Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 SYSSELSÄTTNING OCH EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT 4 Osäker sysselsättningsstatistik i Västmanland 4 Marknadsutveckling privat sektor 5 Verksamhetsutveckling offentlig sektor 6 Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn 6 Brist på arbetskraft 7 Tydlig minskning av efterfrågan på arbetskraft 8 Många har varslats om uppsägning 9 Kommande sysselsättningsutveckling 9 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN 11 Privat varuproduktion 11 Byggverksamhet 11 Industri 12 Jord- och skogsbruk samt fiske 13 Privat tjänstesektor 13 Finansiell verksamhet och företagstjänster 13 Handel och kommunikationer 14 Personliga och kulturella tjänster samt renhållning 15 Offentlig verksamhet 15 Offentlig administration 16 Utbildning och forskning 16 Vård och omsorg 17 UTBUDET AV ARBETSKRAFT 18 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER 20 Arbetslöshetens struktur 22 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR 24 FAKTA OM PROGNOSEN 25 Författare: Andreas Nygren Ansvarit utgivare: Clas Olsson 1
Sammanfattning Den globala konjunkturen har dämpats kraftigt och en stor del av världens länder har gått in i en recession. Det globala BNP faller med cirka 1,5 procent 2009 vilket inte har hänt sedan 1930-talet. Under 2010 sker dock en återhämtning då världsekonomin åter växer. Alla indikatorer i flertalet länder visar att konjunktur nedgången bromsar in tydligt och det betyder att konjunkturraset är nära sin bottenpunkt. Detsamma gäller för Sverige vars BNP beräknas minska med 5 procent 2009 vilket kan jämföras med en försvagning på 0,2 procent 2008. Även Västmanland har drabbats av den försvagade ekonomins effekter och sysselsättningen väntas minska inom de flesta branscher. Nedgången väntas främst att märkas av under 2009, men även under 2010 bedöms antalet sysselsatta minska, även om det sker i en svagare takt. Arbetsmarknaden i Västmanlands län prognosbedömningar Länets arbetsmarknad har drabbats av många varsel och som det industrilän det är har Västmanland drabbats hårt av nedgången inom industrin. Den sammantagna bilden av industrin i länet är att det blir en nedgång under 2009 och 2010 och att antalet sysselsatta inom branschen minskar starkt. Samma sak gäller byggbranschen, även här väntas sysselsättningen minska starkt. Nedgången inom industrin och byggbranschen väntas ge effekter även på handel och kommunikationer, även om nedgången inte blir lika kraftig där. Detsamma gäller för personliga och kulturella tjänster samt renhållning och finansiell verksamhet, företagstjänster. Både handel och personliga tjänster påverkas negativt av hushållens försämrade ekonomi. Inom den offentliga sektorn ses också en stark minskning av antalet sysselsatta, främst inom vård och utbildning. Arbetskraften i Västmanland minskar. Till stor del beror detta på att fler väljer att söka sig bort från arbetsmarknaden mot studier då arbetsmarknaden försvagas. Vid högkonjunkturer är det som regel fler som söker sig till arbete, medan lågkonjunkturer får fler att välja studier. Den försämrade konjunkturen har satt sitt avtryck även på arbetslösheten. De senaste månaderna har arbetslösheten börjat öka tydligt, och vår bedömning är att detta fortsätter under prognosperioden. Fjärde artalet 2009 väntas arbetslösheten ha stigit med cirka 2 650 personer, eller 54 procent. Det innebär en ökning från 3,1 till 4,8 procent av befolkningen 16-64 år jämfört med fjärde artalet 2008. Under 2010 väntas arbetslösheten fortsätta att stiga, men i en något svagare takt. Andelen arbetslösa av befolkningen mellan 16-64 år väntas då uppgå till 5,5 procent. Eftersom antalet arbetslösa påverkas av tillgången till programmedel ger en sammanslagning av arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd en bättre bild av läget på arbetsmarknaden. Tillsammans väntas dessa grupper ha ökat med cirka 3 750 personer tills fjärde artalet 2009 och ytterligare 3 500 till fjärde artalet 2010. Arbetslösa, sökande i program med aktivitetsstöd och sökande som har arbete med stöd Arbetslösa Sökande i program med aktivitetsstöd Sökande i arbete med stöd Antal Andel Antal Andel Antal Andel 2008 4 4 900 3,1% 2 650 1,7% 2 650 1,7% 2009 4 7 550 4,8% 3 750 2,4% 2 700 1,7% 2010 4 8 750 5,5% 6 050 3,8% 2 800 1,8% Tabell 1: Antal respektive andelar av befolkningen (16-64 år) i respektive sökandegrupp, artalsgenomsnitt Källa: Arbetsförmedlingen 2
