Landskapsstyrelsens förslag 18.10.2010
Österbottens förbund är en lagstadgad samkommun, som fungerar som regionutvecklingsmyndighet och statsbidragsmyndighet. Förbundets främsta uppgifter är: regional utveckling landskapsplanläggning intressebevakning utveckling av den finskspråkiga kulturen i landskapet. Närmare bestämmelser om förbundets uppgifter finns i lagen om utveckling av regionerna (1651/2009), markanvändnings- och bygglagen (132/1999), strukturfondslagen (1401/2006) och kommunallagen (365/1995) samt i förbundets grundavtal. I förbundets beslutsprocess deltar landskapsfullmäktige (38 ledamöter) landskapsstyrelsen (13 ledamöter) kulturnämnden (13 ledamöter) och revisionsnämnden (5 ledamöter). Närmare uppgifter: www.obotnia.fi
Innehåll 1. Landskapsdirektörens översikt 3 2. Österbottens förbund 3. Samarbetsnätverk och utvecklingsarbete 5 7 4. Kärnuppgifter 10 5. Strategiska val för effektiv intressebevakning 12 6. Verksamheten år 2011 7. Budget för år 2011 14 28
2
Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Verksamhets- och ekonomiplan för åren 2011 2013 1. Landskapsdirektörens översikt Ny energi i Österbotten kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning Med den nya landskapsöversikten, det nya landskapsprogrammet och den nya landskapsplanen har Österbottens förbund de styrande verktyg som behövs för att föra utvecklingen i landskapet vidare och fokusera verksamheten. De internationella konjunkturerna likaväl som den ekonomiska utvecklingen i landet skapar ramarna för landskapets tillväxt- och utvecklingsmöjligheter och som ett av landets ledande industrilandskap med en stor andel export är landskapet betydligt mer beroende av de internationella konjunkturerna än andra landskap i landet. Samtidigt måste vi se till att landskapets konkurrenskraft är tillräckligt stark för att landskapets export ska kunna hävda sig på de internationella marknaderna. Som världens största ekonomi har USA en avgörande betydelse för de internationella konjunkturerna. USA:s ekonomiska tillväxt förutspås detta år stiga till 3 % och nästa år till 2,8 %. Euroområdets tillväxt visade en positiv utveckling under årets andra kvartal 2010 och Finlands tillväxt förutspås höra till de starkaste inom Europa. Fortfarande är det ändå så att den största tillväxten återfinns i de stora asiatiska ekonomierna samtidigt som Rysslands potentiella tillväxt är god. Finansministeriet förutspår att under år 2010 växer bruttonationalprodukten i landet med 2 procent. Förutsättningarna för en ekonomisk tillväxt är fortsättningsvis positiva år 2011 och investeringarna ser ut att öka. Bruttonationalprodukten förutspås öka år 2011 lite under 3 procent. Det inhemska trycket på konsumentpriserna antas vara rätt litet till följd av den outnyttjade kapacitet som finns i landets produktion. Det största pristrycket kommer från importen av råvaror, vilkas världsmarknadspriser ökar till följd av ökad efterfrågan. År 2010 förutspås inflationen vara ca 1,5 procent och år 2011 ca 2,5 procent. Dessa tillväxtsiffror har redan år 2010 påverkat tillväxten i Österbotten så att vissa företag nu ökat sin nyrekrytering av arbetskraft. Det största klustret i Österbotten det energiteknologiska visar på en ökad tillväxt, men fortfarande lider vissa företag av den osäkerhet som ändå råder på den internationella finansmarknaden, vilket fördröjer beslut om investeringar och om anskaffningar 3
av investeringsvaror. Den för Österbotten viktiga pälsdjursnäringen har uppvisat en snabbt förbättrad lönsamhet, som avsevärt ökar köpkraften på landsbygden. Den ökade tillväxten under år 2010 har redan inneburit att sysselsättningsutvecklingen i landskapet åter är positiv och under det första halvåret har arbetslösheten förbättrats i jämförelse med motsvarande tidpunkt föregående år. Österbotten hade vid halvåret 2010 landets lägsta arbetslöshet efter Åland. De största arbetslöshetsproblemen finns i Jakobstad, där också långtidsarbetslösheten har ökat oroväckande. Den högsta procentuella arbetslösheten finns i Kaskö till följd av nedläggningen av massafabriken år 2009. Eftersom produktionen ser ut att återhämta sig snabbt i Österbotten kommer efterfrågan på arbetskraft att öka snabbt eftersom antalet pensioneringar också ökar till följd av åldersstrukturen. Mångsidiga åtgärder för att trygga tillgången på kunnig arbetskraft är därför nödvändiga. Den kraftiga befolkningsökningen har fortsatt i landskapet även under år 2010. Under årets 7 första månader ökade folkmängden med 333 invånare. Isynnerhet födelseöverskottet har varit glädjande stort medan landskapet förlorar i inrikesflyttrörelsen. Utrikesflyttrörelsen har fortsättningsvis ett överskott. De centrala målen och åtgärderna för utvecklingsarbetet i landskapet finns nu fastslagna i det nya landskapsprogrammet och i den nya landskapsplanen. Förbundets arbete är fokuserat på genomförandet av dessa hela landskapet till gagn. Den nya regionutvecklingslagen, som trädde i kraft 1.1.2010, har gett förbundet en del nya lagstadgade uppgifter. Ledningen och koordineringen av trafiksystemplaneringen i landskapet är en stor, ny uppgiftshelhet, som kommer att synas i förbundets verksamhet år 2011. Likaså är ansvaret för planeringen av samservicen i landskapets olika delar en uppgiftshelhet, som är särskilt utmanande, då statens produktivitetsprogram samtidigt avsevärt försvårar upprätthållandet av statliga betjäningsställen. Den nya statliga regionala förvaltningen har rätt haltande kommit igång, och statens produktivitetsprogram försvårar dessutom genomförandet av reformen. Samarbetet mellan landskapförbunden inom det av de tre landskapen Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten bildade samarbetsområdet har kommit igång år 2010, men samarbetet har försvårats av att den politiska armbrytningen om Mellersta Österbottens förvaltningstillhörighet fortsatt. Beslutet inom regeringen att förordningarna om förvaltningsområdena för de nya regionförvaltningsverken och de nya ELY-centralerna som godkändes år 2009 ska gälla, innebär att samarbetet ska få sina fasta former år 2011. År 2011 får Finland en ny riksdag och en ny regering. För Österbottens förbund är det väsentligt att påverka den nya regeringens program så att för Österbotten väsentliga frågor kan få en positiv lösning. Det är därför också viktigt att landskapet Österbotten blir väl företrätt i den nya riksdagen. Isynnerhet arbetet med den nya trafikpolitiska redogörelsen är viktigt för landskapets långsiktiga behov för utvecklingen av landskapets förbindelser internt och externt. Utformningen av EU:s strukturpolitik för perioden efter år 2013 påverkar landskapet i väsentlig grad. Därför arbetar Österbotten aktivt, isynnerhet i samarbete 4
