Friska ben, leder & muskler



Relevanta dokument
Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?

PATIENTINFORMATION. Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab)

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab).

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter , Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Till dig som har höftledsartros

För allas rätt till rörelse

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett

Glucosamine ratiopharm

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Till dig som har knäledsartros

TILL DIG SOM SKA BEHANDLAS MED TRIDEPOS

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

En ny behandlingsform inom RA

7 Yttrande över motion - Screening för benskörhet hos äldre

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

Välkommen som medlem!

Om psoriasis och din behandling med Otezla

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

Björn Beermann SPF Idun. Osteoporos,(benskörhet) en försummad folksjukdom

Information om. Hulio. (adalimumab) För dig med reumatiska sjukdomar

Spinomed. Spinomed active men Spinomed active. Information för användare

Goda vanor för att förebygga fallskador

Förslag till Intressepolitiskt program

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk.

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

STARKA BEN HELA LIVET. Skydda ditt framtida skelett Bygg din benbank som barn och tonåring.

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

Starka. Nr Intervju med Janusz Gross: Har du blivit kortare? Det kan vara osteoporos!

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR

Tag hand om hundens leder

Bli medlem du också!

Forsknings plan (version IV )

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet. Bristguiden.se

Osteoporos. Reumatikerförbundet. - benskörhet. av Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin. utgiven av

Varför ska jag träna som senior

Världens vanligaste ledsjukdom

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter

Motion: Screening av benskörhet Handlingar i ärendet:

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem

OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Att leva med MS multipel skleros

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Motion 2001:23 av Marie-Louise Sellin (s) Per-Erik Kull (s) och Janet Mackegård (s) om Osteoporos (benskörhet)

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

Psoriasis. En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt

MabThera (rituximab) patientinformation

Psoriasis och samsjuklighet

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)

Apotekets råd om. Huvudvärk

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Diclofenac T ratiopharm

XELJANZ. Den här broschyren är avsedd för dig som har ordinerats XELJANZ. Du hittar mer information i bipacksedeln som medföljer läkemedlet.

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Att leva med Ataxier

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

XELJANZ. Den här broschyren är avsedd för dig som har ordinerats XELJANZ. Du hittar mer information i bipacksedeln som medföljer läkemedlet.

XELJANZ. Den här broschyren är avsedd för dig som har ordinerats XELJANZ. Du hittar mer information i bipacksedeln som medföljer läkemedlet.

Osteoporos. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Osteoporos 1

sidor VINN EN BOK Margareta Kullingsjö om den tysta sjukdomen JAG VAR BENSKÖR UTAN ATT VETA OM DET TRÄNA RÄTT för ditt skelett

Motionssvar - Screening för benskörhet hos äldre

Motionssvar - Screening för benskörhet hos äldre

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Nacksmärta efter olycka

2

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Respondenter med diagnos AS

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Fem steg mot arbete. Arbetsförutsättningar. Socialförsäkringarna. Sociala förutsättningar. Medicinsk rehabilitering. Hälso- och sjukvård

Ett rörligare liv PP-AOX-SWE-0043, Juli-2018

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

Transkript:

annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons Februari 2008 Friska ben, leder & muskler Sover kvinnorna i riksdagen? Alf Svensson debatterar för fler bentäthetsmätningar Läs mer på sid 11 MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I SVENSKA DAGBLADET FEBRUARI 2008 Anna Skipper om mat och träning vid reumatism och osteoporos Läs mer på sid 18 www.reumatikerlinjen.seträna med TV! Se hit alla reumatiker! Abbott Scandinavia AB har samlat det mesta DU behöver veta för att leva så bra som möjligt med just DIN reumatism! Vi är glada över att så många regelbundet besöker reumatikerlinjen.se och fortsätter utveckla hemsidan. Reumatikerlinjen är till för DIG DU kommer inte att ångra DIG! Skoinlägg lindrar vid benhinneproblem Johan Davidsson, HV71, berättar om hur han blev kvitt de värsta smärtorna Läs mer på sid 13 Välkommen det kostar inget men ger mycket Ung eller gammal, man eller kvinna spelar ingen roll. Här finns tips och ny kunskap för alla. NU är även DU välkommen. Det enda DU behöver är en dator. Resten är enkelt! På reumatikerlinjen möter DU människor som inspirerar och delar med sig. Klicka vidare och bli expert på DIN egen sjukdom! På reumatikerlinjen finns inspelade föredrag som DU kan se i datorn. Ledande specialister förmedlar kunskap på webb-teve. Speciellt för DIG med reumatism SWE/42/07Feb2008 Humira_ad_FriskaBen_REPRO.indd 1 08-02-08 08.59.28

annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons Rörelseorganens Årtionde 2000 2010 INFO: Tidningen Friska ben, leder & muskler är en titel från Mediaplanet. Tidningen ämnar belysa vanliga åkommor inom dessa områden samt vad som kan göras för att förebygga och lindra effekterna av dessa. Tidningens syfte är även att stimulera läsarna till en allmänt sundare livsstil. foto: malin stedt gustavsson Inga-Britt Lindström, ordföranden Föreningen Rörelseorganens Årtionde. Skador och sjukdomar i ben, leder och muskler påverkar hundratals miljoner människor runt om i världen och är den främsta orsaken till smärta och funktionsnedsättning. De svarar för hälften av alla kroniska tillstånd för människor över 50 år i den rika delen av världen. Effekterna på individer, samhällen och länders ekonomier är redan enorma och problemen förväntas öka än mer när de äldre i befolkningen världen över blir så många fler. Det är mot den här bakgrunden, och det faktum att det finns effektiva vägar att förebygga och behandla skador och sjukdomar i rörelseorganen, som vi ser den globala kampanjen Bone and Joint Decade Rörelseorganens Årtionde som stöds av WHO och startade år 2000. Det saknas inte utmaningar i Sverige. Vi, men allra mest de som har makt att förändra, måste alla bidra till att samhällets resurser används på ett effektivt sätt, för den enskilda människan och för skattebetalarna. Rätt förebyggande åtgärder, snabbt omhändertagande, aktiv modern medicinering, operation för dem som behöver samt inte minst rehabilitering kan i stor utsträckning minska funktionshinder och öka aktivitetsförmågan. Det går därmed att förhindra sjukskrivning och förtida pensionering. Inom området rörelseorganens sjukdomar och skador är problemet med sen diagnos tyvärr alltför vanligt. Exempelvis personer med den reumatiska ryggsjukdomen AS får ofta vänta åtta år eller mer på sin diagnos, trots att ny forskning visat att denna grupp har 70 procent ökad sjukfrånvaro jämfört med friska. Det innebär stort mänskligt och ekonomiskt slöseri. Bristen på rehabilitering är ett stort problem för människor med sjukdomar eller skador i rörelseorganen, trots stort politiskt intresse för frågan under senare år. Nu är det upp till bevis, kommer regeringen att infria sina löften om en rejäl satsning på rehabilitering och en effektiv organisation? Kommer pengarna att satsas rätt? De förebyggande insatserna måste bli en helt självklar del av sjukvården liksom i skolan, äldreomsorgen och samhällsplaneringen i stort. Det går att förebygga och minska konsekvenserna av sjukdomar i rörelseorganen med exempelvis mer skolgymnastik och fallprevention. Insatser inom området sjukdomar och skador i rörelseorganen måste bli en högt prioriterad uppgift för beslutsfattarna. Lidande och kostnader för individ och samhälle går inte helt att undvika, men vi ska inte acceptera det som faktiskt går att göra något åt. Inga-Britt Lindström Ordförande Föreningen Rörelseorganens Årtionde www.rorg.se INNEHÅLL Gamla sjukdomar med oklar bakgrund Reumatikernas telefonsupport Läkemedelsrevolution Allt fler får sköra ben Att leva med benskörhet Benskörhet en ny folksjukdom Fibromyalgiker blir egna experter Kunskap hjälper mot idrottsskador Skador som består och kostar på Årlig ryggkoll rekommenderas Studier visar fördel för naprapati Ökad status för kiropraktik Nyttig mat och bra vibrationer s.4 s.6 s.7 s.8 s.10 s.11 s.12 s.13 s.14 s.16 s.17 s.17 s.18 Mediaplanet är världsledande inom produktion och finansiering av ämnesspecifik information genom tidningar och webb-tv För mer information, kontakta Rickard Wilton på 08-545 953 00 Stockholm Oslo Köpenhamn Helsingfors London Zürich Madrid Amsterdam Berlin Milano Tallinn Dublin Bryssel New York Warszawa Malmö FRISKA BEN, LEDER & MUSKLER EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET Projektledare: Joanna Hansson, Mediaplanet, 08-545 953 00 Produktionsansvarig: Anna von der Groeben, Mediaplanet Layout: Frida Sthlm Repro: Ordbild 08-545 412 90 Tryck: V-Tab, Södertälje Text: Louise Ribbing om inget annat anges För information, kontakta: Johan Widstrand, Mediaplanet, 08-545 953 00 Distribueras med Svenska Dagbladet 2008. Synpunkter på våra tidningar: synpunkter@mediaplanet.se Riksföreningen Osteoporotiker ROP i samarbete med Servier Sverige AB ROP jobbar för Dig som har problem med skelettet. ROP är en rikstäckande organisation för personer med osteoporos benskörhet och för deras anhöriga och andra som har anknytning till eller arbetar med osteoporospatienter. Föreningen bygger på ideella krafter och är politiskt och ideologiskt obunden. ROP är den enda patientorganisation som satsar alla sina resurser på diagnosen osteoporos. ROPs syfte är att verka för att: Öka kunskapen om osteoporos Förbättra de bensköras livskvalitet Förebygga osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer Tillvarata de bensköras intressen i samhället Gå med Du också i ROP! Ett medlemskap kostar 200 kr per år och ger Dig tidningen OsteoporosNytt, som kommer ut fyra gånger per år, samtidigt som Du stöder föreningen. Läs också vår hemsida så får Du veta mera. www.osteoporos.org Ett ledande forskningsföretag inom osteoporos www.servier.com

SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND www.fibromyalgi.se FIBROMYALGI är en genetiskt betingad sjukdom i det centrala nervsystemet. Sjukdomen drabbar personer i alla åldrar, kvinnor, män och även barn. FÖRBUNDETS SYFTE: Att ge alla med sjukdomen full delaktighet och jämlikhet inom alla samhällsområden. Lider du av fi bromyalgi? Eller känner du någon som gör det? Vi har lokalföreningar över hela landet. Dessa föreningar fungerar som stöd-& kamratföreningar för människor som är drabbade av fibromyalgi. Information om alla lokala föreningar hittar du på vår hemsida. Eller ring till vårt kansli på 031-41 44 11, så slussar de dig vidare! ADRESS: TELEFON: E-POST: Sveriges Fibromyalgiförbund, SFF 031-41 44 11 sff@fibromyalgi.se Jordhyttegatan 11 414 73 Göteborg