Arbetsmarknadspolitiska utmaningar I takt med att arbetsmarknaden har försvagats har ungdomarna fått det allt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket inneburit att ungdomarnas arbetslöshet ökat påtagligt. Även de utrikes födda är utsatta på länets arbetsmarknad. När läget nu försämras är det i första hand de som är på väg in på arbetsmarknaden som drabbas. Insteget till arbetslivet sker ofta genom tillfälliga anställningar och det är dessa jobb som försvinner först i en lågkonjunktur. Bland dem som har tillfälliga anställningar är ofta unga och utrikes födda överrepresenterade. Ytterligare en grupp som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är personer som saknar gymnasieutbildning. När läget nu försämras ytterligare blir denna grupps möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden än sämre. En utmaning nu och i framtiden är att förbättra de arbetsmarknadsmässiga förutsättningarna för dessa grupper. 3
Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft Den nedgång i ekonomin som blev tydlig under hösten 2008 har nu börjat sätta sina spår på arbetsmarknaden. Bland annat märks detta i ett ökat antal arbetslösa. Under 2009 och 2010 bedömer vi att arbetsmarknadsläget kommer att försämras ytterligare med fallande sysselsättningstal och ökad arbetslöshet. Osäker sysselsättningsstatistik i Västmanland Under de senaste åren har det varit svårt att fortlöpande följa sysselsättningsutvecklingen i Västmanlands län. Olika undersökningar har indikerat olika utveckling. Bilden har komplicerats ytterligare av Heby kommuns länsbyte. Mycket pekar dock på att arbetsmarknaden har försvagats under det senaste året. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) uppgick sysselsättningen i åldersgruppen 16-64 år till 115 600 personer under årets första artal, 2 100 fler än under samma period i fjol. I och med det senaste årets utveckling har andelen sysselsatta ökat från 71,6 till 72,9 procent. Av de sysselsatta under årets första artal var 61 700 män och 53 900 innor. Under det senaste året har sysselsättningen ökat för båda könen, enligt AKU mest för männen. SCB:s arbetskraftsundersökning innehåller dock siffror som är förknippade med viss osäkerhet. På grund av omfattande förändringar i AKU och att Heby kommun sedan årsskiftet 2006-2007 tillhör Uppsala län är det inte möjligt att jämföra med tidigare resultat. Sammantaget gör detta att ovan nämnda uppgifter ska tolkas med stor försiktighet. Samtliga redovisade förändringstal ryms även inom det osäkerhetsintervall som SCB anger för sin undersökning, vilket gör att dessa inte är statistiskt säkerställda. I diagrammet nedan visas därför istället utvecklingen på länets arbetsmarknad baserat på SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik. Denna statistikkälla berörs inte av de nämnda förändringarna av AKU, vilket i sin tur gör det möjligt att jämföra utvecklingen över tid. Enligt denna har antalet anställda minskat med drygt 800 under artal ett 2009 jämfört med motsvarande artal 2008. Notera dock att den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken bland annat inte tar hänsyn till arbetspendlingen, utan endast redovisar antalet anställda och att den därför inte är jämförbar med arbetskraftsundersökningen. Diagrammet är dock inte justerat för Heby kommuns länsbyte. Det innebär dels att förändringen under inledningen av 2007 är överskattad, dels att senare resultat inte kan jämföras med äldre uppgifter. 4
Anställda enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik 109000 107000 105000 103000 101000 99000 97000 95000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 1: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, Västmanlands län, säsongs- och trendrensade värden. Kvartal 1 1997 till artal 1 2009. Källa: SCB Marknadsutveckling privat sektor Den första frågan arbetsgivarna får besvara gäller efterfrågan på deras varor och tjänster, om denna har ökat, minskat eller varit oförändrad under de senaste sex månaderna. Som svaren i Tabell 2 visar har efterfrågan fortsatt minska i länet det gångna halvåret. Utfallet de senaste sex månaderna blev tydligt sämre än vad arbetsgivarna förutsåg vid höstens undersökning. Hösten 2008 var nettotalet 1 1 för bedömningen av marknadsutvecklingen de kommande sex månaderna och utfallet blev -30. Branscherna byggverksamhet och industri redovisar den svagaste efterfrågeutvecklingen. Inför den kommande sexmånadersperioden har arbetsgivarna mycket lågt ställda förväntningar på marknadsutvecklingen, med ett nettotal på -4. Detta ska jämföras med ett nettotal på 36 för ett år sedan. Så långt tillbaka i tiden som Arbetsförmedlingen har jämförbara resultat har utfallet aldrig varit så lågt. För perioden 6-12 månader framåt ligger dock förväntningarna högre. Då ökar nettotalet till 15 totalt för samtliga privata arbetsgivare. Optimismen gällande marknadsutvecklingen för den perioden är i stort sett genomgående för samtliga branscher. Byggbranschen skiljer dock ut sig genom att med ett nettotal på -7 ha ännu lägre förväntningar inför den perioden jämfört med de kommande sex månaderna. Sammanfattningsvis kan sägas att arbetsgivarna bedömer att det värsta raset i efterfrågeutvecklingen nu är över och efterfrågan börjar stabiliseras, om än på en låg nivå. Mot slutet av denna prognos tidshorisont väntas en svag uppgång av efterfrågan. 1 Nettotalet är saldot mellan andelen företag som uppgett en ökning respektive en minskning för en viss fråga. Exempel: 40 % av företagen uppger att produktionsvolymen har ökat och 10 % att den har minskat (50 % uppger att den är oförändrad). Nettotalet blir i det här fallet 30 (40-10=30). Av nettotalen bildas sedan tidserier och dessa presenteras bl.a. i diagram. 5
