Februari 2016 Hotet om Brexit överskuggar EU-samarbetet Klimatet mellan EU-länderna är för närvarande ansträngt eftersom den brittiska regeringen vid toppmötet i helgen förhandlade fram ett paket med undantag från skyldigheten att behandla EU-medborgare lika i ett antal sociala försäkringssystem. Det kan till exempel handla om barnbidrag till polska medborgare som lever och arbetar i Storbritannien men vars barn bor kvar i Polen. Detta skapar naturligtvis dåliga relationer för att förhandla andra frågor som energi och klimat. Britternas syfte med att förhandla fram ett paket av undantag är för att regeringen Cameron ska kunna övertyga sin medborgare om att rösta ja till att stanna kvar i EU och inte rösta för ett utträde (Brexit). Folkomröstningen ska äga rum i juni i år. I bakgrunden ruvar förstås även flyktingkrisen och den ojämlika fördelning av flyktingar mellan länderna som skett under det senaste året. Flera av de östeuropeiska länderna motsätter sig att ta emot flyktingar och det är framför allt Tyskland och Sverige som tagit emot flest personer sett till befolkningsmängd. EU-kommissionen kallar år 2016 för the Year of delivery, det vill säga året då EU ska leverera resultat för att få energiunionen på plats. Den pågående krisen i det europeiska samarbetet påverkar förhandlingsklimatet i olika sakfrågor. I detta nyhetsbrev, som är tänkt att komma ut fyra gånger per år, har vi samlat vad som är aktuellt på agendan och som rör energibranschen. Vi kommer att återkomma i frågorna under året. //Henrik Wingfors, enhetschef Svensk Energis internationella enhet Klimatmötet i Paris - COP 21 Den 12 december kom 195 länder överens om ett globalt klimatavtal i Paris. Kärnan i avtalet är en översyn av nationella utsläppsåtaganden. Det långsiktiga målet är att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader men att även göra ansträngningar för att begränsa uppvärmningen till max 1,5 grader. Detta ska länderna ha i åtanke när de ser över sina nationella åtaganden vart 5:e år. Länderna är bundna att kommunicera sina nationella åtaganden men innehållet i åtagandena är inte bindande. Ett ramverk för rapportering, verifiering och övervakning av utsläpp ingår i avtalet. Möjligheten att använda internationella krediter och/eller internationell utsläppshandel för att uppnå sina åtaganden finns. Avtalet träder i kraft 2020, men en första frivillig kontroll om huruvida existerande åtaganden kan göras mer ambitiösa kommer att ske 2018. Senast 2023 ska samtliga parter se över sina nationella åtaganden. Avtalet öppnas för undertecknande den 22 april 2016. Avtalet träder i kraft när minst 55 länder som står för minst 55 procent av de globala växthusgasutsläppen har ratificerat avtalet. På miljörådets möte i december fick EU-kommissionen en beställning att ta fram en konsekvensanalys av Paris-avtalet och dess påverkan på EU:s klimatpolitik. Detta underlag kommer att diskuteras på miljörådets möte den 4 mars och på Europeisk Rådets möte den 17-18 mars.
Det finns skäl att anpassa EU:s klimatpolitik till Parisavtalet. Vissa länder kommer att trycka på för en höjning av EU:s 2030-mål. Av en sådan ambitionshöjning följer också en ambitionshöjning inom EU:S utsläppshandel. Det finns dock ett stort motstånd från vissa medlemsländer mot sådana förändringar. En anpassning måste emellertid göras till Parisavtalets 5-åriga översynscykel. Svensk Energi vill emellertid att EU tar tillfället i akt och ökar sin ambitionsnivå i klimatpolitiken inklusive EU ETS. Nytt direktiv om förnybar energi EU-kommissionen har aviserat att ett nytt direktiv om förnybar energi kommer att läggas fram i slutet av 2016. Som ett led i arbetet har EU-kommissionen bett om inspel. Svensk Energi har i sitt inspel påtalat följande: Det befintliga förnybarhetsdirektivet kan sägas ha lett till en kraftfull ökning av andelen förnybar energi i EU till priset av att försörjningstryggheten och leveranssäkerheten inom kraftsektorn äventyras, samtidigt som konsumentens kostnad för el har ökat. Nuvarande stödsystem, i hela Europa, innebär en kraftig marknadspåverkan och stör marknadens prissignal. Därför anser Svensk Energi att stödsystemen måste fasas ut för att marknaden ska fungera på ett bra sätt, långsiktigt. Det är dock troligt att flera medlemsstater kommer att vilja fortsätta med stödsystem i elsektorn också efter 2020. I ett sådant läge menar Svensk