Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2.

Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter 2008. Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Grafisk formgivning: Tina Sandulf Foto omslag: Colourbox ISBN: 91 86210 74 2

Förord FSA har, liksom alla Saco-förbund, alltid kraftfullt drivit frågan om betydelsen av utbildning, kunskap och kompetens. Redan vid FSAs fullmäktige 1998 antogs utgångspunkter för att arbeta med kompetensutveckling och utvecklingsvägar för arbetsterapeuter. Vi har gjort det utifrån ambitionen att på bästa sätt kunna möta kraven på en effektiv verksamhet, det vill säga en verksamhet som ger bästa möjliga resultat till den kostnad samhället eller annan är beredd att betala. Vi har också understrukit att kraven på kompetensutveckling blir allt viktigare i takt med de allt snabbare förändringarna inom våra arbetsområden. Enkelt uttryckt: i yrken med krav på lång utbildning ökar behovet av kompetensutveckling i allt snabbare takt. Kompetensutveckling handlar inte bara om att genomgå utbildning, utan i synnerhet om lärandet i det dagliga arbetet. Det är begränsande att låta individens kompetensutveckling styras av standardiserade karriärstegar baserade på formell utbildning och faktisk erfarenhet eftersom kompetensen också är en funktion av individens handlingsförmåga och det organisatoriska sammanhanget. Dessutom måste understrykas att kompetensen ständigt måste anpassas till förändringar i verksamheten och organisationen och därmed i arbetsuppgifterna, vilket också talar mot karriärstegar som förutsätter en statisk situation. För att underlätta detta arbete och den nödvändiga dialogen mellan chef och medarbetare, har FSA utvecklat en modell för kompetensutveckling som tar sin utgångspunkt i verksamhetens mål och vad som krävs av arbetsterapeuter för att uppnå målen i patientarbetet. Vi hoppas att modellen ska underlätta planeringen för arbetsterapeuters kompetensutveckling avseende patientarbete, bidra till en dynamisk utveckling av den arbetsterapeutiska verksamheten och stimulera arbetsterapeuter att utveckla sin kompetens och anta nya utmaningar. Materialet har utarbetats av Inga-Britt Lindström, förbundsordförande och Christer Larsson, leg. arbetsterapeut, inledningsvis i samarbete med konsult Stefan Winsnes. Materialet har testats av arbetsterapeuter inom barnhabilitering i Borlänge, arbetsterapeuter inom Stockholms Sydvästra och Södra primärvårdsområde och arbetsterapeuter i primärvården i Jönköpings sjukvårdsområde. Under 2008 har utvecklingsgruppen Arbetsterapi Dalarna testat modellen och kommit med förslag till revideringar. Utvecklingsgruppen kommer nu att använda sig av kompetensutvecklingsmodellen. FSA planerar fortsättningsvis att utarbeta exempel som avser ytterligare patientgrupper och verksamhetsområden. Nacka i december 2008 Inga-Britt Lindström förbundsordförande

Innehåll Introduktion till modellen 7 Inledning 7 Verksamhetsmål och strategier 7 Arbetsterapeutiska funktioner 8 Arbetsterapeutens färdighet 8 Arbetsterapeutens handlingsförmåga 8 Modell för kompetensutveckling 9 Manual 9 Steg 1: Klargör verksamhetsmålen 9 Steg 2: Identifiera och uppskatta behovet av insatser av 10 arbetsterapeutiska funktioner Steg 3: Fastställ vilka behov av färdigheter som krävs för 11 olika arbetsterapeutiska funktioner Steg 4: Fastställ kravnivån på handlingsförmågan för 12 olika arbetsterapeutiska funktioner Steg 5: Kartlägg färdigheter och handlingsförmåga 13 Steg 6: Utforma den individuella utvecklingsplanen 13 Litteratur 14 Bilagor Bilaga A: Definitioner av kompetensdimensioner (enligt Their, 1994) Bilaga B: Blankett för steg 2 Bilaga C: Blankett för steg 3 Bilaga D: Blankett för steg 4