Efterfrågeutveckling inom privat sektor i Västmanlands län Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6 till 12 mån framöver Näringsgren Vår -08 Höst -08 Vår -09 Vår -08 Höst -08 Vår -09 Vår -08 Höst -08 Vår -09 Byggverksamhet 26 9-37 33-27 -4 14-19 -7 Industri - exklusive verkstadsindustri 21-2 -60 32 4-19 23 16 19 Verkstadsindustri 53 31-56 40-6 -19 32-10 9 Finansiell verksamhet och företagstjänster 43 17-12 43 15 9 37 14 23 Handel och kommunikationer 21 0-23 38 3 2 35 15 20 Personliga och kulturella tjänster samt renhållning -4 17-18 19 32-3 15 17 27 Totalt 30 13-30 36 1-4 28 5 15 Tabell 2: Nettotal för respektive bransch och tidsperiod. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2008 Verksamhetsutveckling offentlig sektor Inom den offentliga sektorn talas det vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, så handlar efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mer om behovet av vissa samhällsfunktioner, såsom exempelvis skola/barnomsorg och äldreomsorg. Tabell 3visar att efterfrågan totalt sett har minskat det senaste halvåret enligt arbetsgivarnas bedömning. Den största minskningen har skett inom utbildning och forskning. För de kommande sex månaderna bedöms efterfrågan på tjänster inom den offentliga sektorn fortsätta minska. För den perioden är det en ännu större andel av arbetsgivarna som ser en minskad efterfrågan framför sig och nettotalet är nere på -19 för sektorn som helhet. På 6-12 månaders sikt sjunker det ytterligare till -28. Utbildning och forskning är det område där arbetsgivarna har de i särklass lägsta förväntningarna och nettotalen är negativa inom alla verksamhetsområden. Grundskolan har det absolut lägsta nettotalet, -88. Inom barnomsorgen har man de minst negativa förväntningarna, dock är nettotalet ändå nere på -25. Både inom utbildning och forskning och inom vård och omsorg är trenden mot sjunkande nettotal mycket kraftig. Inom offentlig administration ser förväntningarna lite annorlunda ut, med en ökning på 6-12 månaders sikt. Efterfrågan inom offentlig sektor Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6 till 12 mån framöver Näringsgren Vår -08 Höst -08 Vår -09 Vår -08 Höst -08 Vår -09 Vår -08 Höst -08 Vår -09 Offentlig administration -11 4 4-4 4-4 -4-11 9 Utbildning och forskning -18-39 -17-36 -43-38 -25-50 -52 Vård och omsorg 4 0-10 -8-18 -15 4-14 -25 Totalt -9-12 -10-14 -21-19 -8-24 -28 Tabell 3: Nettotal för respektive verksamhet och tidsperiod. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2008 Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn Företagen får även besvara en fråga gällande hur mycket man kan öka produktionen av varor och tjänster utan att anställa mer personal, det vill säga i vilken utsträckning man utnyttjar sin produktionskapacitet. Sedan undersökningen hösten 2008 har kapacitetsutnyttjandet minskat tydligt. Nu anger 21 procent av de privata arbetsgivarna att de inte kan öka produktionen utan att anställa mer personal. För ett halvår sedan var motsvarande siffra 28 procent. Samtidigt har andelen företag som kan öka sin produktion med mer än 30 procent ökat från 7 till 17 procent. Kapacitetsutnyttjandet har minskat kraftigt i bland annat bygg- och industribranscherna. För ett halvår sedan svarade 37 procent av byggarbetsgivarna att man inte kunde öka sin 6
produktion utan att anställa mer personal. Nu är motsvarande siffra nere på 23 procent. För industrin totalt gäller i den nu aktuella undersökningen att 10 procent av företagen inte kan öka produktionen utan att nyanställa, medan det gällde 24 procent av industriföretagen för ett år sedan. Samtidigt svarar 24 procent av industriarbetsgivarna i dag att de kan öka produktionen 30 procent eller mer utan att anställa, vilket är en ökning med 20 procentenheter sedan hösten 2008. Kapacitetsutnyttjande i privat sektor Näringsgren 0% 1-5 % 6-10 % 11-20 % 21-30 % Mer än 30 % Byggverksamhet 23% 15% 21% 23% 15% 4% Industri 10% 14% 16% 19% 19% 24% Finansiell verksamhet och företagstjänster 21% 13% 21% 16% 13% 17% Handel och kommunikationer 19% 9% 23% 23% 9% 17% Personliga och kulturella tjänster samt renhållning 20% 8% 24% 8% 20% 20% Summa 21% 12% 19% 18% 13% 17% Tabell 4: Visar per bransch hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2008 Brist på arbetskraft Andelen arbetsgivare som anger att man upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar de senaste sex månaderna har minskat markant sedan höstens undersökning. Bland de