuxna med barn få som betalar inträde till badet. Muntligt meddelande i högtalarna bestod av budskapet Viktigt meddelande till besökarna. Tänk på att uppsikt över era barn under hela ert besök här. Ha en fortsatt trevlig dag. Budskapet upprepas med jämna intervall. 9

Resultat Information kan spridas på många olika sätt. För att göra informationsspridningen effektiv kan man arbeta på två sätt. Ett sätt är att gå en emotionell väg och sprida informationen på ett sådant sätt att målgruppens känslor berörs. Det andra sättet är att sprida informationen baserat på logik och statistik. Vid informationsspridningen är det viktigt att tänka på "Who-sayswhat-to-whom?". Det innebär att man ska tänka på vem som säger budskapet, hur det sägs och vem man säger det till. 30 Det är viktigt att materialet är trovärdigt. Om studenter ligger bakom ett arbete eller MSB står för informationen avgör hur materialet tolkas. 31 Informationsordningen är också viktig eftersom första intrycket kommer att påverka tolkningen av resten av budskapet. 32 Generellt sätt reagerar personer mindre på logik och statistik än emotionell information. Dock är det viktigt att tänka på om ett emotionellt budskap fokuserar på rädsla för att förändra något måste det finnas en bra balans eftersom för mycket rädsla leder till förnekelse. Det syns på exempelvis rökare som är medvetna om riskerna men ändå förnekar att det är farligt. 33 För mycket neutral, irrelevant information leder till en urvattningseffekt som försvagar det huvudsakliga budskapet. 34 Det finns ett fenomen som heter framing vilket innebär att folk är mer rädda att förlora saker än att vinna. Det är alltså bättre att skriva att om du har uppsyn över dina barn förlorar du dem inte jämfört med om du har uppsyn över dina får du ha kvar dem. 35 Information påverkar människor på väldigt olika sätt och det varierar från person till person. Det beror på flera faktorer men bland annat hur viktigt man tycker informationen är, ens tidigare erfarenheter av ämnet och hur man relaterar till informationen. 36 Det är lättare att påverka någon som är mätt, glad och lugn. 37 Information bör alltså ske tidigt under besöket i ett badhus eller i samband med exempelvis fika. För att få ut en så effektiv informationsspridning som möjligt till en plansch eller affisch bör budskapet bestå av konkreta ord som därmed fastnar bättre. Bild, ljud och text bör vara enhetligt och säga samma sak. Det underlättar informationslagringen om information berör en själv och att "du" används istället för "man", dock får det inte bli för negativt. Slogans är väldigt effektivt för att minnas information. 38 Intervju med Rikard Karlsson badmästare på Vanningen De informationsmetoder som Vanningen använder sig utav är anslag i entrén och på dörrar, men den informationen som står där är mer simhallsregler och inga konkreta säkerhetsregler. Däremot så har man innan man startar vågorna ett kort meddelande i högtalaren där man varnar att vågorna ska börja och man säger också att föräldrar ska hålla uppsikt över sina barn och att icke simkunniga barn ska vara i den grunda bassängen. Rikard hade inget klart svar på frågan om vad han ville ha med på en plansch eller folder, men han kunde tänka sig något i riktningen med att föräldrar alltid ska bada med sina barn. Han 30 Aronsson, E. (2008). The Social Animal. USA: Worth Publisher. 31 Cialdini, R. B. (2005). Påverkan - teori och praktik. Malmö: Liber. 32 Aronsson, E. (2008). The Social Animal. USA: Worth Publisher. 33 ibid. 34 ibid. 35 ibid. 36 Passer, M. et al (2009). Psychology - the science of mind and behavior. Berkshire: McGraw-Hill. 37 Aronsson, E. (2008). The Social Animal. USA: Worth Publisher. 38 Wanger, P. (2011). Kundpsykologi. Lund: Studentlitteratur. 10

