Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Ert Diarienummer: 3.3.17-985/16 Vårt dnr: 2016/0106 NATURSKYDDSFÖRENINGENS SYNPUNKTER PÅ HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETENS REMISS AV ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HAVSMILJÖN INOM IMPLEMENTERINGEN AV HAVSMILJÖFÖRORDNINGEN Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter: Naturskyddsföreningen välkomnar en strategi för svenskt yrkesfiske och den öppna process som lett fram till den. Föreningen rekommenderar dock att målåret förskjuts från 2020 till 2027. Strategin är ett långsiktigt arbete med långsiktiga mål som inte kommer kunna nås till 2020. Föreningen anser att det utryck som bör användas genom hela dokumentet för att beskriva de samhällsvärden som yrkesfisket bidrar till ska vara största möjliga samhällsnytta och inte största samhällsekonomiska värde. Det förstnämnda anser föreningen bättre speglar samhällets, eller i alla fall Naturskyddsföreningen medlemmars, önskan om att yrkesfisket ska förvaltas så att det bidrar till en levande landsbygd genom arbetstillfällen, underlag för turism m m. Under rubriken långsiktigt hållbart fiske saknar föreningen hänvisningar till icke destruktiva redskap. Att göra bottentrålare mer selektiva för fisk förändrar inte det faktum är de är bottentrålare som förstör bottnar och habitat. I detta stycke behövs också en referens till ekosystembaserat fiske. Föreningen motsätter sig å det bestämdaste att strategin ska ge vägledning till Naturvårdsverket att verka för licensjakt på säl.
Bakgrund Arbetet med yrkesfiskestrategin påbörjades under hösten 2014 på initiativ av Jordbruksverket. Då formerades en rådgivande grupp för yrkesfisket. Tre gemensamma möten om strategin har genomförts med den rådgivande gruppen, som Naturskyddsföreningen ingått i. Organisationerna i den rådgivande gruppen har också beretts möjlighet att komma in med målförslag som sammanfattats till de målförslag som nu återfinns i strategin. Under hösten har strategin skickats för synpunkter till den rådgivande gruppen för yrkesfisket i två omgångar. Strategin kommer att utgöra vägledning för Jordbruksverkets och Havs- och vattenmyndighetens fortlöpande arbete inom området. Strategin är tänkt att löpa till 2020 då den ska revideras och uppdateras. Generella kommentarer Föreningen välkomnar att en yrkesfiskestrategi nu tagits fram och är i grunden positiv till att det större grepp som tas runt yrkesfiskets utveckling i Sverige. En väl förankrad strategi kan vara ett viktigt verktyg för att få alla intressanter runt en fråga att arbeta åt samma håll vilket skapar synergier och samverkanseffekter. Med det sagt anser föreningen att tidsperspektivet är för snävt. Att lägga så här mycket arbete, i form av myndigheternas och organisationers arbetstid, på att ta fram en långsiktig strategi som sedan bara ska gälla i 4 år är slöseri med resurser. Föreningen anser att målåret i strategin utan problem skulle kunna förlängas från 2020 åtminstone till 2025. Eller för att gå hand i hand med målåren i vattendirektivet samt havsmiljödirektivet 2027. Vad avser processen med att ta fram strategin uppskattar föreningen det öppna processförfarandet och att samtliga intressanter fått möjlighet till inspel hela vägen. Specifika kommentarer per rubrikområde Om strategin Föreningen anser att strategin absolut bör utgöra vägledning för arbetet på området för berörda myndigheter men absolut inte för övriga organisationer i den rådgivande gruppen som deltagit i framtagandet av strategin. För att en sådan skrivning ska kunna finnas med behöver strategin godkännas av Naturskyddsföreningens, och sannolikt också många andra organisationers, styrelse och ledning vilket förefaller ogörligt. Att ha varit med i den rådgivande gruppen kan knappast förpliktiga till en sådan lojalitet mot strategin. 2
Om största möjliga samhällsnytta vs största samhällsekonomiska värde Jordbruksverket frågar specifikt i remissen hur remissinstanserna ser på frågan om huruvida strategins mål ska vara att uppnå största möjliga samhällsnytta (uppfattas som att handla om alla sorts nyttor i samhället) eller att uppnå största samhällsekonomiska värde (uppfattas som att handla främst om monetära värden). Denna viktiga fråga har inte varit upp till diskussion under de möten där föreningen medverkat vilket är synd. Om strategin får det genomslag som myndigheterna önskar kommer den ena eller andra formuleringen potentiellt få stort genomslag i hur den framtida förvaltningen för yrkesfisket utformas. Naturskyddsföreningen anser att detta beslut egentligen är politiskt och ytterst handlar om vilket samhälle vi vill ha och om politikerna är beredda att subventionera en näring som kanske inte alltid kommer kunna bära sig själv ekonomiskt men som har en viktig social och samhällsbärande funktion. Föreningen skrev om detta val i rapporten 25 svenska beslut för svenska hav 1 redan 2013. Från en strikt miljösynpunkt är det egentligen egalt vem som fiskar upp resursen så länge det görs miljömässigt hållbart. Det finns fördelar med det storskaliga fisket - det är lättare att administrera och kontrollera och kan ofta vara väldigt specifikt och riktat mot just en art och en storleksfraktion. Samtidigt bedrivs det småskaliga fisket ofta med mer skonsamma fiskemetoder, såsom fasta burar och garn. Det tenderar också att vara mer diversifierat och fånga den fisk som det för tillfället finns