2016:10. Folkbildningen. En utvärdering utifrån syftena med statsbidraget. Delrapport

2016:10 Folkbildningen En utvärdering utifrån syftena med statsbidraget Delrapport

MISSIV DATUM DIARIENR 2016-04-13 2014/199-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2014-12-04 U2014/7240/UC Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att genomföra utvärdering av folkbildningen Regeringen gav i december 2014 Statskontoret i uppdrag att genomföra en utvärdering av folkbildningen utifrån de fyra syftena med statsbidraget. Statskontoret överlämnar härmed en första delrapport, Folkbildningen en utvärdering utifrån syftena med statsbidraget (2016:10). Generaldirektör Ingvar Mattson har beslutat i detta ärende. Utredningschef Jessica Bylund och utredare Charlotte Andersson, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Ingvar Mattson Charlotte Andersson POSTADRESS: Box 8110, 104 20 Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: 08-454 46 00. registrator@statskontoret.se www.statskontoret.se

Innehåll Sammanfattning 7 1 Uppdrag och genomförande 11 1.1 Statskontorets uppdrag 11 1.2 Statskontorets utgångspunkter för utvärderingen 13 1.3 Avgränsningar 21 1.4 Denna delrapport och den fortsatta utvärderingen 22 1.5 Kvalitetssäkring 28 1.6 Rapportens disposition 29 2 Folkbildningen 31 2.1 Folkbildningsreformen 1991 31 2.2 Folkbildningen har en lång historia 33 2.3 Folkhögskolorna är en studieform för vuxna 34 2.4 Studieförbunden 36 3 Folkhögskolorna och de fyra syftena 41 3.1 Övergripande intryck från fallstudien av allmän kurs 42 3.2 Fördelningssystemet styr inte hur statsbidraget ska användas av de enskilda skolorna 44 3.3 Demokratisyftet 44 3.4 Påverkans- och mångfaldssyftet 46 3.5 Utbildnings- och bildningssyftet 48 3.6 Kultursyftet 54 4 Studieförbunden och de fyra syftena 59 4.1 Fallstudie: studiecirklar för nysvenskar 60 4.2 Hur studieförbunden presenterar syftena i sina årsredovisningar varierar 61 4.3 Förbunden på central nivå har lätt att relatera till syftena 61 4.4 Demokratisyftet 62 4.5 Påverkans- och mångfaldssyftet 65 4.6 Utbildnings- och bildningssyftet 69 4.7 Kultursyftet 70 5 Folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag 75 5.1 Folkbildningsrådet fördelar statsbidraget till folkhögskolor och tio studieförbund 76 5.2 System för fördelning av statsbidrag håller på att revideras 77 5.3 Fördelning av statsbidrag till folkhögskolorna 78 5.4 Fördelning av statsbidrag till studieförbunden 80 5.5 Att starta ett nytt studieförbund 86 5

6 SISU Idrottsutbildarna 91 6.1 Idrottens studieförbund 92 6.2 SISU:s verksamhet och deltagare 95 6.3 Kommentarer kring SISU och de fyra syftena 95 7 Inledande arbete om indikatorer 97 7.1 Övergripande diskussion kring indikatorer för de fyra syftena 99 7.2 Data från olika håll 104 7.3 Utgångspunkter för det fortsatta arbetet 107 8 Avslutande analys och slutsatser 109 8.1 Hur folkbildningen bidrar till de fyra syftena 109 8.2 Folkbildningen på systemnivå 115 8.3 Indikatorer bör mäta prestationer och effekter på individnivå 118 Referenser 119 Bilagor 1 Regeringsuppdraget 123 2 De fyra syftena med statsbidraget 127 3 Genomförande av fokusgrupperna 139 Bilaga 4 Resultat från fokusgrupperna kan laddas ner från www.statskontoret.se 6

Sammanfattning Statskontoret har regeringens uppdrag att göra en samlad utvärdering av folkbildningen. Det finns fyra syften för statsbidraget till folkbildningen, och det är utifrån dessa som vi har genomfört utvärderingen. Den här rapporten är en delrapport slutrapporten kommer vi att lämna senast den 18 april 2018. Folkbildningen består av verksamhet i studieförbund och i folkhögskolor. År 2015 fördelade Folkbildningsrådet 3,4 miljarder kronor i statsbidrag till tio studieförbund och 151 folkhögskolor. Folkbildningsrådet är en ideell organisation som representerar studieförbunden och folkhögskolorna. Även SISU Idrottsutbildarna fördelade en del av statsbidraget 164 miljoner kronor till folkbildning inom idrotten. De fyra syftena med statsbidraget är att 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Vi kommer i fortsättningen att benämna syftena demokratisyftet, påverkansoch mångfaldssyftet, utbildnings- och bildningssyftet samt kultursyftet. Syftena är vida och överlappar delvis varandra. Fokus på allmän kurs och studiecirklar för nysvenskar Folkbildningen är mycket omfattande och innehållsrik. Vi har inför denna delrapport valt att fokusera på två områden som vi har bedömt som viktiga: allmän kurs på folkhögskolan och studiecirklar med syfte att ge förutsättningar för nysvenskar att delta i samhället. Med nysvenskar avser vi personer som har kommit till Sverige från andra länder. Vi har bland annat genomfört två fallstudier: Fokusgrupper med deltagare respektive lärare på allmän kurs på folkhögskolan. Allmän kurs riktar sig till dem som inte har fullföljt grundskolan eller gymnasiet. Fokusgrupper med ledare för studiecirklar riktade till nysvenskar. 7