Introduktion till modellen Inledning Kompetensdiskussionen har länge varit omfattande och uppfattningarna gällande kompetensbegreppet varierar kraftigt. Det är ingen lätt uppgift att definiera vad kompetens är, då ingen samstämmighet eller enighet råder. Gemensamt kan dock sägas att kompetens handlar om en individs eller ett kollektivs förmåga att utföra specifika aktiviteter eller uppgifter. I ett dokument från FSAs fullmäktige 1998 angående FSAs ställningstagande om kompetens, kompetensutveckling och utvecklingsvägar för arbetsterapeuter, kan läsas att kompetens är ett begrepp som ibland används som synonym för kunskap, vilket leder tankarna i felaktig riktning. I begreppet kompetens ligger samspelet mellan olika kunskaper, färdigheter, erfarenheter och förmågan att använda dessa på rätt sätt. Gemensamt för de flesta definitioner av kompetens är att det har att göra med kunskaper och färdigheter i ett givet sammanhang (Their, 1994). Kunskaper definieras som en mängd av kända fakta inom ett område och färdigheter definieras som förmågan att utföra något i praktiken med hjälp av teoretiska kunskaper (Svensk ordbok, 1988). Kompetens har definierats (Ellström, 1992) som en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext, vilket innebär att det krävs olika kompetenser för olika professioner och arbetsuppgifter. Detta innebär att det är viktigt att på ett systematiskt sätt kunna beskriva de yrkesspecifika kompetenser som krävs av t ex arbetsterapeuter i deras yrkesutövning. Kompetensutveckling syftar till att ge individen nya kunskaper (veta mer) och ökad förmåga att tillämpa dessa (kunna mer) för att hon ska kunna bredda sin kompetens och öka förmågan att möta förändrade krav. Kompetensutvecklingen måste också omfatta åtgärder för att eliminera sådant som hindrar individen att leva upp till sin potential. Samtidigt måste kompetensutveckling av de anställda syfta till att öka organisationens förmåga att möta sina kort- och långsiktiga verksamhetsmål. Kompetensutveckling innebär, utöver kunskap och färdigheter, utveckling av handlingsförmågan och motivationen för att arbetsterapeuter ska kunna hantera olika situationer i sitt arbete. Verksamhetsmål och strategier En organisations verksamhetsmål beskriver de resultat som ska åstadkommas under en väl definierad och ofta begränsad tidsperiod till exempel ett år. Organisationens strategier beskriver det övergripande och ibland långsiktiga sätt som verksamhetsmål ska nås på. Verksamhetsplanering beskriver den process som krävs för att nå uppställda mål med de fastställda strategierna. FSA anser att en av de viktigaste strategierna för att nå uppsatta verksamhetsmål är att i samverkan utveckla de anställdas kompetens. Kompetensutveckling måste med andra ord utgöra en viktig del i verksamhetsplaneringen. Den arbetsterapeutiska verksamheten är en del av den totala verksamheten (till exempel sjukhus klinik, vårdcentral eller särskilt boende inom kommunens äldreomsorg). Detta innebär att de arbetsterapeutiska verksamhetsmålen ska harmonisera med organisationens övergripande verksamhetsmål. Det är viktigt att såväl de övergripande verksamhetsmålen som målen för den arbetsterapeutiska verksamheten är kända och förstådda av alla medarbetare. För att kunna planera arbetsterapeutens kompetensutveckling måste den arbetsterapeutiska verksamheten brytas ner och beskrivas i arbetsterapeutiska funktioner, vilka arbetsterapeutiska färdigheter som krävs och vilken handlingsförmåga som behövs för de olika patientgrupper som arbetsterapeuten arbetar med. FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008) 7

