1 MARKÄGARENS HANDBOK 2006 För feedback, kontakta Helena Ålgars, SLC: helena.algars@slc.fi
2 1 INLEDNING... 5 2 INTRESSEBEVAKNING... 6 3 MARKANVÄNDNING OCH BYGGANDE... 7 3.1 Markplanering... 7 3.1.1 Planeringsprocessen i ett nötskal... 7 3.2 Markägarens roll i planeringsprocessen...10 3.2.1 Hur kommer jag med i planeringsprocessen?...11 3.3 Planhierarkin...12 3.3.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen...12 3.3.2 Landskapsplan...13 3.3.3 Generalplan...20 3.3.4 Detaljplan...26 3.3.5 Byggande på stränder...29 3.4 Planläggningskostnader och kostnader för samhällsbyggande...36 3.5 Tillståndsplikt enligt markanvändnings- och bygglagen...37 3.5.1 Bygglov...37 3.5.2 Åtgärdstillstånd...39 3.5.3 Rivningslov för byggnader...39 3.5.4 Tillstånd för miljöåtgärder (åtgärdsbegränsning)...39 3.5.5 Anmälningsförfarande...39 3.5.6 Undantagstillstånd...39 3.5.7 Besvärsrätt över tillstånd och undantagstillstånd...40 4 NATURSKYDD...42 4.1 Hur vilda arter skyddas...43 4.1.1 Orsakar skydd av vilda arter betydelsefull olägenhet?...45 4.2 Naturtyper som skyddas...45 4.2.1 Betydelsefull olägenhet - staten ersättningsskyldig...46 4.3 Naturskyddsprogram från hemlighetsmakeri till öppen debatt...46 4.3.1 Gamla skyddsprogram...46 4.3.2 Naturskyddsprogram av idag...48 4.3.3 Naturskyddsområde...48 4.3.4 Tidsbegränsad fridlysning...50 4.3.5 Naturminnesmärken på privatägd mark...50 4.3.6 Vad kan jag göra?...50
3 4.4 Natura 2000...51 4.4.1 Hur inverkar Natura 2000 på markanvändningen?...52 4.4.2 Vissa verksamheter i Natura-områdena...53 4.4.3 Ersättning för olägenhet...58 4.4.4 Vad kan jag göra?...59 4.5 Skogen...59 4.5.1 Särskilt viktiga livsmiljöer...60 4.5.2 Flygekorre i skogen...61 4.5.3 Vad kan jag göra?...63 4.5.4 Skyddet av skogar i södra Finland och Österbotten...64 5 ALLEMANSRÄTTEN...66 5.1 Allemansrätten i naturen...67 5.2 Hästsporten och allemansrätten...67 5.3 Allemansrätten på vatten...68 5.4 Allemansrätten i strafflagen...68 5.5 Vad kan man göra i problemsituationer?...70 6 MILJÖSKYDD...72 6.1 Tillstånds- och anmälningsplikt...72 6.1.1 Miljötillstånd för djurstallar...72 6.1.2 Förutsättningarna för beviljande av tillstånd...73 6.2 Statsrådets förordningar och kommunala miljöskyddsföreskrifter...73 6.3 Skydd av grundvatten...74 6.3.1 Inofficiella skyddsplaner för grundvattenområden...74 6.3.2 Tvärvillkor för jordbrukarna...75 6.4 Aktuellt gällande vattenskyddet...75 7 INLÖSEN AV FAST EGENDOM...75 7.1 Ansökan till lantmäteribyrån...77 7.2 Inlösningsersättningen...77 7.3 Rekommendationsavtal om vissa slag av intrång...78 8 NÅGRA ANDRA FASTIGHETSJURIDISKA FRÅGOR...79 8.1 Fastighetsregistret innehåller information...79 8.2 Kommunens förköpsrätt...79 8.3. Marktäkt...80 8.4. Dikning...81
4 8.4.1.Dikningsförrättning...82 8.4.2. Underhåll av dike...82 8.5. Vägfrågor, enskilda vägar...83 8.5.1. Vägrätt...83 8.5.2. Vägområde...84 8.5.3. Vägförrättning...84 8.5.4. Ansvar för väghållningen...84 8.5.5. Frågor och svar...86 9. MARKÄGARENS RÄTTSKYDD...87 9.5. Finlands grundlag...87 9.5.1. Mänskliga och grundläggande rättigheter...87 9.6. Offentlig makt...88 9.7. Grundläggande rättigheter har betydelse i praktiken...88 9.8. Vad göra för att få rättsskydd?...89 9.8.1. Laglighetstillsynen...89 9.9. Rätt till information...90 9.10. God förvaltning...91 9.11. Vad göra vid intrång på egendomen?...92 ADRESSER OCH KONTAKTUPPGIFTER...93 FÖRKORTNINGAR OCH FÖRKLARINGAR...95 SAKREGISTER...96
5 1 INLEDNING Markägarens handbok har som mål att kort kartlägga innehållet i den lagstiftning som gäller inom markoch miljöpolitikens område och som berör SLC: s medlemmar. Syftet med handboken är också att fungera som en första hjälp i att orientera sig i systemet för beslutsfattande och i myndighetsstrukturerna. En handbok av den här omfattningen kan i alla fall inte ge svar på alla de spörsmål en markägare kan tänkas bli ställd inför. I texten har man därför strävat till att få med information om var medlemmarna kan få ytterligare information om olika frågeställningar. Handboken har inte beaktat den lagstiftning som gäller enbart på Åland. Den enskilda markägaren kan vid behov kontakta Ålands producentförbund ÅPF eller SLC. Handboken och dess uppdateringar har genomförts som ett projektarbete, som utförts av vicehäradshövding Helena Janhonen. Denna andra upplaga har utarbetats i olika repriser under åren 2004 och 2005. Lagstiftningen fram till slutet av år 2005 har beaktats. SLC:s jurist, vicehäradshövding Helena Ålgars har gjort bearbetningar av materialet utgående från bland annat synpunkter av forstmästare Håkan Fagerström. Projektet har finansierats av SLC:s landsbygdsfond. SLC tackar dem som medverkat i projektet. Helsingfors i januari 2006 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
6 2 INTRESSEBEVAKNING Den finlandssvenska producentorganisationens intressebevakning inom miljö- och markpolitiken sker på tre nivåer: SLC SLC: s syfte är att påverka allmänheten, politikerna, myndigheterna och EU även i miljö- och markpolitiska frågor. SLC påverkar lagstiftningen genom att medverka i arbetsgrupper, fungera som sakkunnig i till exempel riksdagen och genom att ge utlåtanden om olika frågor som berör medlemmarnas ställning. Centralförbundet håller också aktiv kontakt med och samarbetar med olika myndigheter, organisationer och företag med inflytande på miljö- och markpolitikens område. SLC har ett miljö- och markpolitiskt utskott och har även representanter i MTK:s miljö- och markpolitiska utskott. SLC står också för rådgivning till både landskapsförbunden, lokalavdelningarna och de enskilda medlemmarna, och medverkar i utbildnings- och informationstillfällen. SLC är, tillsammans med MTK, största delägare i det producentägda konsultbolaget Jordägarnas Värderingscentral AB, som har specialiserat på fastighetsvärdering och miljöjuridik. Värderingscentralen har kontor i Helsingfors, Kouvola, Seinäjoki, Uleåborg och Åbo. De tre huvudområdena för Värderingscentralens verksamhet är fastighetsvärderingstjänster, juridiska tjänster och intressebevakning i inlösningssituationer. Telefonnumret är 0207411050, se också www.arviointikeskus.fi. SLC-medlemmarna beviljas 10 procents rabatt på förvaltningsrättsliga ärenden och värderingsutlåtanden. SLC:s landskapsförbund Landskapsförbunden sköter den miljö- och markpolitiska intressebevakningen på regional nivå och samarbetar med olika