Nr. 2 oktober 211 i siffror STATISTIK OM DEN SVENSKA TRÄ- OCH MÖBELINDUSTRIN Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Statistiken är inriktad på byggande och boende och visar siffror för produktion, export och import av bl.a. trähus, möbler, köksinredningar, dörrar, fönster, trägolv, trätrappor och träskivor. Bland TMF:s medlemmar finns företag som tillverkar hus eller material till byggandet av hus och företag som tillverkar inredning och möbler. Dessa finns representerade inom TMF:s verksamhetsområden Bygga och Bo. TMF i siffror redovisar även löneutveckling och arbetsskadestatistik för branschen. TMF i siffror publiceras två gånger per år med uppdaterad, jämförande statistik och kommentarer om branschens utveckling. Detta nummer speglar första halvåret 211. TMF, som bransch- och arbetsgivarorganisation, företräder cirka 75 medlemsföretag med knappt 3 anställda inom trä- och möbelindustrin. Trä- och möbelindustrin omsätter ungefär 7 miljarder kr med mycket högt förädlingsvärde. TMF:s medlemsföretag representerar cirka 8 procent av in- dustrins totala antal anställda och omsättning. I TMF i siffror hittar du en aktuell marknadsrapport som är producerad av Prognoscentret i samarbete med TMF, se sidan 7. Rapporten följer regelbundet faktorer som påverkar medlemsföretagens marknader. Utvecklingen av byggandet påverkar direkt behovet av möbler och inredning, därav kopplingen mellan byggande och boende, TMF:s två huvudområden. Den övriga statistiken sammanställs av TMF från egna och andra källor. Materialet får gärna citeras om källan anges. Se marknadsrapporten på sidan 7 Under första halvåret 211 påbörjades nybyggnad av 4 15 småhus Påbörjade lägenheter Under första halvåret 211 påbörjades nybyggnad av bostäder med sammanlagt 13 7 bostadslägenheter enligt SCB. Av dessa var 4 15 småhus och 9 55 lägenheter i flerfamiljshus. Diagram 1 visar antal påbörjade lägenheter halvåren 21-211. Det totala bostadsbyggandet ökade med 4 procent under första halvåret 211 enligt de senaste siffrorna från SCB. Påbörjade småhus minskade med 4 procent och påbörjade flerbostadshus ökade med 8 procent. Färdigställda lägenheter Totalt antal färdigställda lägenheter minskade med 16 procent till 8 85 lägenheter under första halvåret 211 jämfört med 1 584 lägenheter under 21 enligt SCB. Av totalt antal färdigställda lägenheter var 3 55 lägenheter i småhus jämfört med 4 955 lägenheter under 21, en minskning med 28 procent. 5 3 lägenheter var i flerbostadshus, en minskning med 6 procent jämfört med 5 629 lägenheter under första halvåret 21. Diagram 2 visar färdigställda lägenheter i småhus respektive flerbostadshus helåren 1966 21. 211 års siffror är uppräknade med 31 procent för påbörjade lägenheter och 35 procent för färdigställda lägenheter, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen de senaste åren. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 12 1 8 6 4 2 Diagram 1. Antal påbörjade lägenheter genom nybyggnad januari - juni 21-211. Källa SCB. 5 35 6 395 3 888 3 75 5 883 4 617 8 584 5 465 1 473 1 55 6 41 6 894 6 217 7 166 6 5 6 21 Flerbostadshus Småhus 4 345 3 83 9 55 8 879 4 34 4 15 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Diagram 2. Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus respektive småhus, helåren 1966 21. Källa SCB. Flerbostadshus Småhus 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 199 1993 1996 1999 22 25 28 21
Bygglov Under första halvåret 211 beviljades 6 3 bygglov enligt SCB, en minskning med 9 procent jämfört med 21. Av de beviljade byggloven avsåg 4 nybyggnad av bostäder, 1 nybyggnad av fritidshus och 1 35 nybyggnad av lokaler. Motsvarande siffror för 21 var 4 5 bostäder, 1 1 fritidshus och 1 3 lokaler, totalt 6 9. Se diagram 3. Den totala bruttoarean för beviljade bygglov var 4 miljoner kvm under första halvåret 211, varav 2,3 miljoner kvm avsåg bostäder/fritidshus och 1,6 miljoner kvm avsåg lokaler. 211 års siffror är uppräknade med 25 procent för antalet bygglov och med 32 procent för arean, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen de senaste åren. 1 8 6 4 2 Diagram 3. Beviljade bygglov bostäder Sverige januari - juni 28-211. Källa SCB 28 29 21 211 är medlemmar i TMF. Under januari juni 211 minskade det totala värdet för orderingången av trähus med 16 procent jämfört med 21. Enligt TMF:s marknadsstatistik, där 26 medlemsföretag ingick under 211, minskade orderingången för styckebyggda hus och gruppbyggda hus med 27 procent till 1 322 hus under första halvåret 211. Medelvärdet för ett styckebyggt hus var ungefär 1,2 miljoner kr under första halvåret 211. Export och import enligt SCB Den totala exporten av monteringsfärdiga trähus minskade med 13 procent till 329 miljoner kr under första halvåret 211, jämfört med 21 enligt SCB:s siffror. De största exportländerna är Norge, Finland, Tyskland, Danmark och Japan. Exporten till Danmark minskade med 55 procent, exporten till Finland minskade med 32 procent och exporten till Tyskland minskade med 43 procent. Exporten till Norge ökade med 1 orocent se diagram 5. Den totala importen ökade med 134 procent till 68 miljoner kr under första halvåret 211 jämfört med 21. De största importländerna är Norge och Österrike. 3 25 Diagram 5. Export av trähus till länder, januari - juni 211 jämfört med 21, miljoner kr. Källa SCB. 21 211 Bostäder Fritidshus Lokaler Totalt 2 15 Monteringsfärdiga trähus Omsättning, antal anställda och orderingång Sveriges trähusindustri omfattar 254 företag med 5 5 anställda enligt SCB senaste siffror. 