Demokratisyftet handlar om att skapa mötesplatser Både på allmän kurs och i studiecirklar för nysvenskar skapar folkbildningen mötesplatser och tränar deltagarna i tolerans och öppenhet. Deltagarna får även kunskap om hur demokratin fungerar. Folkhögskorna och studieförbunden har till viss del olika profiler, exempelvis ideologiska. Vi kan se att profilerna har viss betydelse för folkhögskolornas och studieförbundens utbud av såväl kurser och ämnen som sammansättningen av deltagare. Påverkans- och mångfaldssyftet är tydligt i våra fallstudier Både allmän kurs och studiecirklar för nysvenskar bidrar till att deltagarna får bättre självförtroende och mod att aktivt ta del i samhället. Det finns en mångfald bland folkhögskolans och studieförbundens deltagare både vad gäller utländsk bakgrund och funktionsnedsättningar. Personer födda utomlands är väl representerade bland studieförbundens deltagare, men i olika utsträckning i de olika studieförbunden. De är dock underrepresenterade på folkhögskolornas särskilda kurser. På allmän kurs har andelen deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökat. Allmän kurs bidrar tydligt till utbildnings- och bildningssyftet Allmän kurs ger deltagarna en andra (eller tredje) chans att bli klara med gymnasiet. Studiecirklar för nysvenskar kan ge deltagarna förutsättningar för vidare studier genom att de till exempel lär sig svenska eller får förebilder för vidare studie bland exempelvis de andra deltagarna. Begreppet bildning kopplas ibland samman med personlig utveckling, något som våra fallstudier visar att både allmän kurs och studiecirklar för nysvenskar bidrar till. De senaste åren har antalet antagna studenter vid högskolan, som har antagits på grundläggande behörighet från folkhögskolan, ökat. De utgör dock en liten andel, sex procent, av det totala antalet antagna. Deltagarna i studiecirklar har i allmänhet en högre utbildningsnivå än befolkningen i genomsnitt. Kultursyftet inte lika synligt i våra fallstudier Syftet att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet framträder inte lika tydligt i våra fallstudier som de andra syftena. På allmän kurs kan det handla om att kursen har en kulturinriktning eller att deltagarna blir erbjudna att gå på konserter, teater eller film. I vår fallstudie var studiecirklarna för nya svenskar inte primärt inriktade på kulturämnen. Däremot menade cirkelledarna att cirklarna bidrar till en ökad förståelse för den egna och andras kulturer. 8

Att folkbildningen är tillgänglig på orter som inte har andra kulturinstitutioner är viktigt för kultursyftet. Tillgängligheten till folkhögskolor varierar i landet. Flest deltagare finns i storstadsområdena medan antalet deltagare per invånare är störst i Norrbotten, Västerbotten och Blekinge. Det finns minst tre studieförbund i alla Sveriges kommuner. Svaga drivkrafter till förändring på systemnivå I våra fallstudier kan vi se att folkbildningen bidrar till de fyra syftena. Vi menar dock att det finns omständigheter på systemnivå som är viktiga att lyfta fram. På denna nivå finns vissa stelheter inom folkbildningen, som vi bedömer innebär en risk för att folkbildningen inte kommer kunna möta nya behov i samhället på ett tillräckligt effektivt sätt. De stelheter vi har observerat gör att det finns behov av att analysera i vilken utsträckning folkbildningen följer med i samhällets utveckling och lyckas spegla dagens samhälle. Folkbildningen formades till stora delar under första halvan av 1900-talet. De flesta av studieförbunden har funnits i någon form åtminstone sedan mitten av förra seklet. Några studieförbund har sitt ursprung 100 år tillbaka i tiden eller mer. Även många folkhögskolor har en lång historia. Sammantaget ser vi en risk för att de verksamheter, som utgör folkbildningens olika delar, bättre speglar det samhälle som fanns under första halvan av förra århundradet än det samhället som har vuxit fram under de senaste decennierna. Statsbidraget är konstruerat på ett sådant sätt att det blir en kamp om resurser. Om ett studieförbund eller en folkhögskola får ett högre bidrag, så måste någon annan få ett lägre. Det innebär att folkhögskolor och studieförbund bevakar sina intressen när ett nytt fördelningssystem ska beslutas. Det innebär även att det finns en tveksamhet till att släppa in nya studieförbund. Sammantaget har sättet som fördelningen av statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund sker på hittills inneburit små drivkrafter till förändring. Den fortsatta utvärderingen Vi planerar att i den fortsatta utvärderingen gå vidare med de delar av folkbildningen som vi inte belyser i den här delrapporten. Det handlar framförallt om särskild kurs på folkhögskolan och kulturprogrammen hos både folkhögskolor och studieförbund. Vi kommer även att fånga bredden i studieförbundens verksamhet. Vi planerar också att genom en registerstudie följa upp deltagare på allmän kurs vad gäller sysselsättning, inkomst och övergång till högskola. Vidare har vi för avsikt att ta fram förslag på indikatorer för att följa folkbildningen över tiden. 9

10

1 Uppdrag och genomförande Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund och inom folkhögskolor. Studieförbunden erbjuder studiecirklar, kulturprogram och vad som benämns annan folkbildningsverksamhet. Folkhögskolorna anordnar långa och korta kurser, kulturprogram samt öppen folkbildning. De långa kurserna består av särskilda kurser och allmän kurs. Allmän kurs riktar sig till dem som saknar grundskola eller gymnasium medan särskilda kurser är kurser inom olika specialområden. År 2014 hade studieförbunden drygt 1,7 miljoner deltagare i studiecirklar, drygt 700 000 deltagare i annan folkbildningsverksamhet och 20 miljoner deltagare i kulturprogram. Folkhögskolorna hade våren 2014 totalt närmare 200 000 deltagare i sina olika verksamheter. 1 SISU hade 2014 sammanlagt 1,0 miljon deltagare i sina verksamhetsformer lärgrupp, barnkultur, kurs och processarbete. Därutöver hade de 714 300 deltagare i sina föreläsningar och kulturprogram. 2 Anslaget för bidrag till folkbildningen 3 uppgick 2015 till 3,6 miljarder kronor. År 2015 fördelade Folkbildningsrådet 3,4 miljarder kronor i statsbidrag till tio studieförbund och 151 folkhögskolor. SISU Idrottsutbildarna fördelade164 miljoner kronor till folkbildning inom idrotten. 4 Tre statliga utvärderingar av folkbildningen har genomförts inom kommittéväsendet, en 1996 en 2004 och ytterligare en 2012. 5 1.1 Statskontorets uppdrag Regeringen gav den 4 december 2014 Statskontoret i uppdrag att genomföra en samlad utvärdering av folkbildningen. Utvärderingen ska utgå från fyra syften med statsbidraget till folkbildningen, vilka riksdagen har fastställt. Statsbidraget ska stödja verksamhet som 1 Folkbildningsrådet (2015), Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2014. 2 SISU, e-post 2016-02-08. 3 Prop. 2015/16:1 Anslag 14:1 Bidrag till folkbildningen inom utgiftsområde 17. 4 Studieförbunden är Arbetarrörelsens bildningsförbund, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Kulturens bildningsverksamhet, Medborgarskolan, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, Sensus, Studiefrämjandet, Studieförbundet Bilda och Studieförbundet Vuxenskolan. 5 SOU 1996:159 Folkbildningen en utvärdering., SOU 2004:30, Folkbildning i brytningstid en utvärdering av studieförbund och folkhögskolor och SOU 2012:72, Folkbildningens samhällsvärden en ny modell för statlig utvärdering. 11

