FORSKNINGSBOKSLUT 2015 Satsningar för starka forskningsmiljöer 1
Nu tar vi nästa steg Fem år har gått sedan de första läkarstudenterna kom till Sunderby sjukhus via Umeå universitet. Lika många årskullar har hunnit ta sin läkarexamen och flera av dem arbetar idag inom Norrbottens läns landsting. Uppbyggnaden av den regionaliserade läkarutbildningen har på allvar startat utvecklingen av starka forskningsmiljöer inom vår verksamhet. Parallellt med satsningen på forskning inom medicin organiserades en forskarskola i hälsovetenskap i samverkan med Luleå tekniska universitet. Antalet medarbetare med forskarutbildning har fördubblats under perioden och många vill fortsätta att forska efter avslutad examen. Vår ambition är att det ska vara möjligt att kombinera forskning med kliniskt arbete. Detta har stärkt vår position som en intressant arbetsplats. Nu tar vi nästa steg och bygger vidare på det som växt fram. Norrbottens läns landsting ska fortsätta bedriva högkvalitativ forskning och behöver säkerställa att det kontinuerligt fylls på med disputerade medarbetare i vår organisation. För att det ska vara möjligt behövs kliniska lektorer och handledare med forskningskompetens. Det är därför viktigt att stärka forskningsmiljöer där forskare i olika stadier i sina karriärer samverkar, vilket främjar och bygger återväxt av forskningskompetens. Vår verksamhet behöver även utveckla naturliga testplatser för utveckling av nya läkemedel och behandlingsmetoder där patienter, forskare och företag kan mötas. Vi vill att Norrbottens invånare ska få bästa möjliga hälso- och sjukvård. Det förutsätter högkvalitativ forskning, som i sin tur kräver ett innovativt förhållningssätt. Det vill vi stimulera. Karin Jones, forskningschef. 2 3
Den starka utvecklingen fortsätter Det övergripande målet för Norrbottens läns landsting är att erbjuda en evidensbaserad hälso- och sjukvård till länets befolkning. Evidensbaserad vård innebär att använda bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap i kliniska beslut. Det kan vara svårt att vid sidan av patientarbetet hålla sig à jour med den ständigt växande vetenskapliga litteraturen, och att värdera resultatens tillförlitlighet och tillämpbarhet. Det är därför viktigt att det finns en infrastruktur som värderar och förmedlar den mest aktuella evidensbaserade kunskapen ut i verksamheterna. Forskningen inom Norrbottens läns landsting har utvecklats starkt de senaste åren. Nu behövs nya prioriteringar och riktade satsningar för att fortsätta bygga starka forskningsmiljöer. Forskning är ett lagarbete och starka miljöer kännetecknas av att forskare i olika faser av karriären arbetar tillsammans. Erfarna forskare som delar med sig av sin kunskap och erfarenhet, och handleder kollegor att bli etablerade forskare leder till fortsatt utveckling. För att stödja denna utveckling krävs att Infrastruktur som stödjer klinisk forskning Vid Forsknings- och innovationsenheten finns medarbetare med forskningskompetens inom olika ämnesområden, som ger metodstöd, handleder vetenskapliga arbeten, bland annat magister- och masteruppsatser, ST-läkarprojekt, samt forskarstuderande. Enheten erbjuder dessutom råd gällande studieupplägg, forskningsansökningar och statistiska beräkningar/bearbetningar. Regelbundna utbildningsdagar och journal clubs anordnas och fungerar som mötesplatser för intresserade medarbetare. Vid Sunderby sjukhus finns sedan 2012 ett kliniskt forskningscentrum som är en serviceenhet för forskare och prövare. Vid enheten finns personal utbildad i Good Clinical Practice, GCP. För medarbetare inom NLL finns möjlighet att ansöka om finansiering för att; genomföra forskarutbildning, eller akademiskt meritera sig vidare efter avslutad examen. Alla anslag söks via det elektroniska ansökningssystemet Research Web. forskningsuppdraget är tydligt för ledning och verksamhet det finns infrastruktur som stödjer forskning och kunskapsutveckling på alla nivåer vetenskaplig skolning och forskarkompetens finns i alla verksamheter forskning av hög kvalitet bedrivs nära patienter och utgår från hälso- och sjukvårdens behov en god akademisk miljö erbjuds som säkrar utbildningsnivån och stödjer medarbetare i sin professionella utveckling forskningen bygger på samverkan internt, med övriga norrlandsting, Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Kommunförbundets FoU och andra nationella och internationella organisationer. Det här forskningsbokslutet, presenterar i korta drag forskningsverksamheten inom Norrbottens läns landsting under 2015, inklusive arbetet med förbättringar, innovationer och e-hälsa. 4 5