124 företag har mer än 5 anställda. Produktionen, (försäljningsvärdet leveranser) för monteringsfärdiga trähus var 9,8 miljarder kr enligt 21 års siffror från SCB jämfört med 29 då produktionsvärdet var 8,5 miljarder kr. Diagram 4 visar det totala ordervärdet för respektive månad januari juni 211, jämfört med 21 för 28 trähusföretag som 8 7 6 5 4 3 2 1 Diagram 4. Diagrammet visar den totala orderingången för trähus, miljoner SEK, januari - juni 211 jämfört med 21, 28 medlemsföretag ingår i statistiken. januari 21 211 februari mars april maj juni 1 5 Japan Tyskland Danmark Finland Norge Dörrar och Fönster Dörrar SCB:s senaste siffror visar att det finns 133 företag som tillverkar dörrar i Sverige. Av dessa är 58 enmansföretag med anställda och 75 är företag med anställda. Totalt är 1 636 anställda inom dörrindustrin. TMF:s statistik för dörrar omfattar drygt 4 företag med 1 33 anställda. Under första halvåret 211 producerades 814 dörrar, en ökning med 13 procent jämfört med 21. Omsättningen för dörrar under första halvåret 211 var drygt 1 miljard kr, en ökning med 11 procent jämfört med 21. Exporten av dörrar ökade med 18 procent till 424 dörrar under första halvåret 211 jämfört med 21. Andelen export av den totala produktionen är 52 procent. 6 procent av Sveriges export av dörrar levereras till Norge och 34 procent levereras till Danmark. Exporten av innerdörrar ökade med 25 procent till 37 dörrar under första halvåret 211. Importen av dörrar ökade med 6 procent till 121 dörrar under första halvåret 211 jämfört med 21. Den mesta importen kommer från Baltikum, Danmark, Norge och Finland. Statistik för direktimport till byggvaruhandeln saknas och kan vara relativt betydande. 2
Den svenska marknaden, produktion export + import ökade med 7 procent till 511 dörrar under första halvåret 211. Diagram 6 visar respektive produktgrupp och ökning/minskning jämfört med tidigare år. 7 6 5 4 3 2 1 Diagram 6. Antal dörrar - totalt svensk marknad (produktion-export+import). 1 st. Källa TMF. 24 25 26 Kallförrådsdörr Varmförrådsdörr Ytterdörr Inst. dörr, oklassad Inst. dörr, klassad Spegeldörr Innerdörr 27 28 29 21 211 Fönster SCB:s senaste siffror från 21 visar att det finns 119 företag som tillverkar fönster i Sverige. Av dessa är 6 enmansföretag med anställda och 59 är företag med 2 643 anställda. TMF:s statistik för fönster omfattar i stort sett alla tillverkare och rapporterande företag 211 är i stort sett detsamma som 21. Antal anställda var 2 78 under första halvåret 211, en liten ökning jämfört med första halvåret 21. Omsättningen under första halvåret 211 var drygt 2, miljarder kr, en minskning med 2,9 procent jämfört med 21. Under första halvåret 211 levererades drygt 814 luft, en minskning med 1,8 procent jämfört med 21. Av totalt levererade luft var 37 procent ytbehandlade, 1 procent ej ytbehandlade och 62 procent av trä/aluminium. 57 procent av totalt antal levererade luft är vridfönster och fasta fönster. Diagram 7 visar fördelning produktgrupper och ökning/minskning av levererade fönsterluft under första halvåret 211 jämfört med 21. Jämför man leveranserna under en längre tidsperiod har leveranserna av utåtgående 3-glasfönster, vridfönster och fasta fönster ökat samtidigt som utåtgående 2-glasfönster och kopplade 2-glasfönster har minskat. Av totalt levererade fönsterluft under första halvåret 211 exporterades 23 5 fönsterluft, en minskning med 22,5 procent i jämförelse med 21. 7 procent av exporten gick till Norge och Storbritannien, 11 procent gick till Japan och 11 procent till Finland. Till övriga länder gick 7 procent. Utåtgående 2-glas 21 Utåtgående 2-glas 211 Utåtgående 3-glas 21 Utåtgående 3-glas 211 Inåtgående 21 Inåtgående 211 Vridfönster 21 Vridfönster 211 Fasta fönster 21 Fasta fönster 211 2-glas kopplade 21 2-glas kopplade 211 Fönsterdörr 21 Fönsterdörr 211 Trägolv Övriga 21 Övriga 211 Diagram 7. Antal levererade fönsterluft januari - juni 211 jämfört med 21 Antal luft. Källa TMF. 5 1 15 Ytbehandlade Ej ytbehandlade Trä/Aluminium 2 25 Diagram 8. Sveriges produktion, export, import och konsumtion av massiva trägolv och lamell/parkettgolv. Tusen kvm. Källa:FEP, European Federation of the Parquet Industry. 14 12 1 8 6 4 3 Enligt SCB senaste siffror för 21 omfattade industrin för sammansatta parkettgolv 11 företag. Av dessa är 4 enmansföretag med anställda och 7 företag med anställda. Total var 1 49 anställda under 21. Försäljningen av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv minskade med 2 procent under 21 enligt Golvbranschen, men inom gruppen är det stora variationer. Massiva trägolv ökade, dock från små volymer. Totalt är trägolv fortsatt den största materialgruppen med en marknadsandel på 29 procent. Enligt FEP European Federation of the Parquet Industry ökade Sveriges produktion med,5 procent till drygt 9,3 miljoner kvm under 21. Försäljningen på den svenska marknaden var 5,9 miljoner kvm, en ökning med 11 procent under 21. Försäljningsvolymen är dock osäker, då direktimporten av lamellgolv är svårbedömd eftersom tillförlitlig statistik saknas. Enligt FEP är det fortfarande träslaget ek som dominerar. Andelen ek var 92 procent under 21. Se diagram 8 som visar Sveriges produktion, export, import och konsumtion av massiva trägolv och lamell/parkettgolv, 28 21 samt prognos 211. 28 29 21 211, est. Fönsterluft En luft är ungefär detsamma som en fönsterbåge. Ett fönster kan alltså innehålla flera luft d v s flera bågar i samma karm. 2 Produktion Import Export Konsumtion 3