regionala aktörer. Landskapsförbunden är medlemmar i de regionala miljö- och markpolitiska utskotten, som är ett samarbetsforum för SLC- och MTK-förbunden samt skogsägarförbunden. De regionala utskotten har som uppgift att bättre ta tillvara befintliga resurser inom den miljö- och markpolitiska intressebevakningen, följa upp hur lagstiftningen tillämpas på regional- och kommunal nivå, påverka regionens planläggning, övrig planering, naturskyddsprojekt och miljötillståndsbeslut. Dessutom har utskottet till uppgift att utveckla och förnya miljöombudsmannanätet och att utreda regionens åsikt i olika miljö- och markpolitiska frågor för till exempel SLC:s och MTK:s miljö- och markpolitiska utskott. Lokalavdelningarna Lokalavdelningarna och deras miljöombud är den viktigaste länken till beslutsfattandet på den lokala och kommunala nivån. Olika markplaneringsfrågor, naturskyddsprojekt och miljötillståndsbehandlingen i kommunerna bevakas effektivast av dem som väl känner till kommunen och dess invånare.
7 3 MARKANVÄNDNING OCH BYGGANDE Introduktion Markanvändnings- och bygglagen (132/1999, MBL) trädde i kraft 1.1.2000. Lagens bestämmelser tillämpas vid områdesplanering, byggande och områdesanvändning. Lagen avser främja en bra livsmiljö samt en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. I det här kapitlet tar vi upp de viktigaste principerna i lagen om kraven på innehållet i de olika planerna, kommunens beslutsmakt samt hur planeringsprocessen framskrider. Det är kommunen som har planeringsmonopol. Parallellt styrs planeringen av statliga myndigheter, i sista hand miljöministeriet. Planering är markpolitik samtidigt som lagen också innehåller regler om hur planering skall förverkligas. Dina möjligheter att besvära dig över planer är begränsade till laglighetskontroll. En kommun vars invånarantal överstiger 6000 skall ha en planläggare, det vill säga en sakkunnig som sköter planeringsuppgifterna. Som markägare är du sakkunnig beträffande dina marker, din näring och livsmiljö. Därför skall du som markägare kontakta kommunen i ett så tidigt skede som möjligt av planeringen för att bäst få din röst hörd. När du tar kontakt underlättar det dig att du vet vad vissa termer innebär, hur de olika planerna kan inverka på din markanvändning samt hur du kan påverka den kommande användningen av dina marker. För att du skall beviljas exempelvis bygglov, har det betydelse om ditt byggprojekt finns på detaljplanerat eller utanför detaljplanerat område. Särskilda regler gäller för byggande på strand. Det här kapitlet som handlar om markanvändnings- och bygglagen vill ge dig sådan information om lagen som vi här på SLC anser du har nytta av. 3.1 Markplanering Markplaneringen skall vara högklassig och det skall finnas tillgång till mångsidig sakkunskap. Alla skall ha möjlighet att på ett jämlikt sätt delta i och påverka planering av den egna livsmiljön. All planering skall ha som utgångspunkt öppenhet och möjlighet till diskussion eller åtminstone möjlighet att framföra sin åsikt. Lagen talar här om en interaktiv planering. All planering skall också utgå från en tillräcklig bedömning av konsekvenserna. Myndigheterna skall ge öppen information om de ärenden som är under beredning för att möjliggöra medverkan under beredningsskedet. Medverkan innebär en rätt att framföra sina åsikter och möjlighet att komma med anmärkningar om förslag till plan. Rätten att besvära sig över en godkänd plan har begränsats till laglighetsgrund. Genom markplaneringen kommer Du i kontakt med statliga eller kommunala myndigheter samt planer som har olika funktioner, verkningar och mål. Ansvaret för planeringen ligger hos statliga eller kommunala myndigheter. Det finns olika nivåer i planering och uppgiftsfördelning, en planhierarki. Lagen avser att utveckla en klarare uppgiftsfördelning för de olika planeringsnivåerna. Kraven på innehållet i de olika planerna har ökat. På riksplanet har statsrådet godkänt riksomfattande mål för områdesanvändningen och regionstrukturen. En landskapsplan är en översiktlig plan över områdesanvändningen i landskapet eller ett delområde i landskapet. Landskapsplan fastställs av miljöministeriet. På kommunnivå regleras och styrs planeringen genom generalplan och detaljplan. Vidare är varje kommun skyldig att ha en byggnadsordning. 3.1.1 Planeringsprocessen i ett nötskal Planeringsprocessen skall alltid vara öppen. Själva planeringsprocessen kan uppdelas i förberedande
8 åtgärder, beredningen av planer, förslag till plan, beslut om plan, laglighetskontroll (besvär) samt slutlig plan. All planering skall uppfylla vissa minimikrav som lagen definierar. Hur de här minimikraven 1-5 förverkligas är beror på typen av plan eller om fråga är om en större eller mindre ändring av giltig plan etc. Det är under beredningsskedet av en plan (1 4) som du som markägare bäst kan påverka. Insamling eller val av material till beslutsunderlag All planering skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. En omfattande utredning av konsekvenser som utförs i samband med allmän planläggning kan tas som utgångspunkt när en mera detaljerad plan görs upp. En utredning skall alltid preciseras enligt behov. Hur har planläggaren bedömt att planen inte är oskälig för markägaren? Har några konsekvenser utretts för din del? Information om framtida planering All planering skall beredas så att markägaren får information om hur man tänkt framskrida och information om utgångspunkt, mål och alternativ till planen. Informationen skall ordnas på ett sätt som är lämpligt med tanke på planens syfte och betydelse. Det finns ingen klar regel i lagen om när information skall ges och på vilket sätt. På en kommunal plan, kan som minimikrav ställas att den aktuella planen omnämns i den årliga planläggningsöversikten som skall göras upp i varje kommun. Kommunfullmäktiges beslut om att inleda beredning av plan samt instruktioner om vad planen skall innehålla, är inte ett beslut som kan överklagas. Det här har högsta förvaltningsdomstolen slagit fast (HFD 4.4.2003, liggare 850). Läs planläggningsöversikten! Kommunen skall minst en gång om året upprätta en översikt över de planärenden som är anhängiga eller som under den närmaste tiden blir anhängiga i kommunen och förbundet på landskapsnivå och som inte är av ringa betydelse Information om hur du kan delta När en plan utarbetas skall i ett