Hjälp med finansiering Möjligheterna att få interna anslag för sin forskning, parallellt med det kliniska arbetet, är goda inom Norrbottens läns landsting. Årligen fördelar NLL forskningsmedel för omkostnader i projekt, forskningstid och andra kostnader i samband med skrivande, presentation och publicering av resultat. All personal som bedriver forskning kan söka medlen. Under 2015 beviljades 30 medarbetare forskningstid, 15 män och 15 kvinnor. Av dessa var 23 läkare. Beviljad forskningstid per profession Arbetsterapeut, 2 Fysioterapeut, 2 Sjuksköterska, 2 Tandläkare, 1 Läkare, 23 Beviljad forskningstid per forskningsområde Primävård, 3 Rehabilitering, 5 Barn, 2 Bild och funktion, 1 Odontologi, 1 Onkologi, 1 Psykiatri, 1 Ögon, 1 Medicin/infektion/ hematologi, 9 Kirurgi/anestesi/ ortopedi, 6 Urval av forskning under 2015 Forskning inom Norrbottens läns landsting har en lång tradition av att bygga upp och genomföra undersökningar i befolkningen genom insamling av biobanksprover med hög kvalitet, uppföljning under lång tid och högt deltagande. De register som byggts upp är unika tillgångar och gör det möjligt att studera hur bland annat arv, livsstil och miljö påverkar folksjukdomar, och hur de utvecklas över tid. MONICA- och OLIN-studierna startade på 80-talet och har under åren samlat in ovärderlig information inom hjärt- kärlsjukdom respektive obstruktiva lungsjukdomar och allergi. Dessa forskningsmiljöer är ännu idag tongivande för den forskning som bedrivs inom Norrbottens läns landsting. En forskningsmiljö under stark utveckling är NICEstudien, ett unikt samarbetsprojekt mellan Sunderby sjukhus, Umeå universitet, Göteborgs universitet och Chalmers. Studiens syfte är att undersöka hur spädbarnets immunsystem utvecklas normalt, vilka omgivningsfaktorer (till exempel kost och familjemiljö) som styr utvecklingen, och vad som går fel när man utvecklar allergi eller en autoimmun sjukdom som typ 1-diabetes. Andra miljöer under utveckling är forskning på äldres hälsa, psykiatri och smittskydd. Prisade professorer Två av Norrbottens läns landstings främsta forskare har under året tilldelats priser för sina insatser. Eva Rönmark, professor i arbets- och miljömedicin fick ta emot Margareta och Eric Modigs pris, instiftat av Kungliga Skytteanska samfundet. Prisutdelningen skedde i samband med Umeå universitets årshögtidsdag och 50-års jubileum och är ett stort erkännande av den forskning som OLIN, Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten, bedriver inom sjukdomarna astma, allergi och KOL. Forskargruppen firade dessutom 30-års jubileum, under 2015, med en stor och internationellt uppmärksammad konferens. Både Eva Rönmark och Mats Eliasson, professor i medicin och forskningsledare för MONICA-studierna, tilldelades Norrlandstingens regionförbund nyinstiftade Norrlandspriset. Priset går till forskare som varit särskilt framstående i regionen. Att det går till två medarbetare vid Norrbottens läns landsting, är mycket hedrande och visar på god kvalitet i forskningen. Tillsammans med Umeå universitet utlyser Norrbottens läns landsting medel inom ramen för Avtalet om läkarutbildning och forskning i hälso- och sjukvården (ALF) med syfte att bilda starka forskningsmiljöer vid Sunderby sjukhus. Satsningen ska prioritera konkurrenskraftig klinisk forskning av hög kvalitet som bedöms ha bäst förutsättning att utvecklas. Sökbara interna forskningsmedel för NLL anställda medarbetare Sökbara interna forskningsmedel 2015 (tkr) NLL FoU-medel 3 000 Utlysning 1 gång per år Forskningstid läkare 3 230 Utlysning 1 gång per år Forskningstid övriga 2 800 Utlysning 1 gång per år yrkeskategorier Forskar AT/ST 2 025 Utannonseras 1-2 ggr/ år. Totalt sökbara interna 11 055 medel 4 430/100 000 invånare Erhållna externa forskningsmedel Erhållna externa forskningsmedel 2015 (tkr) Externa medel* 4 200 ALF- medel 630 Regionala medel 275 VisareNorr Externa medel 2 178 EU Vinnova Totalt erhållna 5 105 2 044/100 000 invånare** externa medel *Medel från följande finansiärer räknas: Barncancerfonden, Cancerfonden, EU, Formas, Forte, Hjärtlungfonden, K&A Wallenbergs stiftelse, Klinisk behandlingsforskning, NIH, RJF, SSF, VR ** Nationellt jämförelsetal Enhets- och verksamhetschefer är allmänt positiva till att medarbetare bedriver forskning, vilket är en förutsättning för att forskningen ska vara en naturlig del i all verksamhet. 6 7