18 16 14 12 1 8 6 4 2 Trappor Den fakturerade försäljningen för den totala trappindustrin i Sverige uppskattades till drygt 3 miljoner kr under 21 och antal anställda till 3. Enligt trappföretagens statistik som är ungefär 8 procent av den totala marknaden ökade den totala fakturerade försäljningen av trappor med 1 procent till 142 miljoner kr under första halvåret 211 jämfört med 21. Antal sålda trappor var 6 1 under första halvåret 211. Av den totala fakturerade försäljningen var 84 procent försäljning i Sverige och 15 procent var försäljning till övriga Norden. Försäljningen på den svenska marknaden ökade med 12 procent till 119 miljoner kr under första halvåret 211. Försäljningen till övriga Norden ökade med 6 procent och försäljningen till Tyskland minskade med 1 procent under första halvåret. Diagram 9 visar fakturerad försäljning av trappor halvåren 22 211. Diagram 9. Fakturerad försäljning trappor, januari - juni 22-211, miljoner kr. Källa TMF:s medlemsföretag. 12 62 Sverige Tyskland 15 71 Övr. Norden Övr. länder 8 93 18 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Träskivor 16 16 23 28 125 32 131 21 2 15 16 Under första halvåret 211 omfattade träskiveindustrin 6 anläggningar; Byggelit AB med fabriker i Ambjörby och Lit, Swedspan AB, Hultsfred, Karlit AB, Moelven Vänerply AB och Plyfa AB. Totalt antal anställda inom träskiveindustrin beräknas till ungefär 6. Den totala produktionen av träskivor minskade med 18 procent till drygt 39 m 3 under första halvåret 211 jämfört med 21. Den totala exporten av träskivor minskade med 12 procent till 31 m 3 under första halvåret 211 jämfört med 21. Diagram 1 visar produktionen för träskivor för halvåren 28-211. From 211 ingår endast spånskivor, plywood och MDF i statistikgruppen träskivor. Produktionen av träfiberskivor har upphört då Masonite AB gick i konkurs under första halvåret 211. 21 119 5 4 3 2 1 Diagram 1. Produktion av träskivor, (spånskivor, plywood, träfiberskivor och MDF), januari - juni 28-211. Tusen m 3. Källa TMF. 474 43 376 39 28 29 21 211 Import av spånskivor och OSB Importen av spånskivor ökade med 25 procent till drygt 288 m 3 under första halvåret 211 enligt SCB. Från Tyskland ökade importen av spånskivor med 57 procent till drygt 53 m 3. De största importländerna är Norge, Tyskland, Finland, Frankrike, Litauen och Estland. Se diagram 11. Importen av OSB, (oriented strand board) minskade med 17 procent till 35 m 3 under första halvåret 211. Import och export av plywood Den totala importen av plywood ökade med 9 procent till 94 m 3 under första halvåret 211 jämfört med 21 enligt SCB. Importen av plywood av furu och gran ökade med 1 procent till 47 m 3 och 5 procent i andel av den totala importen under första halvåret. Den totala exporten av plywood minskade med 6 procent till 21 m 3 under första halvåret 211 enligt SCB. Exporten av plywood av furu och gran minskade med 17 procent till drygt 17 m 3 och 81 procent i andel av den totala exporten. Se diagram 11. Import av träfiberskivor och MDF Den totala importen av träfiberskivor minskade med 7,5 procent till drygt 61 m 3 under första halvåret 211 jämfört med 21. Se diagram 11. Den totala importen av MDF-skivor ökade med 2 procent till 7 ton under första halvåret 211 jämfört med 21. Importen av bearbetade MDF-skivor ökade med 3 procent och 6 procent i andel av den totala importen under första halvåret 211 jämfört med 21. 35 3 25 Diagram 11. Import av spånskivor, plywood och träfiberskivor januari - juni 28-211. Tusen m 3. Källa SCB. Spånskivor Plywood Träfiberskivor 2 15 1 5 28 29 21 211 4
Möbler och Köksinredningar Produktion och företagens struktur Under 21 beräknas produktionen av möbler och köksinredningar till 21,5 miljarder kr. Möbelindustrin inklusive köksinredningar omfattar totalt 2 83 företag varav 1 252 är enmansföretag med anställda. Totalt har 831 företag mer än en anställd. Antal anställda inom möbelindustrin var 13 887 under 21 enligt SCB. De flesta företagen finns i södra delen av Sverige, bl.a. i Jönköping län, V Götaland, och Skåne Export och import av möbler Sveriges export av möbler ökade med 4 procent till 7,7 miljarder kr under första halvåret 211 jämfört med 21. Exporten till EU-länder ökade med 1 procent till 4,1 miljarder kr och 54 procent i andel av den totala exporten. Exporten till Asen ökade med 4 procent till 325 miljoner kr. De största exportländerna är Norge, Danmark, Tyskland, Finland, Storbritannien, USA och Frankrike. Exporten till Danmark minskade med 8 procent, exporten till Tyskland minskade med 6 procent och exporten till Storbritannien minskade med 7 procent. Exporten till USA ökade med 18 procent. Sveriges import av möbler ökade med 5 procent till 6,9 miljarder kr under första halvåret 211 jämfört med 21. Importen från EU-länder ökade med 7 procent till 4,4 miljarder kr och 64 procent i andel. Importen från Asien var oförändrad med 1,9 miljarder kr. De största importländerna är Kina, Polen, Tyskland, Danmark, Norge, Litauen och Italien. Importen från Danmark minskade med 7 procent. Importen från Polen ökade med 16 procent och importen från Litauen ökade med 22 procent. Importen från Kina ökade med 2 procent under perioden. SCB:s siffror för export och import mäter export och import av möbler som går via Sveriges gränser. Eventuell reexport framgår ej av de mätningar som görs. Diagram 12 visar export och import av möbler, januari juni 25-211, miljoner kr. Källa SCB. Diagram 13 visar export av möbler fördelad på länder. Diagram 14 visar import av möbler fördelad på länder. Diagram 15 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper. 12 1 8 6 4 2 Diagram 12. Export och import av möbler, januari - juni 25-211, miljoner kr. Källa SCB. Export Import 35 3 25 2 15 1 5 35 3 25 2 15 1 5 Diagram 13. Export av möbler fördelad på länder, januari - juni 211. % andel av total export. 4 UK Finland Tyskland Frankrike 5 USA 6 8 1 11 Danmark 32 Norge Diagram 14. Import av möbler fördelad på länder, januari - juni 211. % andel av total import. 5 7 7 Italien Litauen Norge Danmark Tyskland 8 13 15 Polen 2 Kina Diagram 15. Export och import av möbler, fördelat på produktgrupper, januari - juni 211, miljoner kr. Butiksmöbler Köksinredningar Madrasser Övriga sittmöbler Möbler med stoppning Möbler för sovrum Möbler för matrum Möbler för kontor Övriga möbler Delar av möbler Import Export 5 1 1 5 2 25 26 27 28 29 21 211 Köksinredningar av trä Diagram 15 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper, bl.a. köksinredningar av trä. SCB:s senaste siffror visar att produktionen av köksinredningar är drygt 3 miljarder kr. 21 omfattade industrin 127 företag med 2 372 anställda. 167 företag hade anställda. Under första halvåret 211 minskade den totala exporten av köksinredningar med 7 procent till 36 miljoner kr enligt SCB. 5
