Minne resursgrupp tillgänglighet land och sjö möten nr 3

1(7) Handläggare Eva Ness1 08-686 1431 eva.ness@sll.se Minne resursgrupp tillgänglighet land och sjö möten nr 3 Tid: Torsdag, kl. 13:00 16:00 Plats: Konferensrum T-Centralen, Lindhagensgatan 100 Deltagare: Från organisationerna Roland Hedman, HSO/HiSL Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Gunnel Skårstedt, SRF Alma Asic, HSOs kansli Förhindrade Lars Eklund, HSO/Hjärt- och lung Från Förvaltningen Melker Larsson, Tillgänglighetsstrateg, SU/Hållbar utveckling Marie Rosengren, Förvaltningsledare Kundservice, TA/Resenärsservice Hans Friman, Affärsförvaltare, TA/Intäkter Johanna Mathson, Handläggare, TA/Färdtjänst Kerstin Fagerström, HSO/Astma och allergiförbundet Jaan Kaur, DHR Leif Pehrson, SRF Hamaddah Mansour, SRFs kansli Amir Amirriazi, DHR Tomas Hellström, HSO/Stockholms dövas förening Ditte Kahlström Jansson, Tillgänglighetsstrateg, SU/ Eva Ness, Sektionsassistent, SU/Hållbar utveckling Susanne Sifvert, Kommunikatör, Ledningsstaben/Kommunikation Johan Nordgren, Kommunikationsstrateg, Ledningsstaben/Kommunikation Thomas Sundell, Konsult 1. Inledning Ditte hälsade välkommen och alla presenterade sig. Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2(7) 2. Information om utvärdering av fritt tal i SLs kundtjänstnummer Marie Rosengren se bilaga Nu införs s.k. fritt tal när man ringer till SL Kundtjänst. Många statliga företag och förvaltningar har redan tjänsten. Nu inför även SL Kundtjänst den. Det finns flera sätt att komma i kontakt med SL Kundtjänst. Över disk (SL Center) Chatt Mejl (formulär på sl.se) Facebook Telefon 08-600 10 00 Via SL-appen kan man t.ex. ring SL Kundtjänst. Man kan även chatta, d.v.s. man skriver sitt meddelande och får skriftliga svar på en gång, ungefär som SMS. Chatten är öppen dygnet runt. Det finns ett kontaktformulär på sl.se, där resenärerna kan fylla i både beröm och klagomål, som skickas som ett mejl. Leif Pehrson, SRF, vill att det ska gå att skicka meddelande till SL Kundtjänst med e-post. Icke seende personer kan inte använda sig av formulär på sl.se för att meddela sig med SL Kundtjänst. På tillgänglighetsnumret kan Leif få svar hela tiden, enligt Ditte. Hamaddah har blivit hänvisad att ringa det vanliga numret när han har ringt på tillgänglighetsnumret och ställt frågor. Hamaddah är i sin fulla rätt att ringa på tillgänglighetsnumret. Det har tagits fram för att personer med funktionsnedsättningar av olika slag ska kunna få hjälp snabbt utan att behöva sitta i långa köer. Ditte vill veta om någon får problem när man ringer tillgänglighetsnumret. Det har förekommit att personer, som inte behöver ringa tillgänglighetsnumret gör det, eftersom de har upptäckt att det är en snabbare ingång till SL Kundtjänst. Tala fritt infördes på SL Kundtjänst 1 februari 2016 och kräver inga knappval. Det är en dator som återkopplar till den som ringer. Systemet ställer två frågor, om man inte svarar på dem kopplas man vidare till SL Kundtjänst och får prata med en person. Fritt tal gör att den som ringer hamnar rätt i systemet. Med knapptryckningsfunktionen hamnade många fel och kopplades om flera gånger. Man vill ha ett så automatiserat och digitaliserat system som möjligt. Om någon har talsvårigheter, hur löser ni det, frågade Anders Lissegårdh. Om man ringer numret och inte säger något kopplas man automatiskt över till knappvalsfunktionen efter ca 20 sekunder, som ligger kvar bakom fritt talfunktionen. I fritt tal-funktionen kan informationen riktas så att den som ringer får rätt information, vid störningsinformation t.ex. Fritt tal kan ge information på enkla frågor direkt. Gunnel Skårstedt, SRF, har SIRI som hjälpreda på sin smarta telefon. SIRI säger ofta att hon inte förstår. I SIRI finns en hjälpreda som talar om hur man ska fråga för att man ska komma rätt. Vad kräver Fritt val för att man ska få svar? Om datorn inte förstår kan man kolla vad det är den inte förstår och lägga in så att den förstår. Uppdateringar görs. Enligt Hamaddah är det sällan som Fritt tal-funktionen förstår vad han säger. Funktionen verkar inte förstå invandraraccenten. 