vill då att det ska formuleras på ett snyggt sätt så att föräldrarna inte känner sig anklagade att de inte håller uppsikt över sina barn i vanliga fall. Åldersgränsen som man har satt för att komma in ensam på badet utan föräldrar är tolv år oavsett personens simkunnighet. Detta beslut bygger man på att sakkunniga om barns utveckling har sagt att barn som är 12 år och äldre har skaffat en godtagbar riskuppfattningsförmåga för att de ska kunna bada utan föräldrar. Rikards uppfattning om hur föräldrars uppsikt över barn brukar vara är att det överlag är bra men att det förekommer brister. Dessa brister är när föräldrarna sätter sig vid bassängkanten och släpper uppsikten över barnen och gör något annat, till exempel att de fikar eller läser tidningen. Intervju med Christer Sörliden, verksamhetsutvecklare på Högevallsbadet På frågan om vilka informationsmetoder som man använder sig av på Högevallsbadet så svarade Christer Sörliden att man ska använda sig av informationsmonitorer och skyltar, men vid intervjutillfället är de inte i bruk då man diskuterar man vad som ska stå på dem. Man har också muntlig information i form av att badvärdarna tar diskussioner med badgästerna ute i simhallen när det anses behövas. Denna muntliga information riktar sig till barnen eller de vuxna beroende på hur situationen ser ut. På frågan om vad de hade velat ha med på en plansch eller folder så svarade Christer att de vill ha med information om att det är föräldrarna som har ansvar över sina barn. Han tyckte att det informationsmaterial som tagits fram i denna rapport var ett bra ingångsvärde, men att man får vänta på utvärderingen och se vad den säger. Åldergränsen man har på Högevallsbadet är tolv år och simkunnig utan föräldrars sällskap. På frågan om hur han tycker att föräldrars uppsikt över barn brukar vara och i vilka situationer som den brister vid svarade han att majoriteten av föräldrar har uppsikt över sina barn, men de tillfällena som uppsynen brister är när vuxna sätter sig tillrätta vid stolar och bord och börjar sitta med mobiltelefonerna eller en bok. Ett par saker som kom fram i intervjun med Christer men som det inte ställdes frågor om var att man på Högevallsbadet vill gå ifrån titeln badvakt till badvärd då man anser att ordet badvakt ger fel intryck till föräldrar när det kommer till personalens skyldigheter och ansvar. Han tog också upp att han fem gånger har varit tvungen att hoppa i vattnet för att hjälpa någon och i alla situationer har offret varit ett barn där bristande uppsyn har föranlett olyckan. Intervju med Per Johnsson leg. Psykolog, universitets lektor och prefekt på Lunds universitet På frågan hur sprids information effektivast? svarar Per Johnsson att det är viktigt att tänka på vilken målgrupp som man vill nå ut till, till exempel olika åldersgrupper ställer olika krav på informationen. Man ska också ta hänsyn till hur målgruppens vanor är, till exempel om de läser mycket på internet eller om de läser mycket i tidningen. Broschyrer kan gärna delas ut via post då det blir mer effektfullt då vanlig post börjar bli alltmer ovanlig. Ögonkontakt är också bra vid informationsutbyte. Email och sms är vanligt så det kan innebära mindre effektfullhet. Informationssättet ska vara överraskande. Vidare på frågan vad folk reagerar på? så svarar han att det inte finns något generellt som människor reagerar på då alla har olika intressen och krav, därför är det viktigt att fokuserar på den målgruppen som man vill nå ut till. Vuxna vill till exempel inte ha informationen på ett barnsligt språk. Informationen får inte heller bli negativt laddad, det vill säga så att mottagaren lägger fokus på fel saker. 11