så tidigt skede som möjligt program för deltagande och bedömning göras av den som gör upp planen. I programmet framgår på vilket sätt du som markägare kan delta i bedömningen av planen. Information om deltagande och bedömning kan också finnas i samband med planläggningsöversikten. Planförslag visas offentligt Ett planförslag skall enligt huvudregeln läggas fram offentligt i kommunen i minst trettio dagar. Information om framläggandet skall ges på ett sätt som är lämpligt med tanke på planens syfte och betydelse (jfr liten ändring med omfattande). Minimikravet är att informationen ges på samma sätt som andra kommunala tillkännagivanden, det vill säga genom ett meddelande på kommunens anslagstavla samt vid behov på något annat sätt som kommunen har fattat beslut om. Oftast brukar kommunerna annonsera i de på orten mest spridda tidningarna, och ibland sänds informationsbrev till markägare och andra intressenter. Det gäller alltså att följa med i pressen och hålla sig ajour med vad som är på gång i kommunen.
9 Skriftlig anmärkning Som kommunmedlem och markägare skall du ges en möjlighet att göra en anmärkning om planförslaget. Om du i din skriftliga anmärkning uppger dina kontaktuppgifter och ber om att få besked, blir du sedan underrättad om hur den som gör planen ställer sig till din anmärkning. Anmärkningen kan påverka planförslaget. Efter utgången av tiden för anmärkningar kan ännu ett nytt förslag till plan (om planförslaget ändrats p.g.a. anmärkningar) läggas fram offentligt. Du kan också skriftligen uppge dina kontaktuppgifter och be om att få besked om när ett planförslag godkänts. På det här sättet har du bättre möjlighet att besvära dig över beslutet inom utsatt tid. Beslut om godkännande av plan Efter att planen blivit godkänd av kommunens fullmäktige skall den läggas fram offentligt. Besvär begränsad rätt Vem har rätt att besvära sig? Part eller sakägare har alltid rätt att besvära sig. Du har rätt att besvära dig om ett beslut avser dig eller din rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet. Även den som är kommunmedlem har rätt att besvära sig över beslut om godkännande av plan. Den regionala miljöcentralen, förbund på landskapsnivå och andra myndigheter i ärenden som gäller deras verksamhetsområde har också rätt att överklaga ett beslut som gäller godkännande av en plan eller en byggnadsordning. Dessutom har en registrerad lokal eller regional sammanslutning i ärenden som hör till deras verksamhetsområde och inom det geografiska område där sammanslutningen är verksam rätt att överklaga ett beslut som gäller godkännande av plan eller byggnadsordning. Som markägare har du alltid rätt att besvära dig över beslut om plan som har verkningar på dina ägor. Sök ändring inom besvärstiden Du skall anföra besvär inom besvärstiden. Tiden är 30 dagar och den räknas från den dagen du fått del av beslutet. Om beslutet inte delgivits på annat sätt, räknas besvärstiden från den dagen beslutet framlagts till påseende på kommunens anslagstavla. Laglighetsgrund Du kan effektivt besvära dig enbart på laglighetsgrund, d.v.s. att 1. beslutet om planen gjorts i rätt ordning 2. den som gjort planen överskridit sin befogenhet 3. planen i övrigt strider mot lagen I besvären bör du alltid motivera varför planen är olaglig. Behandlingen av besvär
10 Besvär över kommunens beslut om godkännande plan behandlas av förvaltningsdomstol. Om du besvärar dig över landskapsförbunds beslut om godkännande av landskapsplan behandlas besvären av miljöministeriet. Över förvaltningsdomstolens och miljöministeriets beslut kan man besvära sig vidare till högsta förvaltningsdomstolen. Vissa begränsningar kan finnas gällande besvär till högsta förvaltningsdomstolen. Enligt ett prejudikat från högsta förvaltningsdomstolen har markägaren inte besvärsrätt då förvaltningsdomstolen upphäver en av kommunen godkänd plan. I fallet var det fråga om en markägare som hade fått en byggrätt (fritidsbyggnad på strandfastighet) i generalplanen. Ägarna till grannlägenheterna besvärade sig över planen till förvaltningsdomstolen, som upphävde planen till den delen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i sitt beslut att markägare inte hade rätt att besvära sig över förvaltningsdomstolens beslut, eftersom fråga var om ett upphävande av en av kommunen godkänd plan och enbart kommunen har besvärsrätt i sådana fall enligt markanvändningsoch bygglagens 191 3 moment. (HFD:2003:102, omröstning 5-4)). HFD:s prejudikat har kritiserats. Kritikerna har ansett att det lagrum som avgörandet grundar sig på borde tolkas snävt och att markägarens grundläggande rättighet att få sin sak behandlad i domstol har kränkts då han inte beviljades besvärsrätt i sin sak. Genom att ändra lagen kunde man förbättra markägarens ställning. I ett annat fall anförde kommunen besvär över beslut av förvaltningsdomstol som hade upphävt en del av en strandgeneralplan. Högsta förvaltningsdomstolen godkände kommunens besvär - och upphävde förvaltningsdomstolens beslut. Domstolen prövade inte de besvär som markägarna anförde över förvaltningsdomstolens beslut, men behandlade de yrkande som framförts i förvaltningsdomstolen av markägarna efter det att förvaltningsdomstolens beslut hade upphävts (HFD 21.5.2004, liggare 1209). 3.2 Markägarens roll i planeringsprocessen Delta aktivt i beredningen Det är under beredningsskedet som markägaren bäst påverkar den kommande statusen av sina ägor i planeringen. Finns det några områdesreserveringar som du vill genomföra? Meningen med lagen är, att alla markägare i ett tillräckligt tidigt skede har möjlighet att tillföra något till planeringen och att planeringsprocessen inte mera skall vara så myndighetskoncentrerad som tidigare. Planeringsprocessen är öppen. Den som bereder planer har en allmän skyldighet att informera. Markanvändnings- och bygglagen har som mål att säkerställa att planeringen sker i växelverkan med dem som berörs eller kan påverkas av planen samt att myndigheterna ger öppen information om de ärenden som behandlas. Du skall vara med redan när planer bereds, ja helst redan före planerna bereds. All planering baserar sig på information och utredningar. Vad kan jag göra? Som markägare har du som intressent alltid rätt att 1) få reda på vilket sätt du kan delta i beredningen, 2) bedöma betydelsen och verkningar av planen samt 3) uttala din åsikt om saken.