20 sekunder är en evighet innan man blir kopplad till knappvalsfunktionen. Varför finns det inte en knapp man kan trycka på om man inte vill ha Fritt tal-funktionen? Marie Rosenberg tar med sig synpunkten. T.ex. tryck * föreslog Ditte. Leif Pehrson, som kan det gamla systemet efter mycken användning, istället för att

3(7) slå * borde man kunna slå siffrorna direkt. Ibland finns det meddelanden innan, som man inte kan knappa bort direkt, vilket man borde kunna. Projektet håller på med utvärdering och Marie tar med sig organisationernas synpunkter. Utvärderingen troligen klar i början på 2017. Ditte kallar Marie till första resursgruppmötet 2017. 3. Information om samlat grepp om pratorer utrop på lokalbanorna Ditte Kahlström Jansson På grund av tidsbrist mejlas informationen ut till organisationerna. OK för dem. 4. Toaletter på Saltsjöbanan, fråga från HSO Melker Larsson se bilaga. Enligt RiTill bör toaletter byggas vid ny- och ombyggnad av stationer. Roland Hedman påpekade att där det finns toaletter, bör det finnas skyltat på perrongerna. 5. Information om nya engångsbiljetter, linjekarta och lokalkarta Susanne Sifvert och Hans Friman Susanne Sifvert har bl.a. jobbat med det nya skyltprogrammet inklusive kartor. Stationsskyltar och entréskyltar som har sitt ursprung i nya spårtrafikkartorna. I nästa fas ska man bl.a. titta på buss, men så långt har man inte kommit ännu. Vad behöver vi för kartor och för vem? Man har valt att test på linje 7, spårvagnen till Djurgården. Turister behöver hitta dit. Genom vägvisningskoncept arbetar man med rätt saker till rätt person, vid rätt tillfälle. Kartorna visar hur man tar sig till olika platser med 5 minuters promenad. Kartan ska spegla det vi ser när vi tittar utanför kartan, därför har man vänt på väderstrecken. Det finns en gul markering på kartan som visar var man står när man ska titta på den Här är du. Diskussioner förs att det även på stationskartorna ska finnas en punkt Du är här genom en tydlig markering på den station där man är. Stationer som är passerade är gråmarkerade. Det finns ingen sådan punkt idag. Det blir en unik karta för alla stationer. Enligt Melker skulle vi kunna skicka med en gul plupp med kartan. Annars måste vi trycka upp 260 olika kartor. Frågan är om vi ska använda oss av digitala kartor eller trycka upp dem, enligt Hans Friman. Eftersom det är skattemedel vi hanterar bör vi tänka efter. Ett område med många olika valmöjligheter. Roslagsbanan t.ex. har en karta till hela banan, enligt Susanne. För många turister i innerstaden blir den en annan typ av karta. För en med synnedsättning är storleken och kontrasterna viktiga aspekter, enligt Gunnel Skårstedt. Hållplatserna längs linje 7 är som busshållplatser och kartorna är 70 x 100 cm ungefär. Kartorna är inte så detaljerade att det visar ev. hinder, som trappor t.ex. svarade Susanne på fråga från Jaan Kaur. Kanske behövs ett annat verktyg för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta sig fram på ett bra sätt. Hans Friman föreslog att man kanske kan markera var det är svårt att ta sig fram som en orienteringskarta. Ta