Han hittade gnistan i forskningen Vad är det som gör att vissa, mycket gamla människor, har en stark lust till livet och framtiden när andra inte har det, trots samma förutsättningar? Johan Niklasson, överläkare inom geriatrik och internmedicin vid Sunderby Sjukhus, bestämde sig för att forska på ämnet livsgnista parallellt med sitt dagliga arbete på kliniken. En dag när Johan som vanligt gick ronden mötte han en äldre kvinnlig patient som sa: Doktorn, jag har inget kvar att leva för. Hon var inte deprimerad utan konstaterade bara helt kort att hennes livsresa nu var slut. Lite senare på samma rond mötte han en annan kvinna med liknande bakgrund, mediciner och sjukdomar, men hon sa istället glatt: Doktorn, du måste skriva ut mig genast, jag vill hem för jag har så himla mycket att göra. Det väckte nyfikenheten hos mig, vad var det för skillnad på de två? Båda hade i stort sett samma förutsättningar, men bara en person hade stark livsgnista, säger Johan Niklasson. Hur allt började Karriären startade 1997 när Johan började som AT-läkare i Kiruna. Tre år senare blev Sunderby sjukhus den nya arbetsplatsen där han blev färdig specialist 2003. Idag är det huvudsakliga arbetet inom geriatrik och stroke. Men hur startade intresset för forskning? Först ville jag lära mig läkaryrket, få erfarenhet och se åt vilket håll jag ville karriären skulle ta, men forskning har alltid funnits med som en tanke. först ville jag lära mig läkaryrket" Flera personer hade försök väcka intresset för forskning hos Johan. Men det var först på hösten 2010 som allt tog fart, då Mats Eliasson, professor och starkt engagerad i forskning, rekommenderade Johan att gå en grundläggande forskningskurs på deltid utspridd över 1,5 år. En kurs lät bra, tänkte jag, att först prova på och sen bestämma om jag vill fortsätta. Jag förstod att en hel del av min fritid skulle behöva satsas, så jag ville vara säker på mitt karriärval, förklarar Johan. Val av forskningsämne Parallellt med kursen skulle det göras en liten forskningsstudie och en handledare behövdes. Då mindes jag professor Yngve Gustavsson från läkarutbildningen, känd geriatriker som bland annat varit med i tv-serien Sveriges bästa äldreboende, och kontaktade honom. Yngve föreslog att vi skulle forska på de allra äldsta med inriktning mot ett ämne som på engelska kallas morale. Jag hade minst sagt tur eftersom det på svenska kan översättas till livsgnista, vilket jag funderat mycket på i mitt arbete som läkare. Jag hade minst sagt tur" Livsgnista handlar om framtidstro. Om man ser optimistisk eller pessimistisk på sin egen framtid. Men går det att mäta och kan det påverka en äldre människas liv? För att testa livsgnista använde vi en svensk översättning av en amerikansk skala med 17 frågor som har svaren ja eller nej, berättar Johan. Forskningen startade i september 2010 vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, vid Umeå universitet. Avhandlingen är en del av en större studie på personer som är 85 år eller äldre och bosatta i Umeå, fem kommuner i Västerbottens inland samt Vasa och Korsholm i finska Österbotten. äldre människor med stark livsgnista lever längre" Johan Niklasson disputerade den 4 december 2015 med avhandlingen Livsgnista hos mycket gamla människor med fokus på stroke, depression och överlevnad, engelsk titel Morale in very old people with focus on stroke, depression and survival. 8 9
