Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.5 17 mars 2009 31 mars 2018

Innehå Vad är en Svanenmärkt städtjänst? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man? 4 Vad krävs för att bi Svanenmärkt 5 1 Generea krav 5 2 Krav på kemikaier 6 3 Krav på transport 9 4 Krav på avfa 11 5 Användning av mijömärkta produkter 12 6 Poängsammanstäning 14 7 Kvaitet 15 8 Etik/arbetsmijö och mijö/kvaitetsedning 16 Reger för Svanenmärkning av produkter och tjänster 19 Efterkontro 19 Hur änge gäer icensen 19 Nya kriterier 20 Ordförkaring 21 Biaga 1 Kontro, utbidning och vägedning, 4 sidor Biaga 2 Kemikaier i tjänsten Biaga 3 Kemikaier Biaga 5 Dokumentation för krav O14 Biaga 6 Innehåsämnen i icke mijömärkta kemikaier Biaga 7 Marknadsföring av Svanenmärkta städtjänster - borttagen biaga Biaga 8 Översättningsnycke GHS (Gobay Harmonised System) 076 Städtjänster, version 2.5, 9 november 2016 Detta är en översättning av ett originadokument på danska. Vid eventuea okarheter är det originadokumentet som är gäande. Adresser Nordiska Ministerrådet besutade 1989 att införa en friviig officie mijömärkning, Svanen. Nedanstående organisationer/företag driver Svanenmärkningen på uppdrag av respektive ands regering. För mer information se webbpatserna: Danmark Mijømærkning Danmark Fonden Dansk Standard Göteborg Pads 1 DK-2150 Nordhavn Te. +45 72 300 450 info@ecoabe.dk www.ecoabe.dk Sverige Mijömärkning Sverige AB Box 38114 SE-100 64 Stockhom Te. +46 8 55 55 24 00 info@svanen.se www.svanen.se Finand Mijömärkning Finand Box 489 FI-00101 Hesingfors Te. +358 9 61 22 50 00 joutsen@ecoabe.fi www.ecoabe.fi Norge Mijømerking Norge Henrik Ibsens gate 20 NO-0255 Oso Te. +47 24 14 46 00 info@svanemerket.no www.svanemerket.no Isand Norræn Umhverfismerking á Ísandi Umhverfisstofnun Suðurandsbraut 24 IS-108 Reykjavik Te. +354 5 91 20 00 ust@ust.is www.svanurinn.is Detta dokument får kopieras endast i sin hehet och utan någon form av ändring. Citat får göras om upphovsmannen Nordisk Mijömärkning omnämns.

Vad är en Svanenmärkt städtjänst? En Svanenmärkt städtjänst är en verksamhet som erbjuder sina kunder mijöanpassad rengöring. I den Svanenmärkta städtjänsten är förbrukningen av kemtekniska produkter åg och andeen mijöanpassade kemtekniska produkter hög. Mijöbeastningen i form av växthusgaser minimeras genom stränga krav på transporter och användning av soppåsar. Förutom detta ska städkvaiteten vara tifredsstäande och personaen ha rätt utbidning. Varför väja Svanenmärkning? Städföretag kan använda varumärket Svanen i sin marknadsföring. Svanenmärket har ett mycket stort erkännande och hög trovärdighet i Norden. Svanenmärket är ett kostnadseffektivt och enket sätt att kommunicera mijö arbete och mijöengagemang ti kunder. En mer mijöanpassad verksamhet ger ofta möjigheter ti minskade kostnader genom att ti exempe sänka förbrukningen av transport och rengöringsmede. En mer mijöanpassad drift förbereder städföretagen på framtida mijökrav. Mijöfrågor är kompexa och det kan ta ång tid att sätta sig in i specifika frågor. Svanenmärkningen kan ses som en vägedning i detta arbete. Svanenmärkningen innehåer inte bara mijökrav utan också kvaitetskrav eftersom mijö och kvaitet oftast går hand i hand. Det betyder att en Svanenicens också kan ses som en kvaitetsstämpe. Vad kan Svanenmärkas? Företag som erbjuder amän städning kan Svanenmärkas. Med amän städning avses uppgifter som krävs för att håa ett inomhusområde rent: regebunden städning och storstädning inkusive govunderhå, avfasinsaming etc. ingår i dessa uppgifter. Amän städning benämns i detta dokument endast städning. Speciastädning och fönsterputsning ingår inte i produktgruppen. Se förkaringar i kapitet Ordförkaring. Avgränsningen ger möjighet att uppnå Svanmärkning för städning som vänder sig ti privata konsumenter, företag och den offentiga sektorn. Detta gäer dessutom både städning som utförs av entreprenörer och städning som utförs i egen regi. Mijömärkningen avser endast hea tjänsten det innebär ti exempe att en utövare inte kan säja Svanenmärkt städning ti vissa kunder och åta övrig försäjning vara icke Svanenmärkt. Utövaren kan dock dea upp tjänsten i oika ekonomiska resutatenheter (ti exempe om städföretaget internt är indeat i avdeningar med separat bokföring, som ti exempe regionavdeningar eer kundkategoriavdeningar). I sådana fa ska namn på den eer de resutatenheter som ansökan gäer anges på ansökningsbanketten. Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 3 (22)

Hur söker man? Kriterierna för städtjänster består av en kombination av obigatoriska krav och poängkrav. De obigatoriska kraven markeras O + nummer och ska atid uppfyas. Poängkraven markeras med P + nummer. Den sökande ska skicka in en redogörese och dokumentation för varje poängkrav. För varje krav som uppfys ges en viss poäng. Poängen räknas ihop och för att få icens måste man uppnå en viss poängsumma. Kravdeen kan även användas som en checkista då varje krav föjs av kryssrutor, och, för om kraven uppfys. Symboer i texten För varje krav beskrivs hur kravet ska dokumenteras. Det finns också oika symboer som används för att underätta arbetet. Symboerna är: ( Skicka med Kravet kontroeras på pats ; Skicka med rutin i mijö- och kvaitetssäkringen Om kravet kräver en förkaring (t.ex. fotnoter), skrivs den direkt efter kravet, med kursiv text (förkarande text). Ansökan Ansökan skickas ti Nordisk Mijömärkning i det and där städföretaget ska bedrivas, se adresser på sidan 2. Ansökan består av en ansökningsbankett och dokumentation som visar att kraven i detta kriteriedokuments avsnitt 1 ti 8 uppfys. Ytterigare information och hjäp med ansökan finns tigängig på det aktuea andets webbpats. En Svanenmärkt städtjänst kan inte registreras i andra änder. På grund av den mijöbeastning det innebär att utföra tjänsten i ett and krävs det att tjänsten dokumenteras som om det var frågan om en het ny ansökan när man erbjuder tjänsten i ett annat and. Kontroeras på pats Innan en icens bevijas kontroerar Nordisk Mijömärkning på pats att kraven uppfys. Vid kontroen ska den sökande kunna uppvisa underag för beräkningar, origina ti inskickade intyg, mätprotoko, inköpsstatistik och iknande som styrker att kraven uppfys. Läs mer i biaga 1, avsnitt 1. Kostnader En ansökningsavgift tas ut i samband med att företaget söker icens. Utöver det tikommer en årsavgift baserad på den Svanenmärkta städtjänstens omsättning. Frågor Vid frågor, kontakta Nordisk Mijömärkning, se adress på sidan 2. Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 4 (22)