Exporten till EU-länderna, minskade med 21 procent till 51 miljoner kr och 14 procent i andel av den totala exporten. Exporten till Norge minskade med 5 procent till 299 miljoner kr och 83 procent i andel av den totala exporten. Den totala importen av köksinredningar ökade med 5 procent till 298 miljoner kr. Importen från EU-länder ökade med 5 procent till 292 miljoner kr och 98 procent i andel av den totala importen. Den största andelen köksinredningar importeras från Danmark, och Litauen. I samarbete med Prognoscentret tar TMF fram statistik som visar försäljning av köksinredningar på den svenska marknaden. Totalt är det 2 aktörer - fördelat på åtskilliga varumärken, som levererar statistik. Den totala försäljningen av köksinredningar på den svenska marknaden ökade med 3 procent till 1 961 miljoner kr under första halvåret 211. Antal stommar som såldes ökade med 4 procent till 1,3 miljoner. 15 procent av företagen rapporterar inte stommar. Arbetsmiljö Arbetsmiljö Arbetsskador är ett samlingsbegrepp för arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Ungefär var tredje olycka involverar maskiner, framförallt sågar varav cirkelsåg är vanligast. Handhållna verktyg är inblandade i var sjätte arbetsolycka och här handlar det oftast om spik- eller häftpistoler. Många arbetsolyckor sker också på grund av en felaktig kroppsrörelse, snedtramp etc. De vanligaste orsakerna till arbetssjukdomar är belastningsrelaterade. Framförallt handlar det om repetitivt arbete samt lyft och förflyttningar av bördor som väger mindre än 2 kg. Ungefär var sjätte arbetssjukdom inom branschen är en hörselskada. Diagram 16 visar inrapporterade skador för första halvåren 28 211 fördelade på trävarutillverkning och möbler samt arbetsolyckor och arbetsskador. Diagrammet visar att det totala antalet skador minskade med 23 procent under första halvåret 211 jämfört med 21. Siffrorna för 211 är dock inte slutgiltiga och färre personer var i arbete under 211. 3 25 2 15 Diagram 16. Antal arbetsskador första halvåren 28-211 fördelade på trävarutillverkning respektive möbeltillverkning. Källa Arbetsmiljöverket. 247 144 182 Arbetsolyckor Arbetssjukdomar 138 7 6 5 4 3 2 1 649 176 613 155 63 Arbetsolyckor Arbetssjukdomar 26 27 28 29 21 Diagram 18 visar antal arbetsskador räknat i relativa tal för åren 26 21. De redovisas som arbetsolyckor och arbetssjukdomar per tusen sysselsatta. Diagrammet visar att risken för att skadas, både genom arbetsolyckor och arbetssjukdomar minskade kraftigt under perioden 26-29. Under 21 har dock risken för skador ökat i förhållande till antal personer i arbete. Det relativa talet för arbetsolyckor i branschen för 21 var 14,2/1 och för arbetssjukdomar 3,3/1. Underlaget baseras på antalet anmälda skador till Arbetsmiljöverket och antalet anställda inom trä- och möbelindustrin enligt SCB. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Diagram 17. Antal arbetsskador 26-21. Källa Arbetsmiljöverket. Diagram 19 visar antal arbetsskador under åren 25 21 fördelade på åldersgrupp och kön. Flest skador, förekommer i gruppen män, 35 54 år. Av totala antalet skador är 8 procent skadedrabbade män och 2 procent skadedrabbade kvinnor. Att män är mer skadedrabbade än kvinnor speglar branschens könsfördelning. 164 49 Diagram 18. Antal arbetsskador räknat i relativa tal per 1 anställda, 26-21. Källa Arbetsmiljöverket. 17,9 16,7 5,6 5,2 15,6 18 472 11 Arbetsolyckor Arbetssjukdomar 26 27 28 29 21 4,3 11,1 14,2 3, 3,3 1 5 6 28 Trä 9 47 28 Möbel 31 29 Trä 64 32 29 Möbel 39 21 Trä 79 21 21 Möbel 28 211 Trä 6 2 211 Möbel 1 8 Diagram 19. Antal arbetsskador 25-21 fördelade per åldersgrupp och kön. Källa Arbetsmiljöverket. 824 791 Män Kvinnor Diagram 17 visar totalt antal arbetsskador för helåren 26-21. Av diagrammet framgår att antalet arbetsskador under 21 ökade något jämfört med 29. Tittar man på hela perioden 26 21 har arbetsskadorna minskat under perioden. Av det totala antalet arbetsskador var arbetsolyckor 81 procent och arbetssjukdomar 19 procent. Den största minskningen av arbetsskador under perioden 26 21 avser arbetssjukdomar. 6 4 2 626 433 414 338 276 231 111 15 62 61 4 2 14 1-17 18-24 25-34 35-44 45-54 55-59 6-64 65-6
TMF:s MARKNADSRAPPORT 2/211 I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel: 8-44 93 6 Marknadsrapporten är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder nya som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. Vi har även ett stycke som behandlar möbelförsäljningens utveckling. Efter en rekordstark tillväxt 21 mattas tillväxttakten av under 211-213. Ekonomisk oro till trots ser utsikterna för den svenska ekonomin fortsatt goda ut även om tillväxten får något av ett mellanår under 212. Den starka utvecklingen beror primärt på en expansiv penning- och finanspolitik, en gynnsam exportsituation och outnyttjade produktionsresurser. Under 211 drivs tillväxten primärt av en förbättrad handelsbalans (export-import) och en starkare inhemsk privat efterfrågan. Under det första halvåret 211 växte BNP med 5,8 % vilket var något starkare än väntat. I och med den starka tillväxten 21 nåddes den tidigare toppnivån i BNP redan tidigt under 211. Under de senaste månaderna har dock flertalet ledande indikatorer pekat mot en tydlig avmattning och ett ökat säkerhetssparande hos hushållen. Konsumentförtroendet har sjunkit drastiskt vilket till stor del beror på sjunkande börskurser och tendenser till sjunkande bostadspriser. Samtidigt har inköpschefsindex sjunkit