privata arbetsgivarna har andelen minskat från 29 till 16 procent och på den offentliga sidan har andelen minskat från 36 till 22 procent. Bristen är lägre i alla branscher jämfört med undersökningen hösten 2008. För ett halvår sedan var bristen störst inom branscherna byggverksamhet och industri, där 33 respektive 38 procent av arbetsgivarna uppgav brist. Nu är motsvarande siffror 8 respektive 20 procent och byggbranschen har nu lägst brist av alla branscher. Industrin och byggbranschen har tidigare haft en uttalad dold brist på arbetskraft. Dold brist betyder att man inte ens försöker rekrytera då bristen på arbetskraft är alltför stor. Nu har dock situationen förändrats. Inom industrin anger endast 4 procent av de arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft att man inte ens försökt rekrytera. I förra undersökningen, hösten 2008, var den siffran 12 procent. Även inom byggbranschen har den dolda bristen minskat. Där uppger 10 procent att man inte ens försökt rekrytera. Hösten 2008 var motsvarande siffra 21 procent. Arbetskraftsbrist, privat sektor Näringsgren Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Byggverksamhet 39% 33% 8% Industri 43% 38% 20% Finansiell verksamhet och företagstjänster 33% 26% 20% Handel och kommunikationer 18% 18% 11% Personliga och kulturella tjänster samt renhållning 31% 30% 22% Summa 32% 29% 16% Tabell 5: Andel privata arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per bransch och prognostillfälle. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2008 Inom den offentliga sektorn har bristen fortsatt att minska inom administrationen. Även inom övriga områden har det skett en minskning i den nu aktuella undersökningen. Inom utbildning och forskning är minskningen drastisk. Nu anger 21 procent av arbetsgivarna att man upplevt brist på arbetskraft. Hösten 2008 var motsvarande siffra 50 procent. Även inom vård och omsorg har bristen minskat markant, från 45 till 33 procent. Som tidigare tycks den dolda bristen vara relativt ovanlig inom den offentliga sektorn. 7
De vanligaste konseenserna av arbetskraftsbristen bland de privata arbetsgivarna var att företagen helt enkelt inte lyckades rekrytera eller att det tog längre tid. Befintlig personal fick i stället arbeta mer och företagen köpte in tjänster av andra företag. Inom den offentliga sektorn blev konseenserna i stort sett desamma, plus att man sänkte kraven på yrkeserfarenhet. Arbetskraftsbrist, offentlig sektor Näringsgren Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Offentlig administration 37% 22% 14% Utbildning och forskning 43% 50% 21% Vård och omsorg 44% 45% 33% Summa 40% 36% 22% Tabell 6: Andel offentliga arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per verksamhet och prognostillfälle. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2008 Tydlig minskning av efterfrågan på arbetskraft Efter några år med relativt stabil efterfrågan på arbetskraft ökade arbetsgivarnas rekryteringsbehov kraftigt under 2006. Sedan slutet av 2007 syns dock tydligt att antalet nyanmälda lediga platser minskat stadigt. Under 2008 anmäldes totalt 13 500 platser i länet, vilket är en minskning med 5 400 platser eller 28 procent jämfört med 2007. Under årets första fyra månader har knappt 5 000 platser anmält, vilket är en nedgång med drygt 1 200 platser, eller 20 procent. I februari i år anordnades en rekryteringsmässa i Västerås där ett antal platser felaktigt blev registrerade i statistiken. Detta innebär att minskningen av antalet lediga platser egentligen ska vara större än vad diagrammet nedan visar. Nyanmälda lediga platser 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 1996-01 1997-01 1998-01 1999-01 2000-01 2001-01 2002-01 2003-01 2004-01 2005-01 2006-01 2007-01 2008-01 2009-01 Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2009, Västmanlands län. Säsongs- och trendrensade värden. Källa: Arbetsförmedlingen Av årets anmälda platser finns de flesta inom finansiell verksamhet, företagstjänster. En stor del av de lediga platserna finns även inom vården och utbildningssektorn. 8
Minskningen av antalet lediga platser märks av i alla branscher förutom utbildningssektorn, där det varit en svag ökning av antalet lediga platser hittills i år. Drygt hälften av de platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar under årets fyra första månader avser tillsvidareanställd personal medan övriga platser avser visstidsanställningar av olika längd. Jämfört med samma period i fjol har de lediga platserna minskat för alla anställningsformer utom de kortaste, från 11 dagar till tre månader. En möjlig förklaring till detta kan vara att vikariats- och ferieplatserna har ökat med nästan 44 procent under årets fyra första månader. De platser som anmäls till Arbetsförmedlingen täcker inte hela arbetsmarknaden, marknadsandelen uppskattas i dagsläget till cirka 40 procent. Förändrade