Vad krävs för att bi Svanenmärkt? Kriterierna för städtjänster består av krav på förbrukning av och innehå i kemtekniska produkter, transporter och avfasmängd. Dessa krav är i huvudsak satta ti enheten per m 2, viket är det sammanagda antaet kvadratmeter som städas om året. Dessutom stäs krav på uppföjning av städkvaiteten, administration, etik och utbidning av personaen. För att få Svanenicens krävs att: samtiga obigatoriska krav uppfys att man uppnår minst 16 poäng i poängkraven av 27 möjiga. Om utövaren inte har fordon som används vid städningen eer bara har fordon för andra ändamå än städning ska minst 13 poäng uppnås av 22 möjiga. Nordisk Mijömärkning har kontroerat på pats, se biaga 1, avsnitt 1. Beräkningar i kraven I de krav där den sökande ska sammanstäa siffror för årsförbrukning ska uppgifter från det senaste året eer för en period på minst tre månader användas. 1 Generea krav Obigatoriska krav O1 Städade kvadratmeter Den sökande ska beräkna anta städade kvadratmeter govarea per år. Om den sökande utöver städning erbjuder speciastädning och/eer andra tjänster ska dessa åtskijas från städningen vid beräkning av antaet städade kvadratmeter under året. Anta städade kvadratmeter beräknas utifrån uppgifter om städningsfrekvens och kvadratmeter i kontrakten. Se räkneexempe i biaga 1, avsnitt 2. Det finns två sätt att beräkna anta städade kvadratmeter på: 1) Utifrån uppgifter om städningsfrekvens och kvadratmeter i kontrakten. Se räkneexempe i biaga 1, avsnitt 2. 2) Utifrån anta produktionstimmar/årsarbeten: Anta städade kvadratmeter på ett år = anta årsarbeten x 297500 m 2 Antaet hetidsanstäda mutipiceras med ett schabonvärde för årsarbeten (en hetidsanstäd beräknas städa 297 500 m 2 på ett år). ( Underag samt beräkning av antaet städade kvadratmeter under året, Redogörese för beräkning av antaet städade kvadratmeter govyta under ett år, ej inberäknat eventuea ytor som inte omfattas i icensansökan. Uppfys kraven? Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 5 (22)

2 Krav på kemtekniska produkter Obigatoriska krav O2 Information om kemtekniska produkter För varje kemteknisk produkt ska föjande uppgifter finnas som ett minimum: Leverantörsbruksanvisning/säkerhetsdatabad En kort beskrivning av medets funktion och dosering, inkusive möjigheter för oika doseringsanordningar (pump, doseringspropp, måttbägare, injektorsystem, doseringsanäggning). Detta kan framgå av everantörsbruksanvisningen. ( Leverantörsbruksanvisning/säkerhetsdatabad för aa kemtekniska produkter och eventuet ytterigare information om funktion och dosering. Om utövaren har ett certifierat mijöednings- eer kvaitetssystem (ISO/ EMAS eer ikvärdigt) som täcker den städning som ska mijömärkas, behöver han inte sända in everantörsbruksanvisning eer produktinformation. Då är det tiräckigt att skicka in en kopia av certifikat samt kopia av den aktuea punkten i kvaitetssystemet som täcker ovanstående krav. Uppfys kraven? O3 Korrekt dosering För att säkra korrekt dosering ska aa medarbetare ha doseringsanordningar eer måttbägare ti hands vid städning. Detta ska vara en de av verksamhetens rutiner. ( Skicka in det avsnitt i rutinerna som visar att kravet uppfys. Kontroeras vid kontrobesök. O4 Förbrukning av kemtekniska produkter med över 640 μ (mikroiter)/m 2 En förbrukning av kemtekniska produkter på över 640 μ (mikroiter)/m 2 tiåts inte. Förbrukningen beräknas utifrån den totaa mängden rengöringsmede som används (inkusive vatten i produkten). Tvättmede för städföretagets egna tvättmaskiner ska också räknas in. Om tvättmede eer rengöringsmede anges i kg ska detta räknas om ti m med hjäp av uppgifter om densiteten på databad eer förpackning. Se exempe på rengöringsmede som räknas in i biaga 2. Kemtekniska produkter för speciastädning kan undantas från beräkningen. Kemtekniska produkter som hanteras av städföretaget för kundens räkning, utan att det direkt har med städtjänsten att göra, t.ex. påfyning av diskmede i kundens diskmaskiner, påfyning av handdiskmede för kundens räkning, handtvå på toaetter eer tösat vid snöröjning, räknas inte in. Tvättmede i puverform ska mutipiceras med 4 för beräkning av förbrukningen. ( Redovisning av tota förbrukning av rengöringsmede (inkusive tvättmede ti egna tvättmaskiner) per m 2. Ifyd biaga 3 kan användas (Går att få i eektronisk form från Nordisk Mijömärkning). Poängkrav Uppnådd poäng: P1 Förbrukning av kemtekniska produkter Förbrukas mindre än 140 μ kemtekniska produkter/m 2 städad area per år: 5 p Förbrukas mean 140-239 μ kemtekniska produkter/m 2 städad area per år: 4 p Förbrukas mean 240 339 μ kemtekniska produkter/m 2 städad area per år: 3 p Förbrukas mean 340-439 μ kemtekniska produkter/m 2 städad area per år: 2 p Förbrukas mean 440-539 μ kemtekniska produkter/m 2 städad area per år: 1 p Förbrukas mean 540-640 μ kemtekniska produkter/m 2 städad area per år: 0 p p ( Se O4 Förkaring av beräkning se O4 Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 6 (22)