4 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons Gamla sjukdomar med oklar bakgrund Den vanligaste reumatiska ledsjukdomen är artros, ledsvikt, som drabbar 10-15 procent av befolkningen. Runt en miljon människor i Sverige har en reumatisk sjukdom som på något sätt drabbar kroppens leder, rygg, senor, bindväv, muskler eller skelett. Somliga påverkas knappt alls, för andra förändrar sjukdomen hela livet. I arkeologiska utgrävningar har man funnit skelett med vad som verkar vara reumatiska ledförändringar. Trots att reumatiska sjukdomar funnits länge är orsaken till de flesta av dem oklara. Idag finns närmare hundra olika reumatiska sjukdomar. Reumatikerförbundet delar in dem i fem olika grupper: artriter, artros, AS (Bechterew), mjukdelsreumatism och reumatiska systemsjukdomar. Gemensamt för dem alla är att de på något sätt drabbar rörelseorganen och i vissa fall även kroppens inre organ. Artros Den vanligaste reumatiska ledsjukdomen är artros, ledsvikt, som drabbar 10-15 procent av befolkningen. Sjukdomen kan börja redan i 40-årsaldern och känns först i en led, som i fingrar, fötter, knä, höft, rygg eller käke. Smärta och stelhet drabbar den sjuka leden. För diagnos brukar det räcka med symtom och undersökning av lederna. Med sjukgymnastik och olika läkemedel kan smärta och inflammation dämpas och sjukdomen lindras. Elektrisk terapi och värme används också för smärtlindring, liksom lokala kortisoninjektioner vid grava besvär. Svår artros kan opereras, främst ersätts då den sjuka leden med en protes. Artros kan uppstå till följd av en idrottsskada, men vanlig motion är oftast bra för den som har artros liksom att vid behov gå ner i vikt. Artrit inflammation Runt en procent av befolkningen, företrädesvis kvinnor, får reumatoid artrit (RA), ledgångsreumatism. Viss ärftlighet i kombination med rökning ökar risken att få sjukdomen. Vid RA ger en inflammation smärta, stelhet, svullnad och värmeökning i leden. Fingrarna, handen och framfoten brukar drabbas först. Armbågar och knän är också vanliga ställen i början av sjukdomen som senare kan angripa större kroppsleder. Efter en tid kan lederna stelna och ändra form. Diagnos ställs utifrån patientens sjukdomsberättelse, undersökning av lederna och blodprov. Ju tidigare en behandling kan sättas in, desto bättre. Sjukgymnastik är vanligt, som bassängträning i varmt vatten med mål att behålla rörligheten i lederna. I huvudsak används två grupper av läkemedel, antingen antiinflammatoriska läkemedel eller sjukdomsmodifierande läkemedel. Biologiska läkemedel har visat sig effektiva mot RA och en del andra inflammatoriska ledsjukdomar som barnreumatism och psoriasisartrit. Bechterews sjukdom Bechterews sjukdom, kallas även ankyloserande spondylit och pelvospondylit. Den ingår i en grupp ryggsjukdomar, spondartiter, som främst attackerar leder samt sen- och muskelfästen, men även andra organ. Sjukdomen drabbar en halv procent av befolkningen, de flest är män. Symtom är smärta och stelhet i ryggen och i förlängningen kan sjukdomen leda till felställningar i ryggen. För att förhindra detta är det viktigt med en tidig diagnos och rätt behandling. Ibland används kirurgiska ingrepp för att byta ut en led eller stabilisera ryggraden. Systemsjukdomen SLE Till gruppen reumatiska systemsjukdomar hör systemisk lupus erythematosus, SLE. I Sverige har ungefär 4 000 personer SLE, varav nästan alla är kvinnor. Symtomen är en onormal trötthet, feber och minskad aptit. Sjukdomen går ofta i skov och mellan dessa kan patienten känna sig helt frisk. Över 90 procent av patienterna får artrit. Hår- och hudproblem samt solljusöverkänslighet är vanligt, liksom inflammation i lungsäcken. Det finns inget enkelt prov för att ställa diagnos, men misstanke om sjukdomen väcks om personen har symtom från många ställen i kroppen. Mot smärtan och ledvärken används antinflammatoriska läkemedel, ibland ges kortison och immunhämmande läkemedel. Mjukdelsreumatism Mjukdelsreumatism är lokala inflammationer i muskler och senor. Hit hör till exempel Dercums sjukdom, som ger upphov till smärtor i underhudsfettet. Upp till 50 000 personer i Sverige kan ha sjukdomen som misstänks vara ärftlig och främst drabbar kvinnor. Värme kan hjälpa mot smärtan, men den senaste behandlingen mot sjukdomen som många sätter sitt hopp till är fettsugning. Aj! kan vändas till Ja! Det ska inte göra ont att krama om den man älskar, eller att böja sig ned och plantera en vårlök. Och vill barnbarnet leka kurragömma, eller om en vän vill plocka kantareller i skogen, är det skönt att kunna säga ja istället för aj. Comfora innehåller glukosamin, samma ämne som finns naturligt i dina leder. Comfora lindrar smärta och stelhet vid lätt till måttlig knäartros. Du köper Comfora receptfritt på apoteket, fråga gärna personalen om hur Comfora verkar. Läs mer på www.comfora.nu Comfora (glukosaminsulfat) är en filmdragérad tablett innehållande motsvarande 595 mg glukosamin. Läkemedlet är icke utbytbart samt ingår i förmånssystemet. Comfora tillhör gruppen icke steroida antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel. Indikation: Symtomlindring vid lätt till måttlig knäartros. Dosering: 1 tablett 2 ggr dagligen, alternativt kan hela dosen tas vid ett tillfälle under dagen. Läkemedlet ska inte användas av personer med allergi (överkänslighet) mot skaldjur eller av gravida. Sortiment och gällande pris (2008-02-01): Plastburk 60 st tabletter, receptfri; 115 kr. Plastburk 180 st tabletter, receptbelagd; 325 kr. Referenser: www.fass.se. Produktresumé Comfora. Senaste översyn av produktresumé: 2007-11-28. Nordic Drugs AB Tel 040-36 66 00

Biologiskt läkemedel blev Kalles räddning Efter två års pendlande mellan olika mediciner som inte fungerade och massor med värktabletter för att dämpa smärtan fick Kalle prova ett biologiskt läkemedel mot svår ledgångsreumatism. Det blev hans räddning. Kalle var bara 21 år när han fick diagnosen reumatisk artrit. Då kändes det som om livet var över. Jag upplevde verkligen diagnosen som en dom. Att ingenting någonsin skulle funka igen. Jag blev sjukskriven, fick arbetsterapi och olika läkemedel. De hjälpte ett tag, sedan försvann effekten. Det enda som egentligen lindrade var värktabletter. I dag är han 30 år och arbetar som inredningsmontör. Det är ett fysiskt jobb och han är inte typen som sitter och rullar tummarna på jobbet. Han tror inte att någon kan gissa sig till att han har ledgångsreumatism. Det är en stor skillnad mot för några år sedan då han var tvungen att tejpa fast hammaren i handen för att kunna använda den. TNF-blockerare Men så kom en ny medicin på marknaden, ett biologiskt läkemedel. Det ändrade allt för Kalle. Det är världsklass. Nu kan jag både jobba och ha ett normalt liv. Cykla, träna på gym och spela innebandy om jag vill. Det hade aldrig gått tidigare. Den medicin han får har använts sedan 1998 och är en effektiv behandling mot inflammatoriska sjukdomar som ledgångsreumatism. Vid en inflammation i kroppen produceras massor av signalmolekyler, så kallade cytokiner. Det är särskilt två av dessa, TNF och IL-1, som framkallar ledinflammation. De biologiska läkemedlen kan söka upp och direkt binda dessa cytokiner och på det sättet blockera deras inflammationsstimulerande effekt. Det är därför medicinerna också kallas för TNF-hämmare eller TNFblockerare. Många som inte blir hjälpta av andra läkemedel mot reumatism har fått hjälp genom dessa biologiska läkemedel. Smärtan, stelheten, tröttheten allt av detta kan minska drastiskt eller försvinna helt. Änglahjälp Kalle åker till sjukhuset och får sin behandling. Redan efter första gången märkte han en stor skillnad i kroppen. Det ledde till att jag blev övermodig. Jag gick inte till sjukhuset när jag skulle, tänkte att jag kanske inte hade så ont ändå. Men jag lärde snabbt att det är tack vare medicinen som jag mår bra, eftersom smärtan kom tillbaka när jag slarvade. Numera försöker han sköta medicineringen, även om det ibland är svårt att få ihop det med jobbet. Det händer att han arbetar på olika platser i landet och då kan han få medicinen på en vårdcentral. Jag går helst till min avdelning. Det finns två sjuksköterskor som håller efter mig där. De ser till att jag kommer dit när jag ska och så. De är mina änglar. Kalle kan få ont i lederna även idag, men han säger att det inte är något mot hur ont det kan göra utan medicinen. Den vetskapen gör det möjligt att hantera smärtan när den kommer. Medicinen gör hela skillnaden för mig, den är guld värd. www.schering-plough.se www.reumatoid-artrit.nu Det kostar att vänta, inte bara ekonomiskt! Snabb behandling och god vård ger ökad livskvalitet för patienten. ställe. Vi bedriver medicinsk och kirurgisk behandling av reumatiska sjukdomar/artros och smärta. Vårt mål är att vara Center of excellence inom rörelseorganens sjukdomar. Vi har stor tillgång till egna vårdplatser men kan även, till den som så önskar, erbjuda hotellboende i unik miljö. Kontakta oss för mer information. Spenshult AB, 313 92 Oskarström - Telefon 035-263 50 00 - www.spenshult.se