metoder vid registrering av platser medför att färre platser registreras flera gånger. I vilken utsträckning detta påverkat statistiken över platsinflödet är i dagsläget osäkert. Att en stor del av alla lediga jobb inte anmäls till förmedlingen understryker vikten av ett aktivt arbetssökande även via andra kontaktvägar. Många har varslats om uppsägning Antalet varsel är en viktig indikator på arbetsmarknadens utveckling. Antalet personer som varslats om uppsägning på Västmanlands arbetsmarknad började öka kraftigt hösten 2008 och totalt under året kom drygt 2 700 personer att varslas om uppsägning. Denna negativa utveckling har fortsatt under 2009 och under årets första fyra månader har drygt 2 000 personer varslats om uppsägning. Detta är en kraftig ökning och femdubbelt så många som motsvarande period förra året. Varslade i Västmanlands län 3 000 2 500 2 000 (t.o.m. april) 1 500 1 000 500 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 3: Antal personer berörda av varsel i Västmanlands län från 1999 och framåt. Källa: Arbetsförmedlingen. Långt ifrån alla varslade personer blir uppsagda. Verkställighetsgraden, det vill säga andelen av alla varslade som blir uppsagda, blir högre i sämre tider. Av dem som blev varslade under perioden september till oktober 2008 i Västmanlands län blev 40 procent uppsagda ett halvår senare. Uppsagda och dessutom arbetslösa inom sex månader efter varslet blev 75 procent. Motsvarande andelar för riket som helhet är 61 procent uppsagda och 57 procent uppsagda och arbetslösa. I sämre tider blir ofta verkställighetsgraden högre, vilket även leder till ökad arbetslöshet. Kommande sysselsättningsutveckling De senaste årens starka utveckling på arbetsmarknaden har stannat av. Vi kommer nu in i en period där sysselsättningen kommer att minska och arbetslösheten ökar. 9
Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta kommer att minska med cirka 3 900 personer till det fjärde artalet 2009 och att minskningen avtar under 2010 då motsvarande nedgång väntas bli cirka 2 900 personer. I tabellen nedan framgår vår bedömning av förändringen av antalet personer i arbetskraften, antalet sysselsatta och antalet arbetslösa under 2009. I tabellen återfinns även en redovisning av det senaste årets utveckling. Uppgiften om det senaste årets ökning av antalet sysselsatta är baserad på SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik samt vår egen intervjuundersökning. Förändring av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 20084-1 700-1 900 200 20094-1 200-3 900 2 700 20104-1 700-2 900 1 200 Tabell 7: Skattad förändring sedan ett år tillbaka av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet, angivet i antal personer. Källa: Arbetsförmedlingen. 10
Näringsgrenar och yrken Vår prognos för sysselsättningsutvecklingen inom olika näringsgrenar framgår av tabellen nedan. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta kommer att minska inom i stort sett alla branscher. Den starkaste minskningen väntas under 2009. Detta märks främst bland de privata arbetsgivarna och de branscher som i första hand drabbas är industrin och byggverksamheten. I linje med tidigare undersökningar är det de små och medelstora företagen som är mest positiva. Totalt sett kommer sysselsättningen att minska starkt även bland de offentliga arbetsgivarna till följd av minskade skatteintäkter då sysselsättningen minskar inom det privata näringslivet. Sysselsättningsutveckling per näringsgren under 2009/2010 Näringsgren Förändring 2009 Förändring 2010 Privata arbetsgivare Jordbr, skogsbr o fiske Oförändrat Oförändrat Finansiell verksamhet, företagstjänster Minskande Minskande Handel o kommunikationer Minskande Minskande Personliga och kulturella tjänster, renhållning Oförändrat Minskande Byggverksamhet Starkt minskande Minskande Tillv, utv av mineral o energiprod, exkl verkstadsindustri Starkt minskande Starkt minskande Verkstadsindustri Starkt minskande Starkt minskande Offentliga arbetsgivare Off förvaltning, mm Minskande Minskande Vård och omsorg Starkt minskande Minskande Utbildning, forskning Starkt minskande Minskande Total sysselsättningsutveckling för länet Starkt minskande Minskande Tabell 8: Sysselsättningsutvecklingen för olika branscher i Västmanlands län för 2009/2010. Källa: Arbetsförmedlingen. Privat varuproduktion Byggverksamhet Branschen är indelad i mark- och grundarbeten, bygg- och anläggning, slutbehandling av byggnader samt uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare. Under 2008 var 8 800 av västmanlänningarna sysselsatta inom byggbranschen. Det motsvarar 7,4 procent av länets sysselsatta. På grund av den kraftiga inbromsningen inom byggbranschen väntas antalet sysselsatta inom branschen minska starkt, främst under 2009. Minskningen gäller främst yrkesarbetare. Byggverksamheten tillhör de branscher som drabbats hårdast av den rådande lågkonjunkturen. Det