med de andra förbunden inom WFA-området och med Västerbotten och Västernorrland i Sverige, för en framtida strukturpolitik som omfattar även Österbotten. Österbottens förbund inleder också det konkreta strukturfondsprogramarbetet år 2011. Arbetet med etapplan I för den kommersiella servicen har som mål att kunna slutföras år 2011 medan etapplan II för energiförsörjningen skall ha huvuddragen klara år 2011. Båda planerna är viktiga för att skapa en bättre samhällsstruktur i landskapet och för att tillgodose väsentliga behov för landskapets invånare och skapa produktionsmöjligheter för näringslivet. I grunden handlar det om att lösa sinsemellan konkurrerande markanvändningsintressen och i det arbetet måste Österbottens förbund ha en stark och självständig roll. 2. Österbottens förbund 2.1 Verksamhetsidé Österbottens förbund, som är en samkommun för de 17 kommunerna i landskapet Österbotten, fungerar som regional utvecklings- och planeringsmyndighet, statsbidragsmyndighet och som intressebevakningsorganisation för landskapet. Förbundet ansvarar för att en gemensam utvecklingsvilja växer fram i landskapet. Från början av år 2011 minskar antalet medlemskommuner till 16, då kommunerna Vörå-Maxmo och Oravais slås samman. Österbottens förbund främjar självständiga utvecklingsinsatser och samarbete i landskapet, uppgör en landskapsplan, sammanställer en regional utvecklingsstrategi samt arbetar för och samordnar genomförandet av den. Förbundets verksamhet baseras på lagen om utveckling av regionerna, strukturfondslagen och markanvändnings- och bygglagen. I och med att förbundet är en samkommun är dess verksamhet organiserad i enlighet med kommunallagen, och dess verksamhetsområde baseras på lagen om landskapsindelning. 2.2 Vision Landskapsfullmäktige vid Österbottens förbund godkände 8.3.2010 Österbottens landskapsöversikt 2040 och en ny vision för landskapet: Ny energi i Österbotten kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning 5
2.3 Organisation Verksamhetsorgan Landskapsfullmäktige Förbundets högsta beslutsfattande organ är landskapsfullmäktige. Enligt grundavtalet väljer medlemskommunerna sina representanter till representantskapet som i sin tur utser medlemmarna till landskapsfullmäktige för en mandattid som överensstämmer med mandattiden för kommunfullmäktige. Från varje kommun väljs en ledamot per varje påbörjat 5 000 invånare. Antalet ledamöter i landskapsfullmäktige är 38 och de är valda för mandattiden 2009 2012. Landskapsfullmäktige godkänner de viktigaste utvecklingsdokumenten, alltså landskapsöversikten, landskapsprogrammet och landskapsplanen. Dokumenten bereds i nära samarbete med centrala myndigheter och övriga aktörer på landskapsnivå. Till fullmäktigesammanträdena inbjuds experter, som håller föredrag i aktuella ämnen. Efter fullmäktigesammanträdena ordnas vid behov frågestunder. Ledamöterna i landskapsfullmäktige inbjuds även till de möten per ekonomisk region som ämbetsverket ordnar kring beredningen av verksamhets- och ekonomiplanen. Landskapsstyrelsen Landskapsfullmäktige valde våren 2009 tretton ledamöter till landskapsstyrelsen för åren 2009 2010. År 2011 väljs en ny landskapsstyrelse för åren 2011 2012. Landskapsstyrelsen bevakar samkommunens intressen, representerar samkommunen och ingår avtalen för den. Landskapsstyrelsen godkänner den på landskapsprogrammet baserade genomförandeplanen och beviljar i egenskap av statsbidragsmyndighet regionala utvecklingsstöd, dvs. landskapsutvecklingspengar, strukturfondsmedel från Europeiska regionala utvecklingsfonden och statlig medfinansiering. Landskapsstyrelsen håller i mån av möjlighet en del av sina sammanträden i medlemskommunerna och rådgör med beslutsfattarna i respektive kommun. Utöver de ordinarie sammanträdena håller landskapsstyrelsen ett lämpligt antal aftonskolemöten. Kulturnämnden Landskapsfullmäktige valde våren 2009 tretton ledamöter till kulturnämnden för åren 2009 2010. År 2011 väljs en ny kulturnämnd för åren 2011 2012. Kulturnämnden behandlar kulturella ärenden som berör den finskspråkiga befolkningen och ansvarar för utvecklingen av den språkliga servicen i landskapet. Revisionsnämnden Revisionsnämnden har fem ledamöter, vilka samtliga i enlighet med grundavtalet är ledamöter i landskapsfullmäktige. Revisionsnämnden är vald för mandatti- 6
den 2009 2012. Nämnden ska i enlighet med kommunallagen bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts. Landskapets samarbetsgrupp Bestämmelser om landskapets samarbetsgrupp och dess uppgifter ingår i lagen om utveckling av regionerna och strukturfondslagen. Samarbetsgruppen godkänner landskapets samarbetsdokument där allokeringen av medel för de regionala delarna av strukturfondsprogrammen slås fast. Den har 24 medlemmar och en ordförande som tillsätts av landskapsstyrelsen. Representanterna för landskapsförbundet och dess medlemskommuner väljs för fullmäktiges mandatperiod; de kommunala representanterna är alltså valda för mandatperioden 2009 2012. Ämbetsverket Landskapsdirektören leder förbundets ämbetsverk, som består av en stabsfunktion, en enhet för regionutveckling, en enhet för områdesplanering och en enhet för kulturverksamhet. Ämbetsverket är beläget i hyreslokaler på Sandögatan 6 i Vasa. 3. Samarbetsnätverk och utvecklingsarbete 3.1 Planeringssystemet stakar ut landskapets gemensamma vilja Landskapsöversikten, landskapsprogrammet med dess genomförandeplan samt landskapsplanen är de viktigaste dokumenten som landskapsförbundet uppgör för att styra utvecklingen i landskapet. År 2011 börjar Österbottens landskapsprogram 2011 2014 genomföras fullt ut. En viktig utgångspunkt för förbundets regionutvecklingsarbete är landskapsprogrammet och dess genomförandeplan, som båda verkställer landskapsöversikten. Utvecklingslinjerna, projekthelheterna, åtgärderna och projekten i landskapsprogrammet för åren 2011 2014 bildar basen för en aktiv intressebevakning, som också backas upp av landskapsprogrammets årliga genomförandeplan. Projektet för att reformera regionförvaltningen stärker betydelsen av landskapsprogrammet och dess genomförandeplan som ett dokument som samlar det regionala programarbetet och styr åtgärderna. Landskapsförbundet deltar i de statliga regionförvaltningsmyndigheternas (Närings-, trafik- och miljöcentralen ELY och Regionförvaltningsverket RFV) strategiska planering och styrning för beaktande av målen för regionens utveckling. Från och med år 2009 utarbetar landskapsförbunden och regionförvaltningsmyndigheterna tillsammans landskapsprogrammets genomförandeplan och regionförvaltningsmyndigheternas strategiska resultatavtal. År 2011 görs dessa dokument separat för varje samarbetsområde, vilket innebär ett samarbete mellan Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. 7