11 Ju bättre informerad du är, desto bättre. Vet du hurudan information det finns om dina marker på olika håll? Omfattas dina ägor av några utredningar? Vilka planer har du själv för dina marker och har du diskuterat det framtida bruket av dina marker med någon? Hur kan du kanalisera informationen till myndigheterna på ett effektivt sätt? Vet du vilka planer gäller på dina ägor? Varför har landskapsplanen kanske markerat dina marker vita? Pågår det kanske just nu någon utredning som kan inverka på den framtida användningen av dina ägor? Fråga din kommun om det aktuella planeringsläget och därtill hörande projekt. Förslag till frågor: Vilken plan gäller på mina marker? Håller kommunen/landskapsförbundet på och bereder någon plan? Varför har man valt den här typen av plan? Är mina marker med i eller utanför planen, och varför? Kommer man snart att börja med något projekt som kan påverka användningen av mina ägor? Förbereder man någon typ av strategier? Hur definierar man målsättningen i planen? Vem definierar den och vem representerar mina värderingar? Samlar man på kommunen kanske något material till utredningar? Vem har man kontaktat och i vilket syfte? När kan jag bekanta mig med materialet? 3.2.1 Hur kommer jag med i planeringsprocessen? Som markägare har du alltid rätt att 1) få reda på vilket sätt du kan delta i beredningen, 2) bedöma betydelsen och verkningar av planen som är under beredning samt 3) uttala din åsikt i ärendet. Din roll i planeringsprocessen är helt beroende på hur aktiv du är och hurdant nätverk du har byggt upp. Ju flere påverkningskanaler du har desto bättre kommer du in i planeringsprocessen. Förutom markägare har du som idkare av jord- och skogsbruk även en roll som näringsidkare. Dessutom gäller ju planeringen även din närmiljö. Ställ dig alltid frågan: Varför behövs den här planen? Motsvarar den lagens krav på innehåll? Behövs någon viss planbeteckning, t.ex. finns det ett verkligt allmänt behov för något? Baserar sig utredningar som ligger till grund för beslut på mångsidig information? Hur har jag getts möjlighet att få del av informationen och komma med min åsikt? Påverka genom ditt producentförbund De olika landskapsförbunden sköter också annan planering på landskapsnivå som hör till en samkommun, där regionens kommuner skall vara medlemmar. Planeringen på landskapsnivå omfattar utöver landskapsplanen en landskapsöversikt som anger den utveckling som eftersträvas i landskapet samt ett regionalt utvecklingsprogram. Förutom att agera individuellt kan du genom ditt eget producentförbund ÖSP, NSP, ÅSP eller ÅPF påverka planeringen på landskapsnivå.
12 Genom ditt producentförbund kan du exempelvis påverka att lokala förhållanden beaktas i en landskapsplan som är under beredning. Exempel: NSP påverkar regionalt och lokalt Nylands svenska lantbruksproducentförbund, NSP sköter kontakterna och bevakar markägarnas intressen och rättsskydd på regional nivå genom en fortsatt dialog med landskapsförbunden på sitt verksamhetsområde nämligen, Nylands förbund och Östra Nylands förbund. Vid uppgörandet och uppdateringen av landskapsplanen deltar NSP i beredningen, överläggningar och på möten om målsättningarna för områdesanvändningen och innehållet i landskapsplanen. NSP ger utlåtanden om landskapsplanen till respektive landskapsförbund. NSP håller aktivt kontakt med miljöcentralen om planering, markanvändning och miljöskydd. Det markpolitiska utskottet på NSP följer med och gör ställningstaganden i markpolitiska frågor. NSP är representerat i landsbygdens samarbetsdelegation (MYR) och landsbygdssektionerna under denna inom respektive förbund Den lokala bevakningen sköts av lokalavdelningarna och av de miljöombud som utsetts för att följa med och fungera som kontaktlänk i miljö- och markpolitiska frågor. Här är kontakten till de lokala beslutsfattarna och kommunledningen mycket viktig. Även lokalavdelningar ger utlåtanden om landskapsplaner. Behöver jag hjälp av en sakkunnig? Har du en klar bild av hur du vill att dina marker skall användas i framtiden? Förstår du inte varför myndigheterna gör som de gör? Har någon myndighet kontaktat dig om dina ägor? Det kan vara bra att kontakta experter vid dylika tillfällen. Om du är osäker, ta i ett så tidigt skede som möjligt kontakt med ditt lokala förbund eller SLC. Du kan också begära sakkunnighjälp på Jordägarnas värderingscentral. 3.3 Planhierarkin Planhierarki betyder kort och gott att mera detaljerade planer styrs av mera översiktliga. Å andra sidan åsidosätter en mera detaljerad plan en allmän. Som markägare kan du vara med och påverka när planer bereds, men utrymmet för dina påverkningsmöjligheter avgränsas ju mera detaljerad planen samt desto senare du kommer med i beredningen. Markreserveringar i planer binder myndigheter och ändringar kräver nytt myndighetsbeslut. 3.3.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådet kan fatta beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen som de statliga myndigheterna i sin verksamhet skall beakta, främja möjligheterna att uppnå dem och bedöma vilka konsekvenser myndigheternas åtgärder har för regionstrukturen och områdesanvändningen. Fråga är inte om någon egentlig plan, utan de riksomfattande målen skall beaktas av statliga myndigheter i deras verksamhet. Riksomfattande mål kan gälla regionstruktur, områdesanvändning, trafik- eller energinät, det nationella kultur- och naturarvet, den ekologiska hållbarheten, regionstrukturens ekonomi eller möjligheter att undvika betydande miljöolägenheter.