6 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons Reumatikernas telefonsupport Jag vill inge hopp och lära människor leva med sin reumatiska sjukdom. De reumatiska sjukdomarna omfattar drygt 80 olika diagnoser och många drabbas, varför frågorna är flera när det gäller detta sjukdomstillstånd. Dagligen ringer drabbade in till Reuma Direkt för att få svar på sina frågor om allt från symtom till diagnos och sjukdomsutveckling. TEXT: REUMATIKERLINJEN FOTO: Lars Ottosson Maria Nylander, ansvarig för Reuma Direkt. Reuma Direkt är en telefonsupport som drivs av och på reumatikersjukhuset Spenshult utanför Halmstad i samarbete med Abbott Scandinavia AB och Reumatikerförbundet. Hit kan alla ringa som har frågor om ledvärk eller funderingar gällande nedsatt rörelsefunktion. Maria Nylander eller någon annan sjuksköterska med lång erfarenhet av reumatiska sjukdomstillstånd arbetar fyra timmar om dagen med att ge svar, råd och stöd till drabbade. Varje vardag i god tid innan telefonlinjen öppnar sätter Maria Nylander, ansvarig för Reuma Direkt, på sig sitt headset. Koncentrationen är viktigt och det gäller att vara väl förberedd. Maria har insikt och kunskap om det mesta gällande de reumatiska sjukdomarna, men är noga med att poängtera att det finns en gräns för hennes egna medicinska kunskaper. Frågelinjen Reuma Direkt ska ses som ett komplement till vården. Vi har inte rätt att ordinera läkemedel eller förändra någons medicinering. Det viktigaste är att kunna bidra till att den som har problem fortast möjligt kommer rätt och kan få diagnos och behandling, säger Maria. Det gäller framförallt att vara en god lyssnare och ha förmågan att se till helheten. FAKTA SPENSHULT På Spenshult reumatikersjukhus är man specialiserad inom reumatiska sjukdomar med fokus på behandling och rehabilitering men även forskning, utveckling och utbildning. Reuma Direkt drivs i samarbete med Abbott Scandinavia AB och Reumatikerförbundet. Frågelinjen är normalt öppen måndag kl 15 19 tisdag, onsdag, torsdag och fredag kl 13 17 Telefon 020-20 20 35 Min roll blir ofta att vara en medmänniska. Att lyssna, förstå och stödja, säger Maria. Att få beskedet att man har en kronisk sjukdom är alltid svårt. Inte minst för en ung kvinna med små barn, hus och ett yrke som man tycker om och vill fortsätta med. Precis så var det för Maria själv. Den som får sin diagnos känner sig ofta ensam med sina frågor och upplever en oro inför framtiden. Hur ska det bli? Vart ska jag vända mig? Det är då det är bra att ringa till Maria och hennes kollegor. Maria har sin egen plattform i sin sjuksköterske- och vårdlärarutbildning. Under 18 års tid har hon skaffat sig förståelse för reumavärlden och vet att en reumatisk sjukdom innebär en stor omställning i livet. Det är dock inte enbart personer med en reumatisk diagnos som ringer in. Hon får också svara på frågor från personal inom öppenvården som ständigt möter patienter med ledvärk. Utvecklingen har verkligen gått framåt de senaste åren. Därför är det svårt för vårdpersonalen att ständigt vara uppdaterad på ett så komplicerat område som de reumatiska sjukdomarna är, säger Maria. Under de år som Maria arbetat som sjuksköterska har hon skaffat sig en bred erfarenhet av behovet och fördelarna med att se till människans och patientens helhet. Under sju år var hon verksam som projektledare för det såkallade RA-instruktörsprojektet. Syftet var och är att låta patienter utbilda läkare och övrig sjukvårdspersonal en slags omvänd utbildning. Smärta är ett svårt begrepp att relatera till och förmedla och ju fler infallsvinklar desto större möjlighet till en bättre helhet, säger Maria. Hennes resonemang om vikten av att se just helheten i allt från egenvård till läkarens roll och kuratorns funktion samt förhållandet mellan vården och patientorganisationerna i en specialiserad vård går igen i alla hennes tankar. Och själv ser hon sin roll i Reuma Direkt som ett bidrag till denna helhet. Jag vill inge hopp och lära människor leva med sin reumatiska sjukdom. Jag vill också lära samhället att reumatiker ofta kan fungera på arbetsmarknaden om man är beredd att ge adekvat behandling. De som ringer till Reuma Direkt får vara anonyma och Maria och övrig personal har tystnadsplikt. Det går även bra att maila frågor, men i e-mailet måste man i så fall ange telefonnummer så att man kan bli uppringd och få svar på sina frågor. Kösystem saknas eftersom var och en måste få det utrymme som behövs. Innan det är dags för Maria att sätta sitt headset på plats och öppna Reuma Direkt för dagen gör hon därför ett sista och viktigt påpekande: Är det upptaget så är det bara att ringa igen! Länkar www.reumadirekt.se www.reumatikerforbundet.se www.spenshult.se www.reumatikerlinjen.se Välkommen till möjligheternas butik! Här hittar du smarta produkter som underlättar vardagen. Öppet dygnet runt. www.etacbutiken.se

annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons 7 Läkemedelsrevolution De senaste tio åren har det skett en revolution på läkemedelsfronten vad gäller behandling av inflammatoriska reumatiska sjukdomar. Det handlar om utvecklandet av nya biologiska läkemedel och erfarenhetsmässiga lärdomar om de äldre sjukdomsmodiferande medicinerna. Biologiska läkemedel ger nytt hopp till de patienter som drabbas av svåra reumatiska sjukdomar och där andra läkemedel inte hjälper. Patienter med bland annat ledgångsreumatism, psoriasisartrit och Bechterews sjukdom har behandlats med biologiska läkemedel med stor framgång. Det är en ökad kunskap om processerna bakom reumatiska sjukdomar som resulterat i dessa läkemedel. Likt målsökande robotar riktar de in sig direkt på de signalmolekyler som ställer till problem vid ledinflammationer. Ingemar Petersson, docent vid Universitetssjukhuset i Lund, beskriver vad han kallar en revolution kring läkemedel och behandling av reumatiker. Två tredjedelar av patienterna får direkt en bra till mycket bra effekt av biologiska läkemedel och olika studier visar på dramatiskt positiva förändringar i livskvalitet för dessa patienter. Majoriteten av dem som drabbas av reumatisk artrit och andra ledinflammationssjukdomar behandlas dock fortfarande med sjukdomsmodifierade läkemedel. De har funnits i tjugo år på marknaden och är således väl beprövade. Tidigare kunde det ta år för en patient att få rätt läkemedelsbehandling. Numera tar det vanligtvis tre till sex månader att matcha fram rätt läkemedel. På det sätt som vi använder basläkemedlen för sjukdomsdämpning idag ger de optimal effekt med minsta möjliga biverkningar och är trygga för patienten. Bra utsikter vid diagnos Det forskas mycket kring reumatiska sjukdomar och det ger resultat. Kunskap om de processer som lett fram till de biologiska läkemedlen är bara början. Nu ska forskarna ta reda på FOTO: Patrik Leonardsson Ingemar Petersson, docent vid Universitetssjukhuset i Lund och expert på netdoktor.se Läkemedel vid reumatiska sjukdomar hur tidigt behandlingen kan starta för bästa utfall, om läkemedelsbehandlingen måste fortsätta livet ut eller istället kan användas mer som en kur och om det går att på ett enkelt sätt utforma skräddarsydda behandlingar som är individuellt anpassade. I sin roll som expert på sajten Netdoktor, som har en egen avdelning om reumatiska sjukdomar, har Ingemar Petersson kontakt med många personer med reumatiska sjukdommar. De som precis fått sin diagnos har många frågor om hur livet kommer att te sig framöver och med 20 års erfarenhet som specialist på reumatiska sjukdomar kan han ge ett lugnande besked. Svaret är att den absoluta majoriteten av dem som får en reumatisk sjukdomsdiagnos kan behålla en acceptabel livskvalitet, ett bra socialt liv och sina fritidsintressen. En del kanske får gå ner i arbetstid eller får anpassade arbetsuppgifter. Med tidig diagnos och en tidig, effektiv läkemedelsbehandling kan mycket göras. De nyare biologiska läkemedlen och de äldre läkemedel som kallas sjukdomsmodifierande/sjukdomsbromsande läkemedel ger en långsiktig och kraftfull effekt mot inflammation och ledangrepp. Med biologiska läkemedel riktas behandlingen specifikt mot en molekyl som är drivande i den inflammatoriska processen med snabb lindring av symptomen och en mer långsiktig sjukdomsbromsande effekt. Andra sjukdomsmodifierande läkemedel påverkar också själva sjukdomsförloppet. När sjukdomsmodifierande läkemedel hjälper har de en kraftigt dämpande effekt på inflammationen och när denna dämpas, lindras symtomen. Medlen är inte i första hand smärtstillande utan påverkar den underliggande sjukdomsprocessen och det brukar ta några veckor, ibland månader, innan de har effekt. Under tiden kan patienten ta smärtlindrande medicin. Sådana har ingen inverkan på processen som orsakar värken, men kan minska smärta och stelhet. Kortison är ett hormon som finns naturligt i kroppen och som är inflammationsdämpande. Det ger i lägre doser och under kortare tider inga allvarligare biverkningar. Källa: netdoktor.se Reumatism drabbar även barn Upp till 230 barn drabbas årligen av ledgångsreumatism, så kallad juvenil kronisk artrit, JCA. Sjukdomen skiljer sig från vuxnas ledgångsreumatism och är oftare mer godartad. Behandlingen beror på sjukdomsförloppet och svårighetsgraden och kan omfatta antireumatiska mediciner, kortison och biologiska läkemedel. Barn kan även få andra reumatiska sjukdomar, tillexempel SLE och vaskulitsjukdomar, det vill säga inflammation i blodkärlen. Ett särdrag för JCA är risken att få kronisk regnbågshinneinflammation. Cirka 15 procent av barnen drabbas av denna tysta sjukdom, som ofta inte gör ont eller gör ögat rött. Därför är det viktigt med regelbundna ögonkontroller för barn med JCA. I dag finns upp till 1 500 barn och ungdomar i landet med kronisk artrit och sjukdomen drabbar i högre utsträckning flickor än pojkar. Källor: Unga reumatiker, netdoktor.se Svåröppnade förpackningar ett stort problem En och en halv miljon svenskar och 70 miljoner européer har nedsatt handfunktion beroende på ålder, skada eller sjukdom. Många har därför svårt att öppna och hantera vanliga förpackningar. Enligt en TEMO-enkät irriterar sig var femte svensk varje vecka på varor som är svåra att öppna. Två av tre konsumenter säger sig vara beredda att betala något mer för en vara som har enkel och hanterbar förpackning. Reumatikerförbundet har initierat flera projekt för att ta fram lättöppnade förpackningar, eftersom svåröppnade sådana orsakar stora problem i vardagen för reumatiker. Källa: Reumatikerförbundet www.greppett.se Tallriksvärmare Folieskärare Värmemuff Träningsboll Burköppnare www.lkr.se Funderar du ofta på vad som skiljer ditt huvud från din stjärt? Det gör vi. De flesta av de vanliga led- och muskelbesvären som t ex ischias, musarm och ryggont går att behandla både enkelt och framgångsrikt. Sök upp en behandlande klinik som är medlem i Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR. Då får du garanterat en trygg och säker hjälp av kunniga kiropraktorer med internationellt erkänd högskoleutbildning. Välkommen till en LKR-klinik nära dig! Månd 10-18 Tisd 10-19 Lörd 10-14 Mariekällgatan 14 151 44 Södertälje, 070-620 49 89 Ischias