Landskapsplanen realiserar landskapsöversikten, anger de fysiska ramarna för utvecklingen av landskapet och slår fast landskapets regionstruktur samt de viktigaste grundlösningarna för områdesanvändningen på riks-, landskaps- och regionnivå. Landskapsplanen är en plan på lång sikt, och lösningarna i den har en avsevärd inverkan på förutsättningarna för en hållbar utveckling. Dessa centrala planeringsdokument som utarbetas av Österbottens förbund bygger upp landskapets gemensamma vilja och hjälper oss och andra relevanta aktörer att utveckla Österbotten med sikte på de gemensamma målen. Figur 1 visar systemet för planering av landskapet. Figur 1. Systemet för planering av landskapet. 3.2 Regionalt samarbete Samarbetet mellan olika aktörer stimuleras för att stärka nätverk och partnerskap, skapa nya verksamhetsmodeller och sprida goda rutiner. Österbottens förbund är den viktigaste drivkraften för utveckling och välfärd i landskapet. Det ska dock påpekas att regionutvecklingsarbetet förutsätter starka samarbetsnätverk. Som ägare till förbundet är kommunerna den viktigaste samarbetslänken. Förbundet är aktivt involverat i olika samarbetsnätverk med bl.a. ELY-centralerna, Österbottens handelskammare, Kust-Österbottens företagare, jord- och skogsbrukarnas organisationer och arbetsmarknadsorganisationer, med VASEK, Concordia och Dynamo, med teknologiföretaget Merinova, med högskolorna och andra stadiets utbildningsanstalter och med tredje sektorns aktörer. Tillämpningen av lagar och av staten fastslagna politiska riktlinjer utgör grunden för samarbetet med de statliga regionförvaltningsmyndigheterna, de andra regionala myndigheterna och ministerierna. Hösten 2007 tog statsrådet beslut om rikstäckande mål för regionutvecklingsåtgärderna under regeringsperioden 2007 2011. Målbeslutet inriktar och samordnar landskapsprogram och regionutvecklingsmål och -åtgärder inom olika förvaltningsområden, och ger därmed riktlinjer också för Österbottens förbund. Österbottens förbund tar också hänsyn 8
till bl.a. de principbeslut för åren 2009 2011 som statsrådet godkände 13.5.2009. Det ena principbeslutet gäller stadspolitiken och det andra skärgårdens utveckling. Österbottens förbund underlättar samarbetet, partnerskapet och arbetsfördelningen mellan olika aktörer och regioner på ett flertal sätt. Bl.a. programarbete som ansluter sig till regionutvecklingen, projektverksamhet och landskapens samarbetsområden ger en utmärkt möjlighet till detta. Förbundet gör mycket för samarbetet med landskapsutvecklingspengar. Programmet för regional kohesion och konkurrenskraft (KOKO) genomförs åren 2010 2013. Också det nuvarande kompetenscentraprogrammet, som satsar på innovationer och kunskap, pågår till utgången av år 2013. Förbundet har även tillsatt olika arbetsgrupper för att driva på samarbetet. Arbetsgrupperna fortsätter sitt utvecklingsarbete för att inom respektive verksamhetsområde sätta igång projekt, samordna verksamheten och förbättra samarbetet mellan aktörerna. Utvecklingsarbetsgrupperna bidrar också till att genomföra landskapsprogrammet. De av förbundet tillsatta arbetsgrupperna den ombildade kvinnotemagruppen, arbetsgruppen för kompetent arbetskraft och arbetsgruppen för integrerad förvaltning av skärgårds- och kustområdena fortsätter sin verksamhet år 2011. Kvinnotemagruppen deltar aktivt i såväl beredningen som genomförandet av olika utvecklingsprogram. Gruppen arrangerar årligen bl.a. ett utvecklingsseminarium. Som namnet antyder koncentrerar sig arbetsgruppen för kompetent arbetskraft på att underlätta tillgången på arbetskraft och speciellt ungdomars sysselsättning. 3.3 Västra Finlands Allians (WFA) Västra Finlands Allians (West Finland Alliance, WFA) är ett strategiskt samarbetsorgan för landskapsförbunden i Birkaland, Mellersta Finland, Satakunta, Södra Österbotten och Österbotten. Alliansen saknar juridisk ställning, varför egentliga ärenden avgörs genom samstämmiga beslut av respektive landskapsstyrelse. Birkalands förbund sade våren 2009 upp samarbetsavtalet och avtalet gick ut i slutet av år 2009. De övriga förbunden i alliansen fattade därför ett principbeslut om att fortsätta samarbetet så att de tillsammans driver Europakontoret i Bryssel och ett nytt avtal ingicks. Europakontoret har en viktig ställning i det internationella samarbetet. Kontoret bistår med aktivt stöd för att främja aktörers möjligheter att bygga upp internationella nätverk, komma med i projektkonsortier och utnyttja direktfinansiering från Europeiska unionen. Förbunden inom Västra Finlands Allians ingick sommaren 2007 ett avtal där Mellersta Finlands förbund åtar sig skötseln av administrativa uppgifter på storregionnivå inom Västra Finlands program för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Avtalet gäller det operativa program som genomförs under Europeiska regionala utvecklingsfonden under programperioden 2007 2013. Landskapsförbundet i Birkaland deltar i detta samarbete. 9
Reserveringar i budgeten för år 2011: Förbundets betalningsandel till WFA 67 000 3.4 Internationellt samarbete Syftet med de internationella kontakterna är att skapa nya nätverk, delta i diskussionen kring den framtida kohesionspolitiken samt generera internationella utvecklingsprojekt som stöder målsättningarna i den regionala planeringen. Grundpelarna i Österbottens förbunds internationella samarbete är det gränsregionala samarbetet (Kvarkenrådet, Mittnordenkommittén, Botnia- Atlanticaprogrammet), Östersjösamarbetet (Baltic Sea States Subregional Cooperation BSSSC, Schleswig-Holstein-samarbetet) och de europeiska regionala samarbetsorganisationerna (Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe CPMR, Association of European Border Regions AEBR). Även WFAförbundens gemensamma Europakontor banar aktivt väg för det internationella samarbetet och bistår med att bl.a. bygga upp samarbetsnätverk och ta fram aktuell information. Aktuellt inom samarbetet är att ansöka om finansiering för forsknings- och utvecklingstjänster inom ramen för europeiska program. 