bidrar till att stärka och utveckla demokratin bidrar till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen bidrar till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället bidrar till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Vi kommer i fortsättningen att benämna syftena demokratisyftet, påverkansoch mångfaldssyftet, utbildnings- och bildningssyftet samt kultursyftet. Statskontoret ska enligt uppdraget bilda en samverkansgrupp med berörda myndigheter och andra aktörer och en referensgrupp med företrädare för folkbildningen. Därutöver ska vi informera riksdagsledamöter om utvärderingen. Detta är den första delrapporten som Statskontoret lämnar med anledning av uppdraget att utvärdera folkbildningen. Den lämnas till regeringen den 18 april 2016. I enlighet med uppdraget lämnade Statskontoret i maj 2015 en arbetsplan till regeringen över hur uppdraget ska genomföras. 6 Statskontoret ska även lämna en lägesbeskrivning i april 2017 och en slutrapport i april 2018. 1.1.1 Regelbundna och systematiska utvärderingar I uppdraget till Statskontoret hänvisar regeringen till propositionen Allas kunskap allas bildning (prop. 2013/14:172). Med hänsyn till att det statliga stödet till folkbildningen är omfattande och att regeringen anser att folkbildningen har en viktig roll i samhället, så är det angeläget att mer regelbundet än tidigare utvärdera den verksamhet som bedrivs med statligt stöd. Regelbundna och systematiska utvärderingar ska ge svar på i vilken utsträckning syftena med statens stöd till folkbildningen uppnås. 1.1.2 En modell som inkluderar indikatorer Regeringen bedömer i samma proposition att det finns behov av att pröva en modell för utvärdering, som kan användas för att följa folkbildningens utveckling över tid. Modellen bör innehålla ett indikatorsystem för de delar där det bedöms lämpligt. Utbildningsdepartementet har framfört att regeringen förväntar sig att Statskontoret tar fram ett förslag till indikatorsystem, även om det inte uttryckligen står i uppdraget. Regeringsuppdraget innehåller inga särskilda uppdragsfrågor. Vi ska utvärdera folkbildningen utifrån de fyra syftena med statsbidraget till folkbildningen. Eftersom uppdraget inte innehåller uppdragsfrågor har vi själva fått avgöra hur vi ska gå tillväga för att genomföra det. 6 Statskontoret (2015), Dnr 2014/199-5 Arbetsplan för utvärdering av folkbildningen. 12

1.2 Statskontorets utgångspunkter för utvärderingen I detta avsnitt beskriver vi Statskontorets utgångspunkter i arbetet med att utvärdera folkbildningen. 1.2.1 Ett underlag för regeringens rapportering till riksdagen Vi har uppfattat att avsikten med denna utvärdering är att den ska utgöra ett underlag för regeringens rapportering till riksdagen. Det framstår även i propositionen som låg till grund för folkbildningsreformen som ett viktigt skäl till de statliga utvärderingarna. 7 I samband med att folkbildningen reformerades 1991 bedömde regeringen att det var betydelsefullt att bedriva ett utvärderingsarbete som var frikopplat från folkbildningen. 8 Statskontorets utvärdering har ett utomstående perspektiv, till skillnad från Folkbildningsrådet som representerar folkbildningens intressenter. 9 1.2.2 En så heltäckande utvärdering som möjligt Statskontorets uppdrag är att göra en samlad utvärdering av folkbildning utifrån de fyra syftena. Det innebär att utvärderingen ska spänna över de olika typer av verksamheter som folkbildningen består av. Det krävs dock att vissa avgränsningar och preciseringar av uppdraget görs. Vi återkommer till dessa senare i detta kapitel. Statskontoret har i denna delrapport fokus på vissa avgränsade områden i form av fallstudier. Vi menar att det är nödvändigt både för att få en tillräcklig förståelse för folkbildningen och för att få ett tillräckligt djup i utvärderingen. 1.2.3 Vida och svårfångade syften De fyra syftena är vida och överlappar i viss mån varandra. De är väl förankrade i folkbildningsvärlden och beskriver i stora drag folkbildningens egen bild av sin verksamhet. Det är inte i sig någon nackdel, men man kan ifrågasätta om syftena har en styrande verkan på folkbildningen som helhet. För att göra syftena mer utvärderingsbara bryter vi ned syftena i mindre delar och analyserar vårt material utifrån dessa. 7 Prop. 1990/91:82 Om folkbildning. 8 Ibid, s. 40 41. 9 Folkbildningsrådet har i uppdrag att varje år redovisa till regeringen hur statsbidraget har bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts. Se Folkbildningsrådet (2015), Folkbildningens betydelse för samhället Folkbildningsrådets samlade bedömning 2014. 13

Syftena är mer eller mindre svårfångade Vissa av de begrepp som ingår i syftena är enklare att definiera och mäta än andra. Exempelvis är mångfald ett sådant begrepp. Åtminstone vissa dimensioner av mångfald kan följas i redan tillgängliga registerdata. Utbildning är också ett förhållandevis oproblematiskt begrepp. Demokrati och kultur däremot är begrepp som kan ges olika betydelser. För dessa syften finns registerdata att tillgå i mycket begränsad utsträckning. Även begreppet bildning kan ges olika innehåll och är ett mer diffust och svårfångat begrepp än utbildning. Än mer diffust är påverkans- och mångfaldssyftet som talar om att statsbidraget ska bidra till att en mångfald människor ska kunna påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Detta kan uppfattas på en mängd olika sätt. Demokratisyftet kan betraktas som ett övergripande syfte Demokratisyftet att statsbidraget ska stödja verksamheter som bidrar till att stärka och utveckla demokrati har ibland uppfattats som ett grundläggande mål eller en slags portalparagraf för folkbildningens övriga syften. 10 Det är uppenbart att demokratisyftet delvis överlappar påverkans- och mångfaldssyftet att statsbidraget ska bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Det finns dock även möjliga kopplingar och överlappningar mellan demokratisyftet å ena sidan och utbildningssyftet och kultursyftet å den andra. Detta behandlar vi i bilaga 2. Två syften uppfylls mer eller mindre med automatik Vi utgår ifrån att de fyra syftena är något som folkbildningen ska sträva efter och uppfylla på en övergripande nivå, snarare än att varje enskild aktivitet ständigt ska uppfylla samtliga syften. Det menar vi vore en orimlig hållning. Man kan ifrågasätta om det skulle vara möjligt att komma fram till att folkbildningen inte strävar efter att uppfylla de fyra syftena. Ett tydligt exempel är utbildnings- och bildningssyftet (att statsbidraget ska bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället). Det är svårt att föreställa sig hur en verksamhet, som till stor del består av olika typer av kurser eller studiecirklar, inte skulle bidra till att höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. På liknande sätt kan vi betrakta kultursyftet att statsbidraget ska bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Folkbildningen har 10 Se exempelvis Lindgren, L (1996), Kan en filthatt stärka demokratin? Om mål och ideal i folkbildningen, s. 41 47, Folkbildningsrådet (2014), Cirkeldeltagare efter 65 livskvalitet och aktivt medborgarskap, s. 38 39 och Folkbildningsrådet (2015), Steget vidare undersökning bland folkhögskolans deltagare 2013, s. 100 103. 14