fram vad som är viktigast för att en person med rullstol ska tunna ta sig fram t.ex. Allt kartmaterial är så gammalt, enligt Leif Pehrson. Vad är det vi vill ha information om och hur kan vi lämna information till olika grupper. Inte bara personer med synnedsättning som kan ta del av kartmaterialet, även personer med kognitiva hinder ska kunna ringa SL Kundtjänst och tala om att man står vid karta nr. 15 t.ex. Alla kartor får ett nummer och man ska kunna ringa kundtjänst och få information om det går. Man kan få information om parker och annat

4(7) som finns i närheten av platsen man är på. Skulle tillgodose mångas behov utan att olika kartor tas fram. Ska man kunna ringa tillgänglighetsnumret eller ska det kanske ligga på SL Kundtjänst, undrade Ditte. Man är medvetna om att det inte finns några bra kartor idag, enligt Susanne. Susanne tar med sig möjligheten att översätta informationen. Det är viktigt att texter och nummer alltid finns på samma plats på alla kartor och att informationen även finns i punktskrift, så att personer med synnedsättning kan känna vilket nummer kartan har. Enligt Susanne är det en mycket god tanke, som man tar med sig i utvecklingsarbetet. På förslag från Jaan Kaur om pratorer som berättar vad kartan föreställer och om man vill ha specifik information kan man ringa. Enligt Ditte är pratorer inget bra val. Allt ändras mycket och snabbt. Det blir lättare att digitalisera kartorna och låta SL Kundtjänst får uppdraget att informera. De som arbetar med kartprojektet ombads kontakta Ditte, så att inte informationen överarbetas. En intern remissrunda har genomförts och det blir flera. Susanne vill träffa organisationerna igen när remissrundorna är klara. Biljetter: Hans Friman redogjorde för de nya biljetterna och främst enkelbiljetter, 24- och 72- timmarsbiljetter. De är i pappersutförande och har tyvärr inga taktila markeringar. Korten innehåller teknisk information. Tidigare 16 olika biljetter bli nu 6. Biljetterna är framtagna enligt den grafiska profilen och bygger på vårt nya kommunikationsspråk gällande färger och symbolvärden. En biljett för vuxna med helt pris och en biljett för pensionärer/barn/studenter. Biljetten har en mörk bakgrund med vit informationstext på svenska och gul text på engelska. Till höger på biljetten för vuxna och helt pris finns en blå rand. Biljetten är inte taktil. Enligt Ditte har vi lämnat många synpunkter kring detta. Är det möjligt att från årsskiftet få taktila biljetter? Hans Friman svarade nej, då en första leverans från Kina redan är beställd. Kanske kan taktila biljetter införas efter sommaren 2017, när vi beställer en ny omgång. Det är mycket värdefulla synpunkter som framkommit, som man inte har tänkt på. Ditte refererade till RiTill, som ska användas i arbetet, där står att alla resenärer ska kunna ta del av biljetterna. Enligt Hans Friman har det aldrig funnits taktila biljetter, men att det finns möjligheter att ta fram sådana. När det gäller designen och texterna på biljetterna har Kommunikation varit med i arbetet. När det gäller produktionen och tryckningen av biljetterna är det en teknisk produktionsfråga, som Sektion Intäkter ansvarar för. Bra att få veta vilken kanal vi ska jobba mot, svarade Ditte. Enligt Leif Pehrson är det viktigt att kunna känna vad som är bak eller fram på korten, så att man har kortet vänt åt rätt håll. Hans Friman höll med och att det finns mycket att göra både gällande punktskrift och kännbar markering redan vid produktion i fabriken. Giltighetsdatum, streckkod för läsligare enkelhet. På biljetten för pensionärer, unga och studenter är kanten