Hur reagerar då folk på text respektive tal när man ska sprida ett budskap? Enligt Per Johnsson så reagerar alla olika då alla har olika möjligheter att ta in information, därför är det enligt honom viktigt att man kombinerar skriftlig information med muntlig. Vidare kommer frågan vad gör att folk kommer ihåg informationen som de blir tilldelade? Enligt Per Johnsson så handlar det om att man har lagom med information och tydliga uppmaningar. Budskapet ska också vara återkommande i informationen, han säger att man bör lyfta fram det väsentliga i slutet i form av en sammanfattning. Vad är då viktigt att tänka på när man utvärderar resultaten från undersökningarna? Det man ska tänka på är hur text och bild fungerar ihop, det är också viktigt att tänka på att folk kan tolka bilder på olika sätt. Man ska också tänka på storleken på texten och var bilder ska placeras. Observation De observationer som har gjorts under undersökningen är både vad observatörerna har uppfattat samt kommentarer som har delgetts under enkätinsamlingen. Under observationen uppmärksammades det vid ett flertal tillfällen att föräldrar satt vid matbord och läste tidningen, tittade på sina mobiler eller att de satt i bubbelpoolen medan deras barn lekte i en annan bassäng. En sak som uppmärksammades ett flertal gånger var att många av badgästerna inte var svensktalande och därför inte kunde ta del utav budskapet som spreds på ett muntligt sätt och på de skriftliga metoderna där man bara hade budskapet på svenska. En del av badgästerna tyckte att placeringen av roll-ups:en var dålig och att man gärna kunde ha en extra som stod ute i kassan. Enligt några badgäster så hade det varit bra om man hade haft skyltar som var mer uppseendeväckande, till exempel med lampor på som hade lockat till sig blickar från folk. Många föräldrar upplevs mycket stressade vid kassan eftersom barnen är otåliga och har bråttom iväg in på badet. Vid flera tillfällen där vuxna har haft barn med sig har det observerats att barnen springer långt före både in och ut från badet. På Vanningen observerades ett mycket stort antal skyltar och informationsblad med olika budskap på. Skyltarna och plakaten var utsprida på många olika ställen i byggnaden. Flera besökare på Högevallsbadet uppfattade ett meddelande i högtalarna men hörde inte vad meddelandet bestod av. Flera besökare hade då frågat de i närheten för att ta till sig meddelandet. Resultat från enkäterna Svaren som mottagits under enkätinsamlingen har mynnat ut i den sammanställning som följer nedan. Förklaringar till statistiken och dess innebörd beskrivs ovanför varje nytt stycke. 12

Andel (i %) som uppfattade budskapet i de olika metoderna: Affisch 64,0% Muntligt i högtalarna 47,5% Roll-up 44,0% Broschyr 16,5% Muntligt i kassan 3,4% 70,0% Fråga 1 "Har du uppfattat ett speciellt budskap under ditt besök på badet?" 64,0% 60,0% 50,0% 40,0% 47,5% 44,0% 30,0% 20,0% 16,5% 10,0% 3,4% 0,0% Affisch Muntligt i högtalarna Roll-up Broschyr Muntligt i kassan Diagram 2. Svarsfördelning (i %) från frågan om besökarna har uppfattat budskapet i respektive metod. Sammanställning för hur besökarna på Högevallsbadet och Vanningen har svarat på följande fråga: "Hur hade du velat bli informerad om vattensäkerhet?" Sammanlagt antal frågade: 466 Sammanlagt antal svarande: 424 Andel svarande (i%): 91% Skylt (text/plansch) 128 Högtalare 71 Muntligt i kassan 50 Broschyr 32 Roll-up (text) 31 Skall ej behövas 29 Text (olika sätt) 24 Kombinerat tal och text 21 13

Rullande text på tv-skärm 11 Hemsida 8 Muntligt av personalen 7 Vet ej 4 Reklam 2 Mail 2 Info på biljetten 1 Event (i form av teater) 1 Sociala medier 1 Punktmarkering av badgäster 1 Fråga 5 "Hur hade du velat bli informerad om vattensäkerhet?" 29 31 24 32 21 11 8 7 2 4 2 50 1 1 1 1 71 128 Sammanlagt antal svar: 424 Skylt (text/plansch)(128) Högtalare (71) Muntligt i kassan (50) Broschyr (32) Roll-up (text)(31) Skall ej behövas (29) Text (olika sätt) (24) Kombinerat tal och text (21) Rullande text på tv-skärm (11) Hemsida (8) Muntligt av personalen (7) Vet ej (4) Reklam (2) Mail (2) Info på biljetten (1) Event (i form av teater) (1) Sociala medier (1) Punktmarkering av badgäster (1) Diagram 3. Svarsfördelning på frågan: Hur hade du velat bli informerad om vattensäkerhet? 14

