Sveriges 15:e världsarv 1 juli 2012 Hälsingegårdarna och projekten Kultur och kulturarv som drivkraft för regional utveckling och tillväxt 14 mars 2013 Lena Landström Världsarvskoordinator Länsstyrelsen Gävleborg
Från bevarande till utveckling Vårda Visa Veta Vidareutveckla
Hälsingegårdar, projektstruktur 1996-2011 1996? EN 2007-06-14, rev. 2012-01-27 År Projekt Händelser 2012 Projledare Lena Landström 2011 ny världsarvsansökan 2010 Hälsingegårdar - världsarv och utveckling, EU, regionalfonden världsarvsbeslut: defer 2009 expertresa 2008 Access x-gårdar LBU, Hur administrera världsarvet? granskningsresa Projledare Per Lejoneke Projledare Anna Joners 2007 Världsarvsansökan till UNESCO 2006 Leader+, Rådgivning, kulturhistorisk, affärsmässig Leader+, Hälsingegårdar Turism Världsarvsansökan till RAÄ Brunvitskyltning, " Hälsingegård" 2005 Kulturarv Hälsingegårdar 2004-2006, ej EU RAÄ beslut om tentative list 2004 Europa Nostra pris 2003 Utvärdering 1997-2003 2002 Hälsingegårdar 2, EU mål 1 och 2 Konferens: människor, miljö, mentalitet 2001 2000 Trad. och bprod. antikvarisk gårdsrådgivn. Hälsingegårdar 1, EU mål 1 och 2 Hälsingeturs EUprojekt, marknadsföring av hälsingegårdar Forskarkonferens: "Storvulet utan krus" 1999 Affärsmässig rådgivning Proj.ledare Ingalill Tengvall 1998 2 vårdprojekt, EU mål 6 Hälsingegårdar, program, mål 5b och Länsproj. till Kulturhuvudstadsåret Forskarkonferens: byggnadsvård 1997 Proj.ledare Erik Nordin Förstudie, länsstyrelsen 3
Aktörer/samarbetspartners Länsstyrelsen Hälsinglands kommuner Länsmuseet o Hälsinglands museum Turismorganisationerna Näringslivet Gårdsägarorganisationerna Region Gävleborg Landstinget Högskolan i Gävle m.fl.
Mål i de olika projekten, utdrag Att antalet tillgängliga gårdsmiljöer ökas, och att dessa vårdas och iordningsställs (1997) Visa modeller för en affärsmässig turistisk verksamhet vid hälsingegårdarna. (1999) Skapa hållbara strukturer kring arbetet med hälsingegårdarna. Stärka varumärket Hälsingegårdar (2001) Få gårdarna världsarvsförklarade. Att med hälsingegårdskulturen som bas bidra till en långsiktig och hållbar utveckling och tillväxt (2004) Förebereda Hälsingland för ett kommande världsarv och med världsarvet som grund skapa regional utveckling (2008)
Samfinansiering, EU-, reg ek-medel samt kulturmiljöbidrag sen 1997 Bevarat, vårdat och utvecklat naturoch kulturarv samt kultur bidrar till att skapa attraktiva miljöer för såväl boende, besökare som företag (En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013) Kulturmiljöerna är fulla av affärsmöjligheter som bara väntar på att bli upptäckta (Kulturmiljöprogram för Gävleborgs län 2006-2010)
Vad har vi uppnått? Hälsingegårdarna har blivit världsarv Hälsingegårdarna har blivit kända Ca 50 gårdar är öppna för besök Bo på Hälsingegård, ca 15 st Weekend- och upplevelsepaket, bröllop på Hälsingegård Kaféer och restauranger på Hälsingegårdar Guidade bussresor Nya byggnadsvårdsföretag m.m
Projektet 2008-2010 och begreppet tillgängliggörande Ramprojekt för hantering av kulturmiljöbidraget i projektet. Exempel på godkända åtgärder: Tillgängliggörande genom fysiska åtgärder, säkerhet, pedagogik, tillgänglighet för olika handikapp
Åtgärder motsvarande ca 2 milj kr underkändes T.ex. spisen i Karlsgården Besöksgård, viktig för turismen Spisen rasade ihop, drog med sig golvet = otillgängligt för besökarna Lagning av golv och spis = tillgängliggörande enligt kulturmiljövården. Ej godkänd åtgärd enligt Tillväxtverket.
eller linskäkten in Trolldalen Turistverksamhet med visning av linhantering på riktigt Ett skadat tak gjorde det farligt att gå in i byggnaden Lagning av taket = tillgängliggörande av byggnaden enligt kulturmiljövården Ej godkänd åtgärd enligt Tillväxtverket
Vad behövs för att underlätta samverkan? Sakfrågor inom olika områden måste bedömas av den part som har kunskap och ansvar för respektive fråga Allt kan inte planeras i detalj i förväg. Tillåt oförutsedda åtgärder som stöder syftet med projektet Olika tidsgränser för olika anslag