13 Markreservation Med hjälp av de riksomfattande målen är det meningen att mark skall reserveras för individualiserade projekt av riksomfattande betydelse. På det här sättet försäkrar sig staten om att exempelvis enskilda kommuner inte förhindrar eller försvårar möjligheterna att genomföra viktiga projekt som sträcker sig över flera kommun- eller landskapsregioner. Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen 30.11.2000 delade upp målen i särskilda mål som skall beaktas vid planeringen och allmänna mål som skall beaktas så att möjligheterna att uppnå målen främjas. Vad kan jag göra om riksomfattande mål omfattar mina marker? Det finns inga regler i lagen om besvärsrätt över statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen. Högsta förvaltningsdomstolen har i sin dom (HFD 2001:59) slagit fast att markägare som besvärat sig över statsrådets beslut inte hade besvärsrätt, eftersom beslutet inte direkt påverkade markägarens nyttjande av sin fastighet eller annars markägarens rätt, skyldighet eller fördel. Det var här fråga om att statsrådet beslutat att planeringen av områdesanvändningen skall förbereda utbyggnaden av Nordsjö hamn som ligger i närheten av markägarens fastighet Följ upp hur myndigheterna beaktar de riskomfattande målen i sin verksamhet. Är fråga om allmänna eller speciella mål? Kontakta till exempel ditt producentförbund för råd. Källor: Markanvändnings- och byggnadslagen Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen, Edita 2001 3.3.2 Landskapsplan Landskapsplanen är en del av planeringen på landskapsnivå som också omfattar en landskapsöversikt och ett regionalt utvecklingsprogram. Det är landskapsförbunden som skall se till att en landskapsplan utarbetas och att planen hålls aktuell och utvecklas. Miljöministeriet fastställer När en landskapsplan utarbetas skall landskapsförbundet komma överens med miljöministeriet om att anordna samråd och prestera det material som behövs för samrådet. Över samrådet upprättas en promemoria, av vilken framgår de centrala frågor och ställningstaganden som varit aktuella vid samrådet. Finns det något i protokollet som gäller dina marker? Samråd ordnas när planläggningen inleds och när planförslaget har varit offentligt framlagt och åsikterna och utlåtandena om förslaget har kommit in. Landskapsplanen fastställs av miljöministeriet. Landskapsförbund vem tar besluten? En kommunpolitiker berättade hösten 2004: Jag hör till Nylands landskapsförbunds fullmäktige. Det är fullmäktige som med enkel majoritet godkänner landskapsplanen. Jag sitter i fullmäktige på SFP:s mandat. Det är partierna, inte kommunerna, som styr beslutsfattandet i fullmäktige. Det här tycker jag är bra. För det betyder ju att
14 en stor kommun som Helsingfors, inte ensam kan styra arbetet i landskapsförbundet. I vissa frågor arbetar jag tillsammans, över partigränserna, med andra representanter från min hemkommun. I andra frågor är det bäst att jobba över kommungränserna med det egna partiet. Just nu är det aktuellt med den s.k. ELSA-banan som skulle förbinda Esbo Lojo och Salo med varandra. I den här frågan har mitt parti en egen linje. Hittills har ingen enskild person kontaktat mig i någon markpolitisk fråga. Själv tycker jag att det är viktigt att allmänheten aktivt skulle vara med i landskapsplaneringen. Jag ställer mig positiv till att ordna diskussioner, seminarier eller annan form av informationsutbyte. Kommunpolitikerna borde se till att så sker. SLC-medlemmarna bör vara alerta och ta kontakt med kommunen, antingen genom tjänstemännen eller kommunalpolitikerna och kräva insyn i planeringen. Enligt min mening är det här det enda sättet att kunna påverka. Allmän och abstrakt Landskapsplanen är en allmän och abstrakt plan som styr annan områdesplanering. Landskapsplanens uppgift är att presentera principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen och att anvisa områdesreserveringar i den omfattning och med den noggrannhet som behövs med beaktande av a) de riksomfattande målen eller b) landskapets mål för områdesanvändningen eller c) för att samordna områdesanvändningen i flera kommuner än en. I planen skall särskild vikt fästas vid ändamålsenlig region- och samhällsstruktur, hållbar områdesanvändning, användning av vatten- och marksubstanser samt hållbara trafikarrangemang. 3.3.2.1 Skydd för markägaren Ett av de krav som skall beaktas när landskapsplanen utarbetas är ekonomisk områdesanvändning och att markägare eller andra rättsinnehavare inte orsakas oskälig olägenhet. Ekonomisk områdesanvändning Med ekonomisk områdesanvändning avses att hänsyn skall tas till markägarens ställning så att direkta kostnader för inlösen minimeras genom att redan befintliga byggnader eller exempelvis vägar beaktas när plan utarbetas. Oskälig olägenhet kan undvikas genom att exempelvis flytta på en reservation för ett friluftsområde. Oskälig olägenhet Enligt rättslärda är skyddet för markägaren av stor vikt när landskapsplanens innehåll bedöms. Orsaken är den, att de allmänna kraven som landskapsplanen skall uppfylla ofta kan nås på flera alternativa sätt och därmed kan också olägenheter medvetet undvikas under planeringen. Bygginskränkning På ett område som i landskapsplan anvisats som rekreationsområde, skyddsområde, ett nätverk eller område för trafik eller teknisk service gäller en inskränkning av byggande.