Arbetsterapeutiska funktioner I Etisk kod för arbetsterapeuter (FSA, 1992, reviderad 2004 och 2008) framgår yrkets mål och de regler som gäller yrkets uppgifter och förutsättningar. Dessa definierar arbetsterapeutens professionella verksamhet. Arbetsterapeutiska funktioner i patientarbetet är: utredning, intervention och utvärdering (FSA, 2000). Arbetsterapeutisk utredning är individrelaterad och genomförs inom alla verksamheter. Det kan gälla arbetsterapeutisk utredning av en persons funktions- och aktivitetsförmåga, behov, och den miljö personen lever i. I utredning ingår också analys av orsaker till funktions- eller aktivitetsinskränkning. Arbetsterapeutisk intervention är individrelaterad och omfattar förebyggande, förbättrande och kompenserande insatser. I interventionen ingår att föreslå, besluta och genomföra insatser samt handledning, samverkan och konsultation. Arbetsterapeutisk utvärdering avser resultatet av den individrelaterade utredningen och interventionen. Arbetsterapeutisk handledning/konsultation till och från kollegor i patientarbete är ett verksamhetsuppdrag. Arbetsterapeutens färdighet Med färdighet avses en individs förmåga att utföra utredning, intervention och utvärdering med hjälp av teoretiska kunskaper. Arbetsterapeutens färdigheter bygger på de kunskaper hon/han erhållit i sin grund-, fort- och vidareutbildning samt erfarenheter från sin yrkesutövning. Arbetsterapeutens handlingsförmåga För att kunna beskriva arbetsterapeutens handlingsförmåga för sin uppgift, i detta fall för de olika arbetsterapeutiska funktionerna, har sju kompetensdimensioner använts. De sju som valts ut från de av Their (1994) beskrivna tio dimensionerna, har bedömts som särskilt relevanta i den arbetsterapeutiska yrkesutövningen. Urvalet utgår från FSAs etisk kod för arbetsterapeuter (1992, reviderad 2004). De sju kompetensdimensionerna är kognitiv, affektiv, social, kreativ, pedagogisk/ kommunikativ, administrativ samt strategisk kompetens (se bilaga A för definitioner). Their understryker att betydelsen av krav på viss förmåga och personliga egenskaper varierar med arbetssituationen som sådan, men också mellan olika yrkesgrupper och även inom en yrkesgrupp. Sådana arbetssituationer kan för arbetsterapeuter till exempel vara de olika arbetsterapeutiska funktionerna i relation till en viss patientgrupp. 8 FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008)

Modell för kompetensutveckling För att skapa en solid plattform för planering av patientarbete och av de anställdas individuella utveckling krävs en systematisk process som klargör de krav som verksamheten ställer på de anställdas kompetens. Processen beskrivs i manualen och består av följande steg: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Ansvarig klargör verksamhetsmålen. Ansvarig identifierar och uppskattar behovet av insatser av arbetsterapeutiska funktioner. Ansvarig kartlägger och fastställer vilka färdighetsnivåer som krävs för olika arbetsterapeutiska funktioner. Ansvarig fastställer kravnivåer på handlingsförmågan för olika arbetsterapeutiska funktioner. Arbetsterapeuten kartlägger sina färdigheter och sin handlingsförmåga för de olika arbetsterapeutiska funktioner som avser de patientgrupper arbetsterapeuten arbetar med. Arbetsterapeuten och ansvarig utformar arbetsterapeutens individuella utvecklingsplan i utvecklingssamtalet. Manual Inför utvecklingssamtal med arbetsterapeuter vid enhet, klinik eller motsvarande utarbetar verksamhetsansvarig de krav som verksamheten ställer, steg 1-4. Arbetsterapeuten kartlägger sina färdigheter och sin handlingsförmåga inför sitt utvecklingssamtal, steg 5. I steg 6 utformas den individuella utvecklingsplanen i dialog mellan arbetsterapeut och chef (verksamhetsansvarig). Steg 1 Klargör verksamhetsmålen I den föreslagna processen förutsätts att de övergripande verksamhetsmålen och målen för den arbetsterapeutiska verksamheten är fastställda och kända. Om sådana mål saknas måste de först skapas, förankras och göras kända i organisationen, innan man kan gå vidare med de följande stegen i kompetensutvecklingsmodellen. Om arbetsterapeuten saknar chef ur den egna professionen måste arbetsterapeuten själv utarbeta steg 1-4 och därefter få det förankrat hos sin chef (verksamhetsansvarig). FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008) 9

