Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna! Myndigheten för delaktighet
Christina Åkerstedt
Unga med funktionsnedsättning Försäkringskassans kunskaper och stöd vid övergångar mellan olika livssituationer
Behov av rätt stöd och hjälp vid övergångar mellan olika livssituationer Vårdbidrag Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång Aktivitetsersättning nedsatt arbetsförmåga Arbete/studier Arbete/studier Arbete/studier Handikappersättning Assistansersättning Bilstöd Arbetshjälpmedel Övergångar mellan skola och arbetsliv
Så här får du kontakt med Försäkringskassan Kundcenter för partner Telefon: 0771-17 90 00 Internet: www.forsakringskassan.se Mer information Faktablad och broschyrer Blanketter och självbetjäningstjänster Nyhetsbrev Försäkringskassan om funktionsnedsättning http://www.forsakringskassan.se/press/nyhetsbrevfunktionsnedsattning/nyhetsbrev Övergångar mellan skola och arbetsliv
Myndigheten för delaktighet Anita Boman
Behov av anpassning före 600 500 400 300 200 100 0 Skriva Läsa Tala Komma ihåg Räkna Göra läxor Prov Sport Praktiska/est Klassrummet Umgås på Rastaktiviteter Studiebesök Få assistans Skolans lokaler Samarbeta Ytterligare behov Tillgodosett behov
Behov av anpassning efter 500 400 300 200 100 0 Skriva Läsa Tala Komma ihåg Räkna Göra läxor Prov Sport Praktiska/est Klassrummet Umgås på Rastaktiviteter Studiebesök Få assistans Skolans Samarbeta Ytterligare behov Tillgodosett behov
Pia Ekman
Målgrupper - Unga med funktionsnedsättning elever som finns i gymnasieskolor, gymnasiesärskolor, friskolegymnasier, riksgymnasier eller fullgör gymnasiestudier på folkhögskolor, som fyllt 16 men inte 30 år, och som har en diagnostiserad, funktionsnedsättning arbetssökande under 30 år som har aktivitetsersättning från Försäkringskassan och/eller finns inom daglig verksamhet och aktualiseras till Arbetsförmedlingen genom Försäkringskassan eller den dagliga verksamheten
Vi kan erbjuda. Stöd till ungdomar Stöd till arbetsgivare Personalresurser/kompetenser Arbetsförmedlare med kompetens inom arbetslivsinriktad rehabilitering SIUS konsulenter Psykologer Arbetsterapeuter/sjukgymnaster Socialkonsulenter Synpedagoger Specialfunktioner för arbetssökande med funktionsnedsättning inom syn/döv/hörsel. Audionomer/hörselpedagoger
Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd SIUS Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen Stöd till personligt biträde Utvecklingsanställning Lönebidrag Trygghetsanställning Skyddat arbete vid Samhall.
Monica Lalander Agnetha Kronqvist
Program 09.30 Välkomna! Vilket stöd kan Specialpedagogiska skolmyndigheten ge gymnasieskolan? Om funktionsnedsättningar och förmågor 11.30 12.30 LUNCH (H)järnkoll Vardagsstöd och motivation En röst från arbetslivet 15.15 Avslut och kaffe med mingel
Mariana Wiik
Vilket stöd kan Specialpedagogiska skolmyndigheten ge gymnasieskolan? Mariana Wiik
Utbildningsdepartementet Skolverket Specialpedagogiska skolmyndigheten Skolinspektionen Specialpedagogiskt stöd Specialskola Läromedel Statligt stöd och bidrag
Specialpedagogisk rådgivning Vi erbjuder specialpedagogisk rådgivning, kompetensutveckling och information för pedagoger, arbetslag, elevhälsa, resursteam, rektorer och skolförvaltningar med fokus på samspelet mellan funktionsnedsättningar, pedagogik och lärmiljö i samverkan med de resurser som finns inom den egna förskolan, skolan eller utbildningen.
Respekt för individen Pojke med hörselnedsättning går i gymnasiet. Han har hörapparat och andra tekniska hjälpmedel. Hans lärare är via landstingets hörselrehabilitering väl informerade och insatta i hur de ska agera. Problemet som gör att arbetslaget och det lokala elevhälsoteamet vänder sig till Specialpedagogiska skolmyndigheten är att eleven inte vill använda vare sig hörapparat eller andra hjälpmedel. Läget är låst; alla övertalningsförsök har snarare stjälpt mer än hjälpt. Vid ett möte inser alla att ingen egentligen tagit sig tid att i lugn och ro prata med eleven om vad han känner och tänker. Hur visar vi respekt för individen?