märks tydligt även i Västmanland och marknadsutvecklingen har varit mycket negativ det gångna året. Framför allt de större byggföretagen har tvingats minska personalstyrkan rejält och inflödet av arbetslösa till Arbetsförmedlingen har ökat. Enligt vår undersökning har byggarbetsgivarna i länet mycket låga förväntningar på det kommande året. Ett nettotal på -4 för de kommande sex månaderna och -7 för perioden 6-12 månader framåt innebär att byggbranschen är den mest negativa av alla på ett års sikt. Övriga branscher förväntar sig en ljusning det andra halvåret. Ett fåtal större byggprojekt pågår inom länet. Det gäller främst ombyggnation av Centrallasarettet i Västerås och även viss nyproduktion av bostäder. Det finns dock planerade projekt som inte kan startas innan finansieringsfrågan är löst. Osäkerheten inom finansvärlden gör att dessa inte kommer igång, då den finansiella oron gör det svårare att få lån. Inom anläggningssidan handlar det mest om underhållsarbete, men det föreligger inget ökat behov av folk eftersom nybyggnationen står stilla. En ljuspunkt är det planerade nybygget av en rättspsykiatrisk enhet i Sala som kan komma att startas 11
under sommaren 2009. De små företagen tycks klara sig bäst inom branschen i nuläget. Dessa har tack vare ROT-avdraget fått mer uppdrag från privatpersoner med renoveringar, om- eller tillbyggnader. Det har dock inte lett till något behov av nyanställningar, men avdraget kommer sannolikt att dämpa sysselsättningsnedgången. Regeringens beslut om att införa statliga kreditgarantier för bostäder under byggtiden kan komma att underlätta finansiering av fler bostadsbyggprojekt. Detta kan i sin tur komma att motverka sysselsättningsnedgången. Främst väntas detta gynna de större byggföretagen. Brist på arbetskraft har tidigare varit ett stort problem inom byggbranschen, så även i Västmanland. Nu har dock situationen förändrats och endast 8 procent av byggarbetsgivarna uppger att de upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar de senaste sex månaderna. Det är lägst av alla branscher. Motsvarande siffra var 33 procent hösten 2008 och 39 procent för ett år sedan. Bristen gäller bland annat anläggningsmaskinförare och VVS-montörer. Under det kommande året planeras ett fåtal rekryteringar i länet. Yrken som berörs är bland annat inom anläggningssidan, samt i viss mån murare, målare och VVS-montörer. Ett för branschen specifikt problem är att många byggföretag är små och inte förmår anställa lärlingar i den omfattning som skulle behövas med tanke på hur många som utbildas. Det gör att nyutexaminerade ungdomar från Byggprogrammet kan få problem att hitta lärlingsplats för att bli färdigutbildade och få sitt yrkesbevis. Samtidigt är medelåldern hög inom byggbranschen, vilket innebär att antalet ersättningsrekryteringar troligen kommer att öka i framtiden. Om inte fler elever får lärlingsplats och yrkesbevis kan det innebära problem med arbetskrafts- försörjningen i framtiden. I nuläget är situationen ännu svårare då i stort sett alla stora och medelstora byggföretag har sagt upp anställda, vilket gör det ännu svårare för nyexaminerade att få en lärlingsplats. Industri I branschen ingår bland annat verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning, pappers- samt livsmedelsindustri. Västmanlands län är ett industrilän och andelen sysselsatta inom industrin är högre än för riket som helhet. Under 2008 var 25 600 personer i Västmanlands län sysselsatta inom industrin. Det motsvarar 21,7 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Sysselsättningen inom industrin väntas minska starkt under prognosperioden. Främst minskar antalet sysselsatta under 2009 och under 2010 väntas minskningen dämpas en aning. Industrin har sedan hösten gått ner på bred front i hela riket med ett stort antal varsel. Främst är det fordonsindustrin som drabbats, men nedgången märks även inom andra sektorer. Som tidigare nämnts är Västmanland av tradition ett industrilän och nedgången märks tydligt även här. Under perioden oktober 2008 till april 2009 har 3 180 personer varslats inom branschen. Motsvarande period 2007/2008 drabbades 332 personer. Det stora flertalet av de varslade återfinns inom verkstadsindustrin och det är, precis som för riket, framförallt anställda inom fordonsindustrin som drabbats. Efterfrågan på varor och tjänster bland länets industriföretag har varit mycket svag under det senaste halvåret. Även för den kommande sexmånadersperioden tror företagen på en minskad efterfrågan, dock med en dämpad minskningstakt. För perioden 6-12 månader framåt tror företagen inom branschen att efterfrågesituationen vänt och det är då fler företag som tror på en ökad än en minskad efterfrågan. Den kraftiga nedgången inom industrin märks av i nästan hela länet, men mest kännbar är nedgången i de mindre kommunerna där industrin har en mer framträdande roll. Många av företagen i undersökningen uppger att det i dagsläget är mycket svårt att göra framtidsbedömningar och en stor del av företagen har kortat av sin planeringshorisont markant. Den sammantagna bilden av industrin i Västmanlands län är att det blir en 12