mest av, ungefär såsom marina däggdjur gör. Men från samhällsynpunkt är det stor skillnad på vilka värden som skapas av en storskalig trålare som ligger ute till havs i en vecka och sedan landar sin fisk i Danmark för att göra fiskmjöl av den, mot en småskalig fiskare som gör många korta turer och landar fisk lokalt som kan beredas och säljas som människoföda. Skillnaden ligger både i antal arbetstillfällen som skapas och det värde som produkten får för konsumenter och som trivselfaktor i ett samhälle. Föreningen anser därför att det småskaliga fisket tydligare ska prioriteras i strategin. Det görs enklast genom att välja målet största möjliga samhällsnytta genomgående i hela dokumentet. Samtidigt är föreningen medveten om att det småskaliga fisket många gånger är beroende av den infrastruktur som byggs upp i hamnar genom det storskaliga fisket. Att hitta en balans som både prioriterar småskalighet och säkerställer en god infrastruktur för både storskaligt och småskaligt fiske är sannolikt svårt men viktigt. Görs inte detta kommer sannolikt den negativa trenden för den småskaliga fiskeflotta att fortsätta. Bara mellan 2008 och 2013 minskade antalet registrerade och aktiva fiskefartyg från 1150 till strax 1 http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokumentmedia/rapporter/en_havspolitik_styrd_av_riksdagen_rapport.pdf 3
över 1000 stycken. Det beror bland annat på brist på resurser (t ex ål och lax) och på att marknadspriserna är för låga (t ex för torsk). Men det beror också på att samhället inte tillräckligt förmår att stödja detta fiske. Väljer strategin detta spår bör det finnas förslag på hur stöd till det småskaliga fisket bäst kan göras, eller åtminstone en uppmaning till myndigheter att arbeta vidare på det detta. Föreningen vill också lyfta en tredje alternativ förvaltning för vissa arter och områden med stort värde för sportfisket. Det finns möjlighet att räkna ut hur mycket fisken är värd som resurs för yrkesfisket (med vidhängande berednings- och försäljningsindustri) och jämföra med hur mycket den är värd som sportfiskeresurs med vidhängande sportfisketurism. Beroende på utfallet kan förvaltningen styras mot det ena eller andra. Detta är också i linje med berörda myndigheters Nationella strategi för fritidsfisket och fisketurism. 2 Centrala mål 2020 / Långsiktigt hållbart fiske Inom delmålet Större fisk föreslår föreningen följande formulering: Svensk fiskerinäring ökar fiskemöjligheterna genom att aktivt samverka för en förvaltning som leder till fisk- och skaldjurspopulationer med en naturlig åldersfördelning inklusive stor och gammal fisk. Centrala mål 2020/ Långsiktigt hållbart förvaltning Inom delmålet Förvaltning av säl och skarv föreslår föreningen följande formulering Det finns adaptiva förvaltningsplaner för säl och skarv som innehåller vetenskapligt fastställda minimibeståndsnivåer som säkerställer gynnsam bevarandestatus för respektive art samt är anpassade för att vid särskilda behov kunna minska effekterna på fisket. Beskrivning av målen /Långsiktigt hållbart fiske Under denna rubrik saknar föreningen hänvisningar inte bara till selektiva redskap utan också till alternativa och icke destruktiva redskap. Att göra bottentrålare mer selektiva för fisk förändrar inte det faktum är de är bottentrålare som förstör bottnar och habitat. Inom den nya europeiska fiskeförvaltningen finns möjlighet för medlemsländer att göra sådana hänsyn när resurser fördelas och föreningen är av uppfattningen att hänsyn till miljöpåverkan bör göras av svenska myndigheter. I detta stycke behövs också en referens till ekosystembaserat fiske. 2 http://www.jordbruksverket.se/download/18.449e88113dc95b78dc8000264/1370041140871/svenskt+fritidsf iske+och+fisketurism+2020_webb.pdf 4
Myndighetsarbete och regelförenklingar Med tanke på den öppna dialogen och processen är Naturskyddsföreningen både förvånad och besviken över att det nu i sista versionen har skett ett stor lappkast i strategin vad gäller förvaltning av rovdjur. I förra versionen stod Kunskapen om arternas beståndsstorlekar och deras effekter på ekosystemet bedöms idag vara tillräckligt bra för att kunna använda befintliga förvaltningsplaner för att lösa förekommande konflikter. i denna remissversion står Kunskapen om arternas beståndsstorlek och ekosystemeffekter behöver vara bra för att kunna använda befintliga förvaltningsplaner för att lösa förekommande konflikter. Naturvårdsverket ska verka för licensjakt på säl enligt Naturvårdsverkets förslag till Viltstrategi. Föreningen tar klart och tydligt avstånd från den nya formuleringen och ansatsen och anser att den formulering som fanns i förra versionen istället ska användas. Föreningen ifrågasätter både behovet och lagligheten av licensjakt. Det problem som licensjakten uppges försöka lösa, att minska konflikterna med yrkesfisket, kan och bör fortsatt lösas med skyddsjakt som är specifikt utformad för detta. Att öppna för större och bredare jakt samtidigt som Naturvårdsverket i sitt förslag från 2013 konstaterade att de skyddsjaktkvoter som tilldelats yrkesfiskarna inte nyttjats och intresset från jägarkåren för säljakt är litet, är inte en ändamålsenlig lösning. 3 Naturskyddsföreningen Stockholm den 26 feb 2016 Mårten Wallberg Vice Ordförande Ellen Bruno Sakkunnig marian ekosystem och fiske 3 http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokumentmedia/naturskyddsforeningensynpunktersaljakt.pdf 5