4. Kärnuppgifter 4.1 Verksamhetsramar under planperioden 2011 2013 Österbottens förbund godkände hösten 2008 sin första helhetslandskapsplan, som torde fastställas av miljöministeriet år 2010. Planen kommer att ersätta den gällande regionplanen för Vasa kustregion (som för närvarande gäller som en landskapsplan). Landskapsplanen uppdateras genom etapplaner. Under planperioden 2011 2013 görs etapplaner för förnybara energiformer och trafiksystemet. Österbottens landskapsöversikt 2040 och landskapsprogram 2011 2014, som landskapsfullmäktige godkände år 2010, styr likaså utvecklingsarbetet i landskapet. EU:s regional- och strukturpolitik (kohesionspolitik), som kompletterar och stöder den nationella politiken, är utstakad och fastlagen för åren 2007 2013. År 2010 ger EU-kommissionen sitt förslag till kohesionspolitik efter år 2013 och förhandlingarna om den nya kohesionspolitiken är avsedda att föras under åren 2011 2012. Avsikten är att Mellersta Österbotten, Södra Österbotten och Österbotten fortsätter samarbeta inom ramen för det samarbetsområde som bildades av landskapsförbunden i dessa tre landskap i och med att lagen om utveckling av regionerna trädde i kraft i början av år 2010. 10
Arbetet för Kvarkens världsarv i samarbete med Höga Kusten och avrapporteringen till UNESCOs världsarvskommitté ger också Österbottens förbund en del uppgifter, som är viktiga för synen på samspelet natur-människa. 4.2 Regionutveckling Det mest centrala i utvecklingen av landskapet Österbotten år 2011 är att: - genomföra landskapsprogrammet för åren 2011 2014 och genomförandeplanen för åren 2011 2012 med hjälp av finansiering med bl.a. landskapsutvecklingspengar (inklusive programmet för regional kohesion och konkurrenskraft) och från EU:s målprogram - genomföra ERUF-programmet, Botnia-Atlanticaprogrammet och de nationella särskilda programmen som ett led i regionpolitiken - utarbeta en genomförandeplan för samarbetsområdet tillsammans med regionförvaltningsmyndigheterna - se till att det finns kompetent arbetskraft och sysselsättning för unga - bedriva intressebevakning samt driva på omlokalisering av arbetstillfällen - bereda sig för EU:s kommande programperiod. 4.3 Områdesplanering Det viktigaste i planeringen av områdesanvändningen år 2011 är att: - färdigställa en etapplandskapsplan för lokalisering av kommersiell service, få den godkänd i landskapsfullmäktige och sända den till miljöministeriet för fastställelse - uppgöra en etapplandskapsplan för energiförsörjningen - följa upp hur landskapsplanen genomförs samt planens styrande verkan - göra en utredning som stöd för utarbetande av Österbottens trafiksystemplan - utreda skyddet av myrar och energipotentialen i dem - ta itu med brådskande planeringsbehov som framkommit under landskapsplanläggningen och utreda: anpassning till klimatförändringen kulturmiljöerna, rekreationen och naturskyddet. 4.4 Kulturen bär och utvecklar År 2011 läggs tyngdpunkten i arbetet på att: - verka för kreativ ekonomi - vidareutveckla barnkulturnätverket i Österbotten (BARK) och - utveckla det Regionala danscentret i Österbotten. 11
5. Strategiska val för effektiv intressebevakning Österbottens förbund är den viktigaste intressebevakaren i landskapet. Syftet med intressebevakningen är att påverka de statliga besluten så att landskapet kan stärka sin konkurrenskraft. De främsta målgrupperna är Finlands riksdag, regeringen, de centrala ministerierna samt centralorganisationer för olika intressegrupper och näringslivet. En absolut förutsättning för en lyckad intressebevakning är att Österbotten får ökad synlighet även i riksomfattande medier och i Helsingforsregionen. Samtidigt är det viktigt att landskapets position stärks nationellt i konkurrensen med andra landskap. Österbotten måste ges en tydligare bild i massmedia och tillmätas en större roll i den nationella politiken. Intressebevakningen bör också omfatta sådana projekt som är välmotiverade med tanke på näringspolitiken och förbindelserna från Finland utomlands. Intressebevakningen kräver ett långsiktigt och brett samarbete och arbetsfördelning med olika parter i landskapet. Landskapsstyrelsens intressebevakningsgrupp fortsätter sin verksamhet år 2011. Tyngdpunkterna i intressebevakningen ligger åren 2011 2013 på följande frågor: Tilldelning av resurser för utveckling och förbättring av förbindelsenätet: Bothnian Corridor, som är ett gemensamt projekt med Sverige, med som nytt prioriterat TEN-projekt i Europa. EU håller på att revidera principerna för TEN-T. Trafikkorridoren, som sträcker sig över hela västkusten och via hamnarna förbinder Finlands huvudbana med höghastighetsvattenvägen, omfattar: - Finlands huvudbana och dess anslutningsspår (hamnbanan i Jakobstad, Vasabanan och banavsnittet Seinäjoki Kaskö) - E8/rv 8, rv 19, E12/rv 3 och rv 18 - hamnarna i Jakobstad, Vasa, Kaskö och Kristinestad - Kvarkentrafiken bör bli en del av Bothnian Corridor. Riksväg 3 Vasa Ylöjärvi: Förbättring av E12/riksväg 3 i dess nuvarande sträckning Helsingfors Tammerfors Vasa och förbättring av särskilt E12/rv 3 mellan Ylöjärvi och Vasa samt korsningsregleringar i Laihela (rv 3 och rv 18) Förbättring av E8/riksväg 8 (Åbo Vasa Uleåborg) enligt följande: - byggstart för Vasa norra infartsväg (Smedsby omfartsväg) år 2011 - breddning av vägen och byggande av omkörningsfiler Vasa Nykarleby (Vasa Kuni Oravais) - fortsatt grundlig förbättring av vägen mellan Vasa och Björneborg och breddning av vägen mellan Pjelax och Pörtom Förbättring och utveckling av stamväg 63, 67 och 68 och deras hamnförbindelser Grundlig förbättring och utveckling av regionalt viktiga landsvägar Högre anslag för basväghållning till regionen. 12
Utveckling av den spårbundna trafiken: Slutförande av fas I av projektet Finlands huvudbana före utgången av år 2011 och omedelbar start av fas II. Det långsiktiga målet är att bygga dubbelspår på hela sträckningen Elektrifiering av Vasabanan (påbörjades våren 2010), i anslutning till detta ombyggnad av plankorsningar till underfarter i tätorter och ägoregleringar samt byggande av planskild korsning på Företagargatan i Vasa Utveckling av snabb spårtrafik mellan Vasa och Helsingfors Utveckling av Jakobstadsregionens/Bennäs station, utökad Pendolinotrafik samt elektrifiering av banavsnittet mellan Bennäs och hamnen i Jakobstad Grundlig förbättring av banavsnittet mellan Kaskö och Seinäjoki samt installation av system för tågkontroll. Säkerställande av sjöfarten: Förbättring och muddring av farleden till hamnen i Jakobstad och hamnen i Kaskö samt uppföljning av planerna gällande farleden till Björnö Säkerställande av fortsatt Kvarkentrafik Utveckling av ett skyddssystem för sjöfarten i Kvarken. Utveckling av flygtrafiken: Konsolidering av