kraftig nedgång i antalet sysselsatta under 2009. För 2010 fortsätter antalet sysselsatta att minska, men i en något mindre omfattning. I takt med att efterfrågan har minskat har även bristen på arbetskraft avtagit markant. I vårens undersökning svarade 20 procent av arbetsgivarna att de upplevt arbetskraftsbrist under det senaste halvåret. Det är något mer än genomsnittet för samtliga branscher, men nästan en halvering jämfört med föregående prognos. Störst är bristen inom verkstadsindustrin. Främst gäller detta verktygsmaskinoperatörer, men även ingenjörer (inriktning elkraft och maskin) har varit svårt att rekrytera. Under det kommande året kommer troligtvis bristen på personal att fortsätta minska i takt med att arbetsmarknaden försvagas. Trots den vikande efterfrågan finns ett visst rekryteringsbehov inom branschen och bland annat kommer arbetsgivarna att behöva rekrytera verktygsmaskinoperatörer, montörer inom el- och teleutrustning samt civilingenjörer med inriktning mot elkraft, elektronik och teleteknik samt maskin. Med tanke på att antalet arbetslösa inom branschen kommer att öka under året väntas dock konkurrensen om de lediga tjänsterna bli stor. Jord- och skogsbruk samt fiske I branschen ingår bland annat växtodling, skogsvård, djurskötsel och djurvård. I Västmanlands län arbetade under 2008 knappt 1 500 personer i denna bransch, vilket motsvarar cirka 1,3 procent av alla sysselsatta i länet. Antalet sysselsatta inom branschen bedöms vara oförändrat under prognosperioden. Under det senaste halvåret har efterfrågan i sektorn minskat. I höstens undersökning var nettotalet för efterfrågan 25, i nuvarande undersökning är det -10. För det kommande halvåret har tron på efterfrågeutvecklingen blivit än mer negativ. I höstas var nettotalet för det kommande halvåret -13, nu är det -20. På sex till tolv månaders sikt är nettotalet 0, vilket innebär att det är lika många företag som tror på en positiv utveckling som de som tror på en negativ utveckling. Under det senaste halvåret har kapacitetsutnyttjandet minskat i sektorn, men det är fortfarande betydligt högre än i det privata näringslivet som helhet. I vårens undersökning uppger 40 procent av arbetsgivarna att de inte kan öka sin produktion alls innan ytterligare anställningar är nödvändiga. Även bristen på arbetskraft har minskat, men inte i samma omfattning som i övriga branscher. I vårens undersökning anger 30 procent av arbetsgivarna att de upplevt problem med att hitta rätt kompetens under det senaste halvåret, vilket är högre än för länet som helhet. Motsvarande värde i höstas var 38 procent. Bristproblemen avser i första hand förare av jordbruks- och skogsmaskiner. Jord- och skogsbruk samt fiske är länets minsta bransch. Sektorn sysselsätter som tidigare nämnts cirka 1 500 västmanlänningar. Detta medför även att underlaget i vår undersökning är relativt begränsat, och att det därför blir svårt att dra några slutsatser om utvecklingen i branschen. Privat tjänstesektor Finansiell verksamhet och företagstjänster Inom denna bransch finns bank-, finans- och försäkringsbolag, fastighets- och uthyrningsverksamhet samt dataverksamhet och andra företagstjänster. Under 2008 arbetade cirka 15 800 personer i branschen i Västmanlands län, motsvarande 13
13,4 procent av alla sysselsatta i länet. Detta är en något lägre andel än i riket som helhet. Sysselsättningen i branschen väntas minska under de kommande två åren. Under det senaste halvåret har tillväxten i sektorn finansiell verksamhet och företagstjänster inte utvecklats i linje med arbetsgivarnas bedömning i våras. Då var en majoritet av arbetsgivarna positiva till hur efterfrågan skulle utveckla sig. Nu ser vi istället att efterfrågan har minskat under det senaste halvåret. Inför den kommande sexmånadersperioden är arbetsgivarna också mer pessimistiska än vad de var i våras, från ett nettotal på 15 till 9. Trots denna nedgång är branschen den mest positiva gällande utvecklingen framöver. Uppdragsverksamheten, som till stor del är beroende av utvecklingen inom industrin, kommer att märka av en nedgång under det kommande året. IT-sektorn, som är växande i länet, står sig starkt under det kommande året och märker ännu inte av någon starkare nedgång. Dock har bristen på personal avtagit något till följd av ett ökat antal arbetslösa inom sektorn. Den brist som finns berör framförallt erfaren personal. callcenterverksamheten, som sysselsätter många i länet, väntas inte växa under det kommande året. Denna sektor är dock stor och personalomsättningen är hög. Det finns således många jobböppningar inom sektorn som ofta betraktas som en inkörsport till