Obigatoriska krav O5 Ande mijömärkta kemtekniska produkter Andeen mijömärkta kemtekniska produkter ska vara över 50 %. Andeen beräknas i voymprocent av tota mängd kemtekniska produkter som används per år. Se under O4 vika kemtekniska produkter som ska tas med i beräkningen av andeen mijömärkta kemtekniska produkter. En mijömärkt kemteknisk produkt har icens eer motsvarande för ett så kaat typ 1 mijömärkningssystem (enigt ISO -14024-standarder), (se biaga 1, avsnitt 3 för exempe). ( Redogörese för andeen mijömärkta kemtekniska produkter. Använd gärna biaga 3. (Går att få i eektronisk form från Nordisk Mijömärkning). Uppfys kraven? O6 Icke mijömärkta kemtekniska produkter, riskkassificering Kemtekniska produkter som inte är mijömärkta får inte vara kassificeringsskydiga enigt vad som anges i föjande tabe. Kemiska produkter som ingår i rengöringsservetter/ wet wipes omfattas också av detta krav. Kassificering Riskfraser enigt 67/548/EEC Mijöfarig RR50, R50/53 eer R51/53 med N R52, R53 eer R52/53 utan N CLP-förordning 1272/2008 Akut 1: H400 Kronisk 1, 2: H410, H411 Kronisk 3, 4: H412, H413 Mycket giftig Tx (T+ i Norge) Akut 1, 2: H330, H310, H300 STOT SE 1: H370 Giftig T Akut 2, 3: H301, H311, H330, H331 STOT SE 1: H370 STOT RE 1: H372 Häsoskadig Xn (Undantag: professionea produkter kan märkas R20, R21 och/eer R22 om förpackningen är utformad så att användaren inte kommer i kontakt med produkten) Xn med R42 eer Xi med R43 Carc med R40, R45 och/ eer R49 Akut 4: H332, H312, H302 STOT RE 2: H373 STOT SE 2: H371 Asp. Tox 1: H304 (Undantag: professionea produkter kan märkas Akut 4: H332, H312, H302 om förpackningen är utformad så att användaren inte kommer i kontakt med produkten.) Resp. Sens. 1: H334 Skin Sens. 1: H317 Kars 2: H351 Kars1A, 1B: H350 eer H350i Mutagent Mut med R46 och/eer R68 Muta 1B: H340 Muta 2: H341 Aergiframkaande Cancerframkaande Reproduktionstoxiskt Rep med R60, R61, R62, R63 och/eer R64 Rep 1A: H360 Rep 1B: H360 Rep 2: H361 Lact: H362 R50: Mycket giftigt för vattenevande organismer, R50/53: Mycket giftigt för vattenevande organismer, kan orsaka skadiga ångtidseffekter i vattenmijön, R51/53: Giftig för vattenevande organismer, kan orsaka skadiga ångtidseffekter i vattenmijön, R52: Skadigt för vattenevande organismer, R53: Kan orsaka skadiga ångtidseffekter i vatten mijön, R52/53: Skadigt för vattenevande organismer, kan orsaka skadiga ångtidseffekter i vattenmijön, R20: Farigt vid inandning, R21: Farigt vid hudkontakt, R22: Farigt vid förtäring, R42: Kan ge aergi vid inandning, R43: Kan ge aergi vid hudkontakt, R40: Misstänks kunna ge cancer, R45: Kan ge cancer, R49: Kan ge cancer vid inandning, R46: Kan ge ärftiga genetiska skador, R60: Kan ge nedsatt fortpantningsförmågan, R61: Kan ge fosterskador, R62: Möjig risk för nedsatt fortpantningsförmågan, R63: Möjig risk för fosterskador, R64: Kan skada spädbarn under amningsperioden, R68: Möjig risk för bestående häsoskador. Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 7 (22)

Kassificeringen gäer i enighet med direktiv 67/548/EES och 1999/45/EG med senare ändringar och justeringar eer GHS (Gobay Harmonised System). Vid övergång ti GHS (Gobay Harmonised System) kan kravet på kassificering av produkten räknas om efter tabeen i biaga 8. Observera att tiverkaren av råvaran/produkten är ansvarig för kassificeringen. Desinfektionsmede ska uppfya ovanstående krav. Undantag: Kvaternära ammoniumsat när det gäer mijöfarighet. ( Produktens säkerhetsdatabad i enighet med gäande agstiftning i ansökarandet, t.ex. i biaga II i REACH (Föreskrift 1907/2006/EG). Om produkten är märkt med R20, R21 och/eer R22 (Akut 4: H332, H312, H302) ska en beskrivning av förpackningens utformning bifogas. Biaga nr O7 Ej mijömärkta kemtekniska produkter, ej tiåtna ämnen Föjande ämnen får inte ingå 1 i produkten: Reaktiva korföreningar, exempevis natriumhypokorit. Undantag: Reaktiva korföreningar kan användas om myndigheterna föreskriver detta samt vid desinfektion av simbassänger. Kororganiska föreningar Undantag: Kvaterära ammoniumsat kan användas på ytor där detta är nödvändigt för att förhindra mikrobioogisk tiväxt (t.ex. en bastu). Argumentation för ytor där bensakoniumkorid används ska bifogas. Akyfenoetoxyater (APEOs) samt derivat av APEO Linjära akybensensufonater (LAS) EDTA, DTPA och NTA Siver-nanopartikar Perfuorerade och poyfuorerade akyerade föreningar (PFAS) Metydibromo Gutaronitrie (MG) Optiskt bekmede Kemiska produkter som ingår i rengöringsservetter/ wet wipes omfattas också av detta krav. 1 Som ingående ämne räknas aa ämnen i produkten, även tisatta additiver i råvarorna (t.ex. konserveringsmede och stabiisatorer), dock inte föroreningar från råvaruproduktionen. Som föroreningar räknas rester från råvaruproduktionen, vika ingår i sutprodukten i koncentrationer under 0,010 % (100 ppm). Som förorening räknas dock inte ämnen som tisatts en råvara eer produkt medvetet och med ett syfte oavsett mängd. ( Ifyd och undertecknat intyg, biaga 6. ( Vid användning av kemtekniska produkter med bensakoniumkorid: Städföretaget ska skicka beskrivning av de ytor där produkten används. Poängkrav P2 ( Se O5 Mijömärkta kemtekniska produkter Är andeen mijömärkta kemtekniska produkter mer än 95 voymprocent: 5 poäng Är andeen mijömärkta kemtekniska produkter mean 86-95 voymprocent: 4 poäng Är andeen mijömärkta kemtekniska produkter mean 76-85 voymprocent: 3 poäng Är andeen mijömärkta kemtekniska produkter mean 66-75 voymprocent: 2 poäng Är andeen mijömärkta kemtekniska produkter mean 55-65 voymprocent: 1 poäng Är andeen mijömärkta kemtekniska produkter mindre än 55 voymprocent: 0 poäng Uppnådd poäng: p Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 8 (22)

P3 Koncentrerade produkter Är mer än 30 voymprocent av städkemikaierna koncentrerade produkter tideas 1 poäng. Är mer än 50 voymprocent av städkemikaierna koncentrerade produkter tideas 2 poäng. Koncentrerade städkemikaier innehåer min. 30 % aktivt innehå. Procenten räknas som viktprocenten av aktiva ämnen i den kemtekniska produkten. Redovisningen görs utifrån uppgifter på städkemikaiernas databad. Om databadet anger innehåsämnen i interva räknas det aktiva innehået som ägsta koncentration i intervaen. De kemtekniska produkter som omfattas av beräkningen av voymprocenten städkemikaier återfinns under O4. ( Sammanstäning av andeen koncentrerade produkter i städföretaget. p Biaga nr 3 Krav på transport Om utövaren inte har fordon som används vid städningen stäs inga transportkrav. Obigatoriska krav O8 Andeen Euronorm IV-fordon Andeen Euronorm IV-biar ska vara minst 95 % av det totaa antaet fordon. Aternativt ska minst 95 % av verksamhetens samade körsträcka per år ske med fordon som uppfyer kraven för Euronorm IV. Kravet omfattar utövarens egna och easade personbiar och varubiar som används för körning i samband med städning. Fordon som används av arbetsedare, driftsedare, städassistenter, panerare, inspektörer etc. omfattas atså av kravet. Euronorm IV-personbiar uppfyer utsäppskrav som bev obigatoriska i EU 2006-01-01. För varubiar trädde Euronorm IV i kraft 2007-01-01. Ett fordon märkt som Euronorm V eer VI uppfyer också kraven för Euronorm IV. Edrivna biar igger utanför denna beräkning. Hybridbiar ska eva upp ti Euronorm IV-kravet. Information om vika biar som är Euronorm IV finns på: Danmark: http://www.fstyr.dk/sw22275.asp. Sverige: www.konsumentverket.se under biar och under: Biar, bränseförbrukning och vår mijö. I Sverige kaas de mijökass 2005 eer mijökass hybridbiar. ( Dokumentation för fordon som uppfyer Euronorm IV, antingen i form av intyg från tiverkaren eer i form av information från officiea redovisningar av Euronormen för fordonet. ( Beräkning av ande Euronorm IV-fordon av det totaa antaet fordon som används vid städning. Aternativt, en beräkning av ande körda km/år i fordon som uppfyer Euronorm IV, baserad på dokumentation för anta körda kiometer i varje fordon. Edrivna biar räknas inte in. ( Offentig registrering som visar fordonets produktionsår. Uppfys kraven? O9 Maxima förbrukning av drivmede för transport Den totaa förbrukningen av drivmede för transport får inte överstiga 9,0 /100 km eer 0,75 m/m 2. Dock får städföretag där mer än 80 % av kunderna har en städarea på under 200 m 2 ha en tota förbrukning av drivmede för transport på upp ti 1,00 m/m 2. Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 9 (22)