Vaasa Airport Logistic Center som ett flyglogistiskt centrum Utveckling av Karleby-Jakobstads flygplats och vägförbindelserna dit. Utbyggnad av vattenförsörjningen Mera resurser för byggande av överföringsledningar för vatten och avlopp. Tilldelning av forsknings- och utbildningsresurser: Ökade forsknings- och utbildningsresurser samt flera utbildningsplatser på alla utbildningsnivåer, särskilt viktigt är att - säkerställa Vasa universitets ställning vid omstruktureringen av högskolorna - trygga Vasa universitets tekniska utbildning och dess resurser - stötta ett fördjupat samarbete mellan Vasa universitet och Vasa yrkeshögskola, mellan Åbo Akademi och Novia samt mellan dessas sammanslutningar - stärka Svenska handelshögskolans handels- och företagsekonomiska utbildning i Vasa - stärka den samhälls- och statsvetenskapliga utbildningen vid Åbo Akademi i Vasa - driva på kompletterande utbildning för utländska läkare i syfte att säkra tillgången till kompetenta läkare och förstärka positioneringen i landskapet - driva på att svenskspråkig brandmannautbildning inleds vid Optima i Jakobstad i samarbete med räddningsinstitutet i Kuopio - säkerställa resurserna för Västra Finlands designcentrum MUOVA, som är Aalto-universitetets och Vasa universitets gemensamma institution - vidareutveckla Helsingfors universitets juristutbildning i Vasa - trygga högskole- och universitetsutbildningen i Jakobstad 13
- stötta Vasa vetenskapsparks utvecklingsarbete och högskolekonsortiets verksamhet - stärka forskningsinfrastrukturen (t.ex. forskningsenhet för ny energi) och därmed öka de offentliga forskningsanslagen i landskapet. Omlokalisering av arbetstillfällen En rättvis andel av utlokaliseringen av statliga arbetsplatser som ger nya statliga arbetsplatser till landskapet Klartecken till att språkservicecentralen ska förläggas till Vasa Strävan att få eventuellt utlokaliserade funktioner av Statistikcentralen och statliga arbetsplatser till Jakobstadsregionen och Kristinestad. UNESCOs naturarv Säkerställa resurser för förvaltning och utveckling av Kvarkens skärgård, som fått status som Unescos världsarv. Tryggande av tillgången på arbetskraft Aktivt arbete för Österbottens utveckling och t.ex. för förändringsprocesser som påverkar landskapet för att se till att regionen har den konkurrenskraft och attraktionskraft som gör den till en framstående och fin plats för boende och företagande. 6. Verksamheten år 2011 6.1 Samarbetet i landskapet Det är med tanke på landskapets konkurrenskraft nödvändigt att underlätta samarbetet mellan olika aktörer. Förbundet fortsätter att driva ett aktivt samarbete med de regionala utvecklingsbolagen, Teknologicentrum Oy Merinova Ab, högskolorna och övriga centrala aktörer. Skärgårds- och kustområdena utvecklas i samarbete med olika aktörer enligt principerna för en integrerad förvaltning. KSSR-processen är en utmaning för kommunerna i Österbotten. Den pågående recessionen minskar skattebasen och befolkningen blir snabbt äldre, och för att klara detta krävs genomgående reformer av kommun- och servicestrukturen. Samarbetsområdena för primärvården och socialväsendet står också inför enorma utmaningar då det gäller att se till att såväl basservicen som specialservicen fungerar. I syfte att främja en balanserad regional utveckling och förbättra landskapets konkurrenskraft koncentrerar sig förbundet på att samarbeta med Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK), Ab Jakobstadsregionens Näringscentral Concordia samt Ab Företagshuset Dynamo i Sydösterbotten. Förbundet har som mål att ytterligare befästa samarbetet mellan landskapet och dess ekonomiska regioner. Viktiga samarbetspartner i innovationsverksamheten är Teknologicentrum Oy 14
Merinova Ab, forsknings- och högskoleorganisationerna och landskapets olika kluster. Samarbetet mellan de regionala utvecklingsbolagen och landskapsförbundet är viktigt bl.a. för att uppnå målen i statsrådets särskilda program och landskapsprogrammet. Österbottens förbund beviljar landskapsutvecklingspengar som basfinansiering till programmet för kohesion och konkurrenskraft. Jakobstadsregionen, Sydösterbotten och Vasaregionen fortsätter sitt utvecklingsarbete utgående från sina premisser och mål under programmet för regional kohesion och konkurrenskraft. Också EU:s målprogram är viktiga när det gäller att förbättra samarbetet i Österbotten. Kompetensklustren i kompetenscentraprogrammet fortsätter sitt utvecklingsarbete år 2011. Österbottens förbund beviljar klusterprogrammet för energiteknologi, det marina klustret och klusterprogrammet för digitala innehåll ett anvisat anslag landskapsutvecklingspengar och finansierar kompetenscentrumprogrammet med ett ansenligt belopp budgetmedel. Inom utvecklingen av landskapets profil och intressebevakningen samarbetar förbundet intensivt med Österbottens handelskammare, de regionala utvecklingsbolagen, Österbottendelegationen och Västra Finlands Allians. Förbundets närmaste samarbetsparter inom den regionala förvaltningen är Närings-, trafikoch miljöcentralen i Österbotten, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Landskapets samarbetsgrupp och dess sekretariat arbetar aktivt med att genomföra landskapsprogrammet och andra program. Reserveringar i budgeten för år 2011: Regional finansiering till kompetenscentrumprogrammet 120 000 6.2 Genomförande av landskapsprogrammet År 2011 börjar förbundet fullt ut genomföra landskapsprogrammet för åren 2011 2014 bl.a. med hjälp av EU-medel, nationell finansiering och intressebevakning. Förbundet bereder en genomförandeplan för åren 2012 2013 och följer med hur spetsprojekten och utvecklingshelheterna i landskapsprogrammet framskrider. Förbundet fortsätter sitt oförtrutna och målmedvetna arbete för att genom intressebevakningen och projektverksamheten genomföra utvecklingshelheterna och åtgärderna i landskapsprogrammet för åren 2011 2014. I intressebevakningen använder förbundet sig av landskapsprogrammets genomförandeplan, som utarbetas årligen i samarbete med regionförvaltningsmyndigheterna. Förbundet finansierar projekt med medel från EU:s målprogram, med landskapsutvecklingspengar och med egna budgetmedel. 15