8 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons Allt fler får sköra ben Hälften av alla kvinnor och var fjärde man i Sverige riskerar under sina liv att få benskörhetsrelaterade frakturer. Med hjälp av livsstilsförändringar, tidig diagnos och behandling kan många frakturer undvikas. För en fullt frisk person kan det vara svårt att föreställa sig att en fraktur kan uppstå genom att man sätter sig för hårt på en stol eller försöker bära för tunga matkassar. Detta är dock verklighet för den som lider av svår benskörhet. Det kallas lågenergifrakturer, benbrott som uppstår med minimalt yttre våld, och är det stora hotet för den som har osteoporos. Osteoporos, eller benskörhet, är en mycket vanlig sjukdom. I Sverige inträffar varje år fler än 70 000 frakturer på grund av osteoporos, varav 18 000 är höftfrakturer och 25 000 är handledsfrakturer. Osteoporos kan också leda till kotfrakturer i ryggen som i längden kan leda till att man blir kutryggig och kortare. Att hållningen ändras på det sättet kan leda till att bröstkorgen trycker ihop inre organ och lungor med kroniska smärtor och andningssvårigheter som följd. för benskörhet. Han berättar att antalet höftfrakturer har tredubblats sedan 1950-talet. Det har att göra med att vi i högre utsträckning överlever svåra sjukdomar och bland annat därför blir allt äldre. Ben är en levande vävnad, vars celler hela tiden byts ut och ändrar form. Benmassan når sitt maximum i tidig vuxen ålder och därefter förlorar vi benvävnad. Kvinnor efter klimakteriet drabbas ofta av benskörhet, vilket har att göra med att det kvinnliga könshormonet östrogen har en viktig roll för kalklagring i skelettet. Det finns mycket man kan göra för att minska problemen med osteoporos. I förebyggande syfte gäller allmänna hälsoråd, som att inte röka vilket gör att skelettet bryts ner och att röra på sig, eftersom det belastar och på det sättet bygger upp skelettet. Går att förebygga Professor Olle Svensson är ortopedkirurg och med i ORIGO, en sammanslutning av forskare och läkare från olika discipliner med ett gemensamt intresse Vibrationsträning Vibrationsplatta Pro Vibrationsplatta Pro+ www.starplate.se Tel: 0322 66 56 96

annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons 9 För den som får en diagnos kan behandling sättas in. Det finns läkemedel mot osteoporos som är effektiva. Från samhällets sida kan vi bli bättre på att sanda gator och se till att våra gamla får komma ut i solljuset, för att nämna några exempel. Diagnos och definition För att bedöma frakturrisk och sätta in behandling behövs en diagnos. Det finns ett antal olika sätt att mäta bentätheten. Världshälsoorganisationen, WHO, definierar osteoporos genom mätning med DEXA av bentäthet i höft, ländrygg eller underarm. Enligt WHO:s definition anges bentätheten i hur mycket man avviker från normalvärdet. Om bentätheten är mindre än -2,5 föreligger osteoporos. Det är en av flera riskfaktorer. Den kanske viktigaste riskfaktorn är om man har haft en fraktur till följd av lindrigt våld. Då ökar risken för att man ska få ytterligare en fraktur. Kotfrakturer kan komma smygande. Minskar man i längd 4 cm eller mer är det stor risk att det orsakas av osteoporos. En person med flera hoptryckta kotor har en mångdubblad risk för höftfraktur. RISKFAKTORER Ej påverkbara: Ålder: Osteoporosrisken ökar med åldern. Förekomsten beräknas vara högst i åldersgruppen 80 89 år. Ärftlighet: Sannolikheten att drabbas är större om en eller flera i släkten har sjukdomen. Tidigare frakturer: Risken för lågenergifrakturer är större om sådan redan inträffat. Med lågenergifraktur menas benbrott som uppkommer med minsta möjliga våld. Längdminskning: En längdminskning på över tre centimeter jämfört med för 20 år sedan är ett tecken på benskörhet eftersom kotfrakturer i ryggraden innebär att kotorna sjunker ihop. Kön: Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män, särskilt efter klimakteriet. Påverkbara: Kosten: Kosten har betydelse för skelettets uppbyggnad. Ät kalciumrik mat som mejeriprodukter, fisk, skaldjur och ägg. Varva med gröna grönsaker och frukt. D-vitamin är viktigt för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium. Låg solexponering: Solljuset påverkar förmågan att ta upp D-vitamin som bildas i huden när den utsätts för sol. Med för låg nivå av D-vitamin finns risk att kroppen tar kalcium från skelettet för att täcka sitt behov. Konsekvensen kan bli att skelettet urholkas, trots tillräckliga mängder kalcium via maten. Se till att gå ut i solljuset varje dag om det är möjligt! Låg vikt/lågt BMI: BMI står för body mass index och beräknas genom formeln vikten i kilo/ (längden x längden). Normalt BMI ligger mellan 19 och 24,5. (Värdena för barn är annorlunda). För låg vikt/för lågt BMI ger inte skelettet tillräcklig belastning och dämpar heller inte ett fall lika väl som en kropp med hälsosamt hull kan göra. Fallbenägenhet: Den som lider av yrsel, har balanssvårigheter eller är ostadig på benen bör fallsäkra sitt hem genom att ta bort trösklar och lösa mattor, samt använda halkskydd som broddar, stavar eller käpp utomhus. Det finns också höftskydd att sätta på. Nedsatt syn: Använd glasögon för att undvika onödiga fall. Tänd en nattlampa intill sängen om du behöver gå upp mitt i natten. Alkoholkonsumtion: Ett högt intag av alkohol ökar fallbenägenheten. Rökning: Rökning urholkar skelettet. Fysisk aktivitet: Skelettet behöver belastning för allt byggas upp. Motion ger ökad muskelstyrka och är bra för balans och koordination, vilket minskar benägenheten att falla. Kortisonbehandling: Långvarig behandling med kortison leder till urkalkning av skelettet. Fråga din läkare om annan behandling är möjlig. Källa: www.starkaben.se Ortos med biofeedback I behandlingen mot osteoporos kan läkaren ordinera en ryggradsortos som hjälper till att räta upp ryggen, vilket aktiverar och stimulerar ryggmuskulaturen. I en klinisk studie av ryggradsortosen Spinomed uppgav testgruppen dessutom att ryggsmärtan reducerades till hälften. Spinomed anpassas till ryggraden med hjälp av en ortopedtekniker. Den sitter normalt fast på kroppen i ett system av remmar och bärs ungefär som en ryggsäck. Remsystemet håller upp ryggen i en naturligt rät position vilket ger en reflexmässig stimulering av muskulaturen i bålen och ryggen. Processen kallas biofeedback och användningen av ortosen bromsar på det här sättet uppkomsten av den krökta rygg som är så typisk för osteoporos. Biverkningar? Ja, lite träningsvärk eftersom processen har en viss träningseffekt. Starkare muskler är således en bonus. Källa: Medicus Tidig diagnos minskar riskerna Skelettet blir naturligt skörare och mer kalkfattigt ju äldre vi blir, vilket kan leda till osteoporos. Med DEXAmetoden kan sjukdomen upptäckas tidigt och behandling sättas in för att minska risken för benbrott och kotkompressioner. Röntgenläkare Lars Westman vid Medicinsk Röntgen Läkarhuset Vällingby tror att fler kommer att testa sin bentäthet, ju mer medvetenheten om osteoporos ökar. Lars Westman är röntgenläkare och verksamhetschef på Medicinsk Röntgen Läkarhuset Vällingby, dit cirka 1000 patienter årligen remitteras för att undersöka bentätheten med hjälp av DEXA-metoden. Patienterna är ofta kvinnor som haft sin menopaus eller personer som har äldre släktingar med kända urkalkningar eller många frakturer. Även människor som under lång tid fått kortisonbehandling tillhör riskgruppen för att utveckla osteoporos. Lars Westman ser en ökad kunskap om sjukdomen bland både läkare och allmänhet, framförallt de senaste fem åren. Medvetenheten om osteoporos kommer leda till att mätningar av bentätheten ökar ännu mer, spår han. Jämförbara värden för utvärdering En DEXA-undersökning är helt smärtfri och tar ungefär tio minuter. Patienten ligger på en brits med en filt över sig under hela undersökningen. Ett datorprogram tolkar resultatet och presenterar detta med bild och siffror på ett överskådligt sätt. Vid bentäthetsmätning är det framförallt intressant med status på ländrygg och höftleder. Frakturer på dessa ställen är svåra för patienten och kostar mycket i form av vård och rehabilitering. Om diagnosen pekar på osteoporos kan behandling sättas in och livsstilsvanor ändras för att minimera risken för framtida frakturer. För att följa upp resultatet av eventuell behandling bör mätning sedan ske vartannat år. Eftersom DEXA-metoden ger värden som går att jämföra oavsett vilken maskin som gjort mätningen, gör det inget om till exempel patienten flyttar och inte kan komma till samma mätställe som vid första mätningen. Allmänna hälsoråd för övriga Sverige och Norge hör till de länder i världen där flest personer drabbas av osteoporosrelaterade frakturer. Det har bland annat att göra med att vi blir allt äldre, eftersom benskörhet kan sägas vara en del av det naturliga åldrandet. För att minska risken för benskörhet rekommenderas generellt att följa allmänna folkhälsoråd som att motionera, äta en varierad kost, inte röka och dricka måttligt. Lars Westman rekommenderar att den person som befinner sig i riskgruppen för osteoporos diskuterar detta med sin läkare. Medicinsk Röntgen AB är ett företag inom Praktikertjänst AB som har 13 st röntgenavdelningar i landet varav 10 st finns i Stockholm, 2 i Malmö och 1 i Västerås. För mätning av bentäthet krävs remiss. Patientavgift till landstinget. Högkostnadsskydd gäller. Drop in tilllämpas, ingen tidsbokning. Välkommen! www.medicinskrontgen.se