Studier som andas framgång Varje termin hör de av sig, läkarstudenter från hela landet. De söker projekt och handledning för vetenskapliga arbeten kring luftvägssjukdomar och allergier. Intresset är större än någonsin, säger Eva Rönmark, chef över OLIN-studierna som pågått i mer än 30 år och omfattar 60 000 undersökta personer. OLIN står för Obstruktiv Lungsjukdom I Norrbotten och har fyra forskningslinjer: Astma och allergi bland vuxna, bland barn, Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och Hälsoekonomi som handlar om vad sjukdomarna kostar individen och samhället. Sjuksköterskan som blev professor Året var 1993, Eva jobbade som akutsjuksköterska samt vårdlärare och trivdes bra med det. Men hur kom hon in i OLIN-studierna? Det var en slump, jag blev värvad till jobbet som forskningssköterska och blev snabbt intresserad. Arbetet handlade mycket om statistik och att räkna vilket jag tycker är kul. Dessutom var vi ett fantastiskt bra gäng, den här typen av forskning är ett lagarbete och det passar mig. Bo Lundbäck som då blivit chef för studierna var mycket entusiasmerande för personalen och uppmuntrade alla till att gå en forskarutbildning och utvecklas, något som Eva nappade på. Jag disputerade 1999 med OLIN-avhandling nr 2, Bosse hade nr 1. Sedan fick jag en postdoktjänst från Hjärt-lungfonden i två år och var då anknuten till Karolinska institutet. Efter det blev jag värvad till yrkesmiljömedicin vid Umeå universitet där jag blev docent och sedan adjungerad professor. Och efter att Bosse flyttat söderut blev jag 2005, chef för OLIN-studierna. För sina insatser mottog Eva två priser under 2015. Det ena var Modigs pris från kungliga skytteanska föreningen som varje år går till en forskare på Umeå universitet. Det är en stor ära så klart eftersom det finns så många duktiga forskare i Umeå, båda priserna är ett erkännande av mina insatser och väldigt roligt att ha fått dem, säger Eva. Det andra priset var Norrlandspriset 2015 från landstingen i norra sjukvårdsregionen. Bra förutsättningar Forskning behövs för kontinuerlig utveckling av vården. I Norrbotten är förutsättningarna bra, här kan många forskningsfrågor besvaras. OLIN-studierna är ett bra exempel. Norrbottningarna har varit fantastiska på att svara i undersökningarna, under lång tid har vi kunnat studera vilka som blir sjuka, i vilken ålder och varför, berättar Eva. Idag finns data över 60 000 personer och svarsfrekvensen har varit hög, i en studie av skolbarn svarade 97 procent av föräldrarna vilket är exceptionellt högt. Vi har ett stort förtroende hos allmänheten och jag vill tacka alla Norrbottningar som ställt upp under alla år, säger Eva. Flera yrkesgrupper Bland de som jobbar med studierna är många yrkesgrupper representerade, läkare, sjuksköterskor, beteendevetare, statistiker, ekonomer och sjukgymnaster. Med tanke på rekrytering är det bra att möjligheten med forskning finns och att personal som redan finns här kan stanna kvar och forska, menar Eva. För mig är det viktigt att de unga medarbetare jag har kan fortsätta med OLIN-studierna och så småningom ta över min roll. 10 11
En vetenskaplig skola för alla Norrbottens läns landsting vill stimulera klinisk forskning och att den blir en naturlig del i det dagliga arbetet. Via nya karriärvägar där forskare fortsätter sitt kliniska arbete sprids vetenskapliga värderingar och synsätt i verksamheten. Många forskande läkare går snart i pension, både akademiska lektorer och kliniskt verksamma. För att säkra kompetensförsörjningen behöver landstinget rekrytera forskarstuderande tidigt i karriären. För att möta detta behov ges läkare under allmäntjänstgöringen (AT) och specialistutbildningen (ST), möjlighet att söka tid för att genomföra forskningsprojekt. Likaså erbjuds även sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter samma möjligheter att forska. Sju medarbetare har disputerat under 2015 och därmed finns i verksamheten totalt 70 anställda som är disputerade. Under 2015 publicerade forskare vid NLL 60 vetenskapliga arbeten. Majoriteten av våra forskarstuderande är antagna vid Luleå tekniska universitet och Umeå universitet, där även de flesta av våra forskande medarbetare har sin akademiska tillhörighet. Akademisk kompetens 2015 hos anställda medarbetare i NLL Akademisk kompetens Antal Antal per/100 000 invånare* Disputationer 7 