Steg 2 Identifiera och uppskatta behovet av insatser av arbetsterapeutiska funktioner I steg 2 identifieras och uppskattas behovet av insatser avseende de arbetsterapeutiska funktionerna utredning, intervention och utvärdering för de mest frekventa patientgrupperna. Detta görs i två steg. 1. dentifiera organisationsenheterna som de arbetsterapeutiska funktionerna riktar sig till, t ex vårdcentral, och de vanligaste patientgrupperna som arbetsterapeuten arbetar med. Det kan gälla t ex patientgrupper med muskuloskeletala problem/rörelseorganens sjukdomar, medicinska problem, smärta/stressproblem, neurologiska/kognitiva problem och vård i livets slut. 2. Bedöm hur insatserna för den eller de aktuella organisatoriska enheterna och respektive patientgrupp fördelas mellan de olika arbetsterapeutiska funktionerna. De samlade insatserna ska motsvara 100 %. Detta sker genom att man identifierar de mest frekventa arbetsterapeutiska funktionerna för den aktuella patientgruppen eller organisatoriska enheten. Uppskattningen kan göras för en enhet med olika patientgrupper, men kan även göras för flera enheter med olika patientgrupper. Resultatet utgör underlag för steg 3 och 4. I nedanstående exempel från primärvården ser man hur man identifierat och uppskattat insatserna av de arbetsterapeutiska funktionerna för olika patientgrupper. Organisatorisk enhet VC X Patientgrupper A B C D E ANDEL AV ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER INSATSERNA UTREDNING 20 25 35 15 25 INTERVENTION Förebyggande 25 10 10 10 - Förbättrande och 40 45 45 60 60 kompenserande UTVÄRDERING 5 5 5 5 5 HANDLEDNING* 5 5-5 5 KONSULTATION* 5 10 5 5 5 Summa 100 100 100 100 100 A. Patientgrupp med muskuloskeletala problem/rörelseorganens sjukdomar B. Patientgrupp med neurologiska/kognitiva problem C. Patientgrupp med smärta/stressproblem D. Patientgrupp med medicinska problem E. Patientgrupp med vård i livets slut *Verksamhetsuppdrag 10 FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008)

Steg 3 Fastställ vilka behov av färdigheter som krävs för olika arbetsterapeutiska funktioner I steg 3 identifieras vilka färdigheter som krävs av arbetsterapeuten i arbetet med en viss patientgrupp. De olika färdighetsnivåerna definieras på följande sätt: Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Patientarbete som kräver grundläggande arbetsterapeutisk kunskap och behov av handledning av erfaren arbesterapeut. Ingen eller ringa erfarenhet. Krävs att verksamheten tillhandahåller handledare. Patientarbete som kräver grundläggande arbetsterapeutisk kunskap och erfarenhet. Därutöver kräver verksamheten färdigheter i att ge arbetsterapeutisk konsultation och handledning till oerfaren kollega. Patientarbete som kräver mer än grundläggande arbetsterapeutisk kunskap och erfarenhet inom ett profilområde*. Därutöver kräver verksamheten färdigheter i att, till kollegor, ge arbetsterapeutisk handledning och konsultation inom profilområdet. Nivå 4 a Patientarbete som kräver mer än grundläggande arbetsterapeutisk kunskap och erfarenhet inom flera profilområden*. Därutöver kräver verksamheten färdigheter att till kollegor ge arbetsterapeutisk handledning och konsultation inom profilområdena (bred kompetens). Nivå 4 b Patientarbete som kräver fördjupad arbetsterapeutisk kunskap och flerårig erfarenhet inom ett eller flera profilområden*. Därutöver kräver verksamheten färdig heter att till kollegor ge arbetsterapeutisk handledning och konsultation inom profilområdena* (fördjupad kompetens). Nivå 5 Patientarbete som kräver färdigheter i att ge arbetsterapeutisk specialistkonsultation och handleda arbetsterapeuter i patientarbete. Krav på specialistkompetens** i arbetsterapi. * Med profilområden menas exempelvis mer kunskaper än grundläggande för ex utredning av strokepatienter med stora kognitiva svårigheter, utredning av patienter med komplex smärtproblematik, intervention av patienter med neurologiska sjukdomar och stora kognitiva problem, intervention avseende äldre med makula degeneration. ** Med specialistkompetens avses arbetsterapeut som har genomgått den av FSA fastställda specialistutbildningen. Som stöd i kartläggningen av vilka färdigheter som krävs för olika patientgrupper, kan Arbetsterapiprogram användas (se FSAs webbplats under Profession/Kvalitet). Nedan följer ett exempel på hur man har identifierat de färdighetsnivåer som krävs av arbetsterapeuter i arbetet med patienterna. Exemplet är från primärvården. I denna patientgrupp ligger färdighetsnivån på samma nivå. För andra patientgrupper kan färdighetsnivån variera. Organisatorisk enhet Patientgrupp ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER VC X A ANDEL AV INSATSERNA KRAV PÅ FÄRDIGHETSNIVÅ UTREDNING 20 3 Förebyggande 25 3 INTERVENTION Förbättrande och 40 3 kompenserande UTVÄRDERING 5 3 HANDLEDNING* 5 3 KONSULTATION* 5 3 Summa 100 *Verksamhetsuppdrag För patientgrupp A (muskuloskeletala problem/rörelseorganens sjukdomar) krävs en färdighetsnivå hos arbetsterapeuter som motsvarar nivå 3. Det innebär att arbetsterapeuten ska ha kunskaper och erfarenhet i profilområdet samt färdighet att ge arbetsterapeutisk konsultation och handleda arbetsterapeuter som saknar kunskap i profilområdet. FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008) 11