Kraven ovan gäer för bensin och diese. Nordisk Mijömärkning kan godkänna omräkningsfaktorer för andra drivmede (t.ex. gas) om de kan dokumenteras. Kravet omfattar utövarens egna och easade personbiar och varubiar som används för körning i samband med städning. Fordon som används av arbetsedare, driftsedare, städassistenter, panerare, inspektörer etc. omfattas atså av kravet. Förbrukning i m/m 2 : Den totaa åriga förbrukningen av drivmede för transport per städad m 2. Förbrukning i /100 km är tota förbrukning av drivmede för transport per redovisade anta körda km. Amänna uppgifter från bitiverkaren om biens drivmedesförbrukning är inte tiräckigt. ( Beräkning som vid poängkrav för transport. Se nedan. Biaga nr Poängkrav: Den sökande ska väja att använda något av kraven P4 eer P5 och kan endast använda poängbidrag från ett av dem ti den totaa poängsumman. Kravet omfattar utövarens egna och easade personbiar och varubiar som används för körning i samband med städning. Fordon som används av arbetsedare, driftsedare, städ assistenter, panerare, inspektörer etc. omfattas atså av kravet. Uppnådd poäng: P4 Drivmedesförbrukning för transport A: För städföretag som har över 80 % kunder med en städarea under 200m 2 gäer föjande krav: Är drivmedesförbrukningen för transport (m/m 2 ) under 0,20: 5 p Är drivmedesförbrukningen för transport (m/m 2 ) mean 0,20-0,39: 4 p Är drivmedesförbrukningen för transport (m/m 2 ) mean 0,40-0,59: 3 p Är drivmedesförbrukningen för transport (m/m 2 ) mean 0,60-0,79: 2 p Är drivmedesförbrukningen för transport (m/m 2 ) mean 0,80 0,90: 1 p p B: För aa andra städföretag gäer föjande krav: Är drivmedesförbrukningen för transport (m/m 2 ) under 0,15: 5 p Är drivmedesförbrukningen för transport (m/m 2 ) mean 0,15-0,29: 4 p Är drivmedesförbrukningen för transport (m/m 2 ) mean 0,30 0,44: 3 p Är drivmedesförbrukningen för transport (m/m 2 ) mean 0,45 0,59: 2 p Är drivmedesförbrukningen för transport (m/m 2 ) mean 0,60 0,70: 1 p Vid dokumentation av inköp av drivmede med bioetanoinnehå över 80 % kan det inköpta bioetanodrivmedet räknas om ti m drivmede per m 2 enigt kravnivåerna med föjande omräkningsforme: X*0,7 = Y Där X = iter inköpt drivmede med bioetanoinnehå över 80 % Och Y = iter omräknat drivmede, som reateras ti kravet. Nordisk Mijömärkning kan godkänna andra omräkningsfaktorer för andra drivmede om de kan dokumenteras. Förbrukning i m/m 2 : Tota årig förbrukning av drivmede för transport per städad m 2. ( För A: Redovisning som visar att andeen kunder med en städarea på under 200 m 2 är över 80 %. ( För både A och B: Beräkning av tota årig förbrukning av drivmede för transport per städad m 2. ( Vid användning av aternativa drivmede ska dokumentation för den inköpta mängden och koncentrationen av dessa aternativa drivmede skickas in. Förbrukningen av Svanenmärkta drivmede ska dokumenteras. Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 10 (22)

P5 Drivmedesförbrukning Är drivmedesförbrukningen för transport (/100 km) under 5,0: 5 p Är drivmedesförbrukningen för transport (/100 km) mean 5,0 5,9: 4 p Är drivmedesförbrukningen för transport (/100 km) mean 6,0 6,9: 3 p Är drivmedesförbrukningen för transport (/100 km) mean 7,0 7,9: 2 p Är drivmedesförbrukningen för transport (/100 km) mean 8,0 8,5: 1 p Kraven ovan gäer för bensin, diese och bioetano. Nordisk Mijömärkning kan godkänna andra omräkningsfaktorer för andra aternativa drivmede som inte baseras på fossia bränsen om de kan dokumenteras. Förbrukning är tota förbrukning av drivmede för transport per redovisade anta körda km. Amänna uppgifter från bitiverkaren om biens drivmedesförbrukning är inte tiräckigt. ( Beräkning av den totaa åriga förbrukningen av drivmede per körda 100 km. ( Vid användning av aternativa drivmede ska dokumentation för den inköpta mängden och koncentrationen av dessa aternativa drivmede skickas in. p 4 Krav på avfa Poängkrav P6 Påsar Sökanden ska beräkna mängden använda påsar ti sophinkar och papperskorgar i miigram (mg) per anta städade kvadratmeter (m 2 ) under året och mängden tideas sedan poäng enigt nedan: Förbrukas under 50 mg påsar per m 2 : 4 p Förbrukas mean 50 99 mg påsar per m 2 : 3 p Förbrukas mean 100-149 mg påsar per m 2 : 2 p Förbrukas mean 150-200 mg påsar per m 2 : 1 p Förbrukas över 200 mg påsar per m 2 : 0 p Sopsäckar ti sopvagnar räknas inte med. Om sökanden endast har uppgifter om antaet använda ruar kan vikten beräknas utifrån ett genomsnittigt anta påsar per rue. Om sökanden har pastpåsar men saknar uppgift om vikt per påse räknas med en vikt på 10 gram per pastpåse. Om sökanden har en eer fera kunder där ansvaret för tömning av sophinkar inte ingår i städtjänsten eer om städföretaget inte har något infytande över vika påsar kunden använder (de tömmer enbart sophinken) ska förbrukningen av soppåsar hos denna kund inte räknas in. Dock ska det anta m 2 som städas hos denna kund också dras ifrån i beräkningen av förbrukningen av soppåsar. ( Beräkning av den åriga förbrukningen av påsar per städad kvadratmeter. p P7 Avfassortering hos städföretaget Om städföretaget har sopsortering i minst 5 fraktioner i egen regi tideas 1 poäng. Med egen regi avses det avfa som städföretaget sjäv skapar, t.ex. på deras egna kontor eer avfa som skapas där man städar, t.ex. i form av tomma förpackningar och utsitna dukar. ( Avfaspan för städföretag som visar sortering och efterföjande hantering av avfa. Kontroeras vid kontrobesök. p Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 11 (22)