Disputationer 14,5 5,8 de senaste 3 åren** Forskarutbildade 70 28 medarbetare (män/kvinnor) (39/31) Forskarstuderande 24 9,6 (män/kvinnor) (9/15) Docenter/professorer 13 5,2 (män/kvinnor) (7/6) Vetenskaplig produktion 2015 Vetenskaplig produktion Antal Antal per/100 000 invånare* Antal publikationer 60 Antal publikationer 171 67 de 3 senaste åren * Nationellt jämförelsetal beräknas per 100 000 invånare. Antal invånare i Norrbotten 2015 = 249 733. Siffran hämtad från SCB. **Licentiatexamen = 0,5 Forum för fler kliniska studier Patientnära klinisk forskning är en självklar del i modern hälso- och sjukvård. För att öka patienters möjlighet att delta i kliniska studier där de senaste medicinerna eller behandlingssätten testas har regionens fyra kliniska forskningscentra, vid sjukhusen i Sunderbyn, Umeå, Östersund och Sundsvall inlett ett samarbete som går under namnet Forum Norr. Målet är att öka antalet kliniska studier i norra Sverige. Forumet ska bland annat ta fram effektivare processer för genomförandet av studier, öka tillgängligheten för studiepatienter från hela Norrland samt utgöra en ingång för företag och akademi. Forum Norr samordnas av Clinical Trial Unit i Umeå. Verksamheten leds av regionens FoUU-råd och universitet. Samarbete är etablerat med Registercentrum Norr, Biobanken Norr och Regionalt Cancercentrum Norr. Samordning av biobankning En betydande del av forskning baseras på prover från människor. Det kan vara prover som tagits för vård och undersökning eller på uppdrag av ett särskilt forskningsprojekt. Norrbottens läns landsting har som uppgift att CTUVLL Resursägare RJH LVN NLL KFCJLL VLL FoUU-råd CTU Koordinator MiUn, LTU, UmU KFCLVN KFCNLL KFCVLL Registercentrum Norr, Regionala biobanker samordna alla biobanker i länet, att ge information om biobankslagen och hur biobanksmaterial ska hanteras, till sjukvårdspersonal, forskare och allmänhet. Regionalt biobankscentrum i Umeå samordnar norra regionens biobanker. 12 13
Belönade förbättringar Det pågår ett systematiskt förbättringsarbete i alla verksamheter inom Norrbottens läns landsting. Chefernas roll är att skapa bra möjligheter för ständiga förbättringar i vardagen, och på ett systematiskt sätt dra nytta av och använda lärdomar från olika resultat och erfarenheter. Det kräver engagemang, insikt, kunskap och inte minst, förmåga att gå från ord till handling. För att sprida kraft och inspiration till utveckling av verksamheten utdelas årligen utmärkelserna, Bästa förbättrings- och utvecklingsarbete i vården samt Stipendium till minne av Elisabeth Holmgren. Bästa förbättrings- och utvecklingsarbete i vården Stipendiet på 100 000 kr går till de som gjort mätbara och varaktiga förbättringar för patienter, att erfarenheterna sprids samt att patienterna ska ha medverkat i arbetet. Stipendiet 2015 gick till Länskompetenscentrum för rehabilitering för ett målinriktat utvecklingsarbete enligt CARF som står för Commission on Ackreditation for Rehabilitation Facilities och är en organisation som ackrediterar verksamheter inom rehabiliteringsområdet. Stipendium till minne av Elisabeth Holmgren Som landstingsdirektör arbetade Elisabeth Holmgren för att bygga broar mellan akademi och landstingets verksamheter inom områdena förbättringskunskap, utbildning och forskning. Syftet med stipendiet är att stimulera till kunskapsutveckling i samverkan mellan Norrbottens läns landsting och Luleå tekniska universitet. Stipendiet tilldelades 2015 till Doktorandarbetet: Hinder och möjligheter som inverkar på samordnad vårdplanering. En plats för idéer Projektet Innovationssluss Norr avslutades 2014 och resultatet är implementerat i ordinarie verksamhet. Det drevs gemensamt med Västerbottens läns landsting, Region Västerbotten och ALMI nord för att stimulera innovationsarbete inom hälso- och sjukvård. Syftet var att öka antalet samverkansmiljöer som stimulerar till utveckling och kommersialisering av innovationer och att hitta ingångar till vårdsystemet för företag som utvecklar produkter, tjänster och system inom vårdbranschen. Projektet har även startat arbetet med att skapa test- och demonstrationsmiljöer inom vården för forskning, utveckling och innovation. Innovationssluss