sedan långt tillbaka i tiden haft en inriktning mot både utövande och konsumtion av kultur. Det är därför svårt att tänka sig att folkbildningsverksamheten som helhet inte skulle bidra till att öka delaktigheten i kulturlivet. Fördelningspolitiska ambitioner I de folkbildningspropositioner som Statskontoret har gått igenom uttrycks tydliga fördelningspolitiska ambitioner med folkbildningen. Fördelningspolitik nämns vid ett tillfälle explicit som det viktigaste skälet bakom statens stöd till folkbildningen. 11 Folkbildningen ska framför allt prioritera olika missgynnade grupper. De fördelningspolitiska ambitionerna gäller för samtliga fyra syften. Inom exempelvis kulturområdet ska folkbildningen bidra till att kulturen når ut till orter som saknar andra kulturinstitutioner och till grupper som inte får del av samhällets övriga kulturutbud. Vad gäller utbildning och bildning är det uppenbart att det finns ett fördelningspolitiskt syfte, liksom vad gäller möjligheterna att påverka sitt liv. Flera av de fördelningspolitiska effekter som folkbildningen förväntas ha för enskilda individer, förväntas i sin tur på ett direkt eller indirekt sätt främja hela samhället och utvecklingen av demokratin. Exempelvis har en högre utbildningsnivå befunnits främja utvecklingen av demokratin. 12 Vi utgår från folkbildningspropositionerna Den främsta utgångspunkten i arbetet med att förstå och bryta ned syftena är regeringens folkbildningspropositioner från perioden 1991 13 till och med 2014. Vi har kartlagt hur regeringen har beskrivit och kommenterat de fyra syftena i dessa propositioner. 14 Kartläggningen finns i bilaga 2. Utifrån kartläggningen har vi konkretiserat beskrivningarna av de fyra syftena. Vi har även refererat ett antal utvärderingsrapporter och en antologi med artiklar från ett forskningsprojekt, som innehåller relevanta resonemang kring antingen statens fyra syften eller hur man kan koppla syftena till hur begrepp som demokrati, socialt kapital, tillit och kulturdeltagande har behandlats av forskare. 15 11 Prop. 1997/98:115 Folkbildning. 12 Se exempelvis Lindgren, L. (1996), Kan en filthatt stärka demokratin? Om mål och ideal i folkbildningen, s. 41 47. 13 Det år då folkbildningsreformen beslutades. Se prop. 1990/91:82, Om folkbildning. 14 Prop. 1990/91:82 Om folkbildning, Prop. 1997/98:115 Folkbildning, Prop. 2005/06:192 Lära, växa, förändra och Prop. 2013/14:172 Allas kunskap allas bildning. 15 Lindgren, L. (1996), Kan en filthatt stärka demokratin? Om mål och ideal i folkbildningen, Folkbildningsrådet/Andersson, E m.fl. (2014), Cirkeldeltagare efter 65 livskvalitet och aktivt medborgarskap, Gustavsson, B & Wiklund, M (red.) (2013) Nyttan med folklig bildning en studie av kapitalformer i folkbildande verksamhet och Folkbildningsrådet/ Svedberg, L & von Essen (2015), Mer engagemang? Folkbildningen i det svenska civilsamhället. 15

Vi har inte kartlagt folkbildningens eget tankegods och idétradition och kommer inte primärt att utgå från den, om den inte finns uttryckt i folkbildningspropositionerna. 1.2.4 Konkretiseringar av de fyra syftena Med utgångspunkt i olika folkbildningspropositioner har vi konkretiserat regeringens motiv för och beskrivningar av de fyra syftena med statsbidraget till folkbildningen. Demokratisyftet Demokratisyftet behandlas i stor utsträckning i folkbildningspropositionerna. I punktlistan nedan konkretiserar vi innehållet i demokratisyftet. Grundläggande demokratiska värderingar såsom människors lika värde och jämställdhet förankras. 16 Folkbildningen stärker en demokratisk kultur genom demokratiska arbetsmetoder och kunskaper om demokratins värden, villkor och institutioner. 17 Folkbildningen främjar ett kritiskt förhållningssätt. 18 Folkbildningen skapar mötesplatser för dialog och diskussion. 19 Folkbildningen engagerar missgynnade grupper. 20 En eventuell ideologisk profil sätter avtryck i verksamheten. 21 Personer på ledande poster i studieförbunden representerar hela befolkningen. 22 Påverkans- och mångfaldssyftet Påverkans- och mångfaldssyftet behandlas i liten utsträckning i folkbildningspropositionerna. Vi bedömer trots detta att syftet är grundläggande för folkbildningens pedagogiska metoder. Enligt den tolkning vi gör av syftet, så sammanfaller det i praktiken delvis med demokratisyftet. Tolerans och öppenhet kan exempelvis ha en positiv effekt för demokratins funktionssätt, men det skulle även kunna vara ett led i en personlig utveckling som ska bidra till ett ökat engagemang att delta i samhällsutvecklingen. 16 Prop. 2005/06:192 Lära, växa, förändra. 17 Prop. 1997/98:115 Folkbildning. 18 Prop. 1990/91:82 Om folkbildning. 19 Prop. 1990/91:82 Om folkbildning och Prop. 2005/06:192 Lära, växa, förändra. 20 Se exempelvis Prop. 1997/98:115 Folkbildning och Prop. 2005/06:192 Lära, växa, förändra. 21 Prop. 2005/06:192 Lära, växa, förändra. 22 Ibid, s. 26-27. 16