Fråga 5 "Hur hade du velat bli informerad om vattensäkerhet?" per kategori. 0,9% 7,8% 7,8% 5,2% 5,0% 43,2% Skyltar (43,2%) Muntligt (30,2%) Broschyr (7,8%) Vet ej/ Skall ej behövas (7,8%) Medier (5,2%) Kombination (5,0%) Övrigt (0,9%) 30,2% Diagram 4. Svarsfördelning (i %) uppdelat i kategorier på frågan: Hur hade du velat bli informerad om vattensäkerhet? Diagrammet visar svarsfördelning från fråga 5 (i%) uppdelat i kategorier I kategorin skyltar inkluderas roll-ups, skyltar med olika texter och planscher. I den muntliga kategorin inkluderas muntligt meddelande i kassan, muntligt meddelande i högtalare och information från badvakter och personal. I broschyr räknas också en kortare information på biljetten. Kombinerat innebär en kombination av ett muntligt meddelande och någon form av skylt. Medier inkluderar sociala medier, hemsida, mail och rullande text på en tv-skärm. Övrigt är reklam i brevlåda, event och punktmarkering av badgästerna från personalen. Totalt uppgav 99,3% av besökarna det vill säga 421 av 424 personer att de har tänkt på budskapet att ha uppsikt över sina barn under besöket på något av baden. De personer som svarade att de inte tänkte på budskapet motiverade det med att deras barn var lite äldre och tränade simning. Andel (i %) som tyckte respektive metod var ett bra sätt att informera på: Affisch 87,0% Roll-up 71,0% Muntligt i högtalarna 65,0% Broschyr 64,7% Muntligt i kassan 55,9% 15

Diskussion Intervju Intervjuerna med både badhuscheferna och psykologen Per Johansson har gett ett bra underlag för att ta fram bra och effektiv information om vikten av att ha uppsikt över sina barn vid ett besök på badet. Däremot krävs det utvärdering och testning av de metoder man tar fram med hjälp av underlaget. Observation Observationen har varit till stor hjälp för att se hur föräldrar och vuxna agerar när de befinner sig tillsammans med små barn på ett badhus. Observationen har också hjälpt till att verifiera sanningshalten i enkäten. Det har också framkommit en del nytt material i observationerna som vi inte har tänkt på innan bland annat att många föräldrar är mycket stressade vid inpasseringen till badet. Enkät Enkäten har gett bra resultat. Fråga 1 "Har du uppfattat ett speciellt budskap under ditt besök här?" reviderades redan i samband med första försöket till "Har du uppfattat ett speciellt budskap angående vattensäkerheten under ditt besök här?". Detta för att många inte förstod innebörden av frågan förrän vi la till "angående vattensäkerhet". På så sätt gjordes frågan förstålig och enkäten kunde fortsätta. Fråga 2 visade sig vara en bra kontrollfråga eftersom en del personer svarade Ja utan att ha uppfattat budskapet. Det var även en del personer som svarade Nej på fråga 1 men kunde ändå efter några sekunder återberätta exakt vad budskapet var i metoden som testades. En anledning kan vara att dessa personer tycker det är naturligt med budskapet och därmed inte anser att de är ett speciellt budskap. De personer som kunde återberätta budskapet hamnade i kategorin Ja på fråga 1. Fråga 3 "Tänkte du på budskapet under ditt besök här?" gav ingen rättvis bild över hur det faktiskt ser ut under besöken på baden. 