5 Användning av mijömärkta produkter P8 Inköp av mijömärkta produkter (max 3 poäng kan uppnås i detta krav) Mjukpapper Minst 90 % av mjukpappret (köksruar/hushåspapper, pappershanddukar och toaettpapper) hos kunden är mijömärkt: 0,5p Gäer när företaget ansvarar för inköp och påfyning av mjukpappret hos kunden. ( Översikt över städföretagets inköp av mijömärkt mjukpapper (ange everantör och mijömärke). Beräkning av andeen mijömärkt mjukpapper i förhåande ti den totaa mängden mjukpapper som städföretaget evererar ti kunder. Tyghandduksruar Minst 50 % av tyghandduksruarna hos kunderna är mijömärkta: 0,5 p Gäer när företaget ansvarar för hantering av tyghandduksruar hos kunden. ( Översikt över städföretagets hantering av mijömärkta tyghandduksruar (ange everantör och mijömärke). Beräkning av andeen mijömärkta tyghandduksruar i förhåande ti den totaa mängden tyghandduksruar som städföretaget hanterar för kunder. Två 100 % av tvåen på kundernas toaetter är mijömärkt: 0,5p Gäer när företaget ansvarar för inköp och påfyning av två hos kunden. ( Översikt över städföretagets inköp av mijömärkt två (ange everantör och mijömärke). Beräkning av andeen mijömärkt två i förhåande ti den totaa mängden två som städföretaget evererar ti kunder. Kopieringspapper Minst 90 % av kopieringspappret är mijömärkt: 0,5p Kopieringspappret köps in ti kontorsdriften hos städföretaget. ( Faktura eer beskrivning som visar hur stor de av det inköpta kopieringspappret som är mijömärkt. p Tvättmaskiner Minst 50 % av städföretagets egna tvättmaskiner är mijömärkta: 1p Städföretaget tvättar sina städverktyg, som dukar och moppar i egen tvättmaskin. Kontroeras vid kontrobesök. Arbetskäder Minst en uppsättning av de inköpta arbetskäderna för personaen (som städar) är mijömärkt: 0,5p ( Faktura eer beskrivning som visar att minst en uppsättning av den inköpta koektionen är mijömärkt. Dukar och moppar Minst 70 % av de dukar och moppar som används hos kunden är mijömärkta: 0,5p ( Faktura eer beskrivning som visar hur stor de av dukar och moppar som är mijömärkta. Biaga nr Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 12 (22)

Drivmede för fordon Minst 50 % av inköpt drivmede för fordon är mijömärkt: 0,5p ( Faktura eer beskrivning som visar hur stor de av det inköpta drivmedet som är mijömärkt. Andra produktgrupper Minst 50 % mijömärkta produkter inom andra produktgrupper är mijömärkta*: 0,5 p per produktgrupp max 1 poäng *Man kan inte få poäng i P8 för produkter som redan har gett fördear i andra poängkrav. Här avses mijömärkta rengöringskemikaier som ger poäng i P2. Med mijömärkt avses produkter (varor och tjänster) som är märkta med Svanen, EU-bomman och Bra Mijöva. Ett mijömärke föjer den internationea standarden för mijömärkningssystem, ISO 14024, och går under beteckningen Typ 1-märkning. P9 Inköp av mijömärkta tjänster (Max: 2p kan uppnås i detta krav) Tvätteri 100 % av extern tvätteritjänst som köps in ska vara mijömärkt: 1p ( Faktura eer beskrivning som visar att den inköpta tvätteritjänsten är mijömärkt. Bitvätt Minst 50 % av bitvättarna ska vara mijömärkta: 1p Gäer underhå av städföretagets bipark. ( Faktura eer beskrivning som visar hur stor de av företagets totaa bitvätt de mijömärkta bitvättarna täcker. Trycksaker 100 % av trycksakerna som bestäs från tryckerier ska vara mijömärkta: 0,5 p Gäer för aa trycksaker som städföretaget bestäer hos externa tryckerier ( Faktura eer beskrivning som visar hur stor de av företagets totaa trycksaker som är mijömärkta. p Annat 0,5 p per tjänst max 1 poäng Med mijömärkt avses produkter (varor och tjänster) som är märkta med Svanen, EU-bomman och Bra Mijöva. Ett mijömärke föjer den internationea standarden för mijömärkningssystem, ISO 14024, och går under beteckningen Typ 1-märkning. Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 13 (22)

6 Poängsammanstäning Ansökningspoäng Möjig maxpoäng Förbrukning av kemtekniska produkter (överför poäng från P1) Ande mijömärkta kemtekniska produkter (P2) Koncentrerade produkter (P3) Transport (drivmedesförbrukning) (P4, P5) Avfa, påsar (P6) Avfassortering (P7) Användning av mijömärkta produkter (P8) Inköp av mijömärkta tjänster (P9) p Max 5 p p Max 5 p p Max 2 p p Max 5 p p Max 4 p p Max 1 p p Max 3 p p Max 2 p Totat p Max 27 p För att uppfya kraven: Med transport: 16 poäng, utan transport: 13 poäng Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 14 (22)

7 Kvaitet O10 System för uppföjning av städkvaitet Utövaren ska ha ett system för uppföjning av städkvaiteten som ger objektiva och reproducerbara resutat. Objektivitet och reproducerbarhet kan ti exempe uppnås om kund och utövare är överens om kvaitetsnivån och det bedömda resutatet. Som minimikrav gäer att utövaren ska utarbeta föjande (skriftigt): Kvaitetspoicy, inkusive uppgifter om hur kvaiteten på arbetet avtaas och hur uppföjningen av resutatet genomförs Rutiner för styrning och kontro Rutiner för att ta fram inspektionsrapporter Om utövaren har ett system för bedömning av städkvaiteten i enighet med den nordiska standarden INSTA800 Städkvaitet mätsystem för bedömning av städkvaitet är detta krav uppfyt. ( Skriftig kvaitetspoicy, skriftiga rutiner och eventuea formuär som används vid kvaitetskontroen. Uppfys kraven? O11 Skriftiga arbetsbeskrivningar Utövaren ska ta fram skriftiga arbetsbeskrivningar. De ska täcka de uppgifter som omfattas av tjänsten. För de vanigaste städuppgifterna ska det finnas en arbetsbeskrivning som exempevis kan innehåa de uppgifter som nämns nedan. Beskrivningen ska vara utformad så att den inte förhindrar variation i arbetet: beskrivning: kort beskrivning av arbetsuppgiften (t.ex. städning i korridor, städning av toaett osv.) kvaitet: specificering av avtaad kvaitet (om ingen kvaitet avtaats anges ingen kvaitet avtaad ) frekvens: hur ofta uppgiften ska utföras (t.ex. varje dag, varje vecka, varje år osv.) eer att avtaad kvaitet ska uppnås städobjekt: vika ytor i rummet som ska rengöras (t.ex. gov, väggar, inventarier osv.) aktuea metoder: beskrivning av metoder och viken utrustning, vika maskiner och kemtekniska produkter som är aktuea (fera aternativ kan vara aktuea och medarbetare väjer b.a. beroende på nedsmutsning) Utövaren ska spara och kunna uppvisa nya och förändrade skriftiga uppgifter för Nordisk Mijömärkning. Om utövaren har ett certifierat mijöedningssystem (ISO eer EMAS) som täcker den städning som ska mijömärkas kan kravet vara uppfyt genom detta system. ( Skriftiga arbetsbeskrivningar och kemikaieinformation. ( Om utövaren har ett certifierat mijöedningssystem ska kopia av certifikatet samt en kopia av de avsnitt i systemet som täcker arbetsbeskrivningar skickas in. Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 15 (22)