I folkbildningspropositionerna har framför allt utrikesfödda och personer med funktionsnedsättningar nämnts som missgynnade grupper. I punktlistan nedan konkretiserar vi innehållet i påverkans- och mångfaldssyftet. Folkbildningen kännetecknas av individuell anpassning och fritt kunskapssökande. 23 Enskilda individers personliga utveckling stärks. 24 Gruppen används som en resurs i lärprocessen. 25 Folkbildningen skapar ökat engagemang. 26 Missgynnade grupper prioriteras. 27 Folkbildningen når fler unika deltagare. 28 Folkbildningen är öppen för alla delar av samhället. 29 Folkbildningen söker aktivt en mångfald. 30 Utbildnings- och bildningssyftet Begreppet utbildning behandlas i stor utsträckning i folkbildningspropositionerna och handlar framför allt om folkhögskolornas verksamhet. I folkbildningspropositionen 1991 slog regeringen fast att folkbildningen inte ska fogas in i det ordinarie skolväsendet utan ska istället till både form och arbetssätt utgöra ett alternativ. Begreppet bildning behandlas däremot i mycket liten omfattning i folkbildningspropositionerna. Bildning ska enligt regeringen främja personlig utveckling. I detta avseende påminner utbildnings- och bildningssyftet om statens andra syfte med statsbidraget till folkbildningen: påverkans- och mångfaldssyftet. I punktlistan nedan konkretiserar vi innehållet i utbildningsoch bildningssyftet. 23 Prop. 1997/98:115 Folkbildning och Prop. 2005/06:192 Lära, växa, förändra. 24 Prop. 2005/06:192 Lära, växa, förändra. 25 Ibid. 26 Finns i målet för folkbildningen Prop. 2013/14:172 Allas kunskap allas bildning och behandlas på olika sätt i övriga folkbildningspropositioner. 27 Prop. 1997/98:115 Folkbildning och Prop. 2013/14:172 Allas kunskap allas bildning. 28 Prop. 2013/14:172 Allas kunskap allas bildning. 29 Prop. 2005/06:192 Lära, växa, förändra. 30 Prop. 2013/14:172 Allas kunskap allas bildning. 17

Folkbildningen är ett alternativ för dem som inte har fullföljt studierna inom det ordinarie utbildningsväsendet. 31 Folkbildningen breddar rekryteringen till högskolan. 32 Folkbildningen har en särställning gentemot det övriga utbildningsväsendet. 33 Den allmänna kursen utgör basen i folkhögskolorna. 34 Folkbildningen verkar för att intressera/rekrytera personer från studieovana miljöer. 35 Folkbildningen verkar för att höja bildningsnivån och därigenom ge deltagarna verktyg i sin personliga utveckling. 36 Kultursyftet Motiven för kultursyftet är i hög grad kopplade till folkbildningens geografiska tillgänglighet. Alla, även de i glesbygd, ska ges möjlighet ta del av kulturupplevelser och att skapa själva. Det finns en tydlig koppling mellan bildning och kultur. Folkbildningen ger möjlighet till kulturellt skapande. 37 Folkbildningen ger möjlighet till att ta del av olika konstarter. 38 Folkbildningen främjar allas möjligheter till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. 39 1.2.5 Våra analysfrågor Eftersom syftena kan uppfattas som en beskrivning av det som folkbildningen gör snarare än som styrande mål, menar vi att en utvärdering av folkbildningen inte enbart kan besvara frågan om folkbildningen som helhet uppfyller de fyra syftena. Svaret på den frågan är delvis givet på förhand. Vi försöker istället besvara följande frågor: 31 Prop. 1990/91:82 Om folkbildning och Prop. 2013/14:172 Allas kunskap allas bildning. 32 Prop. 2005/06:192 Lära, växa, förändra. 33 Prop. 1990/91:82 Om folkbildning. 34 Ibid. 35 Formulerades med hjälp av den externa referensgruppen (Prop. 2013/14:172 Allas kunskap allas bildning ligger nära). 36 Prop. 1997/98:115 Folkbildning. 37 Ibid. 38 Ibid. 39 Ibid. 18

Hur uppfyller folkbildningen syftena? I vilken utsträckning uppfyller folkbildningen syftena? Skiljer sig folkbildningens syftesuppfyllelse mellan olika områden och på olika nivåer? Det är både effekter på samhällsnivå och på individnivå som är intressanta att fånga i utvärderingen. Vad gäller effekterna på samhällsnivå ser vi betydande svårigheter med att isolera folkbildningens effekter. Däremot menar vi att man kan resonera kring effekterna på samhällsnivå. Vad gäller effekter på individnivå bedömer vi att man kan komma olika långt beroende på vilken metod man använder. De huvudfrågor vi vill besvara blir då följande: Vilken roll har folkbildningen i samhället? Vilka effekter har folkbildningen för de individer som deltar? Följdfråga: Kvarstår motiven för det statliga stödet? Detta är i enlighet med de bedömningar som utredaren gör i den senaste folkbildningsutredningen. I utredningen redovisas teoretiska resonemang om möjliga effekter av folkbildningen. För att en utvärderare ska kunna uttala sig mer säkert om folkbildningens effekter pekar utredaren på att det behövs paneldata för individer över en längre tidsperiod. 40 Effekter på olika nivåer I de senaste folkbildningspropositionerna och i annan litteratur om folkbildningen finns en rad önskvärda resultat av folkbildningen beskrivna. 41 På individnivå kan det handla om ökat självförtroende, personlig utveckling, ökade kunskaper och färdigheter, ökad tilltro till de egna resurserna, ökad förmåga att göra sin röst hörd och påverka beslut samt ökat intresse för och delaktighet i kulturlivet. Något som får mindre uppmärksamhet i folkbildningspropositionerna är aspekter som har att göra med folkbildningen som konsumtion och något man har nöje av. 40 SOU 2012:72 Folkbildningens samhällsvärden - en ny modell för statlig utvärdering, s. 19, 32, 34 och 35. 41 Se exempelvis Prop. 1990/91:82 Om folkbildning, Prop. 1997/98:115 Folkbildning, Prop. 2005/06:192 Lära, växa, förändra och Prop. 2013/14:172 Allas kunskap allas bildning samt Lindgren, L. (1996) Kan en filthatt stärka demokratin? Om mål och ideal i folkbildningen, Folkbildningsrådet (2014), Cirkeldeltagare efter 65 livskvalitet och aktivt medborgarskap, Gustavsson, B & Wiklund, M (red.) (2013), Nyttan med folklig bildning en studie av kapitalformer i folkbildande verksamhet och Folkbildningsrådet (2015), Mer engagemang? Folkbildningen i det svenska civilsamhället. 19