15 Genom en särskild bestämmelse i planen kan ett område med bygginskränkning också utvidgas eller inskränkas. Om det för att trygga regleringen av markanvändningen är nödvändigt, kan förbundet på landskapsnivå förbjuda, att ett område där det råder bygginskränkning, används för byggande som strider mot planförslag eller plan. Inskränkningen gäller till dess landskapsplanen har fastställts, dock högst två år. Av särskilda skäl kan tiden förlängas med högst två år. På ett område med bygginskränkning får inte tillstånd att uppföra en byggnad beviljas så, att genomförandet av landskapsplanen försvåras. När man beaktar den tilltänkta byggnadens storlek, användningsändamål och läge, behöver inte byggande strida mot planförslaget fastän ändamålet med byggande inte stämmer överens med planen. Undantag från bygginskränkningen Bygginskränkningen gäller inte uppförande av en ekonomibyggnad som hör till en redan befintlig bostad eller byggande som är nödvändigt för bedrivande av jord- och skogsbruk Bygginskränkningen är villkorlig Tillstånd skall dock beviljas, om förvägrande av tillstånd p.g.a. landskapsplanen skulle orsaka sökanden betydande olägenhet och den som skall förverkliga planen - exempelvis kommunen om det är fråga om område för teknisk service - inte löser in området eller betalar skälig ersättning för olägenheten. Om avslående av byggnadstillstånd inte förorsakar sökanden betydande olägenhet, skall tillstånd alltså förvägras. Vad är betydande olägenhet? Det var gränsen går mellan betydande olägenhet som möjliggör bygglov samt sådan olägenhet som för med sig att bygglov inte beviljas, skiljer sig från fall till fall. I sista hand är det högsta förvaltningsdomstolen som avgör frågan. För att kunna avgöra frågan om det är landskapsplanen som medför betydande olägenhet för sökanden, måste man först utreda frågan huruvida byggansökan uppfyller lagens förutsättningar för beviljande av bygglov. Om markägare söker byggtillstånd och ansökan avslås för att: 1) förutsättningarna för bygglov utanför område med detaljplan enligt lagen inte uppfylls eller, 2) förutsättningarna för byggande på områden i behov av planering inte uppfylls samt 3) om byggandet är emot kommunens byggnadsordning, innebär avslag av ansökan de facto i de här fallen (1 3 = allmänna förutsättningar för byggande) att olägenheten, hur betydande den än må vara för den enskilde markägaren, inte förorsakas av landskapsplanen, utan fråga är om hinder för byggande enligt markanvändnings- och bygglagen. Därför utgör avslag på byggtillstånd i fall där de allmänna förutsättningarna för byggande inte uppfylls, ingen grund för byggtillstånd. Det är inte landskapsplanen som förorsakar olägenhet när byggtillstånd avslås på annan grund i lagen.
16 Om det enligt lagen finns förutsättningarna för bygglov och byggandet konstateras försvåra landskapsplanens genomförande, är beviljande av byggnadstillstånd beroende av mängden eller graden av olägenhet som avslående av ansökan förorsakar sökanden. Enligt rättslärda kan storleken av markegendomen ha betydelse när man bedömer graden av olägenhet bl.a. därför, att det är lättare att flytta på byggnadsrätt på större lägenheter. Förlust av all byggnadsrätt kan lätt anses som betydande olägenhet. Men också inom ett stort område kan det finnas delar som lämpar sig bättre och sämre för byggande. Det är skäl att notera, att ägobyten för området i fråga inte beaktas. När olägenheten bedöms beaktas inte ändringar i ägandeförhållandena efter det att landskapsplanen godkänts eller efter det att regionplanen godkänts, om reservationen som finns i landskapsplanen liknar den som har gjorts i regionplanen. 3.3.2.2 Hur inverkar landskapsplanen? När myndigheter planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och beslutar om att vidta dessa åtgärder, skall de beakta landskapsplanen, försöka främja genomförandet av planen och se till att åtgärderna inte försvårar genomförandet av planen. Landskapsplanen skall tjäna till ledning när general- och detaljplaner utarbetas och ändras. På områden med detalj- eller generalplan (med rättsverkningar) gäller landskapsplanen inte. Landskapsplanebestämmelser I landskapsplanen kan utfärdas bestämmelser som med beaktande av syftet med planen och de krav som ställs på dess innehåll behövs när landskapsplaneområdet planeras eller bebyggs. Bestämmelserna bör alltså vara allmänna och grunda sig på gjorda områdesreserveringar. De här bestämmelserna kan meddelas för att styra planeringen på lägre nivå eller så kan de gälla byggande. Bestämmelserna får inte vara i strid med lag eller förordning. Exempelvis kan man inte ge bestämmelser om hurdant byggande försvårar genomförande av planen. Landskapsplanens allmänna betydelse kan belysas med följande fråga: Fråga: I förslaget till landskapsplanen finns, utan att någon har kontaktat mig, en friluftsled som går genom min skog och mina odlingar. Vad kan jag göra? Svar: Du kan göra en anmärkning mot planförslaget. Om planen redan har godkänts, så kan du besvära dig över planen inom utsatt besvärstid. Du behöver veta, ifall grunden för områdesreserveringen är nödvändig För det här behöver du kontakta landskapsförbundet och ta reda på: 1) Är fråga om en sådan områdesreservering som lagen tillåter: a) Behövs områdesreserveringen för att skapa förutsättningar för upprättande av sådan fritidsrutt och nätverk för rekreation som är av intresse även utanför kommunen som är inskrivet i statsrådets beslut om riksomfattande mål?
17 b) Kräver landskapets mål för områdesanvändningen att friluftsleden märks ut just på det här området, eller att det märks ut överhuvudtaget? c) Kräver en samordning av områdesanvändningen i flera kommuner en friluftsled på det här området? 