Uppföljning av landskapsöversiktens, landskapsprogrammets och genomförandeplanens utfall och konsekvenser främjar förbundets arbete med regional utveckling. Avsikten är att vidareutveckla uppföljningen så att den bättre än tidigare pekar på nya utvecklingsbehov och uppnådda resultat. En arbetsgrupp med uppgift att bedöma och utvärdera planers och programs miljökonsekvenser och övriga konsekvenser fortsätter sitt arbete under ledning av Österbottens förbund. Arbetsgruppen utnyttjas också inom landskapsplanläggningen. 6.2.1 Genomförande av EU-program och övrig projektverksamhet Näringslivsutvecklingen stöds av ett brett spektra av samhällspolitiska åtgärder. Ett välfungerande samarbetsnätverk är grunden för all näringslivsutveckling. Förbundet strävar efter en kontinuerlig dialog med näringsliv, utbildningsinstitutioner, kommun och stat för att kunna identifiera och stödja de viktigaste näringslivspolitiska utvecklingsinsatserna i landskapet. När det gäller utveckling av näringslivet utgör förbundets beslut om finansiering ur tillgängliga källor ett viktigt redskap. Tillsammans med övriga aktörer samordnar och utför Österbottens förbund det praktiska arbete som företrädesvis strukturfondsprogrammen under EU:s programperiod 2007 2013 medför. Ett särskilt ansvar har förbundet för koordineringen av verkställigheten av Västra Finlands målprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning, Botnia-Atlanticaprogrammet inom ramen för målet Europeiskt territoriellt samarbete samt landskapsutvecklingspengarna med vilka även det regionala kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet och kompetenscentraprogrammen delfinansieras. Dessutom sköter förbundet uppgifterna i enlighet med regionutvecklingslagstiftningen. Landskapets samarbetsgrupp och dess sekretariat samordnar genomförandet av strukturfondsprogrammen och övriga åtgärder som påverkar den regionala utvecklingen. Landskapsprogrammet är projektverksamhetens strategiska referensram. Förbundet beviljar finansiering genom Västra Finlands målprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning, genom Botnia-Atlanticaprogrammet inom ramen för målet Europeiskt territoriellt samarbete samt ur landskapsutvecklingspengarna med vilka även regionala kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet och kompetenscentraprogrammen delfinansieras. När det gäller att inrikta och samordna projektverksamheten utnyttjas i synnerhet sekretariatet vid landskapets samarbetsgrupp. Syftet med förbundets projektverksamhet är att säkerställa regionernas konkurrenskraft och välfärd genom att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt, utveckling av näringsverksamhet samt förbättring av sysselsättningen. Målet är att minska skillnaderna mellan regionernas utvecklingsnivåer, förbättra befolkningens levnadsförhållanden och främja en balanserad utveckling av regionerna. Förbundet prioriterar därför projekt som på ett allmänt plan främjar utvecklingen av näringsliv, forskning och utbildning, välfärdsservice samt kultur och fritid. 16
Projekten bör ha betydelse för den allmänna regionala utvecklingen och i första hand omfatta hela landskapet eller en ekonomisk region. Arbetet med en klusterbaserad modell för näringslivsutveckling fortsätter. Det finns ett behov av nationell spetskompetens som utvecklas i klusterform samt ett behov av att upprätthålla ett brett och diversifierat näringsliv. Österbottens förbund har huvudansvar för att samordna det arbete som sker inom ramen för landskapets samarbetsgrupp och dess sekretariat. Förbundet utför tillsammans med övriga berörda myndigheter och organisationer i landskapet det arbete som genomförandet av olika EU- och nationella program förutsätter. Därtill medverkar förbundet i sekretariatet och övervakningskommittén för Västra Finlands målprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Förbundet svarar på landskapsnivå för den uppföljning och rapportering som speciellt ERUF-programarbetet medför. Förbundet följer upp genomförandet dels på landskapsnivå och dels på storområdesnivå gentemot arbets- och näringsministeriet som i sin tur rapporterar till kommissionen. Förbundet fortsätter också att fungera som regional förvaltningsmyndighet för landskapsutvecklingspengar, kompetenscentraprogrammet och programmet för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Fokus ligger här på en dialog med arbets- och näringsministeriet samt de aktörer som regionalt genomför de olika programmen för att kunna maximera de utvecklingsinsatser i projektform som sker genom respektive program. Förbundet lägger särskild tyngdpunkt på att i dialog med olika samarbetspartner i och utanför landskapet identifiera centrala projekthelheter, säkerställa att förvaltningen fungerar och att informera om finansieringsmöjligheter. Detta ställer i sin tur krav på en kontinuerlig utveckling av projektförvaltningen med tillräckliga personalresurser för att möta EU:s ständigt ökande krav på att beredning och granskning av projekt ska vara separerade samt för att kunna svara mot behovet av information, rådgivning och utvärdering. Till förbundets projektförvaltning hör beredning av finansieringsbeslut, övervakning av finansierade projekt, verkställande av utbetalningar samt uppföljning och rapportering. En viktig del av genomförandet av programmet är likaså medverkan i de finansierade projektens styrgrupper. Botnia-Atlanticaprogrammets förvaltning är lokaliserad till Länsstyrelsen i Västerbotten i Umeå. Sekretariatet har ett lokalt kontor på Österbottens förbund. Österbottens förbund är också representerat såväl i programmets övervakningskommitté, som följer upp programmets genomförande, och styrkommitté, som bl.a. förordar projekt för godkännande av förvaltningsmyndigheten. Efter överenskommelse med Österbottens och Södra Österbottens ELY-centraler förmedlar förbundet finska statens (arbets- och näringsministeriet) medel för medfinansieringen av Botnia-Atlanticaprogrammet. Medfinansiering kan beviljas projekt som uppfyller kriterierna för gränsöverskridande samarbete och motsvarar de regionala behoven. 17