99,3% ansåg att de hade tänkt på budskapet men under observationerna visade det sig att detta knappast kan stämma. Anledningen är förmodligen att ytterst få vill erkänna att de har haft bristande uppsikt över sina barn eller helt enkelt anser sig ha bra uppsikt även om detta inte stämmer särskilt bra. Fråga 4 "Tyckte du att informationssättet som användes var bra?". Resultatet härifrån är spännande eftersom exempelvis muntligt meddelande i kassan gillades av 55,9% men det var endast 3,4% som faktiskt uppfattade budskapet. Likaså broschyren som gillades av 64,7% men endast 16,5% uppfattade budskapet. Med dessa resultat kan man dra slutsatsen att det är viktigare att fokusera på vilken metod som flest har uppfattat och inte vilken metod som är populärast. Fråga 5 "Hur hade du velat bli informerad om vattensäkerhet?" är en viktig fråga för att ta reda på hur folk helst hade velat bli informerad. Utifrån detta resultat tillsammans med fråga 1 kan man skapa en kampanj för att informera på bästa sätt. Om man kategoriserar svaren likadant som det är gjort i diagrammet ovan kan man se att med en kombinerad metod mellan skyltar och muntligt meddelande kan man informera på det sättet som 80-85% föräldrar vill bli informerade på. Roll-up, affisch och muntligt meddelande var dessutom de metoder som var effektivast för att målgruppen skulle uppfatta budskapet. Muntligt meddelande i högtalarna Muntligt meddelande i högtalare kan vara effektivt. Det finns en del som måste tas hänsyn till. Personer med hörselnedsättning eller personer med begränsade kunskaper i svenska kan ha svårt att uppfatta budskapet. Högtalare fanns bara i vissa begränsade utrymmen och inte i angränsande bassänger eller omklädningsrum. Skorrande ljud i högtalarna och mycket brus i 16

badet gör att budskapet inte uppfattas av alla. Under försöksmetoden har meddelandet repeterats med ett intervall på 30-45 minuter. På Vanningen repeterades meddelandet inför varje gång vågorna skulle starta. I samband med detta var samtliga besökare tvungna att gå upp ur vågbassängen och stanna på kanten tills personalen hade informerat om vågorna och badsäkerheten i högtalarna. På detta vis tvingas besökarna mer eller mindre att uppmärksamma meddelandet vilket kan vara bra. Det är dock viktigt att verkligen poängtera det viktiga i meddelandet det vill säga "ha uppsikt över ditt barn" så det inte bara blir en allmän information. Meddelandet får inte vara för långt eftersom det då blir svårt att uppfatta. Om det är ett längre meddelande kan det vara bra att ha en kort sammanfattning efteråt som Per Johansson påpekade. Högtalare var den näst bästa metoden i försöken eftersom 47,5% av besökarna uppfattade budskapet. Muntligt meddelande i kassan Muntligt meddelande i kassan har inte fungerat i den utsträckningen som det var tänkt från början. Det är egentligen två huvudsakliga problem att ta i beaktning. Det ena är att personalen kan vara mycket stressad och därmed inte kommer ihåg att informera om vattensäkerheten. Detta problemet uppkom framförallt på Högevallsbadet där många passerar kassorna hela tiden. Det kan också vara för att de är rädda för att en pinsam eller jobbig situation där föräldern uppfattar meddelandet personligt och tar illa upp. Om barnen springer i förväg och personalen uppmanar föräldern att "ha uppsikt över sitt barn" kan det tolkas provocerande. Det andra problemet som visade sig framförallt på Vanningen var att en mycket stor del av besökarna har årskort eller något form av rabattkort vilket gör att de inte passerar kassorna alls. I dessa fall fick inte besökarna ta del av budskapet. Det första försöket på Högevallsbadet avbröts tidigt eftersom personalen som var i kassan inte informerade någon av besökarna om meddelande de skulle säga. Eftersom metoden inte fungerade trots en påminnelse och förtydligande av budskapet avbröts försöket. Varför meddelande inte sades till besökarna är oklart. På Vanningen fungerade metoden bättre även om några ur personalen inte hade uppfattat vad de skulle göra. Muntligt meddelande i kassan har trots