Verb betecknar vad någon eller något

Tio ordklasser Substantiv är benämningar på människor, djur, föremål, känslor, egenskaper och företeelser. EXEMPEL: indian, häst, sadel, glädje, mod, tävling De flesta substantiv kan ha singalar form (en häst) och plural form (flera hästar). En speciell typ av substantiv är egennamnen. De har alltid stor bokstav. EXEMPEL: Kerstin, Stockholm Adjektiv är egenskapsord och beskriver hur någon eller något är. EXEMPEL: röd, liten, tystlåten Pronomen är ersättningsord och används framför allt i stället för substan- Uv. EXEMPEL: han, hon, den. de Räkneord är ord som kan ersättas av siffror och finns av två slag: Grundtal som anger ett bestämt antal: ett, två, tre, hundra, tusen Ordningstal som anger ordningsföljd: första, andra, tredje, hundrade, tusende Verb betecknar vad någon eller något gör och vad som sker. Verb förekommer i olika tempus (tidsformer). Genom att sätta att framför ett ord kan man pröva om det är ett verb. EXEMPEL: rita, skriva, rida, läsa Adverb är oböjliga ord som ofta utgör en bestämning till verbet. Adverb är bl. a. de frågande orden när, hur, var, vart och varifrån samt ord som ensamma utgör svar på dessa frågor. EXEMPEL: ofta, sällan, hit, hemifrån, bra, noga, gärna Prepositioner är små, oböjliga ord som står framför substantiv eller pronomen och ofta anger läge eller riktning. EXEMPEL: på (bordet), i (skolan), till (matsalen), från (skogen) Konjunktioner är ord som binder samman ord, ordgrupper och satser. Konjunktioner binder ihop ord och satser av samma slag. EXEMPEL: och, samt, eller, men Subjunktioner är ord som inleder bisatser (satser som inte kan stå för sig själva) och binder ihop dem med huvudsatsen. EXEMPEL: att, då, när, därför att, om, sä att Interjektioner är oböjliga utropsord, Ijudhärmande ord, hälsningsord och svordomar. EXEMPEL: usch, aj, hejsan, god dag, riiing, pang

Formlära och satslära.ets ord delas in i olika ordklasser efter vad tecknar och hur de ser ut, dvs. efter betyoch form. Men orden kan också ha olika ion, dvs. användas på olika sätt i en sats. tgör då delar av en sats: satsdelar. Ord som >r samma ordklass kan vara olika satsdeföljande mening fungerar t.ex. ordklassen tantiv som subjekt, direkt objekt och indiobjekt. Formläran beskriver de olika ordklassernas form och böjning. Satsläran (syntaxen) behandlar ordens placering och funktion i satsen. Grisen tar mackan från bonden. Ordklass substantiv verb substantiv preposition substantiv Satsdel subjekt predikat direkt objekt indirekt objekt

i En mening Vad är en mening?. börjar med stor bokstav och slutar med punkt eller annat stort skiljetecken. Man sätter ut ett stort skiljetecken för att visa var en mening tar slut och en ny börjar.. består av en eller flera fullständiga satser, av en ofullständig sats eller av ett enda ord. En fullständig sats innehåller både predikat och subjekt. En sats som sablar predikat eller subjekt kallas ofullständig: Inga dumheter! Kom! mening Cyklisten krockade med en bil. s p sats Cyklisten körde i för hög fart ut på gatan, s p sats och där krockade han med en bil. P s sats Det finns olika slags meningar:. påståenden: Polisen stoppade bilisten.. frågor: Får jag se på körkortet? Vad ska du med det till?. uppmaningar: Nu följer du med till stationen! mening TALA. SKRIVA l. Vad är det för skillnad mellan mening och sats? 2. Vad menas med en fullständig sats? Vad menas med en ofullständig sats? 3. Vilka olika typer av meningar finns det? 4. Skriv av följande text. Dela in den i meningar och satser genom att sätta ut stora skiljetecken och kommatecken. har du sett min nya stereo jag köpte den i lördags när jag var med min pappa till Örebro den har uttag för mp3-spelare vill du prova den jag måste vara rädd om den för den kostade över fyra tusen kronor pappa skulle bli vansinnigt arg om den gick sönder 5. ur många meningar hittar du i följande historia? Vilka meningar är frågor? Vilka är uppmaningar? Vilka meningar består av mer än en sats? En polis stoppade en bilist, som körde för fort på Storgatan. - Får jag se på körkortet? - Men jag kan förklara... började mannen. - Inga dumheter! - Men, men... Kan jag inte få förklara? - Sa jag inte att du skulle hålla klaffen! Nu följer du med till stationen! Några timmar senare tittade polismannen in i cellen.