10 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons Att leva med be Astrid Lekby har fått ett antal frakturer till följd av sin osteoporos. Ryggen har sjunkit ihop, hon är rädd för att ramla och det gör ont i kroppen. Men med kunskap, medicin och träning som vapen och livskvalitet som mål klarar hon av att hålla smärtan på avstånd. Det är oerhört viktigt att man inte bara lägger sig ner och har ont. Det gäller att röra på sig och träna, men det måste vara rätt rörelser. Det läkarna trodde var ryggskott var egentligen tre kotfrakturer. En undersökning bekräftade benskörhet och Astrid Lekby fick östrogenplåster, som hjälper mot nedbrytningen av benmassan. Då, för 17 år sedan, var hon 58 år och osteoporos var ett nytt begrepp. Med hjälp av läkare, dietister och sjukgymnaster tog jag reda på allt jag kunde om sjukdomen. Det är som med allt svårt här i livet. Kan man fakta, orsak och bakgrund, då blir det lite lättare. Med kunskapen kan jag hålla en dialog med smärtan och på så vis hålla den på distans. Astrid Lekby engagerade sig också i grundandet av Riksföreningen Osteoporotiker, ROP, som numera finns i hela landet. Tanken är att människor med benskörhet och deras anhöriga ska ha ett forum, eftersom det hjälper att träffa andra med samma besvär. Jonglering och pingis Östrogenbehandlingen fungerade friska ben 07 08-02-11 20.28 bra Sida i flera 1år, men plötsligt fick hon kraftiga synrubbningar och bytte därför läkemedel på läkarnas inrådan. På tre år fick Astrid Lekby frakturer i både bröst- och ländrygg, en mycket smärtsam upplevelse. Hon hade svårt att känna livskvalitet och var rädd för att hon skulle bli invalidiserad. Idag har den akuta smärtan gått över, men en kronisk värk finns kvar. Ryggraden har kortats och magen skjutits fram, vilket har placerat om hela maginnehållet. Vid dessa tillstånd är det vanligt med bråck i diafragman och problem med sura uppstötningar. Kroppen har ändrat form och hennes midja har försvunnit. Rörligheten begränsas naturligtvis, men det är oerhört viktigt att man inte bara lägger sig ner och har ont. Det gäller att röra på sig och träna, men det måste vara rätt rörelser. Tack vare sjukgymnastik vet hon vad som gäller och hon försöker röra på sig varje dag. Ett tag övade jag på att jonglera, men det var svårt. Jag går stavgång utomhus, men där är jag lite försiktig och vågar nog inte ta i ordentligt. Bordtennis är roligt och bra, det ger exakt rätt belastning. Läkemedel vid osteoporos Den totala risken att drabbas av benbrott avgör behovet av läkemedelsbehandling vid osteoporos. Starka riskfaktorer är hög ålder, ärftlighet för sjukdomen, tidigare frakturer och låg bentäthet. Bisfosfonater: Hämmar de bennedbrytande cellernas aktivitet. Tabletter som tas vecko- eller månadsvis. Förstahandsalternativet för kvinnor med hög frakturrisk. Kalcium (kalk) och vitamin D: Kroppen kompenserar eventuell brist på kalcium genom att bryta ned mer benmassa och ta kalcium från skelettet. D-vitaminbrist försämrar kalciumupptag. Behandling med kalcium och vitamin D rekommenderas till kvinnor över 80 år om de är allmänt sköra och sällan vistas utomhus. Kan också ges som tillägg vid annan osteoporosbehandling. Östrogenliknande läkemedel: Bromsar nedbrytningen av benmassa. Påverkar i många fall andra organ i kroppen negativt, varför det främst ges till kvinnor som har hög risk för benbrott och inte tål andra läkemedel mot osteoporos. Parathormon, PTH: Påverkar osteoblaster, benbildande celler, till ökad benbildning. Läkemedlen ges som dagliga injektioner till kvinnor som passerat klimakteriet. Strontiumranelat: Förhindrar de bennedbrytande cellernas aktivitet och har en viss benuppbyggande effekt. Godkänt för behandling hos kvinnor som passerat klimakteriet. Bisfosfonater rekommenderas till män som drabbats av lågenergifraktur och har låg benmassa eller som behandlas med glukokortikoider. Äldre män med osteoporos kan behandlas med vitamin D och kalcium. Källa: Läkemedelsverket Nu är det dags att stärka Sveriges kvinnor! Visste du att många kvinnor i Sverige lider av D-vitamin-brist, bland annat som följd av att vi inte får tillräckligt med sol under de mörka årstiderna? D-vitaminet, som bildas i huden när man vistas i solen är viktigt. Det behövs för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium och bevara ett starkt skelett. Det går emellertid att förebygga brist på både kalcium och D-vitamin. Kalcipos-D mite ger både det viktiga D-vitaminet och kalcium. Du kan med andra ord enkelt och smidigt förebygga brist ta en sväng förbi närmaste apotek! Kalcipos -D mite BEHÅLL DIN INRE STYRKA Läs mer om kalcium och D-vitamin på: www.starktskelett.nu Kundservice: 020-35 05 05 www.recip.se e-mail info@recip.se Kalcipos-D mite är ett receptfritt läkemedel som används vid brist på kalcium och vitamin D 3 samt som tilläggsbehandling vid benskörhet. Innehåll: Kalciumkarbonat motsvarande 500 mg kalcium och vitamin D 3 5 mikrogram. Tabletter 60 och 120 st.

annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons 11 nskörhet Benskörhet I källaren står ett pingisbord och där spelar hon gärna mot sin man. Han har varit ett stort stöd och hon har svårt att förstå hur hon skulle ha klarat vardagen om hon hade levt ensam. Det svåraste är att bära saker, hon kan knappt bära hem ett paket mjölk från affären. Visserligen har hon rullator, men det kan vara krångligt att hantera den också. Typiska arbeten i hemmet, som att diska och hänga upp tvätt, gör ont eftersom det är statiska rörelser. Men kreativiteten blomstrar när man har ett handikapp. Jag har en bastmatta som fjädrande underlag vid diskbänken och strykbrädan. Bra skor och en gördel som ger stöd hjälper mig också. Jag tycker mycket om att sy och brodera och har kommit på att det kan jag faktiskt göra liggandes, när det gör för ont för att sitta upp. Astrid Lekby är positiv, trots att osteoporosen har påverkat hennes liv drastiskt. Att gå ut och gå vintertid är jobbigt. Det är tungt i snömodden och det finns stor risk att ramla. Hon spänner hela kroppen, vilket tar på energin. Hon blir lätt trött och väljer sina aktiviteter noga. Det handlar om att prioritera, fånga dagen och orka med det som ger livskvalitet. Konsten ger kraft Efter de senaste frakturerna fick hon erbjudande om behandling med parathormon, ett naturligt ämne som bidrar till ökad benbildning i kroppen. Medicinen tog hon i 18 månader som en daglig injektion under huden och det har hjälpt. Nu äter hon bisfosfonater och mår bättre än vad hon har gjort på länge. Hon passar på att hämta kraft från intressen som konst och litteratur. Livet går vidare, tillsammans med sjukdomen. Som hon själv förklarar i en dikt: Har hittat en Teknik En Smärtans Diplomati En Konst Att inte sätta mig på tvären Inte söka styra, mästra förloppet som sådant I stället använda all min energi, all min kraft Till att så smidigt som möjligt göra det bästa av situationen. Alf Svensson: Benskörhet en ny folksjukdom Sover kvinnorna i riksdagen? kostar samhället närmare 18 miljarder kronor om året enligt en färsk rapport från Karolinska Institutet. Det är mer än vad både diabetesvården och vården av patienter med MS kostar samhället. Kostnaderna för benskörhet är en tickande bomb men ändå blundar sjukvården och sjukvårdspolitikerna för frågan. Sverige och Norge är värst drabbade i hela världen. Benskörhet eller osteoporos har ofta förknippats med kvinnor. En nyligen publicerad studie av 3 000 män visar emellertid att män också i ökad utsträckning drabbas av benskörhet. Studien visar att rökande män har 80 procent högre risk att drabbas av kotkompression. Höftfrakturer är den allvarligaste frakturen och män som får en höftfraktur har en hög dödlighet. Omkring 30 procent avlider under det första året efter en höftfraktur. Andra studier visar att hälften av alla kvinnor i Sverige kommer att drabbas av en fraktur som beror på benskörhet. Även var fjärde man beräknas drabbas av en benskörhetsrelaterad fraktur till följd av att de blir äldre, motionerar mindre och har ändrade levnadsvanor. Ungefär 70 000 höftleder, ryggkotor och handleder går av varje år, något som kostar samhället 8 miljarder kronor. Lägger man till indirekta kostnader för anhörigas omhändertagande och förlust av livskvalitet, blir summan snarare 18 miljarder enligt Karolinska Institutets studie. Information om orsakerna till benskörhet är i och för sig viktig. Detta gäller allt ifrån kunskap om vem som drabbas till råd om kost och motion. Men allra viktigast är att tidigt diagnostisera benskörhet. Idag finns väl fungerande metoder. I våras fick samtliga riksdagsledamöter tillfälle att göra en bentäthetsmätning som bara tog några minuter. Min förhoppning var att mätningen skulle skapa insikt och öka kunskapen om den tickande bomb som väntar runt hörnet. Jag anser att primärvården måste ta ett större ansvar och ha som rutin Alf Svensson foto: Kristdemokraterna Kvinnorna i Riksdagen 2007 att göra enklare bentäthetsmätningar i form av screening i samband med hälsokontroller och besök för identifierade riskgrupper. Jag tror rent av att patienterna kan vara beredda att betala en extra avgift för att få en mätning gjord om de uppmärksammas på att en sådan möjlighet finns. Ju tidigare man upptäcker en benägenhet till benskörhet, desto mer kan samhället spara. Därför är en investering i en bentäthetsmätare en snabbt intjänad utgift. Våra sjukvårdspolitiker kan inte fortsätta att blunda för de kostnader som följer av denna allvarliga folksjukdom. Med tanke på att varannan kvinna kommer att drabbas av en fraktur som beror på benskörhet finner jag det märkligt att de många kvinnoorganisationer, som annars är så aktiva, tiger still i en så viktig symbolfråga i kampen för lika behandling av män och kvinnor. Varför tiger alla kvinnliga riksdagsledamöter? Alf Svensson, Riksdagsledamot (kd) Foto: Melker Dahlstrand VITALISERA LIVET Benskörhet osteoporos - får med åren en allt viktigare betydelse. Cirka 50% av alla benbrott hos kvinnor och 25% hos män i samma ålder går att härleda till benskörhet. Orsaken är förtunning av skelettets vävnad. Kliniska studier visar att Power Plate är den enda träningsmetod som ökar bentätheten. Power Plate bygger upp och stärker mineralinnehållet i skelettet samtidigt som du tränar muskulatur, rörlighet, balans och koordination. Därmed kan du både motverka osteoporos och minska risken att falla och bryta t.ex. lårbenshalsen. Power Plate används av NASA, läkare, celebriteter och elitidrottare över hela världen. Power Plate är den enda vibrationsplattan med publicerade dubbelblinda studier och är certifierad för medicinskt bruk. Läs mer på www.powerplate.se. Power Plate ger dig: ökad muskelstyrka förbättrad rörlighet, balans och koordination ökad blodcirkulation minskad smärta ökad bentäthet fettförbränning och reduktion av celluliter Power Plate Scandinavia AB Skeppsbron 13B, 211 20 Malmö 040-611 11 90 info@powerplate.se www.powerplate.se