2) Om det finns laglig grund för områdesreserveringen, bör du reda ut hur konsekvenserna för friluftsleden har bedömts för din del? Har det gjorts tillräckliga undersökningar och utredningar? För vilken typ av friluftsliv har reservationen gjorts? Uppfylls villkoren för ekonomisk områdesanvändning samt har alternativ beaktats i tillräcklig grad? Högsta förvaltningsdomstolen har behandlat ett fall där det var fråga om friluftsleder under generalplan (se HFD:2004:24, www.finlex.fi ). Från fallet kan man hitta vägledning när det är fråga om reservering för friluftsleder överlag. Exempel från förslag till landskapsplan I landskapsplanen för Nyland har områdena för friluftsleder reserverats med gröna ihåliga punkter. Beteckningen beskrivs så här: Med beteckningen anges friluftsleder av betydelse på landskapsnivå och regional nivå utanför ormådena för tätortsfunktioner, naturskyddsområdena och rekreationsområdena. Beteckningen är riktgivande och sträckningen anger i första hand behovet av en förbindelse. Planeringsbestämmelsen lyder: I den mera detaljerade planeringen skall man trygga förutsättningarna för att förverkliga friluftslederna som ett fungerande system av rutter på landskapsnivå och regional nivå. I den detaljerade ruttplaneringen skall man sträva till att utnyttja möjligheterna att använda befintliga vägar och stigar. I tätorter och på rekreationsområden skall friluftslederna dras utmed leder för friluftsliv och lätt trafik inom områdena Planen godkändes av landskapsfullmäktige i december 2004 och är som bäst (mars 2005) hos miljöministeriet för fastställelse. Hur kan ett allmänt intresse uppstå? En av många saker som lagen bestämmer att skall beaktas när landskapsplan utarbetas är att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. Vilket innehåll och hurdan tyngd områden som lämpar sig för rekreation ges i planen är dels beroende av landskapsförbundet samt medlemskommunerna. Samtliga landskapsförbund skall i sin planering beakta statsrådets beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen. I statsrådets beslut om riksomfattande mål står som särskilt mål på sida 30 att läsa: I samband med landskapsplaneringen skall skapas förutsättningar för upprättande av sådana fritidsrutter och nätverk för rekreation som är av intresse även utanför kommunen. När det är fråga om ett särskilt mål, skall frågan beaktas vid planeringen. En tillräcklig utredning måste först göras i saken. Utredningen bör vara tillräckligt noggrann och basera sig på fakta. Är fråga om ett verkligt behov eller om att skapa ett behov? Landskapsplanen är en
18 allmän plan som anvisar områdesreserveringar i den omfattning och med den noggrannhet som behövs med beaktande av de riksomfattande målen för markanvändningen, landskapets mål samt de lokala målen för områdesanvändningen. Utgångspunkten i utredning som baserar sig på statsrådets beslut enligt ovan, kan inte vara given som var går det enhetliga friluftsleder genom hela landskapet utan i stället bör man komma fram till om det finns det ett verkligt behov av led som korsar kommungränsen? Det att en fråga beaktas i planeringen, betyder inte att den måste genomföras. Finns det beslut som landskapsförbundet gjort som inverkar på planen? Har kommunen en generalplan eller en detaljplan som är i kraft på området? Landskapsplanen är en översiktsplan och därför finns goda möjligheter att påverka för att hitta alternativa lösningar. Redan när landskapsplanen görs upp, skall omständigheter i anslutning till genomförandet av planen utredas och beaktas. Landskapsplanen skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. I det fall ett verkligt behov finns för friluftsleder som korsar kommungränser, uppstår också laglig förutsättning att ange riktgivande friluftsleder i landskapsplanen om den avvägning som görs mellan det här allmänna intresset och markägarens intresse visar att ekonomisk områdesanvändning beaktats samt oskälig olägenhet inte förorsakas markägaren. Skyddsbestämmelser Om något område skall skyddas på grund av landskapet, naturvärden, den byggda miljön, kulturhistoriska värden eller andra särskilda miljövärden, kan nödvändiga bestämmelser om detta utfärdas i landskapsplanen. De här skyddsbestämmelserna skall vara skäliga mot markägaren. Skyddsbestämmelsen skall grunda sig på den gjorda områdesreserveringen. Bestämmelsen kan begränsa nyttjande av området. När är skyddsbestämmelsen oskälig? Enligt rättslärda skall man vid prövning av skyddsbestämmelsen oskälighet beakta vilken andel det område vars nyttjande begränsas utgörs av markägarens område. Markägarens möjlighet att nyttja det område som inte begränsas skall också tas med i avvägningen. I beaktande skall också tas begränsningar på grund av annan lagstiftning som oavsett landskapsplanen gäller på området. 3.3.2.3 Påverkningsmöjligheter Besvär Efter beslut av landskapsförbund att godkänna plan skall planen offentliggöras. Besvärstiden räknas från det att planen offentliggörs. Besvär kan anföras på laglighetsgrund: a. har beslutet gjorts i rätt ordning b. har landskapsförbundet/miljöministeriet överskridit sin befogenhet c. är planen annars lagstridig
19 Besvären riktas till miljöministeriet som behandlar besväret tillsammans med fastställelse av planen. Om miljöministeriet lämnar landskapsplanen utan fastställelse har någon annan än kommunen eller landskapsförbundet inte rätt att söka ändring. Vad kan jag göra? Hör dig för hos din kommun om det aktuella läget i planeringen. Kontakta landskapsförbunden direkt och hör dig för om planeringsläget. Ställ dig och planläggaren frågan: Är de områdesreserveringar som gjorts i landskapsplanen verkligen nödvändiga med tanke på de riksomfattande målen för områdesanvändningen, målen på landskapsnivå eller för att samordna områdesanvändningen i flera kommuner än en? Här gäller tumregeln ju närmare tätbebyggelse du har ägor, desto sannolikare är det nödvändigt att beakta det allmänna intresset. Kontakta ditt producentförbund eller landskapsförbund för mera information, kanske landskapsplanen är under beredning. Öppenheten i landskapsplaneringen söker sin roll var aktiv, hurdana former för direktkontakt med planläggaren på landskapsnivå kan ordnas? Har du getts möjlighet att påverka din omgivning såsom planen avser? Kom ihåg påverka under beredningen! Landskapsplanen är en översiktsplan och därför finns goda möjligheter att påverka för att hitta alternativa lösningar. Redan när landskapsplanen görs upp, skall omständigheter i anslutning till genomförandet av planen utredas och beaktas. Landskapsplanen skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Mera information Kontakta ditt lokala producentförbund eller SLC. Det finns också information om mark- och miljöpolitik för alla medlemmar på SLC:s extranät/värt att veta. Vissa av de regionala producentförbunden och SLC har ett miljö- och markpolitiskt utskott som kan behandla frågor som berör dig. De regionala producentförbunden deltar även i regional miljö- och markpolitisk bevakning som sköts i gemensamma utskott där SLC, MTK och skogsägarförbunden är representerade. Landskapsplanemyndigheter i Svenskfinland är: Egentliga Finlands förbund, www.varsinais-suomi.fi Nylands förbund, www.uudenmaanliitto.fi Österbottens förbund, www.obotnia.fi Östra Nylands förbund, www.ita-uusimaa.fi Källor: markanvändnings- och bygglagen 25-34 samt Hallberg m.fl., s. 147-148 och 183 191.