detta fått ganska bra respons där många har sagt att ett meddelande direkt riktat till dem själva hade varit mycket effektivt. En fördel med metoden är att den är lätt att anpassa efter de som ska få budskapet, alltså mot målgruppen vilket är viktigt att tänka på. Meddelandet kan också med fördel framföras på andra språk än svenska. Endast 3,4% av besökarna uppfattade budskapet vilket gör den till den sämsta metoden. Största anledningen till att det gick så dåligt är ovanstående anledningar. Affischer Affischerna har varit mycket effektiva för att sprida budskap om vattensäkerhet. 64,0% av besökarna uppfattade budskapet och 87,0% tyckte det var den bästa metoden att sprida information på. Det gör att affischerna var det absolut effektivaste sättet. En anledning till att så många har sett affischerna är att vi har placerat affischerna på många olika ställen på badet. Det var i princip omöjligt att gå in på badet och bada utan att ha passerat dem ett antal gånger. På Vanningen framförallt observerades många olika skyltar och budskap vilket då medför att om en affisch ska sättas upp är det extra viktigt att de sticker ut ur mängden. Affischerna som användes var i A2 format och i tydliga färger vilket har gjort att de har synts väl. Trots detta var det flera personer som passerade dem utan att se dem. Nackdelen med affischerna är att budskapet endast står på svenska och därmed inte når alla. Det hade gått att göra affischerna på engelska också men det finns risk för att det då blir en urvattningseffekt och de som inte hanterar engelska därmed ignorerar affischerna. Det ska dock tilläggas att eftersom statistiken visar på att barn med invandrarbakgrund tenderar att oftare vara inblandad i drunkningsolyckor kan det finnas en stor poäng i att ha engelskspråk information eller 17

ytterligare information på något annat språk. Ekonomiskt sett kostar affischer en del att framställa och trycka upp i jämförelse med muntliga meddelande, men affischer är mer effektiva. Broschyr Broschyr var en förhållandevis ineffektiv metod. Endast 16,5% uppfattade budskapet i den även om 64,7% tyckte det var ett bra sätt att informera på. Flera personer fick broschyren i samband med inträdet men stoppade bara ner den i väskan eller fickan och gick in. Under observationen framkom att många personer är mycket stressade vid inpasseringen och det lär vara den största orsaken till att broschyren endast åker ner i fickan. Broschyren hade samma problematik som muntligt meddelande i kassan alltså att många personer inte passerar kassorna på väg in till badet. Vid vissa fall på Högevallsbadet delades inte broschyren ut till besökarna på grund av stress eller glömska. I broschyren fanns en del på engelska vilket gör att den når ut till fler än affischerna. Den är också mer omfattande än de andra metoderna eftersom den innehåller information om badsäkerhet, om olyckan är framme och länkar till aktörer inom säkerhet. Broschyrerna är dyrare än de andra metoder att både framställa och dela ut. Dessa kan dock fungera som en bra källa om besökarna önskar mer information om badsäkerhet än vad en affisch eller ett muntligt meddelande ger. Broschyren kan med fördel placeras vid kassan, cafeterian etc. för att intresserade föräldrar ska läsa dem. Roll-up Roll-up fungerade bra som informationsmetod. 