Energi att EU-kommissionen måste ställa tuffare krav på stödsystemens utformning så att marknadspåverkan minimeras via statstödsreglerna. EU-kommissionen skulle också kunna ställa krav på att nationella stödsystem öppnas helt eller delvis för förnybar elproduktion i andra medlemsstater. Vidare behöver det ställas krav på att stöden är tidsbegränsade med en tydlig tidplan för utfasning. Volymen elproduktion som omfattas av stödsystemet måste vara begränsad för att minimera dess marknadspåverkan. Svensk Energi anser att en fortsatt integration av den europeiska elmarknaden underlättas om de nationella stödsystemen fasas ut. Vidare finns det åtgärder som kan vidtas för att förbättra funktionen och bättre integrera förnybar elproduktion i marknaden generellt sett i Europa. Översyn av EU ETS utsläppshandeln inom EU I juli 2015 lade EU-kommissionen fram sitt förslag till reviderat EU ETS-direktiv. Förhandlingar pågår just nu - dels i ministerrådet och dels i EU-Parlamentet. Diskussionerna rör främst gratis tilldelning av utsläppsrätter till industrin. I parlamentet har flera svenska parlamentariker fått centrala roller i förhandlingarna. Fredrik Federley (C) i industriutskottet ansvarar för utskottets betänkande om EU ETS. Peter Eriksson (mp) industriutskottet, ansvarar för de grönas inspel till industriutskottets betänkande. Jytte Guteland (S) miljöutskottet, ansvarar för de europeiska socialdemokraternas inspel
till miljöutskottets betänkande. Troligen kommer EU-parlamentet inte att rösta om EUkommissionens förslag förrän i februari 2017 och i dagsläget finns ingen indikation på när en överenskommelse med ministerrådet kan ske. Översynen av Energieffektiviseringsdirektivet Sedan sommaren 2014 har vi en del nya regler i Sverige som kommer från det gällande Energieffektiviseringsdirektivet. Sådana exempel är kraven på så kallat "stora företag" att göra en energikartläggning (ett krav som även kommit att beröra mindre kommunalt ägda energiföretag) och krav på individuell mätning av värme i lägenheter (ett krav som ännu inte införts i Sverige men som Regeringskansliet bereder). Energibranschens erfarenhet av just detta direktiv är inte de bästa på grund av den europeiska detaljregleringen kring fakturor. EU-kommissionens samråd om energieffektiviseringsdirektivet ska ses i ljuset av att det finns ett nytt mål för energieffektivisering om 27 procent, med en möjlighet att höja det till 30 procent, till 2030. Målet är formulerat som ett primärenergitak för hela EU. Det rör sig om ett indikativt, ej bindande mål, på EU-nivå. I samrådet frågade emellertid EUkommissionen hur ett mål i ett reviderat direktiv skulle kunna utformas. Som nu, det vill säga som ett primärenergitak, eller på något annat sätt? Svensk Energi framförde som ett förslag att målet i första hand borde omfatta energianvändning utanför EU ETS och formuleras som ett mål om energiintensitet. Grundtanken med att undanta EU ETS-sektorn är att anläggningarna inom sektorn på grund av priset på utsläppsrätter stimuleras att vidta energieffektiviseringsåtgärder, samt att EU ETS undermineras av kraven på energieffektivisering. Att sätta mål för energieffektivisering är ingen lätt uppgift och EU-kommissionen bör studera alternativa lösningar. Även om energibranschen är positivt inställd till energieffektivisering och ett stort antal av medlemsföretagen är verksamma inom området för energitjänster både enklare kartläggningar och mer komplexa helhetslösningar så finns det svårigheter när detaljer för marknader och företag bestäms på EU-nivå. Det råder mycket olika förhållanden i EU:s 28 länder och att träffa rätt med politiken är en komplicerad uppgift. Svensk Energis budskap i övrigt är att det är viktigt att medlemsländerna ges betydande frihet att utforma nationella åtgärder för att nå mål för energieffektivisering. Läs hela remissvaret här. /Henrik Wingfors, Svensk Energi Cirkulär ekonomi ska ge ökad energiåtervinning Den 2 december 2015 antog EU-kommissionen ett nytt paket för att stimulera Europas omställning till en cirkulär ekonomi. Syftet är att öka EU:s konkurrenskraft, bidra till hållbar ekonomisk tillväxt och skapa nya arbetstillfällen. Förslaget handlar om kommunalt avfall, men omfattar också högre mål för materialåtervinning av förpackningsmaterial. Industriellt och kommersiellt förpackningsavfall omfattas av direktiv 94/62/EG och direktiv 2008/98/EG. Förslagen fastställer en "tydlig och ambitiös långsiktig vision" för att öka materialåtervinning, minska deponering. De innehåller även konkreta åtgärder för att