Steg 4 Fastställ kravnivån på handlingsförmågan för olika arbetsterapeutiska funktioner I steg 4 fastställs den handlingsförmåga som krävs av arbetsterapeuten i arbetet med en viss patientgrupp. För att fastställa kravnivån på handlingsförmågan används följande sju kompetensdimensioner: 1. kognitiv kompetens, 2. affektiv kompetens 3. social kompetens 4. kreativ kompetens 5. pedagogisk/kommunikativ kompetens 6. administrativ kompetens 7. strategisk kompetens För definitioner, se bilaga A: Definitioner av kompetensdimensioner (enligt Their, 1994) Vid fastställande av kravnivån på handlingsförmågan markeras den enbart om det avser stor betydelse i arbetet med en viss patientgrupp. Detta markeras med x. När man fastställer vilka kompetenser som behövs, utgå alltid från patientgrupp och verksamhet. Nedan följer ett exempel på hur man identifierat kravnivåerna på handlingsförmåga. Exemplet utgår från en organisatorisk enhet (vårdcentral X) och en patientgrupp (A). Organisatorisk enhet Patientgrupp ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER VC X A ANDEL AV INSATSERNA KRAVNIVÅ HANDLINGSFÖRMÅGA UTIFRÅN DE SJU KOMPETENSDIMENSIONERNA 1 2 3 4 5 6 7 UTREDNING 20 X X X X X Förebyggande 25 X X X INTERVENTION Förbättrande och 40 X X X X X kompenserande UTVÄRDERING 5 X HANDLEDNING* 5 X X X X KONSULTATION* 5 X X Summa 100 *Verksamhetsuppdrag Av exemplet kan man bland annat utläsa, att i den arbetsterapeutiska utredningen och interventionen som avser förbättrande och kompenserande åtgärder har den kognitiva, sociala, kreativa, pedagogiska/kommunikativa och strategiska kompetensen stor betydelse för handlingsförmågan. 12 FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008)

Steg 5 Kartlägg färdigheter och handlingsförmåga Inför utvecklingssamtalet kartlägger arbetsterapeuten sin färdighet och sin handlingsförmåga avseende de patientgrupper som arbetsterapeuten arbetar med och utifrån de fastställda kraven i steg 3 och 4. Arbetsterapeuten tar även hänsyn till sina egna förutsättningar vad avser motivation och intresse för sin kompetensutveckling. Steg 6 Utforma den individuella utvecklingsplanen I dialog med sin chef diskuterar arbetsterapeuten, utifrån analysen, vad hon/han ska förbättra avseende färdigheter och handlingsförmågor för de patientgrupper som avses. Då diskuteras även vilka förutsättningar som behövs och hur dessa kan skapas samt arbetsterapeutens motivation, intresse och potential för kompetensutveckling. Även de yttre förutsättningarna beaktas, t ex tid, ekonomi, medarbetarnas inställning, IT-stöd med mera. Därefter utformas den individuella utvecklingsplanen. Prioriterade områden fastställs och relateras till arbetsterapeutens motivation, intresse och potential för utveckling. Exempel på åtgärder är utbildning/kurs/seminarier, handledning, mentorskap, kollegiala samtal, tid för reflektion och projektarbete. I den individuella utvecklingsplanen bör följande områden ingå: Prioriterade områden Konkret formulerade åtgärder Kostnader Tidpunkter för genomförande Ansvarig för genomförande I utvecklingssamtalet bör också andra arbetsuppgifter diskuteras, till exempel arbetsterapeutens delaktighet i kvalitetsarbete, utvecklingsarbete, arbetsledning, handledning av studenter och annan personal. Resultatet utvärderas vid nästa utvecklingssamtal. FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008) 13