12 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons Sveda-, värk- och brännkäring. Okunskap om den svårdiagnostiserade sjukdomen fibromyalgi gav upphov till mindre smickrande patientbenämningar på 1980-talet. Idag vet man mer om sjukdomen som inte syns, men känns. Fibromyalgiker blir egna experter Det läkarna kan göra är att ordna kuratorsamtal, sjukgymnastik, varma bassängbad och medicin. Men vad som lindrar varierar från fall till fall. Viktoria Strand har konstant smärta i nacke och axlar och känner sig aldrig utvilad. Hon sökte hjälp för sin värk och onormala trötthet redan som 23-åring, men det skulle dröja ytterligare tre år innan hon fick diagnosen fibromyalgi. Trots detta fortsatte Viktoria Strand att bita ihop. Det fungerade i sex år, sedan sa kroppen ifrån på allvar. I samband med det tog hon reda på allt hon kunde om fibromyalgi. Idag är hon 35 år och något av en expert på sjukdomen. Man får bli det, eftersom läkarna oftast inte är det. Dessutom får man själv hitta en behandling som ger lindring. Det är mycket individuellt vad som fungerar. Fibromyalgiker reagerar kraftigt på smärta, eftersom man har en direkt förstärkning av smärtimpulser i ryggmärg och hjärna. Sjukdomen kan uppstå vid långvarig muskelsmärta i tillexempel ryggen eller på grund av långvarig stress. Den drabbar båda könen och alla åldrar, men FOTO: Linnea lind Viktoria Strand blir hjälpt av alternativ behandling för sin fibromyalgi. majoriteten är kvinnor mellan 30 och 50 år. Det kan vara ärftligt också, säger Viktoria och berättar att hon blir orolig varje gång hennes åttaåriga dotter säger att hon har ont i benet. Tid och pengar Det finns ingen medicin som botar fibromyalgi. Det läkarna kan göra är att ordna kuratorsamtal, sjukgymnastik, varma bassängbad och medicin. Men vad som lindrar varierar från fall till fall, man måste prova sig fram. Själv har hon ätit smärtstillande värktabletter och antidepressiva läkemedel som ibland visat sig fungera effektivt för att ta bort smärttoppar. Hon konstaterar att ständig smärta gör det lätt att hamna i knarkträsket. Numera har hon slutat med allt utom insomningstabletter, eftersom de åtminstone ger henne några timmars oavbruten sömn. De andra medicinerna ger henne bara biverkningar. För ett år sedan kom Viktoria knappt upp ur sängen. Hon bestämde sig för att prova en ny alternativ behandling bestående av kraniosakral terapi, fibromassage och vitamineraltillskott. Fibromyalgi värk i muskeltrådar På några månader blev jag så pass bra att jag kunde börja promenera igen, vilket har lett till att jag gått ner tjugo kilo. Av allt jag har provat är det här det enda som har hjälpt mig. Det tar tid att prova sig fram till en behandling som fungerar, vilket är frustrerande i sig, och det kostar pengar. Viktoria betalar runt 30 000 kronor om året för sina vitamineraler och massagebesök. Med sjukersättning på 65 procent av hennes tidigare inkomst möjliggörs behandlingen med bidrag från hennes far. Trots kostnaden är hon glad att hon hittat en metod som fungerar för henne. Men min dröm är ju naturligtvis att man hittar en medicin som botar sjukdomen, säger hon. Fibromyalgi uppstår vanligen från: en smygande smärta i exempelvis nacke, axel och höft som ger värk i hela kroppen, en infektion där patienten inte tillfrisknar utan får utbredd kroppsvärk och onormal trötthet, ett trauma efter operation eller fraktur, en livskris, exempelvis skilsmässa, dödsfall eller mobbning. Två till fyra procent av vuxenbefolkningen i ett land drabbas. Det är cirka en kvarts miljon människor i Sverige. Diagnosen är en såkallad kriteriediagnos, då varken prover eller andra undersökningsmetoder kan bidra till att ställa diagnos. Detta leder ibland till att diagnosen ifrågasätts. Kriteriediagnosen används sedan 1990 och är accepterad av WHO och Socialstyrelsen. Patienten ska ha haft minst tre månaders generell smärta på både undre och övre delen av kroppen, samt på båda sidorna och smärta vid lätt tryck på elva av arton specificerade, ömma punkter på kroppen. Källa: Sveriges Fibromyalgiförbund: www.fibromyalgi.se Ät rätt fett! Omega-3 är bra för: 100:- rabatt

annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons 13 I jakten på viktiga hundradelar månar elitidrottare om att förebygga skador och ställer stora krav på vård och rehabilitering. Något som i slutändan kommer vanliga motionärer till godo. Kunskap hjälper mot idrottsskador Det gäller att ligga i om man ska toppa resultatlistorna och för elitidrottare består naturligtvis vardagen av en hel del krävande fysisk träning. Då gäller det att förutsättningarna för att undvika skador är de bästa. Inför årets försäsong fick hela A-laget i ishockeyklubben HV71 genomgå en ortopedteknisk analys. Elitidrottare springer snett och belastar fel, precis som vanliga motionärer. Daniel Gustafsson är legitimerad ortopedingenjör på Fotexperten i Jönköping som stod bakom undersökningen av HV71:s spelare. Många belastningsskador kan kopplas till just fötterna och därför är det viktigt med rätt skor och inlägg om så behövs. Det är vanligt att löpare får bekymmer med framsidan av underbenet, benhinnebesvär. Det är möjligt att motverka med inlägg. Inlägg till Davidsson Johan Davidsson, för ishockeyintresserade välkänd lagkapten för HV71, har spelat ungefär 560 elitseriematcher med klubben. Han drabbas av just de besvär som Daniel nämner, nämligen benhinneproblem i anslutning till löpträningen på försäsongen. Till den interna tv-kanalen HVTV berättar han: Det smyger sig på och blir värre och värre. Någonstans i mitten av sommaren får man nästan köra periodvis, där man springer vissa perioder och låter bli andra. I den ortopedtekniska analysen visade det sig att Johan Davidsson behöver specialgjorda skoinlägg för Lagkaptenen för serieledande HV71, Johan Davidsson. att motverka smärtan i underbenen. Till försäsongsträningen fick han dessutom ett värmande stöd, en ortos, som bidrar till att förebygga problemen. Och inläggen och benhinneskyddet har gett resultat. Jag har faktiskt klarat mig väldigt bra. Det innebär att jag får en klart mycket bättre förutsättning för säsongen. Jag kan träna mycket hårdare och mycket bättre och det är definitivt mycket roligare att träna och ge sig ut och springa när det inte gör ont från första till sista steget. Goda idrottsgrannar Vid Stadion i Stockholm har ett helt idrottscampusområde vuxit upp. För ett halvår sedan invigdes FOTO: Stig Kenne Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, då Karolinska Institutet och Capio Artro Clinic, Artrokliniken, flyttade in i nya lokaler på Sophiahemmets område. Sedan tidigare finns Gymnastikoch Idrottshögskolan, Sveriges Olympiska Kommitté och Riksidrottsförbundet i närområdet vid Liljansskogen. Danshögskolan har nyligen också flyttat hit och ligger nära grannen Kungliga Tekniska Högskolan. Bakom Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning står Karolinska Institutet med understöd av Artrokliniken. Vid Artrokliniken erbjuds klinisk verksamhet med mottagning av patienter, operationer och rehabilitering, medan Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning bedriver forskning och utbildning samt kursverksamhet. Christina Mikkelsen är medicine doktor och sjukgymnast på Artrokliniken. Hon berättar att det gränsöverskridande samarbetet med de närbelägna institutionerna gör både området och idrottsforskningen till något unikt i internationellt perspektiv. Men det är inte bara idrottare som får hjälp genom ökad kunskap om idrottsrelaterade skador. Forskningen gagnar alla. De forskningsresultat kring exempelvis knäskador som framkommer genom studier vid Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning används naturligtvis på alla individer oavsett om man är fysiskt aktiv eller inte. Olympiavård för alla Till de vanligaste idrottsskadorna hör fotledsvrickningar och knäskador, särskilt inre sidoledbandet. På Artrokliniken är man specialister på artroskopi, titthålskirurgi i leder, för operation i knän, axlar, armbåge, höft och fotled. Christina Mikkelsen försäkrar att även om Artrokliniken har avtal med Sveriges Olympiska Kommitté om medicinskt omhändertagande av våra svenska olympier, kan vem som helst i behov av artroskopisk kirurgi och rehabilitering få hjälp med sina besvär här. Högst fem procent av våra patienter är elitidrottare, övriga kommer hit på remiss och är vanliga motionärer med en misstänkt idrottsrelaterad skada. Många belastningsskador kan kopplas till just fötterna och därför är det viktigt med rätt skor och inlägg. Akupunktur 200:- Kinesisk läkare med 26 års yrkeserfarenhet Prova-på Behandling 350:- 50 min massage eller 40 min massage + 30 min akupunktur Du vill... Vi kan... Specialiteter: Nacke & Ryggbesvär, huvudvärk, allergi, stress, sömnlöshet, artros, reumatism, nervsmärtor, tarm och magsjukdomar, klimakteriebesvär m.m. Stockholms Kinaterapi Rålambsvägen 8b (T. Fridhemsplan) Tel 08-656 70 58 Mob 070-786 70 58 www.kinaterapi.se Jönköping - Kalmar - Växjö www.fotexperten.se