Vi kommer så långt möjligt sträva efter att kartlägga och analysera effekter för individerna som deltar i folkbildningen. Det görs framför allt med hjälp av kvalitativa data från intervjuer och fokusgrupper. Effekterna på de olika nivåerna har en relation till varandra i det att effekterna på individnivå utgör en förutsättning för effekterna på samhällsnivå. På samhällsnivå kan effekterna handla om ökad tolerans mellan olika grupper, större tillit till andra och till samhällets institutioner. Det kan vidare handla om större och bredare engagemang i samhällsfrågor, social rörlighet genom att fler personer får tillgång till högre utbildning samt minskade utbildningsklyftor i samhället. I det lokala samhället kan effekterna handla om att kulturlivet får en större bredd och livaktighet. Processer på olika nivåer I både folkbildningspropositionerna och den övriga litteratur vi har gått igenom finns beskrivningar av folkbildningens arbetsmetoder med exempelvis gruppdiskussioner, individanpassning och en demokratisk kultur som olika inslag. Vi ser att en utvärdering även bör handla om processerna på olika nivåer. Processer på verksamhetsnivå: folkhögskolors och studieförbunds arbetsmetoder. Processer på organisationsnivå: övergripande planering och inriktning av verksamheten på folkhögskolor och studieförbund. Processer på systemnivå: bidragssystemen och deras inverkan på incitamenten för folkbildningens aktörer. I likhet med effekter på samhälls- och individnivå finns en relation även mellan de olika nivåernas processer. På systemnivån sätts reglerna som avgör vad som kan göras på organisationsnivån och i förlängningen även på verksamhetsnivån. En effektkedja för folkbildningen En förenklad bild av folkbildningen skulle kunna vara att processerna på olika nivåer ger prestationer som leder till effekter på individ- och gruppnivå, som i sin tur leder till effekter på samhällsnivå. En utvärdering bör så långt som det är möjligt handla om alla dessa nivåer. I figur 1 finns Statskontorets tolkning av folkbildningens effektkedja. 20

Figur 1 Modell för folkbildningens effektkedja Effekter på samhällsnivå Påverkan på de fyra syftena på samhällsnivå Effekter på individ/gruppnivå Förändringar på individ- nivå av beteende, vanor etc. med koppling til de fyra syftena Prestationer Inriktning på folkbildningens verksamheter och sammansättning av deltagare Processer Processer på olika nivåer: Verksamhet,organisation och system Resurser och styrning Finansiella, materiella och mänskliga resurser De fyra syftena tar i stor utsträckning fasta på effekter på samhällsnivå. Eftersom vi ser stora svårigheter med att utreda effekterna på samhällsnivå, kommer vi att fokusera på att analysera processer, prestationer och effekter på individnivå. Vi kommer i den mån det är möjligt att använda kvantitativa data. Vi menar dock att kvantitativa data endast kan beskriva en begränsad del av effekterna och att det finns ett stort värde i att beskriva folkbildningens processer och effekter med hjälp av kvalitativa data. 1.3 Avgränsningar Statskontorets utvärdering avser anslag 14.1 Bidrag till folkbildningen under utgiftsområde 17. Anslaget uppgick 2015 till 3,6 miljarder kronor och ökar från 2016 till 3,8 miljarder kronor. Vår utvärdering omfattar inte anslag 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning eller 14.3 Särskilda insatser inom folkbildningen. 42 Vi utgår ifrån statens syften som de presenteras i folkbildningspropositionerna. Folkbildningens eget tankegods är svårfångat. Vi kartlägger därför inte folkbildningens egen idétradition, även om vi i möjligaste mån försöker förhålla oss till den. 42 Anslaget till särskilda insatser på 50 miljoner kronor 2016 får användas till insatser för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende. Insatserna ska syfta till att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet. 21

Vi utvärderar verksamheten som helhet. Vi värderar inte hur enskilda studieförbund och folkhögskolor bedriver sina verksamheter. Vi beskriver översiktligt skillnaderna mellan de olika studieförbunden vad gäller profil, omfattning och sammansättning av deltagare. Vi har inför delrapporten inte granskat hur Folkbildningsrådet, folkhögskolor och studieförbund kontrollerar och följer upp att den verksamhet som får statsbidrag uppfyller villkor och kriterier för statsbidraget. Det kan i den fortsatta utvärderingen bli aktuellt att komma in på dessa frågor. Vi har heller inte studerat folkbildningens kostnadseffektivitet. Vi uppfattar att det inte ingår i uppdraget. 1.4 Denna delrapport och den fortsatta utvärderingen I den arbetsplan som Statskontoret lämnade i maj 2015 pekade vi på svårigheterna med att låsa fast en planering av hela utvärderingen i ett skede då vi ännu inte hade överblick över området. Vi angav därför att arbetsplanen är preliminär och kan komma att förändras. Tabellen nedan illustrerar hur vi preliminärt tänker oss hela utvärderingen fram till april 2018. Delrapport 2016 Folkhögskolor Studieförbund SISU Idrottsutbildarna Fallstudie allmän kurs Statistik som anknyter till syftena Fallstudie studiecirklar för nysvenskar Statistik som anknyter till syftena Påbörjad fallstudie med lärgruppsledare Statistik som anknyter till syftena Folkbildningsrådet Fördelning av statsbidraget Lägesrapport 2017 Enkät till rektorer på folkhögskolor Intervjustudie med studieförbunden på regional nivå Slutrapport 2018 Uppföljning av deltagare på allmän kurs genom registerstudier Studiecirklarnas bredd Övriga verksamhetsformer. Fortsatt studie av SISU Övriga uppgifter Särskild kurs Övriga verksamhetsformer 22

1.4.1 Tre fallstudier Statskontoret har bedömt att det är av stor vikt att vi lär känna de verksamheter som folkbildningen ytterst handlar om. Bland annat mot bakgrund av detta har vi velat göra tre fallstudier. Vi menar också att det är viktigt att vi gör dessa fallstudier med ett utomstående perspektiv. Vi beskriver genomförandet av fallstudierna mer ingående i bilaga 3. Fallstudie 1: Fokusgrupper med deltagare och lärare på allmän kurs Vi har inför denna delrapport genomfört fokusgrupper med deltagare respektive lärare på allmän kurs. Fokusgrupp är en undersökningsmetod där en grupp personer diskuterar några frågor eller teman under ledning av en moderator. Avsikten med fokusgrupperna var att diskutera hur allmän kurs kan bidra till de fyra syftena med statsbidraget till folkbildningen. Vi bedömde att det skulle finnas grundläggande likheter mellan allmän kurs på olika folkhögskolor och att fokusgrupperna skulle underlätta vår förståelse för folkhögskolornas pedagogik och grundsyn. De särskilda kurserna däremot kan se mycket olika ut vilket gör att de är svårare att fånga i en fallstudie. Allmän kurs ska dessutom finnas på varje folkhögskola och utgöra minst 15 procent av verksamheten för att skolan ska få statsbidrag. I de folkbildningspropositioner vi har gått igenom betonar regeringen den allmänna kursens betydelse. Vi har genomfört sex fokusgrupper med deltagare och sex fokusgrupper med lärare. Sammantaget har vi träffat 44 deltagare och 22 lärare på sex folkhögskolor spridda i landet. Fem folkhögskolor i studien är rörelsedrivna och en är landstingsdriven. Fallstudie 2: Fokusgrupper med ledare för studiecirklar riktade till nysvenskar Vad gäller studieförbundens verksamhet redovisade vi i arbetsplanen från 2015 ingen tydlig plan för datainsamlingen. Efter hand kom vi fram till att studieförbundens verksamhet är så bred och omfattande att vi behövde börja med att genomföra en djupstudie av en mindre del av verksamheten för att få förståelse för den. Vi valde att genomföra fokusgrupper med ledare för studiecirklar som hade syftet att direkt eller indirekt ge förutsättningar för nysvenskar att delta i det svenska samhället. 43 Avsikten med fokusgrupperna var att diskutera hur dessa studiecirklar kan bidra till de fyra syftena med statsbidraget till folkbildningen. Vi bedömde att studiecirklar för nysvenskar kommer att vara viktiga 43 Vi använder begreppet nysvenskar för att beskriva att studiecirklarna har som syfte att ge dem som har kommit till Sverige förutsättningar att delta i samhället. 23