undanröja hinder för en bättre avfallshantering, samtidigt som de tar hänsyn till medlemsstaternas särskilda förhållanden. Några konkreta mål i förslaget: 65 procent av allt kommunalt avfall och 75 procent av allt förpackningsavfall ska materialåtervinnas senast 2030. Bindande mål om att minska deponeringen till högst 10 procent av allt avfall senast 2030. Förenkla och förbättra avfallsdefinitioner och harmonisera beräkningsmetoder. Fastställa en prioritetsordning på grundval av bästa miljöresultat enligt avfallshierarkin. Föreslå minimikrav för system för utökat producentansvar mot ovanstående mål samt för att minska användningen av primära råvaror. EU-kommissionen planerar att föreslå ett mer ambitiöst mål för återvinning av plastförpackningar i det reviderade lagförslaget om avfall. Andra prioriterade områden är marint skräp, livsmedelsavfall, kritiska råvaror i till exempel elektronik, minskning av avfall från bygg- och rivningsbranschen. EU-kommissionen vill främja en effektiv användning av biobaserade resurser genom en rad åtgärder, exempelvis vägledning och spridning av bästa praxis för kaskadanvändning av biomassa och stöd till innovation i bioekonomin. Det reviderade lagförslaget om avfall innehåller också en bestämmelse för att säkerställa separat insamling av bioavfall. EU-kommissionen anser att energiåtervinning av avfall kan spela en roll och skapa synergier med EU: s energi- och klimatpolitik, men styrs av principerna i EU: s avfallshierarki. EU-kommissionen kommer att undersöka hur denna roll kan optimeras, utan att äventyra högre återanvändning och återvinningsgrad. För detta ändamål kommer EU-kommissionen att anta ett "Waste-to-energy"- initiativ inom ramen för energiunionen. Frågor och svar kan hittas här. //Raziyeh Khodayari, Svensk Fjärrvärme Marknadsdesign hur ska den europeiska elmarknaden utvecklas? Hösten 2016 blir intensiv i Bryssel. EU-kommissionen har aviserat flera tunga förslag under hösten, en del redan i oktober. Allt detta är delar av Energiunionen som man vill skapa och där man nu i februari presenterat delar som gäller den europeiska gasmarknaden. Nu går man vidare och ska presentera förslag avseende elmarknaden. Ett av förslagen har fått arbetsnamnet Market design, men kommer sannolikt att innehålla; förutom ren marknadsdesign, också regler för så kallade kapacitetsmekanismer, hur man skall stimulera ökad handel mellan länder, sannolikt något om elområden i delar av Europa som idag inte har sådana, rollfördelningen mellan nätägare andra aktörer, stärkt skydd för konsumenter, förslag rörande energilagring, leveranssäkerhet med mera. Givetvis också kopplat till de uppdateringar som EUkommissionen aviserat kring direktivet om förnybar energi och nationella stödsystem. Dessa ska också ska presenteras under hösten 2016. Från Svensk Energi har vi varit tydliga med att vi tycker att de direktiv och regelverk som finns på plats är nog för den ambitionsnivå som EU-kommissionen har. EUkommissionen måste fokusera på att se till att 3:e marknadspaketet implementeras fullt
ut i samtliga medlemsländer - innan man föreslår nya regler. Dessutom borde EUkommissionen se till att medlemsländerna nyttjar befintlig infrastruktur och fokuserar på att låta marknaden styra för att tillgodose medlemsländers kraft- och effektbehov. Vidare är det viktigt att medlemsländerna själva, och inte EU, löser interna problem med att förändringar av grossistpriset inte slår igenom konsumentledet. Oftast är det skatter och andra fasta kostnader som utgör största delen av konsumentpriset. Det är ännu för tidigt att säga var EU-kommissionen kommer att landa i sina förslag men i de preliminära kontakter som vi haft från nordiskt håll med EU-kommissionens tjänstemän så ser förslagen inte ut att gå i någon negativ riktning för den nordiska marknaden. Samtidigt pågår det en intensiv diskussion inom branschens egen branschförening Eurelectric där, enkelt uttryckt, skiljelinjerna går mellan de som förespråkar en full implementering av det redan beslutade 3:e marknadsdirektivet och de som kan tänka sig avsteg från energy-only-marknaden. Vi kommer att återkomma till frågorna längre fram. //Joakim Bogdanoff, chef för Svensk Energis Brysselkontor