till under 5, vilket normalt sett innebär att industriproduktionen slutat öka. Mycket pekar således mot en klar avmattning under hösten. Under 212 gör oron för den Europeiska skuldsättningen och svårigheterna att nå politiska överenskommelser i USA att tillväxten i världsekonomin växlar ned. Den svenska ekonomin beräknas växa med omkring 1 % vilket är en relativt stor nedjustering från prognoserna i våras. Nedgången beror framförallt på en svagare utrikeshandel men till viss del även på en lägre ökningstakt i investeringarna. Detta innebär att även nedgången i arbetslösheten avtar. Däremot väntas hushållens konsumtion hållas uppe väl tack vare goda löneökningar och lägre räntehöjningar än tidigare väntat. I scenariot räknar vi med att flera knutar delvis kan lösas. Detta i form av en långsiktig plan för hur skulderna i de Europeiska ekonomierna ska behandlas och ett ökat förtroende för den amerikanska ekonomin. Detta innebär för svensk del en förbättrad tillväxt vartefter året går under 212. Under 213 väntas tillväxten vända uppåt för att åter ta igen förlorad mark från finanskrisen. För världsekonomins del väntas dock återhämtningen bli trögare under ett flertal år framöver. Möjligheten att stimulera ekonomin i både USA och Europa är begränsade i och med att skuldsättningen redan nu är hög och styrräntorna kraftigt nedpressade. Detta innebär också att risken för en svagare utveckling än vad vi bedömer här är förhållandevis stora. Vi bedömer denna till omkring 3 %. I ett sådant scenario får världsekonomin möta en recession som kan vara under ett flertal år. Konsumentindex Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Återhämtningen i ekonomin efter finanskrisen blev snabbare än vad många bedömare trodde, men för tillfället finns det en försiktigt tilltagande oro kring svensk ekonomis inhemska drivkrafter, bl.a. privat konsumtion. Hittills i år har detaljhandelsutvecklingen avslöjat en ökad försiktighet från hushållen, en bild som också Konjunkturinstitutets konfidensindikator för hushållen bekräftar med en nedåtgående trend sedan tredje kvartalet förra året. Köpkraften för de svenska hushållen har försvagats bl.a. genom högre ränte- och energikostnader, men andra faktorer såsom en svag börsutveckling samt osäkerheten över bostadsmarknadens utveckling kan även påverka framtidstron negativt. Inköpschefsindex Inköpschefsindex (ICI) avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet 5, brukar man säga att det råder högkonjunktur för industrin. Internationellt ser vi med osäkerhet på hur den framtida utvecklingen i ekonomin kommer se ut. Eftersom de svenska företagen ofta är mycket exportberoende har detta förmodligen avspeglats i utvecklingen av det svenska inköpschefsindexet, där trenden sedan andra kvartalet 21 varit negativ. Ett av skälen till att Riksbanken inte höjde styrräntan den 7 september kan vara att industrisektorn nu relativt tydligt drabbats av en inbromsning i den globala ekonomin. 3 2 1-1 -2-3 Diagram 1. Konsumentindex. Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB. Hushållen optimistiska 96:1 96:3 97:1 97:3 Hushållen pessimistiska 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 1:3 2:1 2:3 3:1 3:3 4:1 4:3 5:1 5:3 6:1 6:3 7:1 7:3 8:3 8:3 9:1 9:3 1:1 1:3 11:1 7 65 35 55 5 45 4 35 3 Diagram 2. Inköpschefsindex. Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB. Högkonjunktur Lågkonjunktur 96:1 96:3 97:1 97:3 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 1:3 2:1 2:3 3:1 3:3 4:1 4:3 5:1 5:3 6:1 6:3 7:1 7:3 8:1 8:3 9:1 9:3 1:1 1:3 11:1 7
1996 97:2 97:1 97:3 96:1 96:3 97:1 97:3 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 97:4 98:2 98:1 98:3 98:4 99:2 99:1 99:3 99:4 :2 :1 :3 :4 1:2 1:1 1:3 1:4 2:2 2:1 2:3 1:3 2:1 2:3 3:1 3:1 3:3 3:2 3:4 4:1 4:3 3:3 4:1 4:3 4:2 4:4 5:2 5:4 5:1 5:3 6:1 6:4 7:2 6:3 7:1 7:3 7:3 7:1 8:1 8:3 8:1 8:3 9:1 9:3 8:2 8:4 9:1 9:3 9:2 9:4 1:1 1:3 1:1 1:3 11:1 1:4 11:2 Byggmarknaden i Sverige Bostadsindex Bostadsindex illustrerar antal beviljade och påbörjade bostäder. Eftersläpning i inrapporteringen gör att vi räknar upp statistiken för de senaste kvartalen. Vi har sett en god återhämtning i antalet påbörjade bostäder efter finanskrisen. Nyproduktionen av bostäder halverades i samband med finanskrisen. Förra året ökade antalet påbörjade bostäder med drygt 5 % jämfört med 29, men den dramatiska procentuella förändringen visar bara den låga utgångsnivån. Ökningen för bostadsbyggandet har dock mattats av under de sommarmånaderna, men tack vare en hög aktivitet under januari och februari ligger det första halvåret på plus. Det vi ser nu och de kommande åren bör betraktas som en stegvis normalisering av byggaktiviteten, (främst för flerbostadshus) och ett försök att nå en aktivitet som på sikt kanske kan möta det bostadsbehov som finns. Svensk trähusindustris orderingång och leveranser I diagram 4 presenteras utvecklingen för trähusfabrikanternas orderingång och leveranser i aggregerade tolvmånaderstal. Finanskrisen drabbade TMF-företagen hårt med minskade orderingångar från början av 28 till mitten av 29. Detta påverkar leveranserna med ett eftersläp på drygt sex månader. Orderingången har gått upp men planat ut, men sedan slutet av förra året kan man tyda en minskning i orderingångarna. Det totala bostadsbyggandet ökar, men det verkar som att det är flerbostadshusen som står för merparten av denna ökning. Egeninsatsen på 15 %, hårdare krav från banker och fortsatt brist på exploaterbar mark i tillväxtregionerna verkar hämmande på utvecklingen. Överläggningar pågår dessutom om förändringar av nuvarande ränteavdrag samt amorteringsregler för bostadslån. Detta gör marknaden osäker. Småhus- och bostadsrättsbarometern Diagram 5 visar den genomsnittliga prisutvecklingen i riket för småhus respektive bostadsrätter från år 1996 och framåt i löpande