till höger röd. Enligt Ditte har vi fått lämna synpunkter via mejl när det gäller färgkoder och kontrast ska upphandlat tryckeri ska veta vad som gäller. Vi måste stämma av med organisationerna innan vi trycker upp biljetterna så att det blir rätt från tryckeriet och rätt kontraster, enligt Susanne. Hans Friman sa att genom det vi anger på papper ska tryckeriet veta vilka färger man ska använda. I en text på biljetten för pensionärer, unga och studenter hänvisar till sl.se, enligt Jaan Kaur. Det är för inlärningssyfte. Reglerna fick inte plats på biljetten och dem vill man kunna förtydliga. Huvudbudskapet finns på biljetten, enligt Hans Friman. Det finns inga priser angivna på de nya biljetterna. Priserna finns hos

5(7) återförsäljarna. Systemet innebär att man även vid prishöjningar kan man behålla grundmaterialet. Tidigare hände det att man drog av både för biljett och kvittot, vilket inte är möjligt längre. Finns det inget bättre ord för att läsa av biljetten än blippa, frågade Kerstin Fagerström. Ordet har man lånta från kampanjen för viseringsstolparna på Tvärbanan där man använt ordet blippa. Det är många önskemål, som ska tillgodoses. Ditte tackade för bra presentation. Flera synpunkter har framkommit inför nästa release. På framsidan är texten OK men baksidan kan bli litet svårläst, då den är tight, svarade Hans Friman på fråga från Jaan Kaur. Hans Friman skickar några biljetter till Ditte, som organisationerna får kolla och känna på. Ytterligare synpunkter skickas till Ditte som skickar dem vidare till Hans Friman. Dessutom framgår synpunkter av minnesanteckningarna från dagens möte. 6. Information om det nya skyltprogrammet och dekalernas storlekar Johan Nordgren Johan är ny som ansvarig för skyltprogrammet. Började med att redovisa de förändringar som genomförts tack vare synpunkter från organisationerna. Vi påverkar entreprenörerna att uppfylla kraven när skyltarna nu sätts upp i trafiken. Linjenumren förändras, varför det inte är lämpligt att trycka upp linjenummer på fasta skyltar. Man tittar på en digital lösning på termometrarna som finns på stationerna, som visar var du är. Kanske ska skylten ligga på en viss höjd, så att även de som använder rullstol kan läsa av den. Rökförbudsskylten är standard på bussinformationstavlorna. Alla skyltar kommer att bytas ut i och med att zonindelningen försvinner. Flera mötesdeltagare framförde att man vill ha en större rökförbudsskylt. På skyltarna kommer att finnas ledig plats, där man kanske kan sätta upp en skylt med texten Tänk på att inte röka här, att uppmana till att visa hänsyn. Här diskuterades att det är rökförbud även på öppna stationer, men Ditte framförde att det inte finns något beslut. 1 Onödig information på linjekartan i Liljeholmen om siffror gällande pendeltåg bör tas bort, då den inte är relevant. Bokstavsbeteckningarna för Lidingöbanan, Saltsjöbanan, Tunnelbanan och Pendeltågen kommer att försvinna och ersättas av linjenummer. Susanne sa att man har tre användningssätt de är linje, färger och slutdestination. Det försöker man ha på så många platser som möjligt. Bokstäverna säger inget, linjenummer blir klarare. 7. Information om hissar på sl.se Ditte återkommer i mejl 8. Visning av utbildningsfilm för bussförare Johanna Mathson och Thomas Sundell Johanna och Tomas har jobbat med utbildningsfilm för bussförare. Innan förarna genomgår ett test, får de se filmen. De måste ha alla rätt för att godkännas. Alla som jobbar 1 Det finns ett landstingsbeslut om rökförbud på öppna tunnelbanestationer. Däremot finns det inte politiskt beslut om rökförbud på pendeltågstationerna ännu.