under lång tid framåt. De delar av studieförbundens verksamhet som finansieras av det särskilda etableringsbidraget var inte tänkta att ingå i studien. Vi har genomfört tre fokusgrupper med studiecirkelledare i tre kommuner av olika karaktär. Sammantaget har vi träffat 17 cirkelledare. Alla tio studieförbund finns representerade i studien. Fallstudie 3: Fokusgrupp med SISU:s lärgruppsledare Vi har genomfört en fokusgrupp med åtta ledare för lärgrupper inom ramen för den verksamhet som SISU Idrottsutbildarna bedriver. SISU nämns särskilt i uppdraget till Statskontoret. SISU har en särställning gentemot de andra studieförbunden i och med att deras statsbidrag inte ingår i den pott som Folkbildningsrådet fördelar. Därför bedömer vi att SISU bör studeras separat. Avsikten med fokusgruppen var att diskutera hur lärgrupper kan bidra till de fyra syftena med statsbidraget till folkbildningen. Vi planerar att i den fortsatta utvärderingen skaffa oss ett bredare underlag för att kunna bedöma hur SISU bidrar till de fyra syftena. 1.4.2 Intervjuer med rektorer på folkhögskolor Vi har intervjuat rektorer på åtta olika rörelsedrivna folkhögskolor. Vi planerar att i den fortsatta utvärderingen intervjua rektorer även på landstingsdrivna folkhögskolor. Intervjuerna hade ingen fast struktur utan var tänkta att framför allt fånga det som rektorerna själva ville ta upp och samtala om. I intervjuerna har vi tagit upp frågor kring metoder i utvärderingen och val av indikatorer, för att fånga in idéer och synpunkter kring detta. Övriga ämnen handlade bland annat om skolans särskilda profil och organisering, villkor för folkhögskolor i allmänhet och för den egna folkhögskolan i synnerhet, synen på folkbildningens roll i samhället, deltagarnas sammansättning, behov och synpunkter på statsbidragets utformning. 1.4.3 Intervjuer med lärare på de långa kurserna På två folkhögskolor har Statskontoret intervjuat lärare på allmän och särskild kurs. Frågorna handlade bland annat om folkhögskolornas pedagogik och elevunderlag, relationen mellan särskild och allmän kurs, hur eleverna från de olika utbildningarna interagerar med varandra och om utbytet mellan eleverna på olika utbildningar. 24

1.4.4 Möten på olika nivåer i studieförbunden Lokal nivå I samband med fokusgrupperna träffade vi tre olika studieförbund på lokal nivå. På mötena berättade de lokala företrädarna om studieförbundens verksamhet och om hur de såg på hur deras verksamheter kan bidra till de fyra syftena med statsbidraget till folkbildningen. Regional nivå Statskontoret bjöd in regionala företrädare för alla studieförbund till ett möte i december 2015 för att bland annat diskutera hur förbunden arbetar för att bidra till de fyra syftena med statsbidraget till folkbildningen. Nio av tio förbund deltog i mötet. Ett särskilt fokus i diskussionen var förbundens verksamheter för nysvenskar i glesbygd. Studieförbunden har fått en instruktion om att endast den verksamhet som finansieras med statsbidrag ingår i studien. Instruktionen hade dock inte gått fram till alla deltagare och diskussionen kom ibland in på verksamheter på asylboenden, vilka finansieras av ett särskilt etableringsbidrag och inte av det ordinarie statsbidraget. Utifrån vad som kom fram i diskussionen bedömer vi att det inte har någon betydelse för vår analys av hur folkbildningen bidrar till de fyra syftena. Central nivå Under perioden juni till oktober 2015 träffade vi företrädare för alla tio studieförbunden på central nivå. Vi berättade om vårt uppdrag och förbunden presenterade sina verksamheter. De fick möjlighet att kommentera arbetsplanen för vår utvärdering. Vidare diskuterade vi de fyra syftena med statsbidraget och hur förbunden arbetar för att bidra till dessa. 1.4.5 Bearbetning och analys av verksamhetsstatistik Folkhögskolorna Statistiska Centralbyrån, SCB, samlar in statistik på uppdrag av Folkbildningsrådet. Vi har använt oss av denna för att ge en samlad bild av folkhögskolorna och deras verksamhet och deltagare. Vi har även använt oss av uppgifter från Folkbildningsrådets årsredovisningar. Studieförbunden För att få uppgifter på arrangemangs- och gruppnivå för studieförbunden har vi hämtat statistik från Studieförbundens verksamhetsregister (STUV-registret), som publiceras på SCB:s webbplats. Vi har också beställt statistik av SCB från registret över studieförbundens deltagarstatistik. SCB hanterar insamlingen och sammanställningen av data för båda dessa register. 25