Norr identifierade behovet av en plats där idéer kan samlas in, bedömas och utveclkas. Det resulterade i www.ideplats.se som vänder sig till de som har behov, problem, förslag eller lösning på något inom vård, hälsa och omsorg. Allt på Idéplatsen kan ses av dem som loggar in i systemet och som kan söka, gilla och kommentera idéer. Norrbottens läns landstings innovationsverksamhet erbjuder hjälp med nyhetsgranskning, idéprövning, marknadsprövning, test eller projektupplägg, och kan även förmedla kontakt med interna och externa samarbets-partners och ansöka om olika ekonomiska medel. Resultat från ide platsen 2015 Inkomna idéer - varav gått vidare till ABI 2 Företagsutveckling, verifiering - varav gått vidare till Ltu business 2 1 licensiering, - varav gått vidare till folkhälsan 1 Tas vidare av den egna organisationen - varav gått vidare till företag 3 Utvecklas vidare hos företag - varav gått vidare till ledning 1 Kiruna sjukhus rotunda, Kalix sjh entré - att arbeta vidare med 25 14 produkter, 7 arbets sätt, 3 test för CE-märk ning, 1 kampanj - avslutade 26 Finns redan på marknad, förts vidare till rätt instans, arkiverade Totalt: 60 14 15
E-health Innovation Centre (EIC) Testbäddsprojektet, Vinnova 2013-2015 Projektet har arbetat med att utveckla en fungerande testverksamhet kring personcentrerad vård. Utifrån verkliga behov och intressen hos både patient och vårdgivare skapades kreativa mötesplatser. Där utvecklades och testades arbetsmetoder, processer, produkter och tjänster i samarbete mellan vård- och omsorgsgivare och näringslivsaktörer. Projektet finansierades delvis av Vinnova genom programmet Innovationsslussar och testbäddar. RemoAge, Norra Periferin och Arctic Program (NPA) 2015-2018 Utvecklingsavdelningen var ägare av projektet som delvis finansierades av NPA. Arbetet handlade om att ta fram hjälpmedel och verktyg som ska underlätta för personer med demens att bo kvar hemma. Dessutom ge stöd till anhöriga och utveckla samverkansformer mellan aktörer för att tidigt sätta in relevanta insatser. Projektet har genomförts i nära samarbete med Kommunförbundet och deras parallella projekt inom e-hälsa. Utvecklingsöar 2015-2016 Ett VINNOVA-projekt i samverkan mellan NLL, VLL, LTU och KI. Projektet involverar chefer, utvecklingsresurser och forskare som vidareutvecklar och testar modeller, arbetssätt och instrument som kan bidra till förändringsledning och ökade förutsättningar för ett innovativt förbättrings- och utvecklingsarbete i komplexa hälsooch sjukvårdorganisationer Framtida forskning i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården måste fortlöpande utvecklas och förbättras för att ge patienter bästa tillgängliga och evidensbaserade vård. Den ökade digitaliseringen inom hälso- och sjukvården ses ibland som ett hot mot patienters integritet och självbestämmande. Men med bättre utvecklade IT-systemen omgärdat med robusta etiska regelverk är digitaliseringen istället en stor möjliggörare till bättre kvalitet i vården. Samordnade och bättre IT-system skulle medföra förenklade processer för insamling av data från elektroniska patientjournaler, webbaserade nationella kvalitetsregister och andra hälsodataregister, liksom populationsbaserade register och biobanker. Sådana system skulle främja användandet av redan befintligt insamlad data och är en stor tillgång att nyttja i verksamheternas förbättringsarbete, att använda och öka antalet forskningsstudier och för att överbrygga den traditionella klyftan mellan forskning och sjukvård. Digital vård Sedan 2007 driver Norrbottens läns landsting, strategiskt arbete inom e-hälsa med inriktning på internationellt policyarbete och att bygga upp strategiska allianser och nätverk. Inom den satsningen skapades e-health Innovation Centre, EIC, tillsammans med Luleå tekniska universitet. Det har bidragit till utveckling av landstingets kompetens att delta i, och driva stora nationella och internationella utvecklingsprojekt inom området. EIC har utvecklats och förtydligat sin roll som samordnare mellan universitet och sjukvård vid stora ansökningar av extern finansiering till utvecklings- och implementeringsprojekt inom e-hälsa. 16 17
18