Uppfys kraven? O12 Kundinformation Om kunden så önskar ska utövaren tihandahåa information om hur mijöbeastningen i samband med städning kan minskas. Informationen kan ges i form av skriftigt materia, uppysningar på utövarens hemsida, kurs för reevanta personer hos kunden eer i annan form. Se vad denna information kan handa om i Biaga 1 avsnitt 4. Städföretaget ska erbjuda kunderna att ansvara för avfassorteringen och föreså reevanta avfasfraktioner som kunden ska sortera i. ; Beskrivning av hur informationen förmedas och en redogörese av de viktigaste eementen i kundinformationen. 8 Etik/arbetsmijö och mijö/kvaitetsedning O13 Myndighetskrav Utövaren ska se ti att agstiftningen, inkusive bestämmeser rörande arbetsmijö- och säkerhet, hygien och häsa, föjs. Om kravet inte uppfys kan Nordisk Mijömärkning säga upp icensen. ( Undertecknad ansökningsbankett. O14 Etiska krav Den sökande ska uppfya kraven nedan: Vara moms- och arbetsgivaravgiftsregistrerad och (i Finand) vara förskottssuppbördsregistrerade Företaget ska inte igga efter med betaningen av skatter och avgifter Har en överenskommese och/eer tecknat koektivavta med ett fackförbund för sina medarbetare Företagets bokföring ska vara godkänd av revisor Om städföretaget inte föjer rekommendationer och besut som påäggs företaget av kompetenta organ, som arbetsrätten, skijedomsto eer Amänna Rekamationsnämnden, Finska: Konsumentverket) kan Nordisk Mijömärkning dra in icensen. Ha syniga namnskytar eer företagskort/personkort på aa medarbetare så att kunden kan se vem det är som utför tjänsten. Om den sökande använder underentreprenörer ti dear av städföretaget eer har vikarier som utför mer än 30 % av städarbetet gäer föjande: Underentreprenören eer bemanningsföretaget ska ha en överenskommese och/eer ha tecknat koektivavta med ett fackförbund för sina medarbetare Underentreprenören eer bemanningsföretaget ska vara moms- och arbetsgivaravgiftsregistrerade Städningen ska utföras av underentreprenörens egen persona. Underentreprenören får inte hyra in en annan underentreprenör. ( Biaga 5 Dokumentation för krav O14 Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 16 (22)

Uppfys kraven? O15 Utbidning av persona Utövaren ska ha en pan for utbidning av sin persona med utgångspunkt i föjande grundäggande ämnen: Introduktion ti mede, metoder, utrustning och maskiner. Orientering i avfashantering. Introduktion ti häsa, säkerhet och mijö. Utbidning i mijövänig körning för reevant persona, t.ex. inspektörer, driftsedare och städassistenter med mycket dagigt körande mean kunder. I utbidningspanen ska anges må för när utbidningen ska vara genomförd och vika personagrupper som ska genomgå den. I panen för utbidning av nyanstäda ska det framgå hur snart efter anstäningen utbidningen ska vara genomförd. Det ska också finnas en kortfattad beskrivning av vad utbidningen/utbidningarna innehåer. Panagd utbidning kan vara kortare för personer som redan har en städutbidning eer praktisk erfarenhet inom städföretaget. Om utövaren använder vikarier ti mer än 30 % av den Svanenmärkta städtjänsten ska utövaren försäkra sig om att vikariepersonaen också har en reevant utbidningsnivå. Rekommendationerna från EFCI och UNI-Europa angående utbidningsämnen kan användas. Se Biaga 1 avsnitt 5. ( Utbidningspan. ( Redovisning av användning av vikarier för det Svanenmärkta städföretaget. Om den igger över 30 % ska utbidningspanen innehåa en beskrivning av på viket sätt också vikariepersonaens utbidning är tifredsstäande. O16 Kvaitetsedningskrav på utövaren A. Licensinnehavaren ska ta fram en beskrivning av organisationsstrukturen i städföretaget. Här ska en kontaktperson som ansvarar för kontakten med Nordisk Mijömärkning anges. B. Utövaren ska genom rutiner eer instruktioner i ett kvaitetssystem säkerstäa: att kraven i mijömärkningskriterierna uppfys. Framför at när det gäer ändringar som är reevanta för icensen, rekamationer och avvikeser. att systemet för kvaitetskontro (städkvaitet) för den mijömärkta tjänsten också i framtiden stämmer överens med den inskickade informationen. Ytterigare beskrivning finns i biaga 4. Kvaitetssystemet kan med förde vara en de av ett redan etaberat system hos städföretaget. Det ska omfatta föreskrifterna i detta krav och ska anges i biaga 4. ( Beskrivning av organisationsstrukturen i företaget/organisationsdiagram, inkusive underentreprenörer och everantörer som utför arbete för det Svanenmärkta städföretaget. ( Ifyd biaga 4. Om företaget redan har etaberat ett system där ovanstående krav uppfys kan detta användas. Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 17 (22)

Uppfys kraven? O17 Årsredovisning Det ska finnas rutiner för att ta fram en årig redovisning av förbrukningen i städföretaget. Det är atid den senaste årsredovisningen som igger ti grund för att kriterierna uppfys. Årsredovisning ska som minst innehåa uppysningar som krävs som dokumentation i mijökraven för Svanmärkningen av Städtjänster, se exempe i biaga 4, avsnitt 4. Den sökande ska skicka in den ifyda årsredovisningen vid ansökningstifäet och därefter ska den finnas tigängig hos icensinnehavaren under icensens gitighetstid. Om årsredovisningen visar att förhåandena har förändrats hos utövaren när det gäer uppfyandet av kriterierna ska Nordisk Mijömärkning kontaktas. Se O16 angående ändringar och avvikeser. Nordisk Mijömärkning kan senare be om att få se årsredovisningarna i samband med kontrobesök eer rekvirera dem i samband med efterkontro. Dokumentationen ska sparas under icensen hea gitighetstid. Om utövaren har ett certifierat mijöedningssystem (ISO eer EMAS) som täcker den städning som ska mijömärkas kan uppgifter från en mijögenomgång eer mijöredogörese användas som journa. Detta gäer om sättet att redovisa uppgifter är detsamma som i kriterierna för Svanenmärkta städtjänster. Detsamma gäer om företaget har en grön bokföring eer iknande. I Sverige och Finand kaas den gröna bokföringen för mijörapporter. I Norge finns mijöuppgifter i företagens årsredovisningar. Mijörapporter från norska MILJØFYRTÅRNBEDRIFTER godkänns. ; Rutin för att utarbeta årsredovisning. Om utövaren har ett certifierat mijöedningssystem ska en kopia av certifikatet skickas in. Vid kontrobesök kontroeras att dokumentation för uppgifter ti årsredovisning journaförs. O18 Dokumentation av Svanens krav Samtiga dokument som gäer Svanenicensen ska finnas tigängiga hos icensinnehavaren. Kontroeras vid kontrobesök. O19 Marknadsföring Kravet är borttaget enigt besut av Föreningsstyresen den 17 november 2014. Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 18 (22)