Vi har även använt oss av Folkbildningsrådets beräkningsunderlag för fördelningen av statsbidrag. Det har vi gjort för att få uppgifter över antalet studietimmar i studiecirkel som får förstärkningsbidrag. SISU Idrottsutbildarna För att beskriva SISU:s verksamhet har vi använt oss av SISU:s deltagar- och verksamhetsstatistik. SISU har tillhandahållit denna. SISU:s verksamhetsstatistik är i nuläget under utveckling. Utförligare statistik om SISU:s verksamhet kan vid behov därför presenteras i slutrapporten. 1.4.6 Vi har inlett arbetet med att ta fram indikatorer Inför delrapporten har vi inriktat arbetet på att börja ta fram en bruttolista på tänkbara indikatorer. Vi har lyft frågan om indikatorer och bett om konkreta förslag i olika möten med Folkbildningsrådet, folkhögskolor och studieförbund. En ambition har varit att använda enkla och lättillgängliga data som kan visa utvecklingstendenser. Processen att ta fram ett slutligt förslag till ett indikatorsystem kommer att fortsätta under hela utvärderingen fram till april 2018. I arbetsplanen diskuterar vi användning av indikatorer och vilka risker som är förknippade med dem. Värdet av att använda indikatorer för att följa komplexa verksamheter är omdiskuterat. Det handlar bland annat om risken att man bara mäter det som går att mäta och att man därmed inte fångar alla aspekter av verksamheten. De aspekter som går att mäta kan riskera att styra verksamheten på ett sätt som inte var tänkt. 44 Detta innebär att det är en grannlaga uppgift att ta fram en slutlig utvärderingsmodell som bygger på ett indikatorsystem. I den fortsatta utvärderingen kommer vi att ha en dialog med folkbildningens aktörer i syfte att förankra det förslag vi lämnar i slutrapporten. 1.4.7 Bidragsmodellernas effekter analyseras Vi bedömer att vi i utvärderingen av folkbildningen behöver beakta hur Folkbildningsrådet fördelar statsbidraget och vilka konsekvenser fördelningen får för de fyra syftena. En första analys av det nya bidragssystemet för studieförbunden ingår i denna delrapport. Vi bedömer att vi bör återkomma till frågan om bidragssystemet i slutrapporten. 1.4.8 Inga enkätundersökningar inför delrapporten I arbetsplanen diskuterade vi att genomföra en pilotundersökning med hjälp av enkäter till deltagare på allmän kurs och deltagare i studiecirklar. Enkäter 44 Statskontoret diskuterar användningen av indikatorer mer utförligt i arbetsplanen för utvärderingen av folkbildningen: Statskontoret (2015), Dnr 2014/199-5 Arbetsplan för utvärdering av folkbildning. 26

till deltagare i allmän kurs kan fortfarande bli aktuellt i den fortsatta utvärderingen. Erfarenheter från tidigare enkäter till cirkeldeltagare visar att svarsfrekvensen riskerar att bli mycket låg. 45 Vi bedömer därför att det finns dåliga förutsättningar för att i den fortsatta utvärderingen gå vidare med enkäter till cirkeldeltagare. 1.4.9 Den fortsatta utvärderingen Mot bakgrund av det arbete som har genomförts inför denna delrapprotering har vi utvecklat planerna inför kommande rapporteringar jämfört med det som vi redovisade i arbetsplanen i maj 2015. Bredden i studieförbundens verksamhet I denna delrapport har vi prioriterat en kvalitativ studie av ett avgränsat område inom studieförbundens verksamhet. Vi ville få djup kunskap om hur studiecirklar kan bidra till de fyra syftena med folkbildningen. I den fortsatta utvärderingen är en möjlig väg för att fånga bredden i studieförbundens verksamhet att låta ett urval av cirkelledare svara på en enkät om kännedomen om och synen på de fyra syftena. Urvalet bör spegla bredden i inriktningen på studiecirklar. Studieförbunden på regional nivå Vi planerar att genomföra en intervjuundersökning med studieförbunden på regional nivå. De fyra syftena med statsbidraget till folkbildningen är utgångspunkten för undersökningen. Avsikten är att undersöka hur studieförbunden bidrar till syftena genom det arbete som den regionala nivån bedriver. Det kan vara relevant att ta upp frågor kring exempelvis uppföljning, kontroll, samarbete mellan studieförbunden, lokal närvaro och verksamhet för missgynnade grupper. Folkhögskolornas särskilda kurser I denna delrapport har vi inriktat oss på att studera folkhögskolornas allmänna kurs. De särskilda kurserna på folkhögskolorna har ett annat innehåll och andra mål med utbildningen än den allmänna kursen. Vi planerar att genomföra en undersökning riktad mot deltagare och lärare på ett urval av särskilda kurser. Undersökningen görs med utgångspunkt i de fyra syftena. Metoderna är ännu inte beslutade. Vi behöver även fånga in de korta kurserna på folkhögskolorna för att göra en heltäckande utvärdering av folkbildningen. Metoden för detta har vi ännu inte diskuterat. 45 I en undersökning till studiecirkeldeltagare från 2014 kunde endast svaren från dem över 65 år redovisas på grund av för låg svarsfrekvens i lägre åldersgrupper. Se Folkbildningsrådet (2014), Cirkeldeltagare efter 65 livskvalitet och aktivt medborgarskap. 27

Uppföljning av deltagare på allmän kurs Vi planerar att med hjälp av registerdata följa upp hur det har gått för deltagare på allmän kurs. Om det är möjligt vill vi jämföra utfallet för deltagare med allmän kurs med utfallet för en relevant jämförelsegrupp, t.ex. elever på Komvux. Inkomst, sysselsättning och övergång till högskola är exempel på intressanta variabler att studera. Ett förslag till utvärderingsmodell som inkluderar ett indikatorsystem Processen för att ta fram förslag på indikatorer kommer att fortsätta under hela utvärderingen fram till i april 2018. Vi kommer att lägga stor vikt vid att förankra förslagen på indikatorer hos folkbildningens aktörer. I slutrapporten i april 2018 avser vi att presentera ett förslag på en utvärderingsmodell som inkluderar ett indikatorsystem. 1.5 Kvalitetssäkring Statskontoret har i enlighet med regeringsuppdraget bildat en samverkansgrupp och en referensgrupp. Samverkansgruppen består av representanter för Folkbildningsrådet, SISU Idrottsutbildarna, IFAU och Myndigheten för kulturanalys. Den externa referensgruppen består av representanter för Folkbildningsrådets tre medlemsorganisationer samt Rolf Sandahl, tidigare ESV. Vi har anordnat två möten till vilka båda grupperna har bjudits in, ett i september 2015 och ett i februari 2016. På det första mötet redovisade vi arbetsläget i uppdraget. Deltagarna fick möjlighet att kommentera arbetsplanen och även lämna synpunkter på kommande arbete. På det andra mötet diskuterade deltagarna ett rapportutkast med preliminära slutsatser. Vi har haft löpande kontakter med samverkansgruppen. Det har handlat om intervjuer och e-postfrågor för att samla in underlag, men vi har också stämt av att våra utvärderingsaktiviteter inte överlappar varandra. Folkbildningsrådet har faktagranskat delar av ett utkast av rapporten. Alla studieförbund inklusive SISU har också fått möjlighet att faktagranska hur vi beskriver dem och deras verksamhet. En intern referensgrupp har varit knuten till projektet. Under arbetet med arbetsplanen informerade Statskontoret ledamöterna i riksdagens kulturutskott och utbildningsutskott. De synpunkter som fördes fram där har vi tagit hänsyn till i denna delrapportering. Statskontoret har för avsikt att erbjuda utskotten information inför det fortsatta arbetet med utvärderingen. 28