priser. I riksgenomsnittet väger givetvis storstadsområden som Stockholms län tungt. Bostadsmarknaden påverkas i hög grad av lokala faktorer även om de större orterna har en klar påverkan på utvecklingen i de kringliggande mindre orterna. Sysselsättningsutveckling, löner och befolkningstillväxt varierar i olika grad vilket också speglar sig i både prisnivån och prisutvecklingen. Bostadspriserna fortsatte upp under 21. Småhuspriserna ökade med knappt 15 % och bostadsrätter 16 % mellan januari 21 och januari 211. Under detta år har däremot bostadspriserna planat ut. Jämför vi prisnivåerna för perioden februari-april 211 med perioden maj-juli 211 har prisnivåerna på bostadsrätter sjunkit med c:a 4 % medan de är oförändrade för småhus. Räntan, som är en påverkande faktor på bostadspriserna, väntas höjas men den senaste tidens oroligheter i ekonomin gör räntebanan mer svår bedömd än tidigare. Eventuellt är det även så att effekterna av det bolånetak som infördes i oktober 21 har börjat skönjas. Det har tagit lite tid då det påverkar förstagångsköpare som kommer in i marknaden i slutet av en flyttkedja, men det är svårt att säga hur stor effekten av bolånetaket egentligen varit. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 5 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 7 6 5 4 3 2 1 5 Diagram 3. Bostadsindex, rullande. Helår 1996=1. Källor: SCB, bearbetning Prognoscentret AB. Bygglov nybygg Påbörjade nybygg 2:4 Diagram 4. Svensk Trähusindustris/TMF:s orderingång och leveranser. Källa: TMFs medlemsföretag, bearbetning Prognoscentret AB. Orderingång Leveranser Diagram 5 Småhus- och Bostadsrättsbarometern. Källa: Mäklarsamfundet samt SCB, bearbetning Prognoscentret AB. Småhus Bostadsrätt 5:1 5:3 6:1 6:2 6:3 7:4 1:2 11:1 8
2-Q1 2-Q3 21-Q1 21-Q3 22-Q1 22-Q3 23-Q1 23-Q3 24-Q1 24-Q3 25-Q1 25-Q3 26-Q1 26-Q3 27-Q1 27-Q3 28-Q1 28-Q3 29-Q1 29-Q3 21-Q1 21-Q3 211-Q1 Tabell 1. Antal bygglov yrkesbyggnader och fritidshus. Q1-Q2 26-211. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB. 26 27 28 29 21 211 Fritidshus 1 23 1 266 1 262 1 74 1 12 1 16 Kontor 78 93 11 8 63 75 Affär 95 18 92 53 88 78 Hotell/rest. 6 34 51 47 41 56 Undervisning 16 87 75 98 64 69 Kultur/sport 55 66 4 54 72 61 Sjukvård 25 22 16 19 11 2 Summa 1 622 1 676 1 646 1 425 1 459 1 374 Yrkesbyggnader och fritidshus När det gäller yrkesbyggnader och fritidshus följer vi olika faktorer som påverkar marknadens utveckling. Fritidshus är en del av yrkesbyggnaderna (ingår således inte i bostäderna) eftersom dessa inte avser permanent boende. Den statistik som analyseras är sökta bygglov för vissa typer av yrkesbyggnader, industrins orderingång och leveranser samt Konjunkturinstitutets barometer avseende övriga hus (d.v.s. det vi kallar yrkesbyggnader). Detta presenteras för landet som helhet. Byggloven finns även länsvis indelade i slutet av rapporten. 6 5 4 3 Tabell 2. Projektstorlekar i byggloven per byggtyp m 2, Q1-Q2 26-211. Källa: SCB, bearbetat av Prognoscentret AB. Diagram 6. Bygglov yrkesbyggnader och fritidshus i antal m 2. Q1-Q2 26-211. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB. 26 27 28 29 21 211 26 27 28 29 21 211 Fritidshus 18 19 11 93 19 114 Kontor 1 888 1 146 1 868 2 154 813 2 87 Affär 2 841 3 2 5 339 3 21 2 429 3 765 Hotell/rest. 983 1 336 1 375 58 2 87 2 439 Undervisning 598 1 385 1 55 1 263 1 384 866 Kultur/sport 1 171 1 294 1 46 2 486 1 8 1 475 Sjukvård 1 791 3 989 4 572 2 85 2 786 2 791 Totalt 48 542 678 539 515 66 exkl. fritidshus 1 548 1 877 2 546 195 1856 2 28 Beviljade bygglov Beviljande bygglov föll kraftigt, (nästan 3 %) under 29 men utvecklingen vände redan förra året med en uppgång på 14 %. Inledningen på detta år har varit stark då beviljandet under första kvartalet var 27 % högre än samma kvartal 21. Man skall dock vara försiktig att dra för stora växlar av kortsiktigare trender då aktiviteten är låg vilket dramatiserar procenttalen. Vi kan i vilket fall konstatera att byggaktiviteten vänt och att vi bör kunna förvänta oss att tillväxten håller i sig även om tillväxttakten mattas av betydligt de kommande åren. Det är en bra bit kvar till de nivåer vi hade i början av 2-talet och strax innan finanskrisen. Under både 28 och 29 sjönk antal beviljade bygglov för fritidshus med totalt 2 % i samband med nedgången för permanentbostäder. Återvunnen optimism, låga räntor och fortsatt stigande bostadspriser gjorde att nya fritidshus ökade 8 % förra året. Vi förväntar oss att de positiva drivkrafter (starkare arbetsmarknad och hushåll som fortfarande är i grunden optimistiska om sin egen ekonomi) och negativa drivkrafter (hårdare krav från bankerna samt den införda egeninsatsen på 15 %) tar ut varandra under den närmsta tiden framöver, vilket gör att aktiviteten planar ut. Under 213 bör de positiva faktorerna ta över något, främst tack vare en relativt stark arbetsmarknad och stabilare grund för bostadspriserna. 2 1 Fritidshus Kontor Affär Hotell/Rest. Skolor/underv. Kultur/Sport Sjukvård 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 Di a g r a m 7. Byggföretagens orderläge, yrkesbyggnader. Nuläge & Förväntningar. Källa; Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB. Nuläge byggandet Förväntat byggande Nuläge orderstock Pessimism under -strecket Optimism över -strecket Byggföretagens orderläge Konjunkturinstitutets förväntningsindikatorer, vilka beskriver nuläget och den framtida aktiviteten utifrån byggarnas perspektiv har sedan början av 29 visat på negativa siffror. Detta innebär att av de tillfrågade i undersökningen är det fler som ser negativt på sitt orderläge än som tycker att orderläget är bra. Under 21 vände denna negativa trend, men nådde inte riktigt fram till positiva siffror innan det vände nedåt igen till andra kvartalet i år. De flesta byggföretagen i undersökningen ser positivt på förväntat byggande samt nuläget, men det märks att den negativa nulägesbedömningen av orderstocken speglar av sig på förväntningarna om framtida byggande som sedan början av året mattats av. Utsikterna på ett års sikt över byggandet är fortfarande positiva, men verkar, som sagt, nu påverkas av det negativa orderläget i och med att den positiva trenden vänt. 9