Reger för Svanenmärkning av produkter och tjänster Mer information om reger, avgifter och grafiska riktinjer finns på http://www. svanen.se/for-foretag/ladda-ner/regeverk/ Efterkontro Nordisk Mijömärkning kan kontroera att städtjänsten uppfyer Svanens krav även efter att icens har bevijats. Det kan t.ex. ske genom besök på pats eer genom att uppmana utövaren att skicka in den senaste årsredovisningen. Efterkontro kan omfatta aa krav i kriteriedokumentet och genomförs i större eer mindre omfattning. Visar det sig att städtjänsten inte uppfyer kraven kan icensen dras in. Hur änge gäer icensen Nordisk Mijömärkning faststäde kriterierna för Städtjänster den 17 mars 2009 och de gäer ti och med den 30 juni 2012. På Sekretariatsedarmötet den 17 september 2009 besutades om en ändring i O8. Den nya versionen heter 2.1. På Sekretariatsedarmötet den 11 maj 2011 besutades att föränga kriteriernas gitighetstid med två år. Den nya versionen heter 2.2 och är gitig ti och med den 30 juni 2014. På den Nordiska Mijömärkningsnämndens möte den 9 oktober 2012 besutades om precisering och justering av krav O6, O7, O8, P5, P7 och O16. Samtidigt besutades om en förängning av kriterierna med två år. Den nya versionen heter 2.3 och är gitig ti 30 juni 2016. Den Nordiska kriteriegruppen besutade den 17 mars 2015 om en förängning av kriterienas gitighetstid med 1 år och 4 månader. Den 17 november 2014 besutade Föreningsstyresen att krav O19 Marknadsföring ska tas bort. Den nya versionen heter 2.4 och är gitig ti 31 oktober 2017. Den Nordiska Mijömärkningsnämnden besutade den 9 november 2016 att föränga kriterierna med 5 månader ti och med 31 mars 2018. Den nya versionen heter 2.5. Mijömärkningsicensen gäer så änge kriterierna uppfys och ti dess kriterierna sutar gäa. Kriterierna kan förängas eer justeras. I de faen förängs icensen automatiskt och icensinnehavaren meddeas. Senast ett år innan kriterierna sutar gäa ska Nordisk Mijömärkning meddea vika kriterier som ska gäa efter kriteriernas sista gitighetsdatum. Licensinnehavaren erbjuds då möjighet att förnya icensen. Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 19 (22)

Nya kriterier I kommande kriteriegeneration kommer Nordisk Mijömärkning att utvärdera kravnivåerna inom: Kemtekniska produkter och användning av dem Energiförbrukning och transport Avfasmängder Nordisk Mijömärkning ska också undersöka möjigheten att kräva att icensinnehavaren ska erbjuda parfymfri städning. Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 20 (22)

Ordförkaring Att håa städat Storstädning Inomhusområden Inventarier Kemtekniska produkter Kunden Leverantören Maskiner Regebunden städning Tibehör och utrustning Att håa fritt från smuts. (D: Hovedrengøring, N: Periodisk rengjøring, FI Perussiivous). Städuppdrag som inte utförs regebundet och inte ika ofta som regebunden städning. Arbetsuppgifter som ingår i storstädning är ti exempe städning av innertak och väggar samt underhå av gov. Ytor på inventarier och gov-, vägg- och takfasta ytor och byggnader och fortskaffningsmede. Möber och inredning och andra större föremå som inte är de av byggnaden eer fortskaffningsmedet, t.ex. bord, stoar, papperskorgar, ampor inkusive nedhängande takampor, sanitet, vitvaror, amegardiner, persienner, eement, skrivtavor och krithåare, fyttbara skijeväggar, hyor, skåp, tavor, ösa spegar och fönsterkarmar. Samingsbegrepp för fytande eer fasta rengöringsmede, produkter för städning och mede som används för tvätt/rengöring och underhå av tibehör och utrustning. I tabeen i Biaga 2 Kemtekniska produkter i tjänsten ges exempe på de mede vi betraktar som kemtekniska produkter, som hör ti tjänsten. Den person, det företag eer den offentiga enhet som anitar servicetjänsten. Ofta skrivs ett kontrakt mean kunden och utövaren där uppgifterna specificeras och kvaitetsnivån avtaas. Det företag, den avdening inom företaget eer den enhet inom offentig sektor som utför städningen. Aa maskiner som används ti städning, inkusive ti exempe dammsugare, skur- och poermaskiner, kombinationsmaskiner, mattvättmaskiner. (N: Regemessig renhod, D: Regebunden städning, FI: Yäpitosiivous). Städning som utförs regebundet och ofta (från dagigen och upp ti en gång i månaden). Aa hjäpmede, bortsett från maskiner och kemtekniska produkter, som används ti städning och ättare underhå, inkusive ti exempe dukar, moppar, kvastar, spänner, städvagnar. Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 21 (22)

Anta städade m 2 per år: Servicemedarbetare Speciastädning Smuts Utövaren Underhå Basen för fera indikatorer i detta dokument. Det innebär att Nordisk Mijömärkning anger t.ex. förbrukning av kemtekniska produkter och avfasbidning i förhåande ti denna enhet. Den grundar sig på att branschen beräknar städningen per kvadratmeter i sina kontrakt. Beräkning av anta städade kvadratmeter under året sker enigt beskrivningen i Biaga 1, avsnitt 2. Är den person som utför den konkreta städuppgiften. Föjande typer av städning betraktar Nordisk Mijömärkning som speciastädning: Saneringsarbete (t.ex. av mögesvamp och asbest), städning efter oyckor (som översvämning och brand), städning av ventiationskanaer, städning av industriea produktionsokaer (som renrum, produktionsokaer i ivsmedes- och antbruksindustri), byggstädning (som amän byggstädning och avsutande byggstädning), städning av renrum eer operationssaar, om särskida städprodukter krävs. Föroreningar som reducerar användarvärdet av de nämnda ytorna. Det företag, den avdening inom företaget eer den enhet inom offentig sektor som utför städningen. Service där uppdraget består i att behanda govytan (ti exempe poishbehanding) med syfte att upprätthåa ytans smutsavvisande förmåga, bankhet, stegsäkerhet och/eer antistatiska egenskaper. Ytbehanding som ger en mer vidhäftande beäggning, som ti exempe måning och ackering, räknas inte som underhå. Svanenmärkning av Städtjänster 2.5 22 (22)

Biaga 1 Kontro, utbidning och vägedning, 4 sidor 1 Kontro Mijömärkningsorganisationen genomför kontroer i enighet med Reger för nordisk mijömärkning av produkter. Det innebär att ansökningsmateriaet kontroeras med avseende på dokumentationsanvisningarna för varje krav. Det genomförs även kontrobesök hos utövaren och/eer på arbetspatsen, där ansökningsdokumentationen jämförs med observerade förhåanden. Dessutom genomförs efterkontro i oika omfattning (se nedan). Vid kontrobesök kan det i amänhet handa om att kontroera föjande: dokumentation för årsredovisningen (se band annat krav 017 och Biaga 4 Amänna krav hos utövaren rutiner och instruktioner hos utövaren för att säkra att mijömärkningskraven efterevs att kemikaierna på enskida arbetspatser överensstämmer med dem som angivits i ansökan vid besök på enskida arbetspatser kontroeras att det finns kemikaieuppgifter, doseringsanordningar och arbetsbeskrivningar Föjande dokumentation ska arkiveras hos icensinnehavaren under icensperioden och ska kunna uppvisas för Nordisk Mijömärkning vid efterkontro hos icensinnehavaren och i samband med behanding av ansökan: Kopia av hea ansökan. Fakta/beräkningsunderag för den dokumentation som skickats in i samband med behanding av ansökan. Journaer över panerade ändringar och oförutsedda avvikeser. Samtiga rekamationer och kagomå som gäer den mijömärkta tjänsten. Årsredovisningar som visar att kraven uppfys. 2 Räkneexempe: städade kvadratmeter per år Regebunden städning Anta städade kvadratmeter under året får man fram genom att hämta uppgifter i kontrakten om govarea och antaet städdagar per år. Det vi säga: Anta städade kvadratmeter under året för ett kontrakt = n d där n är genomsnittigt anta kvadratmeter per dag och d är antaet städtifäen/ städdagar per år. Om oika okaer under samma kontrakt har oika städfrekvens kan sökanden använda ett viktat genomsnittigt anta kvadratmeter per dag. Svanenmärkning av Städtjänster 2