14 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons Stillasittande datorarbete, intensivt musklickande och tunga arbetsbelastningar kan leda till muskelvärk i nacke, axlar och rygg och trots att muskeln läker kan smärtan dröja sig kvar. Med ordentlig arbetsvariation och pauser minimeras risken för belastningsskador. Skador som består och kostar på Det är oerhört viktigt att man skapar hälsofrämjande arbetssystem med olika typer av arbetsuppgifter som skapar variation. FOTO: Jan Lindmark Svend Erik Mathiassen, professor och FoUansvarig vid Centrum för belastningsskadeforskning, CBF. Whiplashskada, arbetsrelaterad muskelsmärta, nack-skuldersyndrom och belastningsskada. Tennisarmbåge, musarm och sekreterarnacke. De må kallas för olika saker, men symtomen är desamma. Smärtan börjar på ett ställe, sprider sig över hela kroppen och förvärras när man arbetar. Även andra symtom som svullnad och ömma muskler förekommer. Själva definitionen av en belastningsskada är en sjukdom eller ett besvär i rörelseorganen, alltså muskler och leder, som huvudsakligen är en följd av en längre tids fysisk och psykisk belastning i arbetslivet. Under senare delen av 1900-talet har allt fler arbetsrelaterade tillstånd uppmärksammats och idag upplever mer än 1,5 miljoner sysselsatta varje dag sitt arbete som ergonomiskt påfrestande, enligt statistik från Statistiska centralbyrån och Arbetsmiljöverket. Smärtan fortsätter Svend Erik Mathiassen är professor och forskningschef på Centrum för belastningsskadeforskning som är en enhet inom Högskolan i Gävle. Han berättar att forskarvärlden ännu inte lyckats klarlägga exakt vad som händer i kroppen vid belastning, en kunskap som han tror blir en viktig nyckel till hur man bemöter belastningsskador i framtiden. Det finns många som blir misstrodda av sina läkare. Patienten säger att det gör ont, men det syns inte på några prover och det finns ingenting som kan definiera problemet som en klassisk sjukdom. Det som är svårt att förstå är varför en skadad muskel fortsätter att göra ont, även när belastningen och skadan läkt ut. Vid dessa tillfällen reagerar nervsystemet på ett mycket osmart sätt. Processen kallas sensitisering och innebär att hjärnan meddelar oss att vi fortfarande har ont, trots att den ursprungliga anledningen inte finns kvar. Det är därför det är viktigt att snabbt sätta in en behandling om man ska bota en belastningsskada. Kreativ variation Enahanda, långvarigt arbete utan variation ger upphov till belastningsskador, liksom yrken med tunga lyft som är påfrestande för musklerna. Det förstnämnda gäller typiska kontorsyrken med låg men oavbruten belastning på musklerna timmar i sträck, det senare handlar om yrken inom tillexempel bygg- och vårdsektorn med hög belastning på musklerna. Pauser och variation i arbetet Belastningsskador och riskfaktorer är något som ofta rekommenderas för att undvika problem och det har visat sig att pauser som ger musklerna en ordentlig förändring är att föredra. Det innebär att den som har ett stillasittande kontorsarbete bör ta en paus som belastar musklerna, till exempel genom att göra små hantelövningar eller sortera om pärmarna i bokhyllan. Den som arbetar i ett tungt yrke bör istället ta en paus som ger musklerna fullständig vila. Svend Erik Mathiassen tycker att det syndas friskt med variationen i modernt arbetsliv. Det handlar inte bara om att det ska finnas pauser i arbetet och variation i arbetsuppgifterna. Det är också viktigt att man har möjlighet att göra ett avbrott när man vill och känner att det behövs. Det här kan tyckas rimma illa Samverkan mellan olika riskfaktorer ökar risken, till exempel om långvarigt, högt arbetstempo kombineras med brist på variation i belastning och otillräcklig återhämtning. Riskfaktorer i arbetet är tillexempel: Arbete som är för tungt eller för inaktivt Likadana arbetsmoment över lång tid Olämpliga arbetsplatser och redskap Höga precisionskrav Vibrationer Bristande möjlighet att påverka det egna arbetet Brist på stöd från omgivningen Därutöver är individens egenskaper viktiga, tillexempel kön, ålder, tidigare ohälsa, kroppsmått, muskelstyrka, uthållighet, arbetsteknik och stress utanför arbetslivet. För närvarande pågår mycket forskning kring det inbyggda variationssystem som finns i musklerna och hur det fungerar vid belastning. Det kan ge svaret på varför personer som gör exakt samma arbete kan drabbas på olika sätt. Källa: Svend Erik Mathiassen med dagens krav på standardiserad produktion där arbetet slimmas i mesta möjliga mån. Därför anser han att frågan måste hanteras på organisatorisk nivå. Det är oerhört viktigt att man skapar hälsofrämjande arbetssystem med olika typer av arbetsuppgifter som skapar variation, vilket kan vara en riktig utmaning och ställa krav på kreativiteten. Ett gott exempel som han nyligen stött på var ett call center-företag som infört gymträning två gånger i veckan som en del av arbetsuppgifterna. Det var alltså inte ett erbjudande om träning på arbetstid, utan en del av arbetet där den som inte tränade de facto arbetsvägrade. Det finns mycket att tjäna på att minska belastningsskadorna för alla parter individen, företaget och samhället. Kostnaden för sjukskrivningar och sjukersättningar som kan relateras till belastningsskador är svindlande 50 miljarder kronor om året. Det innebär 100 000 kronor i minuten i rena skattemedel. Det som företagen förlorar på belastningsbesvär när de måste hitta ersättare eller drabbas av kvalitetsproblem och produktionsbortfall är inte inräknat. Än så länge verkar belastningsskadorna inte minska något nämnvärt, trots försök att förebygga och behandla dem. Totalt står de för trettio procent av samtliga arbetssjukdomar- och olyckor. Enligt Svend Erik Mathiassen är en viktig orsak att det finns en mångfald av olika riskfaktorer i arbetet för besvär och ohälsa i rörelseorganen och att sannolikheten att en person stöter på en eller fler sådana riskfaktorer är stor i dagens arbetsliv.

Dina fötter i rätta händer - Vi kan problemen och har lösningarna! Stockholm Långholmsgatan 34 - T-Hornstull Bättre klimat för rehabilitering På södra Teneriffa ligger Los Cristianos. Här erbjuder Humlegården och Vintersol ett komplett rehabiliteringsprogram för dig med reumatiska besvär. Vi har svensktalande personal, individuell sjukgymnastik och arbetsterapi, vattengympa, mattgympa, handgrupp, fotgrupp och pinngrupp. Vi har kurator, psykolog, reumatolog och sjuksköterska. Uppvärmd pool, gymnastiksal och gym för egenträning. Egen restaurang och fritidsverksamhet. Vi har avtal med Landstinget och kan erbjuda stabilt barometertryck och många timmars solsken. Vi erbjuder boende på Vintersol vid strandpromenaden eller på Mar y Sol i Los Cristianos. GÖR SÅ HÄR: Vänd dig till Vintersol på telefon 0034 922 77 79 00 (vi talar svenska). Eller per e-mail till: siri.saveros@vintersol.com Din läkare skriver en ansökan om rehabilitering som skickas vidare till Landstingets handläggare. När du fått besked från Landstinget är du välkommen till en stimulerande rehabiliteringsperiod på Teneriffa. Ansökan och remissblankett hittar du på vår hemsida. Clinica Vintersol C/. Nordica 1, 386 50 Los Cristianos Teneriffa, Spanien.

16 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons Åtta av tio människor i Sverige får någon gång ryggbesvär. Genom att röra på sig varje dag och göra ett besök hos kiropraktorn lika ofta som den årliga tandläkarkontrollen kan många funktionsbesvär stävjas i sin linda. Årlig ryggkoll rekommenderas Det menar Stina Berg, ordförande i Legitimerade kiropraktorers riksorganisation, LKR. De har nyligen genomfört kampanjen Straighten up Sweden som riktar sig till både barn och vuxna och lärt ut ett ryggövningsprogram som bara tar tre minuter att göra och som bör göras varje dag. Vi är alldeles för stillasittande i bilen, på bussen, på jobbet, framför dator och tv. Vi måste röra på oss lite grann varje dag för att förebygga problem. Detta gäller särskilt våra barn. Samtal och undersökning För den som har ont i ryggen på något sätt rekommenderar hon ett besök till en legitimerad kiropraktor. Kiropraktik är ett av de fem största primärvårdsyrkena i världen. Det innebär att patienten inte behöver gå via läkare eller få remiss först, utan kan gå direkt till kiropraktorn. Största primärvårdsyrkena är läkare och tandläkare. Kiropraktorn fokuserar på att förbättra funktionen av kroppens leder och muskler samt dess relation till nervsystemet, men även strukturens roll vad gäller hälsa, kroppshållning och aktiviteter. Patienterna söker för allt från ischias och ryggont till nackspärr och huvudvärk. Vid det första besöket görs en noggrann undersökning med fokus på nervsystemet och lederna, förutom den ledspecifika kiropraktiska undersökningen görs flera ortopediska och neurologiska tester. Kiropraktorn tar med hjälp av samtal och undersökning reda på historiken kring det som gör ont, alltså själva anledningen, för att kunna ställa diagnos och göra en behandlingsplan. Rådgivning är också en viktig del av arbetet. Smärtfri behandling Det traditionella kiropraktorgreppet är ett litet, snabbt tryck i en specifik riktning som ökar ledens rörlighet och återställer normal funktion. När leden justeras sker en tryckförändring i ledvätskan, vilket kan höras som ett knak. Det är inte farligt och en behandling gör inte ont, även om patienten kan bli lite trött eller känna viss lokal ömhet efteråt. I genomsnitt räcker fem behandlingar och ett återbesök tar ca 15-20 minuter. Kostnaden varierar mellan 350 och 450 kronor beroende på var man bor. 14 landsting har vårdavtal med kiropraktorer vilket subventionerar kostnaden för besök. Stina Berg tycker att alla borde gå till en kiropraktor för att kontrollera så att allt står rätt till i rygg och med leder. Ibland är symtomen inte märkbara, trots att man har en funktionsnedsättning som inte är bra för kroppen. Stina Berg, legitimerad kiropraktor och ordförande för Legitimerade kiropraktorers riksorganistaion, LKR Några andra behandlingsalternativ Fysioterapi (sjukgymnastik) Behandling: Med hjälp av terapeutiska rörelsebehandlingar, fysiska behandlingar och/eller genom hjälpmedel botar, förebygger och lindrar fysioterapeuten sjukdomar och besvär, främst i rörelse- och stödjeorganen. Ortopedisk manuell terapi, OMT, är ett specialistområde inom sjukgymnastiken som inriktar sig på undersökning, behandling och förebyggande av smärta i rygg, leder, muskler och nerver. Behandlingsmetoder kan vara åtgärder som töjning, mobilisering, manipulation och mjukdelsbehandling. Osteopati (os ben, pati lidande) Behandlingen består av massage-, manipulation och mobiliseringstekniker för att lösa upp låsningar i och stabilisera leder och muskler. Ibland kombineras dessa tekniker med andra metoder, som akupunktur, kostrådgivning och gymnastiska övningar. För besvär som ledsmärtor, ledgångsreumatism, nervinflammationer, astma och cirkulationsrubbningar. Elektroterapi Elektroterapi används av fysioterapeuter och inom sjukvården för att behandla problem i rörelseorganen. Det är en smärtfri metod som visat sig effektiv vid inflammatoriska tillstånd eller när man ska behandla stora eller svåråtkomliga muskelgrupper. Behandlingen används bland annat för ischias, sen- och ligamentskador, svullnader, muskelvärk och ledproblem. Akupunktur (av latinska acus - nål, och pungere att sticka) Med akupunktur stimuleras vissa bestämda punkter i kroppen med nålar. Idén är att vissa punkter på huden kan påverka organ och funktioner i kroppen. Akupunktur för smärtlindring används i viss utsträckning i hälso- och sjukvården i Sverige. När nålarna sätts in på olika ställen ökar produktionen av kroppseget morfin (endorfin), vilket minskar smärtan. Dessutom ökar blodcirkulationen där nålarna sitter. Akupunktur används vid muskel- och ledsmärtor, artrossjukdom och andra reumatiska sjukdomar. Det finns vetenskapligt underlag som visar att akupunktur har en smärtlindrande effekt jämförbar med annan behandling. TENS TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) stimulerar hudnärliggande nerver med svag elektrisk ström i syfte att lindra smärta och behandla sjukdomstillstånd som artros och andra reumatiska sjukdomar, samt muskel- och ledsmärta. Genom att aktivera nerverna stimuleras kroppens egna smärtlindringssystem. Smärtlindringen försvinner snabbt efter avslutad behandling, men känns som en pirrande känsla under behandlingens gång. Reumatikerförbundet Träning och motion är bra för alla, inte minst för oss som har en reumatisk sjukdom. Vi anpassar övningarna efter våra möjligheter. Du är välkommen att vara med! För mer information www.reumatikerforbundet.org tel: 08-505 805 00

annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons 17 Hellre naprapaten än vårdcentralen om patienter med akut ryggskott själva får välja, åtminstone om kostnaden är densamma. Nu finns flera studier som visar att naprapati är en effektiv och uppskattad behandlingsform för vanliga besvär i nacke och rygg. Studier visar fördel för naprapati En naprapat behandlar muskler och leder, främst genom att använda sina händer. Behandlingen består främst av manipulation, det vill säga snabba tryck över en led för att normalisera rörlighet och funktion, och mobilisering, vilket är långsamma handgrepp för samma syfte. Detta kombineras med massage och stretching, rådgivning och träningsövningar. Inom ramen för offentlig finansiering har naprapatibehandling erbjudits patienter i Västervik under ett två år långt försöksprojekt. I utvärderingen framgår att 72 procent upplevde att naprapatibehandlingen var bättre än sjukgymnastik. Nära 90 procent av patienterna förbättrades avseende smärta, så pass att en femtedel kunde sluta med läkemedel. I en avhandling från Karolinska Institutet som naprapaten Eva Skillgate gjort framgår att naprapati är en effektiv behandlingsform för patienter med den vanligaste typen av rygg- och nackbesvär. Nära två tredjedelar av naprapatpatienterna ansåg att deras tillstånd blivit väldigt mycket förbättrat, medan motsvarande siffra för kontrollgruppen som fått läkarrådgivning var 13 procent. För Eva Skillgate var syftet med studien att jämföra två för patienterna vanliga situationer i vården. Resultaten öppnar för att naprapati kan integreras i den vanliga vården i högre grad än vad som görs i dag för dessa patienter. Många väljer naprapati En Skop-undersökning visar att en majoritet av svenskarna föredrar att gå till en naprapat framför vårdcentral för behandling av akut ryggskott, om patientavgiften för de båda alternativen är densamma. Jan Arvidsson är ordförande på Svenska Naprapatförbundet. Han berättar att nio av tjugo landsting numera har avtal med naprapater, men tycker att det borde bli fler. Vi för diskussioner med fler landsting och ser en positiv trend i de studier och underlag som nu tas fram om naprapati. En behandling kostar cirka 500 kronor och tar 30 till 40 minuter. I regel krävs tre till fyra besök. Varje år utförs en och en halv miljon behandlingar i Sverige, varav två procent finansieras offentligt. Jan Arvidsson ser det som ett gott betyg till behandlingsformen. Människor väljer nog att bekosta detta för att de tycker att naprapati är bra och hjälper dem. Samtidigt är det synd att en så liten del av naprapatvården finansieras offentligt när den visat sig vara så effektiv. FOTO: privat Jan Arvidsson, ordförande Svenska Naprapatförbundet Ökad status för kiropraktik Har förbättrats avsevärt under senare år. TEXT: anders hansen Grundläggande har varit att yrket blev legitimerat i slutet på 1980-talet och sedan ett drygt år är kiropraktor en namnskyddad titel. Ingen får idag kalla sig kiropraktor utan att ha legitimerats som kiropraktor av socialstyrelsen. Även kiropraktikutbildningen har förändrats. Tidigare låg praktiktjänstgöringen efter grundutbildningen för kiropraktorer, nu har man istället praktik löpande under utbildningen på de stora sjukhusen. Det gör att studenterna får möta annan sjukvårdspersonal kontinuerligt under utbildningen säger Per J. Palmgren, legitimerad kiropraktor och högskoleadjunkt på Skandinaviska kiropraktorhögskolan och fortsätter: Kontakten med övriga vården i utbildningen tror jag är mycket viktig. Kiropraktorer, oavsett om de är privatpraktiserande eller inte, måste ha ett nära samarbete med övrig vårdpersonal. Enligt Torkel Falkenberg, docent vid sektionen för omvårdnad vid Karolinska Institutet, har den övriga vårdens intresse för kiropraktik ökat. Bidragande till det är en rapport från Statens beredning för medicinsk utredning (SBU) kring positiva effekter av kiropraktik. Man ska dock komma ihåg att det är ett kritiskt granskande intresse av den vetenskapliga evidensen som finns för effekter av kiropraktik. Idag kan man läsa om kiropraktik på såväl läkarutbildningen som sjuksköterskeutbildningen, säger Torkel Falkenberg. Naprapatins effektivitet stöds av vetenskapen och dess popularitet av statistiken Naprapati fungerar bättre vid rygg- och nackbesvär än rekommenderad och bevisat effektiv rådgivning av läkare, visar en ny studie från Karolinska Institutet. Studien är den första stora utvärderingen av naprapati och öppnar för att behandlingsformen integreras i den vanliga vården.» CITAT UR PRESSMEDDELANDE FRÅN KAROLINSKA INSTITUTET, MAJ 2007. 57 % av svenskarna går hellre till naprapat än till vårdcentral vid ryggbesvär om patientavgiften är densamma. I gruppen 18 54 år föredrar 2 av 3 behandling hos naprapat.» RESULTAT FRÅN SKOP-UNDERSÖKNING GENOMFÖRD UNDER 2007. HÄR FRAMGÅR ÄVEN ATT 1/3 AV SVENSKA FOLKET HAR EGEN ERFARENHET AV NAPRAPATBEHANDLING. Legitimerad Kiropraktor - ett yrke för framtiden Kursstart den 1 september 2008 5-årig, godkänd utbildning www.kiropraktik.edu Ring 08-27 90 05 för information och prospekt» Läs mer om naprapati på www.naprapater.se Skandinaviska Kiropraktorhögskolan Råsundavägen 101, 169 57 Solna

18 annons HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET annons FOTO: ULF WIDELL Kicki Danielsson får bra vibrationer. Nyttig mat och bra vibrationer I TV3:s Du är vad du äter lotsade kunniga och coachande kostexperten Anna Skipper schlagerstjärnan Kicki Danielsson i form. Det blev ett skräddarsytt kostprogram med träning som inte belastar lederna, eftersom Kicki Danielsson har reumatism. Syrabildande kost som rött kött, bröd, snabba kolhydrater, sockerrika produkter, kaffe, svart te, alkohol och läsk dränerar skelettet på basbildande mineral. Även Omega 3, fiskolja, är bra för smidiga leder och muskler. Anna Skipper är dietist och specialist på nyttig mat. När det gäller sjukdomar som reumatism och benskörhet säger hon att det är viktigt att undvika syrabildande kost och istället äta basbildande kost. Syrabildande kost som rött kött, bröd, snabba kolhydrater, sockerrika produkter, kaffe, svart te, alkohol och läsk dränerar skelettet på basbildande mineral för att bibehålla ett svagt basiskt PH-värde i blodet. Basbildande kost är de flesta råa grönsaker, råsafter, potatis, gröna blad, rotfrukter, frukt och bär. För att hålla en bra balans i kroppen rekommenderas att äta sju gånger så mycket basbildande som syrabildande kost. Bra vibrationer Ledproblem kan göra det svårt att hitta bra träningsformer, men det finns ändå en del att välja mellan. Anna Skipper utformade ett träningsprogram för Kicki Danielsson som bestod av qi gong, vattengympa och simning, samt vibrationsträning med Power Plate. Vibrationsträning har blivit en uppmärksammad och populär träningsform de senaste åren och det är lätt att förstå varför. Tio minuters träning tre gånger i veckan ska hålla kroppen i form, öka blodcirkulationen och muskelmassan samtidigt som celluliterna försvinner och fettprocenten minskar. Själva vibrationsträningstekniken utvecklades från början för att träna kosmonauter i Sovjetunionen och används idag av både elitidrottare och celebriteter. Sedan dess har tekniken utvecklats vidare av idrottsfysiologer och läkare. Power Plate är den mest kända vibrationsplattan och med den går det att träna styrka, strecha och få massage allt på en och samma maskin. Det den gör är att med hjälp av vibrationer sänder vågor av energi genom kroppen, vilket aktiverar reflexmässiga muskelsammandragningar mellan 30 och 50 gånger per sekund. På det sättet tränas musklerna utan att lederna belastas. Förebygger osteoporos Klinisk forskning visar att regelbunden träning ökar bentätheten, vilket gör Power Plate lämplig för att förebygga osteoporos. Gabriel Sjövall, vd för Power Plate i Sverige, berättar att det är accelerationskraften från vibrationerna som gör att cellerna i skelettet förnyas. Forskare tror även att de små intensiva stötarna har en positiv påverkan på bentätheten. Med vibrationsträning övar man upp balans, koordination, muskelstyrka och kroppshållning och får snabbt ett resultat. Man kommer åt djupt liggande muskler som är svåra att nå på annat sätt och det är bland annat därför fler och fler sjukgymnaster använder sig av Power Plate. För att förebygga osteoporos och Bra matval bygga starka ben tipsar Anna Skipper om belastande träning som joggning, löpning, gymträning med vikter och promenad med viktbälte. Eller varför inte göra som cirka 350 000 andra svenskar och gå med stavar. Det är en motionsform som passar ung som gammal, den är gratis och kräver inga speciella kläder eller hjälpmedel, förutom stavarna då. Stavgång är skonsammare för knä och leder än joggning, men bränner mer fett, höjer pulsen och ökar syreupptagningsförmågan jämfört med den mer traditionella promenaden. För att förebygga och lindra osteoporos rekommenderar Anna Skipper mineralrik kost som mörkgröna bladgrönsaker, broccoli, brysselkål, mandlar, fetaost, yogurth, sesamfrö, kelp och alger. Även kost som är rik på fytoöstrogen som sojabaserade produkter, alfalfa och humle är bra. För att lindra reumatiska sjukdomar rekommenderas en antiinflammatorisk kost, till exempel fet fisk, valnötter, ingefära, gurkmeja, rosmarin, samt färggranna grön- och rotsaker som morötter, rödbeter och sötpotatis. Det är bra att få i sig mycket antioxidanter, eftersom de motverkar fria syreradikaler som kan trigga igång en inflammatorisk process. Antioxidanter finns bland annat i granatäpple, äpple, plommon, körsbär, ananas och papaya, samt grönt och rött te. Läs mer på www.annaskipper.se Hos en KFS-ansluten kiropraktor är du i trygga händer Garanterat! Hitta din kiropraktor på www.kiropraktik.com

www.rls.nu Känner du igen dig i de här fyra kriterierna? Då kan du ha Restless Legs Syndrom (RLS)! Läs mer på www.rls.nu och tala med din läkare. 1. Har du starkt behov av att röra på benen, ofta med obehagskänsla i benen? 2. Upplever du obehagskänslorna under perioder av inaktivitet? 3. Upphör behovet att röra på benen helt eller delvis i samband med rörelse? 4. Ökar behovet att röra på benen/obehagskänslorna på kvällen/natten? Box 47608, 117 94 Stockholm Tel 08-721 21 00 Fax 08-710 98 84 www.boehringer-ingelheim.se RLS_annons_Friskaben_251x370_rep1 1 08-02-13 14.00.49