Industrins orderingång och leveranser Industrikonjunkturen har mattats av påtagligt de senaste månaderna. Det är främst tillväxten i orderingångarna som i det närmaste har stagnerat och såväl produktions- som sysselsättningstillväxt har dämpats betydligt. Det verkar som att återhämtningen i svensk industri har stannat upp och eventuellt kan en konjunkturnedgång ha inletts. Sedan orderingångens bottennivå i mitten av 29 har den positiva tillväxtperioden hejdats och de senast kvartalens siffror visar på en utplaning i tillväxten. Detta innebär att leveranserna i industrin, som ligger med en eftersläpning på ungefär ett halvt år, bör ge utslag i tillväxtsiffrorna till kvartal tre i år. Som resultat av detta kommer lokalbehovet i industrin inte att vara lika stort under en tid framöver, således kommer då nybyggnationen av lokaler mattas av. Länsindelade indikatorer En del av den information som har behandlats i de tidigare avsnitten finns även nedbruten på länsnivå och presenteras i tabellerna 3-5. Diagram 8. Industrins orderingång och leveranser. 25=1. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB. Index 25=1 12 11 1 9 8 7 6 5 4 Orderingång Leveranser 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 1:3 2:1 2:3 3:1 3:3 4:1 4:3 5:1 5:3 6:1 6:3 7:1 7:3 8:1 8:3 9:1 9:3 1:1 1:3 11:1 1) = Egna hem 2) = Bostadsrätt Tabell 3 Småhus & Bostadsrättsbarometern Q1-Q2 21 och 211 21 211 EH 1) BR 2) EH 1) BR 2) Tabell 4 Bygglov för bostäder Q1-Q2 21 och 211 21 211 Antal Areal m 2 Tabell 5 Bygglov för yrkesbyggnader Q1-Q2 21 och 211 211 Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 21 Stockholm 3 642 33 853 3 724 34 972 4 883 6 738 5 93 786 681 198 192 618 179 21 465 Uppsala 2 146 19 55 2 118 22 454 58 92 8 1 423 17 232 123 122 79 115 9 27 Södermanland 1 697 8 835 1 759 9 514 327 53 61 649 73 746 65 21 514 11 2 59 Östergötland 1 719 9 967 1 826 1 744 424 62 33 629 8 488 116 46 964 124 188 256 Jönköping 1 363 9 76 1 413 11 179 482 84 311 329 55 236 77 123 978 11 8 321 Kronoberg 1 278 9 734 1 323 1 334 2 31 181 398 51 324 6 66 483 69 4 858 Kalmar 1 174 7 341 1 255 9 182 293 48 458 116 23 81 97 48 512 6 19 986 Gotland 1 677 17 57 1 966 23 923 56 7 333 11 1 79 95 11 553 31 3 354 Blekinge 1 26 8 464 1 239 8 494 246 25 539 57 12 53 47 12 78 68 13 48 Skåne 2 223 15 558 2 253 15 52 2 677 364 23 2 196 327 19 148 166 757 126 146 356 Halland 2 26 15 246 2 264 15 391 746 128 69 578 9 817 75 48 388 84 33 644 V. Götaland 2 34 17 15 2 95 18 168 2 818 386 734 3 484 447 679 42 415 394 458 472 23 Värmland 1 137 6 66 1 23 7 81 199 29 685 78 15 886 117 36 275 13 39 593 Örebro 1 329 6 854 1 294 7 747 324 49 924 342 47 994 42 15 472 42 18 998 Västmanland 1 7 8 74 1 678 8 554 239 33 96 354 48 623 58 21 166 51 56 66 Dalarna 1 11 7 29 1 112 6 7 158 23 549 53 11 2 153 31 356 94 5 215 Gävleborg 1 96 7 887 1 167 8 52 13 2 535 15 17 826 5 26 939 52 17 627 Västernorrland 943 5 692 992 5 661 11 15 271 29 5 689 67 9 631 56 14 91 Jämtland 1 143 12 354 1 267 14 357 133 22 27 82 13 53 152 28 764 112 23 179 Västerbotten 1 311 8 329 1 37 9 66 275 35 65 329 44 641 145 27 539 218 4 998 Norrbotten 959 5 853 97 9 82 118 17 768 58 41 176 132 39 413 185 78 922 Sverige 1 991 2 467 2 38 21 812 15 383 2 132 434 17 652 2 367 152 2 417 1 514 214 2 436 1 66 18 1) EH = egna hem, genomsnittligt pris per såld enhet, tusentals kronor 2) BR = bostadsrätt, genomsnittlig kostnad per m 2 Källa Tabell 4: SCB och Mäklarsamfundet, bearbetat av Prognoscentret AB Källa Tabell 5: SCB, bearbetat av Prognoscentret AB Källa Tabell 6: SCB, bearbetat av Prognoscentret AB Tendensen för bostadsbyggandet I diagram 9 visas utvecklingen för bostadsbyggandet fördelat på småhus, flerbostadshus och specialbostäder (studentoch äldrebostäder). Nyproduktionen av bostäder sjönk kraftigt efter hösten 28 och byggandet fortsatte sjunka under 29. Sverige klarade av konjunkturnedgången bra och repade sig snabbt. Det svenska ekonomiska klimatet ser även ut att kunna vara bra under kommande år, men är något osäkert beroende på den globala ekonomiska turbulensen. Förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande är trots allt relativt goda, men indikatorer visar på en osäkerhet i marknaden. Det vi ser nu och de kommande åren bör betraktas som en stegvis normalisering av byggaktiviteten, (främst för flerbostadshus) och ett försök att nå en aktivitet som på sikt kanske kan möta det bostadsbehov som finns. 16 14 12 1 8 6 4 2 Diagram 9. Antalet påbörjade bostäder. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB. Småhus Flerbostadshus Specialbostäder 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 1