20 3.3.3 Generalplan Generalplanen styr och samordnar funktionerna, samhällsstrukturen och markanvändningen i kommunen. Generalplanens syfte beskrivs i lagen med mycket flexibla regler. I en generalplan anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen och annan planering samt byggande och annan markanvändning. Kommunen ansvarar för att utarbeta generalplan och hålla den à jour. Generalplanen godkänns av kommunfullmäktige. Generalplanen träder i kraft när beslutet har offentliggjorts i kommunen. En flexibel planform Generalplanen är avsedd att vara en flexibel plan för olika situationer: den kan utarbetas etappvis eller områdesvis eller så, att en viss slags markanvändning som marktäkt styrs i en plan, användning av stränder i en annan plan och så vidare. Rättsverkningarna kan variera beroende på planens syfte. Om man i kommunen utarbetar en generalplan för att styra markanvändningen och byggandet på ett visst område, kan (del) generalplanen i det här fallet likna en detaljplan. Då stöder sig byggande och annan markanvändning direkt på generalplanen. Om kommunen avser att göra upp en detaljplan på något område, är generalplanens uppgift att styra detaljplaneringen. I en och samma generalplan kan det enligt lagen finnas områden som omfattas av olika inskränkningar eller bestämmelser. Generalplan utan rättsverkningar Det bör klart framgå av generalplanen när och till vilken del det är fråga om en generalplan utan rättsverkningar. Det här betyder i sin tur att planen inte effektivt kan åberopas vid detaljplaneringen eller annat beslutsfattande. Olika eller inga rättsverkningar Kommunstyrelsen kan efter besvärstidens utgång bestämma att en generalplan innan den har vunnit laga kraft skall träda i kraft för den del av planområdet som besvären inte kan anses gälla. De områden som påverkas av besvär, förblir således områden i generalplanen som inte har några rättsverkningar. Du kan alltså som markägare omfattas av en (del)generalplan som delvis har och delvis inte har rättsverkningar eller har olika rättsverkningar. Fråga kommunen! Vilken typ/vilka typers generalplaner finns det i kommunen? Håller man på och bereder någon plan? Växelverkan är en i lag inskriven del av planeringen som förutsätter diskussioner om frågor och alternativ som skall avgöras i just det planeringsskedet. Bekanta dig med utgångspunkterna och målen för den plan som skall utarbetas. Informera kommunen
21 Har du några egna planer beträffande din fastighet? Har du funderat på gårdsbruksturism? Tänker du bygga nya produktionsanläggningar, ny väg, etc.? Dina planer kanske inte alltid beaktas, men det lönar sig ändå att informera kommunen. 3.3.3.1 Delta i beredningen Kommunen har en allmän skyldighet att informera om planeringen. Lagen har ju som mål att säkerställa att planeringen sker i växelverkan med dem som berörs eller kan påverkas av planen. Kommunen skall ge öppen information om de ärenden som behandlas. Programmet för deltagande och bedömning Kommunen skall i ett tillräckligt tidigt stadium utarbeta ett program för deltagande och bedömning av planen. Ta reda på hurdant program kommunen ämnar utarbeta för generalplanen. När du bekantar dig med programmet får du en uppfattning om vilka ärenden som behandlas under beredningen av planen, vilka verkningar som skall bedömas under beredningen och vem planläggaren definierar som intressent. Du får också reda på vilket sätt du kan delta i beredningen av generalplanen och föra fram dina åsikter. Viktiga frågeställningar är: Hur påverkar planen dig? När och hur hörs du som markägare? Anordnas det ett särskilt tillfälle där du hörs? Skall du framställa dina åsikter muntligt eller skriftligt? Vem tar emot din åsikt? Vem för protokoll? Vem ger tilläggsuppgifter? Hur beskrivs din åsikt? Under vilken rubrik? Vem hör till samarbetsgruppen för planen? Vilka kontakter har du till medlemmar i den nämnd som ansvarar för planeringen, kommunstyrelsen och fullmäktige? Hur har du informerat dem om dina synpunkter. Du kan till exempel be din lokalavdelning kräva att en samarbetsgrupp grundas. Vad kan jag göra? Om du tycker att programmet för deltagande och bedömning för (del)generalplanen som kommunen utarbetat är bristfälligt, kan du föreslå den regionala miljöcentralen samråd om huruvida programmet är tillräckligt utarbetat. Förslaget om samråd skall göras innan planförslaget läggs fram offentligt. Om du inte förstår, varför ett visst område t.ex. har avgränsats utanför planen, kan du be om att få besluten motiverade. Det är viktigt att du förstår planläggarens tankegång. Som markägare är det viktigt att du förstår vad olika förslag betyder just för din del. Hur har du själv tänkt dig att det skall se ut? Har du informerat kommunen om din syn?
22 När planer utarbetas sammanjämkas olika synsätt. Ett deltagande i beredningen behöver inte leda till att dina åsikter beaktas. Avvägningar görs. Beroende på vilka intressen du har, kan det vara bra att kontakta någon sakkunnig i det här skedet. Kom ihåg, att all planering skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. Är programmet för deltagande och bedömning bristfälligt? Kontakta kommunen. Om läget låser sig kan du kontakta den regionala miljöcentralen. Låsta lägen - den regionala miljöcentralen kan ingripa Kontakta ändå alltid först kommunen med dina synpunkter. Om läget är låst, kan du alltså vända dig till den regionala miljöcentralen och be om samråd för att komplettera programmet för deltagande och bedömning. Förslaget till samråd har inga rättsliga verkningar på hur planeringsprocessen framskrider utan kommunen kan oberoende av förslaget fortsätta med beredningen av planen. 3.3.3.2 Utarbetande av generalplan Lagen ger kommunen stor prövningsrätt i fråga om behovet av att utarbeta en generalplan. När en generalplan utarbetas skall landskapsplanen tjäna till ledning. I planen bör beaktas att: a) samhällsstrukturen fungerar, är ekonomiskt och ekologiskt hållbar b) den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas c) behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas d) trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång- cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt e) det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö f) det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv g) miljöolägenheterna minskas h) den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas i) det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation De här omständigheterna skall utredas och beaktas i den omfattning som målet för generalplanen och generalplanens noggrannhet förutsätter. Generalplanen får inte orsaka markägare eller andra rättsinnehavare oskäliga olägenheter. Friluftsled i generalplan Enligt lagen om friluftsliv kan, när en friluftsled har intagits i plan, en friluftsledsförrättning hållas, utan att någon plan för friluftsled uppgörs. Lagen om friluftsliv förutsätter att för att ett område skall kunna upplåtas från en fastighet som friuftsled, skall det vara av vikt för den allmänna friluftsverksamheten att färdseln för dem som idkar friluftsliv leds genom en fastighet och att fastigheten inte åsamkas betydande olägenhet av detta. Kommunen skall göra upp en plan för friluftsled och i planen skall bl.a. anges för vilken med friluftsliv förbunden färdsel leden är avsedd. Högsta förvaltningsdomstolen har på besvär av markägare till den del fråga var om områdesreservering för friluftsled beslutat att generalplanen var olaglig, eftersom den inte baserade sig på tillräckliga utredningar och undersökningar (HFD 2004:24).I sin dom slog högsta förvaltningsdomstolen fast att i en plan med rättsverkningar skall en bindande reservation av friluftsled också uppfylla de krav på plan för friluftsled som lagen om friluftsliv förutsätter. I fallet