Tillgänglighet En gymnasieskola har behov av stöd i lärandesituationen för en elev med neuropsykiatrisk diagnos. Specialpedagogen har informerat undervisande lärare kring problematiken och gett förslag till anpassningar. Hon träffar även eleven 1 timme per vecka för att strukturera studierna. Eleven får individuell handledning 1 gång i veckan med sin elevhandledare. Företrädare från skolan har haft många kontakter med föräldrarna, speciallärare, landstinget och andra yrkeskompetenser inom området. Skolan önskar stöd i hur de kan anpassa undervisning på bästa sätt samt få information om undantagsbestämmelsen. Hur skapar vi tillgänglighet för alla elever?
Delaktighet En rektor på en gymnasieskola ser att personalen på skolan har olika syn på elever och elevers förmågor. På skolan finns flera elever som på olika sätt uttryckt att de inte känner sig delaktiga i undervisningssituationer. Rektor vill öka förståelsen för elevers olikheter hos personalen och minska risken för att elever hoppar av sin utbildning. Hur kan vi skapa förutsättningar så alla elever kan bli delaktiga?
Hur ser er situation ut idag? Vilka behov av specialpedagogiskt kompletterande stöd har ni? Kontakta oss www.spsm.se eller 010-4735000
Forskning och samverkan utvecklar specialpedagogiken Vi bidrar till att forskning och praktik kommer närmare varandra bland annat genom europeiskt samarbete genom European Agency for Development in Special Needs Education.
Har ni realistiska förväntningar på eleven? Hur tar ni reda på det?
SIS-medel utvecklingsprojekt Alla skolformer kan söka Projektet provar något nytt Förbättrar lärmiljön och ökar delaktigheten för barn och elever med funktionsnedsättning Är förankrat hos skolledningen Behovet är dokumenterat innan projektstart Läs mer på webben eller ta kontakt med rådgivare eller SIS-handläggare Nästa ansökningstillfälle maj-augusti 2015
Sammanhang i utbildningen! Vännäs kommun Skolan ville öka möjligheten för eleverna att nå måluppfyllelsen för betygen E-A, i alla ämnen och därmed öka antalet elever som fullföljde sitt program. De elever som deltog i projektet gick introduktionsprogrammet med inriktningen fordon och transport. Projektet arbetade med att medvetandegöra elevernas inlärning och att ge lärarna effektiva verktyg. De arbetade med arbetsminnesträning, motiverande samtal och formativ bedömning? (fick 475 000 kr under ett år)
Ut i arbete! Finspångs kommun Skolan ville utveckla samarbetet mellan skolan och elevernas praktik/apu-platser för att skapa en helhetssyn kring elevernas lärande och öka förutsättningarna för eleverna att delta i ett fullvärdigt vuxenliv där etableringen på arbetsmarknaden är en viktig del. De gav kunskap om funktionsnedsättning och utvecklingsstörning i stort och om dess konsekvenser för den enskilde individen. Projektet arbetade också med attitydpåverkan för att öka förutsättningar att arbetsgivare ska se elevgruppen som en tillgång på arbetsmarknaden. (fick 220 000 kr under ett år)
Se till att elevens egen röst verkligen blir hörsammad. Därigenom kommer undervisningen att upplevas som mer meningsfull och lusten att lära ökar. Ulla Alexandersson: Stödjande strukturer En fallstudie om hur skolan möter elever inom autism, Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2014
Tack för att ni har lyssnat!
Om funktionsnedsättningar och förmågor Anita Hildén Från gymnasieskola till arbetsliv med funktionsnedsättningar
ICF - International Classification of Functioning, Disability and Health Läs mer: https://www.studentlitteratur.se/#9789144056371/handbok+i+att+använda+icf+o Från gymnasieskola till arbete ch+icf-cy
BAS (Bedömning av anpassningar i skolmiljön) och Mina intervjufrågor För varje frågeområde identifieras om eleven a) inte behöver anpassningar, b) har anpassningar, och/eller c) behöver kompletterande eller nya anpassningar. Inom de frågeområden eleven behöver kompletterande eller nya anpassningar, planeras avslutningsvis de arbetsterapeutiska insatserna i samråd med eleven. Samtliga elever har fått frågor om hur de får hjälp med förberedelser inför lektioner hur de får stöd under lektionerna Hur de får stöd i skrivprocessen vid provsituationer vid läxarbete och planering av skolarbetet. Från gymnasieskola till arbete
Anpassningar för oss med ADHD Anpassningar för oss med autismspektrumtillstånd Anpassningar för oss med dyslexi Anpassningar för oss med rörelsehinder Anpassningar för oss med synnedsättning Anpassningar för oss i gymnasiesärskolan http://www.mfd.se/publikationer/sok/?selectedtyp=0&selectedpubyear=0&searchtext=anpass ningar Från gymnasieskola till arbete