Exempe: Ett kontor på 1 000 kvadratmeter omfattas av ett kontrakt, där sanitetsutrymmen ska städas 5 gånger i veckan och kontoren 2 gånger i veckan. Om sanitetsutrymmena utgör 4 % (dvs. 40 kvadratmeter) av areaen bir det genomsnittiga antaet kvadratmeter per dag (n): n = (40 5 + 960 2)/5 = 424 kvadratmeter per dag Om kontraktet omfattar 235 städdagar per år (d) är antaet städade kvadratmeter under året ika med 235 424 = 99 640 kvadratmeter för gäande kontrakt. Storstädning och underhå av gov För varje kontrakt ägger sökanden ihop antaet kvadratmeter städad govyta som storstädats och/eer underhåits och antaet gånger detta sker under året. Anta städade kvadratmeter under året som gäer storstädning och underhå av gov är summan av antaet kvadratmeter från aa dessa kontrakt. Om storstädning utförs ti exempe vart annat år bir antaet kvadratmeter per år häften av kontraktens kvadratmeter. Totat anta städade kvadratmeter under året Sökanden summerar antaet städade kvadratmeter under året för samtiga kontrakt och får därigenom fram det totaa antaet. 3 Exempe på mijömärkta kemtekniska produkter En mijömärkt kemteknisk produkt har icens eer motsvarande för ett så kaat typ 1 mijömärkningssystem (enigt ISO 14000-standarder). Det vi säga ivscykebaserad, oberoende och officiet erkänd. Se exempe i nedanstående tabe: Produktgrupp Svanen Bomman Bra Mijöva Rengöringsmede (universa/sanitet) X X X Handdiskmede X X X Govvårdsmede Industriea rengöringsmede X X Textitvättmede X X X 4 Exempe på kundinformation Informationen kan ti exempe handa om: hur kunden tisammans med städpersonaen kan minska behovet av påsar ti papperskorgar hur kunden eventuet kan minska energiförbrukningen hur kunden kan övervaka behovet av förbrukningsartikar som utövaren har ti uppgift att styra t.ex. tvättning av handduksruar, pappershanddukar, doseringsanordningar ti tvåautomater och så vidare. hur fysiska förhåanden hos kunden och kundens beteende påverkar städbehovet och effektiviteten t.ex. entrémattor, ventiationssystemets funktion osv. Svanenmärkning av Städtjänster 2

möjigheter att införa behovsgrundad städning i stäet för rutinmässig städning okaa myndighetskrav rörande insaming och sortering av avfa, inkusive käsortering och återvinning. 5 Exempe på utbidning Nedan föjer exempe på utbidnings ämnen och exempe på fördjupningsämnen. Föjande moduer/ämnen motsvarar i stort sett rekommendationerna från EFCI och UNI-Europa. 1. Städning av oika möber. 2. Städning av govytor. 3. Städning av badrum och sanitära instaationer. 4. Att känna igen och sortera avfa i reevanta fraktioner, t.ex. past, gas, meta, organiskt, oorganiskt avfa osv. 5. Orsakssamband som kan finnas mean vaet av rengöringsmede, dosering, feaktiga arbetsrutiner och effekter på resursförbrukning och utsäpp i mijön. 6. Personig säkerhet och häsa med avseende på va och användning av rengöringsmede, panering och genomförande av städuppgiften. Säkerhetsbestämmeser. Arbetsbeastningar orsakade av feaktiga arbetsrutiner och feaktig hantering av rengöringsmede. 7. Effektivitet med avseende på reationer med människor på arbetspatsen. 8. Främja den egna organisationen. 9. Utvecking genom arbetet. Svanenmärkning av Städtjänster 2

Föjande tabe ger exempe på fördjupning i några utvada ämnen. Många ämnen är reevanta både för arbetsedare och städare, men inte aa. Ämnesområde Ämne Förkaring Teknik Fackkunskap om städutrustning och användningstekniker. Fackkunskap om kemtek niska produkter (rengörings mede och kemiska ämnen) och begrepp, samt om ph och vattenhårdhet. Materia i gov/vägg och inventarier. Skador och sitage. Kvaitetssäkring. Tifredsstäande inbick i personig panering av reevanta arbetsområden i förhåande ti önskad kvaitet (kundönskemå) och ti städpanen. Användning av reevanta och vaniga städmetoder och maskiner. Va av rengöringsmede beroende på nedsmutsning, ytor, mijö- och hygienkrav. Med avseende på mijö ska utbidning ske i orsakssamband mean vaet av rengöringsmede, dosering, feaktiga arbetsrutiner och effekter på resursförbrukning och utsäpp i mijön. Undervisning ska tihandahåas om rengöringsmedes innehå och användning. Att kunna identifiera ytmateria (t.ex. inoeum, past, betong, cementmosaik osv.) och väja rätt rengöringsmede eer behandingsmetod och använda rätt städteknik. Att kunna rapportera skador, fukt osv. För att kunna rapportera ti personer med ansvar för underhå av byggnaden. Att kunna bedöma kvaiteten på det utförda arbetet och utarbeta kompetterande städning i enighet med städpanen och kundens önskemå. Kännedom om kvaitetskontrosystem. Extern mijö Mijö. Undervisning i reevant mijöagstiftning och i nationea förteckningar över oönskade ämnen i rengöringsmede. Undervisning i orsakssamband mean vaet av rengöringsmede, dosering, feaktiga arbetsrutiner och effekter på resursförbrukning och utsäpp i mijön. Arbetsmijö Service Ledning Nordisk Mijömärkning. Mijövänig körning. Arbetsmijö, säkerhet och skydd. Ergonomi och arbetsmijö. Arbetspanering. Undervisning i Nordisk Mijömärkning och Svanens kriterier för städtjänster. Undervisning i bränsesnå körning. Panering av körningen. Undervisning i säkerhetsbestämmeser, reevant arbetsmijöagstiftning, riskkassificering och everantörs- och arbetspatsbeskrivningar osv., i sådan omfattning att den personiga säkerheten under städningen är tifredsstäande. Samband mean feaktiga arbetsrutiner, arbetsstäningar och arbetsskador. Undervisning i korrekta arbetsrutiner med avseende på det arbete som utförs. Att utarbeta och bygga upp städpaner, packa en städvagn, panera arbetet med hänsyn ti städpan, kvaitet, turordning, beastning osv. Kundservice och kunddiaog. Instruktionsteknik för städedare, ekonomi och kostnadsberäkningar, arbetspsykoogi, personaadministration Svanenmärkning av Städtjänster 2