Låt oss berätta Fritidshemsbiennalen i Sundsvall, 14 april 2016 Bengt Söderhäll Högskolan i Gävle Vet du vad du varit med om innan du berättat om det? Vet du vad du vet innan du berättat vad du vet? Vem har makten över berättelserna om vår värld? Hörs allas röster?
Ekorrn gick på ängen Ekorrn gick på ängen och slog Ekorrn gick på ängen och slog, du ska tro han snörde. Tita raka, duva ho drog, lelle grå katten han körde. Inte kör jag mera i dag, förrän jag får tolv öre. Tulo, pepparkorn. Trana blåser i silverhorn. Bromsarna de brumma. Katten slår på trumma. Fyra råttor gå i dans, så hela jorden dundrar.
Det första du på morgonen Vad var det första du hörde i morse? Fundera, berätta för din granne/dina grannar. Varianter: det första du såg, kände doften av, tänkte på, ville, hoppades på Och: om du tar plats i en Sagofigur, ett djur, en filmkaraktär - hur blir det då?
Hängbron över Dalälven, Mon, Skutskär, Älvkarleby kommun, byggd av Fortifikationen, invigd 6 september 1924
Jan Frans Verhas (1834-96): De meesterschilder (1877) Mästermålaren, MSK, Gent
Malala Yousafzai född 12 juli 1997 https://www.malala.org/malalas-story
Alla barn har ett namn Alla barn har ett namn. Alla barn har ett namn. Alla barn har ett namn. - Vad heter du? - Elsa/Olle. - Elsa/Olle heter du. (Jag, hon, han.) Elsa/Olle heter du. Elsa/Olle är ditt/mitt/hennes/hans namn.
Triplett I berättarkurser har tripletten använts för att utveckla enskilda berättelser och en repertoar I skolsammanhang syftande till att alla röster ska höras och bli respekterade Inom den högre utbildningen för att fördjupa förståelsen för det studerade och kvalificera samtalet och i förlängningen skrivandet
Triplett tre uppdrag Tre personer berättar. Om ej med 3 delbar grupp, fler 1 eller 2 observatörer till. Berätta utifrån de tre orden som är en person en plats och ett problem De tre har tre olika uppdrag i tripletten: A: Berättaren som drar sin historia med stöd i de tre orden B: lyssnaren som bejakar och nickar och kanske ställer eb fråga om berättaren stannar av. C: Observatören, som lyssnar och efter berättandet berättar vad hen erfor.
Triplett Alla i tripletten får vara A, B och C Tre minuter per berättelse. C tar tid. C får en minut på sig att säga något om vad som hände.
Första Person: sömmerska Plats: Eiffeltornet Problem: hällregn
Andra Person: Läderlappen Plats: Ankeborg Problem: soppatorsk
Tredje Person: höjdhoppare Plats: i luften Problem: nysning
Knappen berättar sin historia 1. Ta en knapp ur knapp-påsen. Titta inte på den. Känn, vänd på den, känn mer. 2. Vad har knappen varit med om? När gjordes den och till vad? Vem har ägt den? Vilka har ägt den? Vilka resor har den gjort? Vad har knappen varit med? Vilket liv har den levt lever den? 3. Berätta din historia för en kurskamrat. Lyssna sedan på din kamrats berättelse. Om din triplett är klar före andra, gå runt och lyssna. Berätta sedan för någon annan
Anna, Bob och Clara och flöjten I en diger lunta, The idea of justice, (2009) återvänder Amartya Sen till frågan om hur världen skall kunna bli mera rättvis. Han inleder med en historia. Låt oss tänka oss att barnen Anne, Bob och Clara grälar om vem som skall ärva en flöjt. Anne hävdar att hon skall ha den eftersom hon är den enda som hjälpligt kan spela på den. Bob invänder att han är den fattigaste av de tre och därför borde komma ifråga. Clara till sist hävdar att hon är den rätta ägaren eftersom hon tillverkat den. * Vem har rätt? För den som värderar en jämlik ekonomisk fördelning högst är det Bob som bör ärva. För utilitaristen förefaller det lämpligast att den som har störst glädje och nytta bör få flöjten, det vill säga Anne. Men då kommer Clara och hävdar äganderätt på grund av att hon lagt ned arbete på att förfärdiga den. Vi kan alltså se att alla tre utifrån olika utgångspunkter kan hävda sin rätt. Vem som har rätt i någon absolut mening går inte att fastställa. Ändå har politiska tänkare, moralfilosofer och ekonomer genom tiderna ägnat mycket huvudbry åt att avgöra hur man skall definiera den perfekta lösningen av problemet med rättvisa. Här räknar Sen upp namnen Thomas Hobbes, John Locke, Rousseau, Kant och i vår tid John Rawls. Särskilt den senare får stor plats i boken den är i själva verket tillägnad Rawls. Dennes banbrytande A theory of justice från 1971 är också det en diger lunta om rättvisa, fast i en annan tonart. * *
Flöjten och en 14-årig uträknad Låt oss tänka oss att barnen Anne, Bob och Clara grälar om vem som skall ärva en flöjt. Anne hävdar att hon skall ha den eftersom hon är den enda som hjälpligt kan spela på den. Bob invänder att han är den fattigaste av de tre och därför borde komma ifråga. Clara till sist hävdar att hon är den rätta ägaren eftersom hon tillverkat den. Amartya Sen The Idea of Justice (2009)