6.3 Landskapsplanen De främsta målen för år 2011 är att färdigställa etapplandskapsplan I för lokalisering av kommersiell service, få den godkänd i landskapsfullmäktige och sända den till miljöministeriet för fastställelse samt att uppgöra etapplandskapsplan II för energiförsörjning. Det tredje viktiga målet är att påbörja trafiksystemplaneringen i Österbotten. Den av landskapsfullmäktige 29.9.2008 godkända landskapsplanen för Österbotten torde bli fastställd av miljöministeriet hösten 2010. Utredningen över lokalisering av kommersiell service och handelns servicenät blev klar i maj 2009 och utkastet till etapplan I lades fram och intressenterna hördes på hösten samma år. I november-december 2010 ska intressenterna höras om planförslaget. Målet är att planen godkänns och sänds för fastställelse våren 2011. En utredning för etapplan II påbörjades hösten 2009 och avsikten är att den ska vara klar hösten 2010. Tanken är också att höra intressenterna om planutkastet respektive planförslaget år 2011. Våren 2010 gjorde förbundet i samarbete med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten en förhandsutredning kring Österbottens trafiksystem. Arbetet med att uppgöra en trafiksystemplan påbörjas hösten 2010 och slutförs våren 2011. 6.3.1 Genomförande och uppföljning av landskapsplanen Förbundet främjar aktivt landskapsplanens styrande verkan och följer hur planen genomförs. Landskapsplanens styrande verkan tryggas bäst när förbundet samarbetar med kommuner och övriga myndigheter, deltar i deras planering och sköter beredningen av landskapsplanen i bred samverkan med alla parter. I markanvändnings- och bygglagen (132/1999) ingår bestämmelser om landskapsplanens styrande verkan, som myndigheterna aktivt ska främja. Ett annat viktigt verktyg för genomförande och uppföljning av landskapsplanen är de utlåtanden som förbundet ger om statens och kommunernas planer samt deltagandet i myndighetssamråd om dessa. 6.3.2 Utredningar i anslutning till landskapsplanläggningen År 2011 fortsätter förbundet att utarbeta de grundutredningar som aktualiserats under landskapsplanläggningen. Under landskapsplanläggningen har det blivit uppenbart att det finns aktuella behov av utredningar och ett behov att se över tidigare utredningar. En utredning om trafiksystemet (i samarbete med ELY-centralen i Södra Österbotten och Österbottens kommuner) påbörjades hösten 2010 och slutförs inom loppet av år 2011. ELY-centralen i Södra Österbotten utreder som bäst skyddsvärdena hos 18
myrarna i Södra Österbotten och Österbotten och möjligheterna att använda dem för energiproduktion. Utredningarna om klimatförändringen, rekreationen och kulturarvet brådskar likaså och dessa efterfrågas från flera håll. 6.4 Trafikpolitik och -planering Målet är att arbeta för och förbättra trafikförbindelserna i Österbotten som ett välfungerande trafiksystem och därmed säkerställa tillgängligheten i landskapet. Ambitionen är att få med Bothnian Corridor som ett av EU:s prioriterade TEN-projekt. De viktigaste trafikprojekten i Österbotten är elektrifiering av Vasabanan, som har påbörjats och enligt planen slutförs år 2011, utbyggnad av banavsnittet Seinäjoki Uleåborg till dubbelspårigt, utveckling av Jakobstadsregionens/Bennäs station, byggstart för Vasa norra infartsväg (Smedsby omfartsväg) samt tryggande och utveckling av fartygstrafiken i Kvarken. Målet är också att förbättra huvudvägnätets funktionalitet. Omkörningsfiler, trafikregleringar och breddning av riksväg 3 och 8 är väsentliga med tanke på flytet i trafiken och trafiksäkerheten. På E8/rv 8 brådskar det med grundförbättring av vägen mellan Vasa och Björneborg, breddning av vägen mellan Pjelax och Pörtom och från Vasa till Nykarleby (framför allt från Vasa norrut till Kuni och Oravais) med breddning av vägen samt byggande av omkörningsfiler. Ytterligare behövs utveckling av E12/riksväg 3 i dess nuvarande sträckning och fortsatta vägarbeten på sträckan Tammerfors Vasa inklusive förbättring av E12/rv 3 och rv 18 i Laihela och på lång sikt förlängning av motorvägen från Vasa till Laihela och Laihela omfartsväg. I Jakobstadsregionen hör grundförbättring av hamnvägen i Jakobstad, stamväg 68 på sträckan Alholmen Edsevö samt planering och byggnad av Esse omfartsväg till de viktigaste trafikprojekten. Förbättring av stamväg 63 och stamväg 67 och höjda anslag för basväghållning till regionen är likaså angeläget med tanke på näringslivets transporter och trafiksäkerheten. Europeiska kommissionen har påbörjat det förberedande arbetet inför revideringen av TEN-riktlinjerna, och i maj 2009 utkom en grönbok om temat. Grönbokens innehåll har analyserats under år 2009 och 2010 tillsammans med medlemsstaterna, och år 2010 ska kommissionens förslag till reviderat beslut om riktlinjer och reviderad finansieringsförordning stå klart. Processen fortsätter under år 2011. Finland och Sverige har tillsammans tagit fram en broschyr (2009) om Bothnian Corridor, som de föreslår ska bli ett nytt prioriterat projekt inom EU:s TEN-T och som skulle knyta samman de norra regionerna med Nordiska triangeln. Bothnian Corridor bildas av trafikkorridoren Finlands huvudbana Botniabanan. Finlands huvudbana och dess anslutningsförbindelser, hamnarna i Västra Finland och hela E8/rv 8 förbinder Bothnian Corridor med höghastighetsvattenvägen. De viktiga tvärförbindelserna, t.ex. rv 3, rv 18 och rv 19 och farleden i Kvarken, som förenar korridoren på svenska sidan med korridoren i Finland, gynnar Bothnian Corridors funktionalitet. Trafiknätet på internationell, nationell och regional nivå har märkts ut i landskapsplanen. De stora logistikcen- 19
ter som växer fram i Umeå och Vasa ökar Kvarkens betydelse för trafiken och talar för att den ska ingå i Bothnian Corridor. Trafikförbindelserna och trafiksystemet är viktiga för landskapets välstånd och utveckling. Vasa Seinäjoki-banan är en del av ett riksomfattande och internationellt trafiknät, som tillsammans med fartygstrafiken i Kvarken bildar en viktig tvärgående trafikkorridor och möjliggör snabba tågförbindelser via Sverige till Europa och landsvägsförbindelser till Norge och Atlanten. Elektrifieringen av Vasabanan ska enligt planerna bli klar i december 2011. För att stödja näringslivets utveckling i Sydösterbotten arbetar Österbottens förbund för en grundförbättring av järnvägen Seinäjoki Kaskö och för utveckling av hamnarna i Kaskö och Kristinestad. I fråga om flygtrafiken inriktar sig förbundet på att utveckla trafiken på Vasa och Karleby-Jakobstads flygplats. På Vasa internationella flygplats är också flygfrakttrafiken av stor vikt, och en terminal för detta är under planering. 