6(7) med utbildning kommer att få instruktioner. Alla bussbolag ska arbeta med filmen. Alla förare ska certifieras innan de får köra. Det gäller alla bussförare i hela Sverige. Tomas Sundell arbetar med förarcertifiering och själva testet. Det är en instruktionsfilm och många förare kommer att certifieras under hösten. Synpunkter som lämnades efter filmen. Synpunkter: Bra om förarna ber person med hund att gå längst bak i bussen, gäller inte ledarhund. Det nämns inget om allergiker i filmen, vilket Kerstin Fagerström påpekade. Johanna svarade att man kommer att ta fram en manual och ett utbildningsmaterial, så att de kan svara på frågor som gäller olika områden. Förarna stannar inte vid de taktila plattorna, där sådana finns. Stort problem att bussarna inte stannar vid de taktila markeringarna, enligt Hamaddah. I inledningen bör nämnas att alla är jämlika enligt FNs konvention för mänskliga rättigheter. Ditte förtydligade att i konventionen står att alla människor även de med funktionsnedsättning ska kunna ta del av samhället på lika villkor. Det är angeläget att både yttre och inre utrop fungerar. Om någon med nedsatt syn står och väntar på att bussen ska komma är det viktigt att det går att höra vilken buss som kommer. Alla utrop ska fungera. Det sägs inget i filmen om att förarna ska tala tydligt då det kan finnas personer med nedsatt hörsel på bussen. Viktigt att information är tydlig så att alla kan ta del av den. Viktigt att föraren upplyser om att det inte får stå för många barnvagnar i bussen, då ska förarna inte köra tycker organisationerna. Det är både en säkerhets- och en arbetsmiljöfråga. Bör också framgå av filmen. Bra att det framgår tydligt att förarna ska fälla ut rampen. Det bör tydligt framgå att det räcker med att t.ex. en person som sitter i rullstol använder sig av knappen för att göra föraren uppmärksam på att någon behöver hjälp med rampen. Annars är risken stor att någon med barnvagn kommer före och tar platsen. I instruktionsfilmen används bussar som inte är i trafik och utan passagerare. Det är litet synd att bussen är helt tom. Enligt Tomas Sundell är det svårt att filma i skarpt läge ute i trafiken. I filmen framgår att föraren hjälper en person med rullstol med en bygel. För det mesta bryr sig inte föraren om att hjälpa till med bygeln. Tomas tar med sig synpunkterna När det är många som kliver på bussen är det angeläget att förare ber dem att gå så långt bak i bussen som möjligt och inte stanna vid platsen för rullstol/barnvagnar. Rullstolsburen eller rullstolsanvändare, pratade Hamaddah om. Är filmen bra, frågade Ditte, organisationerna? Utrop saknade Hamaddah och Ditte höll med att det vore bra om filmen kompletteras med utrop. Bussen gås igenom av personal på depån och ska vara genomgången och kollad innan den tas i trafik, förtydligade Tomas för Jaan Kaur. 9. Hund i hundvagn på buss Ditte Kahlström Jansson Sven Rudebeck från TA/Intäkter ansvarar för hur vi kommunicerar ut alla regler som gäller i trafiken. Frågan om hund i hundvagn kom upp innan sommaren. Underlag skickades ut

7(7) till organisationerna före semestern och efter semestern. Idag vill vi veta organisationernas synpunkter på frågan. En resenär vill ha med sig sin hund i trafiken, men anser att den inte orkar gå själv, utan behöver sitta i en s.k. hundvagn. Resenären vill kunna ha vagnen i närheten av sin sittplats. Efter ganska livliga diskussioner blev kontentan att hunden ska vara längst bak i bussen och helst även vagnen. Informationen ska finnas på sl.se, vilken Sven Rudebeck ansvarar för. I våra instruktioner kan vi skriva att om det finns plats längst bak i bussen är det OK att ta med sig hunden i hundvagnen, annars inte. Om hundvagnen måste placeras vid barnvagnsutrymmet i bussen, måste hunden lyftas ur och tas med längst bak. Rent specifikt kan vi inte förbjuda hundvagnar, men hundar ska vara längst bak i bussen (ej ledarhundar). Annars är det upp till politikerna att besluta något annat, det är inget som förvaltningen kan besluta om. De som är emot dessa förslag måste lyfta frågan till politikerna i samverkansrådet. Hundägare med hundvagn får inte åka gratis, som man får göra med barn i barnvagn. Sven Rudebeck och Ditte skriver ihop ett bra svar till resenären som ställt frågan. 10. Fråga från HSO Ljudet på pendeltåg samt bussar om det går att göra lite dovare mejlar Ditte ut till organisationerna. Antecknat av Eva Ness