ADHD Ojämn utveckling av de exekutiva funktionerna Förmågan att stanna upp och reflektera över konsekvenserna av ett handlande Förmågan att bli medveten om sig själv och sina förmågor Förmåga att ta initiativ och komma igång med en uppgift Svag tidsuppfattning leder till försämrad planerings- och organisationsförmåga Förmågan att inte låta känslor gå över styr Från gymnasieskola till arbete
Autismspektrumtillstånd Förmågan att bearbeta information så att man får en helhet och sammanhang i sina upplevelser Förmågan att uppfatta och reagera på sinnesintryck som ljud, ljus, dofter och beröring Förmågan till ömsesidigt socialt samspel, att förstå och leva sig in i andra människors tankar och känslor Ömsesidig verbal och icke verbal kommunikation Beteenden, intressen och aktiviteter Från gymnasieskola till arbete
Dyslexi Svårighet med läsning, både läshastighet och läsförståelse Svårt att stava och skriva Kan ha svårt att plocka fram ord ur minnet Kan ha svårt med röd tråd i en uppsats Från gymnasieskola till arbete
Material i förväg - Digitala inskannat material färdigt lektionsmaterial lärplattformar Från gymnasieskola till arbete
Material i förväg Sociala medier/facebook Från gymnasieskola till arbete
Stöd under lektionen Från gymnasieskola till arbete
Stöd under lektionerna Hjälpmedel för koncentration Hjälpmedel för minne Hjälpmedel för struktur Från gymnasieskola till arbete
Stöd under lektionen Från gymnasieskola till arbete
Finsam Petra Palmståhl Från gymnasieskola till arbetsliv med funktionsnedsättningar
Bakgrund Finsam har ett uppdrag att arbeta för att minska gruppen unga med aktivitetsersättning. Startade en kartläggning för att se hur samverkan fungerar i övergången mellan gymnasieskola och vuxenliv/arbetsliv. Kartläggningen visade att det fanns behov av bättre samverkan.
Behovsgrupper Elever från 16 år på gymnasiesärskolan med lindrig utvecklingsstörning Elever med funktionsnedsättning på IMprogrammet Brukare inom LSS dagliga verksamhet som vill ta ett steg mot arbete
Syfte och mål Ge ett stöd som leder till ökad möjlighet att utföra ett förvärvsarbete eller bedriva studier samt delta i ett fullvärdigt vuxenliv. Att fler ungdomar efter studenten står till arbetsmarknadens förfogande Att rätt ungdom söker LSS daglig verksamhet och aktivitetsersättning och att det blir en smidigare övergång mellan skola och LSS daglig verksamhet Fler brukare från LSS dagliga verksamhet kan gå vidare mot anställning
Stärka samverkan mellan redan befintliga resurser Gymnasiesärskolan IM-programmet LSS Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Elevhälsan Habiliteringen Särvux, Komvux Arbetsmarknad- och integrationskontoret Psykiatrin Ungdomsmottagningen Samordningsförbundet Finsam-Falun
Det nya framförallt.. är att en arbetsterapeut får uppdraget att i åk 1 och 3 göra funktionsbedömningar på eleverna....samt på de brukare inom LSS dagliga verksamhet som vill ta steget mot arbete är att funktionsbedömningarna skall underlätta för elev/brukare att få rätt insats av FK, AF, LSS.är att få långsiktigt stöd; Supported Employement i sin anställning efter skolans slut
(H)järnkoll Calle Svensson
Vardagsstöd och Motivation Anna Sjölund Från gymnasieskola till arbetsliv med funktionsnedsättningar
Vardagsstöd och Motivation
Annorlunda sätt att ta emot och uppleva sinnesintryck Svårt att se helhet och sammanhang Svårt att planera och organisera-, komma ihåg,se orsak och verkan Svårigheter i ömsesidig social kommunikation och social förståelse
Konsekvenser av annorlunda perception
Vi har olika sätt att uppleva det som sker runt omkring oss Helikopterperspektiv
Detaljperspektiv
Bokstavlig tolkning
Mentalisering att förstå andra inifrån och sig själv utifrån
Exekutiva funktioner
Svårigheter i ömsesidig social kommunikation
Kommunikations- och motivationsstöd Dataprat Seriesamtal Sociala berättelser/sociala manus Skalor och påståendeformulär Problemlösning/ Informerade val Motiverande samtal (MI) Kat-kittet
Social stress
Kartläggning Vad är svårt för personen att hantera? Hur lär personen bäst in nya saker- inlärningsstil? Vilket stöd, struktur, hjälpmedel eller strategi kan bäst kompensera olika svårigheter? Vad bör vi kravanpassa? Vad är viktigt för personen att träna/behandla?