6.5 Miljöplanering Målet för miljöpolitiken är att bedriva sådan miljöplanering och verkställa sådana miljöplaner som avspeglar öppenhet och delaktighet. Vattenskyddsåtgärder prioriteras och samarbetet med miljömyndigheterna vidareutvecklas. Hållbart nyttjande av naturresurserna är ett av förbundets viktigaste miljöpolitiska mål. Förbundet är aktivt involverat i utvecklingen och planeringen av världsarvsområdet i Kvarkens skärgård. Den stora utmaningen i framtiden är klimatförändringen och de konsekvenser och åtgärder som den medför. Miljöpolitiken och miljöplaneringen är en del av förbundets regionpolitiska utvecklingsarbete och landskapsplanering. De utgör även en viktig bit av innehållet i landskapsplanen. Kraven på öppenhet och delaktighet inom landskapsplanläggningen tillgodoses genom information via Internet och pressen samt genom möten för allmänheten. Förbundet fortsätter att samarbeta med närings-, trafikoch miljöcentralens ansvarsområde för miljö och naturresurser i Södra Österbotten kring genomförandet av det nya miljöprogrammet, landskapsplanen och landskapsprogrammet. Vattenskyddet främjas genom att förbundet deltar i utredningar om vissa avrinningsområden. Det är ont om sand och grus i Österbotten, men tillgången på berg- och stenmaterial är bättre. Speciellt fyndigheterna av sådant stenmaterial som kan användas som byggnadssten är bristfälligt kartlagda. Dessutom fortsätter inventeringen av undervattensnaturen i världsarvsområdet i Kvarken, Bottenhavet och Bottniska viken inom ramen för det riksomfattande VELMU-projektet. Förbundet arbetar aktivt med den integrerade förvaltningen av skärgårds- och kustområdena och med att verkställa kuststrategin genom regionutvecklingen, landskapsplanläggningen och den arbetsgrupp som förbundet har tillsatt. Samar- 20
betet har gått över landskapsgränserna, och landskapsförbunden, miljöministeriet och ELY-centralen i Södra Österbotten planerar tillsammans ett pilotprojekt kring tillämpningen av kuststrategin. Också Östersjösamarbetet och insatser för att verkställa Östersjöstrategin är viktiga inslag i landskapsplaneringen och vattenvården. 6.6 Österbottens förbund i informationssamhället Målet är att med praktiska åtgärder stödja utvecklingen av informationssamhället i Österbotten genom att delta i strategisk planering och generera projektverksamhet. Avsikten är även att fortsätta genomföra landskapets bredbandsstrategi. Österbottens förbunds huvudsakliga arbetsuppgifter då det gäller utvecklingen av informationssamhället kan indelas i följande tre delområden: arbete för infrastruktur för datakommunikation arbete för produktion av elektroniska tjänster arbete med strategier för informationssamhället. För att utveckla infrastrukturen för datakommunikation fortsätter Österbottens förbund sitt arbete med att tillsammans med regionala och internationella aktörer samordna uppbyggnaden av fibernät i landskapet. Avsikten är i enlighet med Österbottens bredbandsstrategi att främja realisering av grundförutsättningar för en framtida tjänsteproduktion inom landskapet och för detta ändamål skapa en infrastruktur som fyller morgondagens behov. Under 2011 kommer tyngdpunkten att ligga på att inleda genomförandet av de bredbandsprojekt som finns i förbundets program i enlighet med den statliga bredbandsstrategin Bredband 2015. Detta arbete sker i ett nära samarbete med kommuner, kommunikationsministeriet, Kommunikationsverket och övriga landskap. Arbetet förutsätter ett nära samarbete med ägare till kommunikationsnät i landskapet. Förbundet arbetar för att informations- och kommunikationsteknologiska tilllämpningar (ICT) ska kunna införas i Österbotten, inom Västra Finlands Allians område och i olika nätverk. År 2011 fortsätter förbundet tillsammans med andra utvecklingsorganisationer att förbättra samordningen inom ICT-sektorn. Landskapsportalen och webbplattformen eösterbotten (tidigare e-serviceportalen) upprätthålls och vidareutvecklas. Utbyggnaden av kommunernas och samkommunernas elektroniska serviceproduktion uppmuntras genom olika projekt. Förbundet följer också noga starten av det riksomfattande kommunala ICTservicecentret, som kör igång med sin verksamhet hösten 2010, och håller koll på hur de österbottniska kommunerna går med i organisationen. 21
6.7 Kultur Kulturnämnden Kulturväsendet vid Österbottens förbund består av en kulturnämnd och dess föredragande-sekreterare. Nämnden har hand om den finskspråkiga befolkningens kulturärenden och ansvarar för utvecklingen av den språkliga servicen i landskapet. Den sammanträder sex gånger under året på olika håll i landskapet och sätter sig då även in i kulturfrågorna och den språkliga servicen i kommunerna. Inom ramen för sitt anslag beslutar nämnden om bidrag och pris till organisationer och enskilda kulturproducenter. Kulturprogram Kulturprogrammet för Österbotten 2009 2013 genomförs med hjälp av kulturnämndens bidragsbeslut och landskapsstyrelsens beslut om projektfinansiering. Arbetet med att tillsammans med aktörer och övriga finansiärer förädla projektidéer till finansierbara kulturprojekt fortsätter. Barnkulturnätverket i Österbotten BARK Barnkulturnätverket i Österbotten, som finansieras av Aladdins lampa (UKM), kom igång med sin verksamhet år 2009. Ministeriet har bestämt att kulturarvspedagogik är det kompetensområde som vi i Österbotten ska utveckla på riksnivå och i samarbete med sydöstra Finland. Dessutom arbetar vi för svenskspråkig barnkultur i samarbete med Annegårdens kulturcentrum i Helsingfors. I fråga om administrationen samarbetar BARK med Louhimo, som är Seinäjokiregionens nätverk för rytmisk musik för barn och unga. Målgruppen är barn och ungdomar upp till 18 år. I budgeten föreslås ett anslag på 45 000 euro för barnkulturnätverket. Dessutom anhåller vi om ett understöd på 5 000 euro av KulturÖsterbotten och om 50 000 euro av undervisnings- och kulturministeriet. Den pågående perioden för barnkulturcentren, som medfinansieras av undervisningsoch kulturministeriet, omfattar åren 2009 2013. För att bidra till BARKs verksamhet startas ett kreativitetsprojekt för ungdomar och för detta föreslås ett anslag på 5 000 euro i budgeten. Regionala danscentret i Österbotten Undervisnings- och kulturministeriet utsåg våren 2010 regionala danscentra för en period på fem år. Sex regionala danscentra beviljades understöd för år 2010. Understöden gick till fem centra med verksamhet sedan tidigare och det nya Regionala danscentret i Österbotten. De regionala danscentren har som mål att öka tillgången på och tillgängligheten till konst- och kulturtjänster på lika grunder inom danskonsten, öka arbetsmöjligheterna för danskonstnärer samt öka samarbetet och höja kompetensen. Verksamheten inom det Regionala danscentret i Österbotten, som kom igång år 2010 med bidrag från UKM (20 000 euro), Vasa stad (10 000 euro), Söfuk (5 000 euro) och Österbottens förbund (5 000 euro), vidareutvecklas. Samarbetspartner är dansskolor och teatrar. I budgeten föreslås ett understöd på 5 000 euro till danscentret. Regionalt samarbete - Österbotten är ett tvåspråkigt landskap med nästan lika stora andelar finsk- och svenskspråkig befolkning. Den svenskspråkiga befolkningens kulturärenden sköts av samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (SÖF) och dess kulturenhet, KulturÖsterbotten (KÖ). Kulturnämnderna vid för- 22