44,0% av besökarna uppfattade budskapet i den vilket gjorde den till den tredje bästa informationsspridaren. Vi hade förväntat oss att rollupen skulle tillhöra de absolut bästa metoderna med tanke på deras utformning. Trots detta var det flera personer som passerade roll-upen på mindre än 0,5 meter utan att se den. Största anledning till att den missas är förmodligen att föräldrarna är mycket stressade och därmed inte hinner läsa budskapet. Roll-upsen placerades på ett sådant sätt att det inte skulle gå att missa på varken Högevallsbadet eller Vanningen. På Högevallsbadet kom önskemål om att en roll-up skulle placeras i kassan istället och detta ändrades till försöken på Vanningen. Budskapet och utseendet var detsamma på både affischerna och roll-upen vilket gör att de borde vara effektiva tillsammans. En roll-up vid ingången till badet och vid bassängerna tillsammans med flera affischer i omklädningsrum och övriga ställen borde göra att de flesta tar del av budskapet. Likadant som alla de andra metoderna är informationen bara på svenska vilket skapar vissa problem. Roll-upen kostar också en del att framställa och tillverka men det är en engångskostnad som kan rädda liv. Alternativa metoder Det finns alternativa metoder för att sprida information. En besökare på Vanningen berättade att i USA finns det på vissa äventyrsbad en obligatorisk film som samtliga besökare måste se innan de får passera in på badet. Filmen är då på max några minuter och informerar besökarna om vattensäkerhet och regler. På ett större vattenland med många olika aktiviteter där besökarna inte är regelbundet kan detta säkert fungera. På Vanningen eller Högevallsbadet där många besökare är regelbundet skulle det förmodligen vara svårt att genomföra och det hade förmodligen lett till mer stress när inte besökarna kan gå inte direkt. Däremot kan tv-skärm vara ett bra sätt att sprida information. En kort videoklipp eller något annat som lockar skulle kunna få besökarna att titta på budskapet. På Högevallsbadet fanns bra förutsättningar för att sprida budskap genom tv-skärmar. Stressade föräldrar kan dock ha svårt att ta till sig information när barnen har bråttom in på badet. 18

En tanke som dök upp under undersökningen är paradoxen att be badgästerna fokusera på viss information när man egentligen strävar efter att få dem att fokusera på sina barn. Budskapen som sker kring bassängerna bör därför vara korta och koncisa för att motverka detta. En annan metod som förvånansvärt få personer vill bli informerade på är sociala medier. Trots att många är mycket aktiva på dessa ställen. För att sprida information om badsäkerhet på sociala medier krävs det god kunskap i ämnet från badets sida eftersom information då ska konkurrera med väldigt mycket annat. Flera personer ville däremot bli informerad om badsäkerhet på respektive bads hemsida. Hemsida är förmodligen inte det bästa sättet att informera på eftersom inte alla faktiskt kollar hemsidan innan de besöker något av baden, men det är dock viktigt att faktiskt ha information just där för föräldrar som vill lära sig mer om badsäkerhet. Informationen är alltid aktuell vilket gör att baden inte behöver uppdatera den med jämna mellanrum. Slutsats Det är flera faktorer som påverkar när en person ska ta in ett visst budskap. Om budskapet upprepas, om personen är mätt och pigg, ett budskap består av konkreta ord, om budskapet är skrivet för att passa en viss målgrupp och budskapet består av en kombination mellan text och muntligt meddelande. Affischer, roll-up och muntligt meddelande i högtalarna är de effektivaste sätten att sprida information på enligt den undersökning som har gjorts. Kombinerar man dessa metoderna med varandra får man en mycket effektiv metod för att sprida information om vattensäkerhet. Affischer, roll-up och muntligt meddelande är dessutom det sättet som drygt 80-85% av besökarna vill bli informerade på. Problemet med dessa metoder är att informationen inte finns på andra språk än svenska. Broschyr och muntligt meddelande i kassan är de sämsta metoderna främst på grund av att många besökare inte passerar kassorna på väg in till badet. Alternativa metoder kan vara en obligatorisk film på väg in till badet eller informationsspridning via hemsida eller sociala medier. 19