Grundläggande behov Mat t Sömn Stress Må- bra saker
Sömn
Vad kan hjälpa vid sömnsvårigheter? Hjälp att avsluta aktivitet innan sänggående? Anteckningsblock på sängbordet? Bolltäcke? Ljudisolering? Mörkläggningsgardiner? Medicin?
Varför duschar han inte? Annorlunda perception- gör det ont att duscha? Pedagogisk fråga - vet han hur man gör? Pedagogisk fråga - vet han hur andra uppfattar honom när han inte duschar? Pedagogisk fråga- vet han vad konsekvenserna kan bli? Materiell fråga- har han förutsättningarna för att duscha? Psykiatrisk fråga - har han för mycket tvångshandlingar för att kunna duscha? Pedagogisk fråga - vet han vilka vinster duschande medför?
STRESS
Vanliga orsaker till stressreaktioner Översvämmad av information/intryck Att inte förstå sammanhanget/det som sägs Sakna översikt/förmåga att planera sin tid Tidspress Förändringar Valsituationer Att inte kunna påverka
Stressreducerande hjälpmedel och strategier
Stressreducerande hjälpmedel och strategier för hörselintryck ER- hörselskydd (www.bellman.se) Öronproppar Hörselkåpor mp-3,ipod, freestyle Ljudisolering (bostadsanpassning)
Stressreducerande strategier - synintryck Solglasögon Böcker, tidningar Gameboy, Nintendo DS och dylikt Tröjor med huvor Blunda
Stressreducerande strategier - känselintryck Badkar Skruva av munstycket på duschen Klippa bort skavande tvättrådslappar Bekväma kläder Bomullshandskar
F.O.F.A (Find One Find All)
Stressreducerande strategier och hjälpmedel för bristande exekutiva funktioner
Att organisera sin tid och göra den överskådlig Tidmätare Timstock alt. tjugominutersstock - Westersstrands urfabrik Sigvart dagplan - Falck Vital Handi Mobiltelefon med påminnelsefunktioner Mobilappar www.assistapp.se Vanlig almanacka almanacka i Google
Att göra listor- kom ihåg paranteser
Stressreducerande hjälpmedel och strategier - automatisering
Lägg fram rena kläder (strumpor, trosor, BH, tröja och jeans) på stolen i badrummet Ta av kläderna du har på dig lägg dem i smutskorgen Ställ dig under duschen och duscha av dig så att hela kroppen och håret blir vått. Ta fram schampoflaskan. Häll ut en klick schampo i handflatan. Smörj in hela håret med schampo. Ta fram tvålflaskan. Häll ut en klick tvål i handflatan. Smörj in armarna med tvål. Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in armhålorna med tvål. Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in benen och fötterna med tvål. Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in underlivet och rumpan med tvål. Ställ dig under duschen så att hela kroppen blir våt och så att tvål och schampo försvinner. Stäng av duschen och gå ut ur duschen. Torka dig över hela kroppen med handduken. Börja med huvudet, sedan armarna, sedan fötter och ben, sedan mage och rygg, sedan rumpan och underlivet. Sätt på deodorant i båda armhålorna. och ställ in deodoranten i badrumsskåpet. Sätt på dig de rena trosorna och BH:n Sätt på dig de rena strumporna Sätt på dig den rena tröjan och de rena jeansen Gå ut från badrummet, släck och stäng dörren
Ditt synsätt är avgörande Hon förstår inte? Vet hon vad som förväntas? Hon gör så gott hon kan Hon försöker förstå Hon hittar egna strategier Hon har svårt med ljud Hon är lat Hon kan om hon vill Hon är ointresserad Hon vill bara ha uppmärksamhet Hon söker konflikt Hon provocerar
Tack för att jag fick komma hit och prata anna.sjolund@autismpedagogik.se Vardagsstöd (2009) Sjölund.A Pedagogiskt perspektiv Boendestödsboken (2009) Sjölund.A, Bejerot.S (se www.autism.se) Boendestödsfilmen (se www.autism.se) Kartläggning och Validering Aspergers syndrom Sjölund,A,Gladh.L och Norrö.G (se www.autism.se) Vardagskompassen(2015) Sjölund,A och W Henrikson.L (Gothia förlag) Skolkompassen (2015) Sjölund,A och W Henrikson.L (Gothia förlag) Motiverande samtal (MI) vid autism, ADHD och närliggande funktionsskillnader (2015) Ortiz.L och Sjölund.A (Natur och Kultur) ResLedaren. Holmberg.J,Sethfors.H och Sjölund,A, (se www.resledaren.se) Illustrationer :Ossian Humble och Maria Torstensson
En röst från arbetslivet Mathias Nilsson Svenska Migrationscentret
Tack för oss! www.skolverket.se/syv