13 125 12 115 11 15 1 95 9 85 8 25 2 Möbelmarknaden Prognoscentret genomför i dagsläget inte några mätningar på den svenska möbelmarknaden. I Norge, där köpmönstret liknar det svenska genomför vi dock undersökningar. För norska hushåll är möbelkataloger den huvudsakliga inspirationskällan till att möbelköp. När det sedan gäller valet av produkt är det framförallt utställningen i butik och priset som styr valet. Indikatorer Handelns utredningsinstitut (HUI) levererar prognoser, utredningar och forskning om handeln, där man bl.a. kartlägger detaljhandelns omsättning och utveckling i Sverige. Diagram 1 visar indexerade omsättningsdata över butikshandeln med inriktning mot möbler. Under 28 föll omsättningen tillbaka kraftigt för försäljningen av möbler vilket var en återspegling av det rådande konjunkturella läget. Detta Diagram 1. Omsättning inom detaljhandeln- butikshandel med möbler. Omsättningsindex i fasta och löpande priser. Källa: HUI, bearbetning Prognoscentret AB. Löpande priser Fasta priser 24-1 24-3 24-5 24-7 24-9 24-11 25-1 25-3 25-5 25-7 25-9 25-11 26-1 26-3 26-5 26-7 26-9 26-11 27-1 27-3 27-5 27-7 27-9 27-11 28-1 28-3 28-5 28-7 28-9 28-11 29-1 29-3 29-5 29-7 29-9 29-11 21-1 21-3 21-5 21-7 21-9 21-11 211-1 211-3 211-5 Diagram 11. Hushållens utgifter för kapitalvaror. Genomsnittliga utgifter per hushåll i löpande kronor. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB. 23 24 25 26 27 28 29 återhämtades relativt snabbt under andra halvan av 29 för att sedan början av 21 legat relativt stabilt på en jämn nivå (bortsett från de trendmässigt korta fluktuationerna). Sett över Sveriges handel den senaste tiden, har den präglats av oro. Historiskt brukar handel med möbler och elektronikvaror drabbas ganska tidigt vid ekonomisk osäkerhet. En eventuellt inbromsande bostadsmarknad kan påverka handeln med möbler. När färre människor byter bostad och bopriserna befaras gå ner kan möbler vara sådant som man väntar med att köpa nytt. SCB:s statistik över hushållens utgifter (HUT) beskriver hur hushållens spenderar sina pengar. I denna statistik kan man se att konsumtionsmönstret sedan 7-talet har förändrats i Sverige. Idag lägger vi en större andel av vår konsumtion på boende, telekommunikation och fritid, men en mindre andel på mat, kläder, möbler, husgeråd, tobak och alkohol. Det finns flera anledningar till varför konsumtionsmönstret förändrats över tiden. En orsak är att relativpriset mellan olika produkter ändras, men det kan även vara en följd av att det successivt erbjuds nya varor och tjänster. Även demogra- fiska förhållanden påverkar hushållens aggregerade konsumtion. Ett genomsnittshushåll spenderade under år 29, 6 81 kronor på möbler och inventarier vilket är en minskning med 11 % jämfört med året innan. I tider av ekonomisk osäkerhet tenderar hushållen att spara mer, och då på bekostnad av konsumtionen, därför är inte utvecklingen förvånande. Efter två år med svag tillväxt ökade den privata konsumtionen med 3,3 % 21. Under det första halvåret i år ökade konsumtionen med 2,2 %, vilket var något lägre än väntat Under 212-213 växer konsumtionen i en relativt snabb takt. Även om stigande räntor påverkar de disponibla inkomsterna negativt gör starka löneökningar, sänkta inkomstskatter och en förbättrad arbetsmarknad att tillväxten blir relativt hög. 15 1 5 Kläder och elektronik Möbler och invetarier Övrig hushållsutrustning Inköp av transportmedel Resor Fritid Prognoscentret AB är specialiserat på analyser av utvecklingen i byggandet och alla dess delmarknader. Vi arbetar med att kontinuerligt beskriva vad som sker i marknaden och varför. Det gäller såväl byggandet generellt som specifika byggkomponenter och byggmaterial i Sverige, Norden och Europa. Vi erbjuder våra kunder skräddarsydda marknadsanalyser via Internet som innebär att informationen tillhandahålls snabbare och med frekventa uppdateringar. Besök vår hemsida och se själv: www.prognoscentret.se. Kontakta Thomas Ekvall på te@prognoscentret.se eller på telefon: 8-44 93 6 för mer information. 11
TMF:s statistik Förutom TMF i siffror tar TMF kontinuerligt fram rapporter/statistik för ett stort antal delbrancher. Vissa delar av statistiken kan kontinuerligt följas på vår publika hemsida www.tmf.se och andra delar är exklusiva för medlemsföretagen. Basfakta - uppdateras en gång per år och visar SCB:s siffror enligt SNI, (Svensk näringsgrensindelning). Statistiken visar trä- och möbelindustrin jämfört med andra branscher samt struktur företag och anställda på olika nivåer. Dörrar - dörrstatistik inrapporteras av drygt 4 företag - både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Fönster - fönsterstatistik inrapporteras av 4 företag - både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Möbler - rapport till möbelföretagen varje kvartal, halvår och år på Sveriges produktion, export och import av möbler fördelat på produktgrupper och totalt. Källa är SCB. Möbler - kontorsmöbelindex tas fram av SCB och distribueras månadsvis till kontorsmöbelföretagen. DHI - detaljhandelindex tas fram av SCB och visar omsättningen för butikshandeln med möbler Möbler köksinredningar. Rapport från Prognoscentret på fakturerad försäljning på svenska marknaden varje kvartal. I stort sett samtliga köksaktörer inkl Ikea på den svenska marknaden deltar i statistiken. Trappor - trappstatistik inrapporteras av 12 medlemsföretag varje kvartal. Motsvarar 8 procent av marknaden. Trähusbranschen - publiceras en gång per år. Samlar SCB:s statistik och medlemsföretagens statistik om byggande och boende och visar helårsstatistik. Trähusbarometern - visar det totala ordervärdet för trähus i en indexserie och det totala ordervärdet för de senaste 6 månaderna. Innehåller också en prognos för trähusbyggandet. Publiceras cirka 4 gånger per år. Trähus marknadsrapport om trähus som rapporteras till trähusföretagen och publiceras varje månad. Statistiken visar bl.a. leveranser och order för monteringsfärdiga trähus, styckebyggda och gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Trähus - Index MT74 tas fram av SCB och rapporteras till trähusföretagen en gång per månad och är avsett att utnyttjas för indexreglering av priset vid försäljning av monteringsfärdiga trähus. Trähus - import och export av monteringsfärdiga trähus rapporteras en gång per månad till husföretagen. Träskivor - månadsrapporter för träskiveföretagen som tillverkar spånskivor och plywood en gång per månad. Träskivor import och export av spånskivor, plywood och träfiberskivor rapporteras en gång per kvartal till träskiveföretagen. Box 55525, Storgatan 19, plan 3, 12 4 Stockholm Tel. 8-762 72 5 Fax 8-762 72 24 e-mail: info@tmf.se Internet: www.tmf.se