- Det är tur för dig att chefen är på sin dotters bröllop. an är nog på gott humör, när han kommer tillbaka, sa polisen. - Säg inte det, sa mannen. Det är jag som är brudgummen. Kajsa, som har skrivit om sin idol, bygger flera meningar fel. På ett par ställen skriver hon meningar efter varandra utan att sätta ut punkt. På några andra ställen bryter hon sönder en mening och sätter ut punkt mitt i den. Skriv av och rätta Kajsas uppsats, så att meningsbyggnaden blir riktig och innehållet lättare att förstå. Min idol 22-åriga Carolina Kluft är trots sin unga ålder redan en av vår tids allra främsta friidrottare hon är den största talangen inom svensk friidrott. Som funnits på väldigt länge. on är otroligt mångsidig och har egentligen ingen riktigt svag gren som sjukampare. Även om kula är en något svagare gren. An de övriga. uvudsats och bisats Man skiljer på två slags satser: huvudsats och bisats. En huvudsats () kan stå för sig själv och ensam bilda en mening: Karo skäller. En bisats (B) kan inte stå för sig själv och bilda en mening:... när Janne retar honom. Bisatsen måste därför kopplas till en huvudsats: Karo skäller, när Janne retar honom. INTE-REGELN Inte-regeln, eller BIFF-regeln kan hjälpa dig att skilja på huvudsatser och bisatser. I en huvudsats står ordet inte efter predikatet. I en bisats står det före predikatet. BIFF betyder: i Bisats kommer Inte Före Första verbet. Karo skäller (inte), när Janne (inte) retar honom. p p B KON?UNKTIONER Konjunktioner är bindeord som binder samman huvudsatser eller satsdelar. Och, men, för, eller är de vanligaste konjunktionerna. Se också s. 172. Eva nickar bollen mot mål, och målvakten tar den. Åsa nickar bollen, men målvakten boxar bort den

'SS^isVi SKIi:''V'^'i^^::": ;g i»-%,. (.n"'w, ;K.i~;:-f;u', '. l> ', ^-..yt';^??! :r.i'i.'i'''; i'*1f'ia &?''?.'.! ;.-''::l'vll ä^'^:^i's*b>'e'sw.r S;%Bii5iS%^Ä SUBJUNKTIONER Subjunktioner inleder bisatser. Den vanligaste är att. Andra vanliga subjunktioner är när, innan, därför att, fastän, så att, för att. Se också s. 172. Domaren tyckte, att Eva tog bollen med handen. Peter nickade bollen i mål, när målvakten föll. B B Därför att målvakten står till vänster. B nickar Olle till höger. B W-s.«^fta;': M.^-is^. sa".. TALA. SKRIVA l. Vilka av satserna är huvudsatser och vilka är bisatser i följande meningar? Pröva med inte. a) Vi hinner nog fram till stationen, innan deras tåg går. b) Vi sprang allt vad vi orkade, men vi hann i alla fall inte vinka av våra vän - ner. c) När vi kom fram till stationen, gick taget. d) Bensinen tog slut mitt i skogen, och reservtanken var tom. e) Fastän bilen hade nya däck, fick den punktering. f) an körde en helt ny bil, men mo - torn krånglade hela tiden. 2. Vilka är de sex bindeorden i meningarna ovan? a) Vilka är konjunktioner? b) Vilka är subjunktioner? V^feifM.^ \f^fxr-^f-,!-