Litteratur Ellström, P-E. Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Publicia, Stockholm, 1992. Etisk kod för arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka, (1992, rev. 2004) 2005. FSA om kompetens, kompetensutveckling och utvecklingsvägar för arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka, 1998. FSAs specialistordning. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Nacka, 2000. Svensk ordbok. Språkdata och Esselte Studium AB, Stockholm, 1988. Their, S. Det pedagogiska ledarskapet. Mermerus, Mariehamn, 1994. 14 FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008)

Bilaga A Definitioner av kompetensdimensioner (enligt Their, 1994) 1. Kognitiv kompetens Kognitiv kompetens är förmåga att analysera och lösa problem samt processkunskap, vetenskaplig och filosofisk kunskap. 2. Affektiv kompetens Affektiv kompetens omfattar vilja och uthållighet, förändrings- och riskbenägenhet, stresstålighet, tålamod, hantering av motgångar o dyligt. 3. Social kompetens Social kompetens är förmågan att samarbeta och samverka med andra människor. Förmågan att lyssna, att lära sig själv och att lära andra, att tåla och acceptera motstånd, att ge efter och att stå på sig, att argumentera och att kommunicera. 4. Kreativ kompetens Kreativ kompetens är förmågan att se det som inte syns, att kunna fantisera, gestalta och föreställa sig alternativ och möjligheter, att skapa bilder och visioner. 5. Pedagogisk/kommunikativ kompetens Pedagogisk/kommunikativ kompetens är förmågan att forma, förmedla och mottaga budskap. Den påverkas av synen på kunskap och människan, vilken innebörd och betydelse som kunskap har för verksamheten och i vilken mån som människan uppfattas förmögen att lära och att utvecklas. 6. Administrativ kompetens Administrativ kompetens är förmågan att administrera, planera, utveckla, strukturera och organisera sitt eget och andras arbete. 7. Strategisk kompetens Strategisk kompetens är förmågan att differentiera, definiera och prioritera val av handlingslinje och åtgärder för beslut, framgång och goda resultat. Strategisk färdighet förklaras ofta som förmågan att välja och vidta de rätta åtgärderna.

Bilaga B Blankett för steg 2 Organisatorisk enhet Patientgrupper ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER UTREDNING INTERVENTION Förebyggande Förbättrande och kompenserande ANDEL AV INSATSERNA UTVÄRDERING HANDLEDNING* KONSULTATION* Summa 100 100 100 100 100 FSAs modell för kompentensutveckling. Version 2. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2008)

Bilaga C Blankett för steg 3 Organisatorisk enhet Patientgrupp ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER UTREDNING INTERVENTION Förebyggande Förbättrande och kompenserande ANDEL AV INSATSERNA KRAV PÅ FÄRDIGHETSNIVÅ UTVÄRDERING HANDLEDNING* KONSULTATION* Summa 100 FSAs modell för kompentensutveckling. Version 2. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2008)

Bilaga D Blankett för steg 4 Organisatorisk enhet Patientgrupp ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER UTREDNING INTERVENTION Förebyggande Förbättrande och kompenserande ANDEL AV INSATSERNA KRAVNIVÅ HANDLINGSFÖRMÅGA UTIFRÅN DE SJU KOMPETENSDIMENSIONERNA 1 2 3 4 5 6 7 UTVÄRDERING HANDLEDNING* KONSULTATION* Summa 100 FSAs modell för kompentensutveckling. Version 2. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2008)

Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka, 08-466 24 40, www.fsa.akademikerhuset.se