slags meningar t är får du ett antal ord som du ska använda för att bilda olika slags meningar: l Jonas noterna lärt sig har l Gör en fråga: 2 Gör ett påstående: 3 Gör ett utrop: uvudsats och bisats En huvudsats kan ensam bilda en mening: Exempel: ästen gnäggade. En bisats kan inte ensam bilda en mening: Exempel: (ästen gnäggade) när jag klappade den. Testa med ordet inte: I en huvudsats står ordet inte efter predikatet. I en bisats står ordet inte före predikatet: ästen gnäggade (inte), när jag (inte) klappade den. <^_ huvudsats bisats

2 Vilka av satserna är huvudsatser () och vilka är bisatser (B) i de här meningarna? Skriv eller B i ringen efter varje sats. i l Björnen åt blåbär; J när jägaren dök upp 2 Jag vill ha en kompis ) och hon ska vara intresserad datorer. ;. av 3 Medan vi höll på med mopeden ( ) blev det allt kallare (~'}, och snart var våra händer blåfrusna ^ 4 Båten saknas fortfarande (^ ). Vi får underrätta räddningstjänsten Q, så att de börjar söka efter den Q. 5 Jaglästeenbok(^)somvarjättebra(~). 6 Den handlar om en kille ( ) som tvingas sluta skolan och åker hem till New York 7 Medan han är där ^) träffar han sin syster ( ), och de gör saker tillsammans'/ 8 Det kanske inte låter så (^ ), men det är en väldigt rolig bok ( [Konjunktioner binder samman huvudsatser. De vanligaste är och, men, för, eller. Subjunktioner inleder bisatser. De vanligaste är att, när, innan, därför att, fastän, så att, för att. 3 Stryk under konjunktioner och subjunktioner i meningarna i uppgift 2.

Ringa in konjunktioner och subjunktioner i de här meningarna. Ange på linjen vad du ringat in. Se exemplet. Exempel: Vi spelade schack, inedariovädret drog förbi. _sydjynktion l Pelle syr och Britta spelar dragspel. 2 Vänja lagade cykeln, när hon kom hem. 3 Eftersom det regnade, fick vi lov från idrottsdagen. 4 an fick inte upp locket, därför att det rostat fast.- Bind samman meningarna med konjunktioner eller subjunktioner. Se exemplet. Exempel: Jag kan spela schack. Jag är inte särskilt duktig. Jag kan spela schack men jag är inte särskilt duktig. l Du får min nya cd. Jag får ditt gamla dataspel. 2 Sven städade vardagsrummet. Johanna lagade mopeden. 3 Vi gjorde upp en brasa i öppna spisen. Sommarstugan var alldeles iskall. l

a) Foga samman satserna till vänster med satserna till höger genom att sätta rätt siffror i rutorna. b) Skriv ett för huvudsats och ett B för bisats i ringen efter varje sats. c) Stryk under konjunktioner och subjunktioner. l elen skadade sig ( 2 Guiden pratade oavbrutet i ) 3. Motorn stannade i 4 Fastän han var sj uk ( J gick han på festen. men det var ett flygplan. Q när hon föll i backen, f [ ] därför att bensinen var slut. 5. Föremålet liknade ett flygande tefat ( ) Q och turisterna blev allt tröttare ^alj bland följande konjunktioner och subjunktioner och sätt in dem i meningarna nedan. Tänk på att du ska få vettiga meningar! och men eller för då när medan innan eftersom om fastän ifall l Ska du jag spela Pia? 2 Otto ringde hem, - hans pappa väntade. 3 - - enrik kommer, ska vi gå på bio. 4 Vill du ha kaffe_te? 5 Vi gick hem tidigt, 6 Du kan få en glass, 7 Lotta grät, - vi var trötta. du vill. hon hade ont. 8 Flickorna slutade viska, läraren kom.