arbetsmarknaden för många ungdomar. I vår nuvarande undersökning framkommer att 20 procent av arbetsgivarna haft problem med att hitta rätt kompetens under det senaste halvåret. Detta är en minskning med sex procentenheter jämfört med höstens undersökning. Rekryteringsproblemen är därmed något högre jämfört med den privata sektorn som helhet. Det har bland annat varit brist på flera olika typer av ingenjörer samt systemerare och programmerare och redovisningsekonomer. Inför det kommande året väntas efterfrågan främst gälla dessa samt inköpare och ekonomiassistenter. Handel och kommunikationer I denna bransch ingår detaljhandel, partihandel, handel med motorfordon, transport samt tele- och postkommunikation. Cirka 17 300 personer var sysselsatta inom branschen under 2008, motsvarande 14,6 procent av alla sysselsatta i länet. Det är en något lägre andel av det totala antalet sysselsatta i länet jämfört med förhållandet i riket. Sysselsättningen väntas minska under prognosperioden. Under det senaste halvåret har branschen inte utvecklats i takt med förväntningarna. I höstens undersökning trodde en svag majoritet av företagen på en ökande efterfrågan på varor och tjänster. Utfallet blev att 23 procentenheter fler av företagen hade upplevt en minskande efterfrågan. Inför det kommande året tror fortfarande en liten majoritet av arbetsgivarna på en ökad efterfrågan av deras varor och tjänster, men värdet är betydligt lägre än normalt. De senaste åren har såväl handel som transport haft en god utveckling som en följd av det goda konjunkturläget och hushållens förstärkta köpkraft. I takt med att konjunkturen nu försvagas och hushållens köpkraft med den, minskar även handeln. Främst märks detta i sällanköpshandeln, exempelvis fordons- och elektronikhandeln. Detta är orsaken till att vi gör bedömningen att sysselsättningen under det kommande året minskar inom branschen. Inom transport är man även beroende av utvecklingen inom andra branscher, exempelvis handel, industri och bygg. Då aktiviteten har minskat och kommer att fortsätta att minska i dessa branscher under de kommande åren leder detta till en nedgång även inom transportbranschen. Länet präglas av ett antal större handelscentra. Dessa har märkt av en nedgång i handeln under våren och en del butiker har tvingats stänga igen. En del planerade etableringar har även skjutits upp. I länets mindre orter finns en större benägenhet att göra sina inköp lokalt än tidigare, då det var vanligt att man gjorde en längre resa till något av länets 14
handelscentra. En möjlig förklaring till ett ökat lokalt handlande kan vara att man vill minska sina resekostnader på grund av att man blivit eller riskerar att bli arbetslös. Helt i linje med tidigare är även bristen på arbetskraft lägre än bland övriga privata arbetsgivare. I vårens undersökning anger endast 11 procent av arbetsgivarna att de upplevt rekryteringsproblem under det senaste halvåret vilket är ett lägre värde än vad som gällde vid höstens prognos då 18 procent av arbetsgivarna angav att de upplevt brist. Rekryteringsproblemen avsåg i första hand olika kategorier fordonsförare, exempelvis lastbils- och långtradarförare. Personalomsättningen inom branschen är hög och även om branschen som helhet minskar är behovet av ersättningsrekryteringar stort. Särskilt stort är detta behov inom transport där medelåldern i många fall är hög och detta i stor utsträckning leder till ersättningsrekryteringar vid pensionsavgångar. Inför det kommande året väntas efterfrågan främst märkas av bland försäljare inom dagligvaru- och fackhandel samt inom lager- och transportpersonal. Personliga och kulturella tjänster samt renhållning Till personliga tjänster hör förutom hotell- och restaurang också bland annat frisård, frisörer och städföretag i privat regi. Branschen sysselsatte cirka 10 100 personer i Västmanlands län under 2008. Relaterat till alla sysselsatta i länet motsvarar detta cirka 8,5 procent. Under prognosperioden väntas sysselsättningen minska. Precis som inom handeln har besöksnäringen, som består av hotell och restauranger, tagit del av hushållens stärkta ekonomi. Hotellen har nu börjat märka av en nedgång, bland annat genom att det arrangeras färre företagskonferenser, och restaurangerna har börjat märka av ett minskat kundunderlag. Nu väntar troligtvis en fortsatt nedgång inom denna näring då konjunkturen fortsätter att vika och hushållens ekonomi försvagas alltmer. De som fortfarande har jobb har dock en större disponibel inkomst till följd av skatte- och räntesänkningar. Om delar av detta läggs på exempelvis restaurangbesök kan det dämpa minskningen inom näringen något. Bristen på arbetskraft har minskat jämfört med höstens prognos, men ligger ändå över medelvärdet för samtliga branscher. Allra tydligast har bristen varit på kockar. Under det kommande året väntas det finnas en viss efterfrågan på just kockar samt köks- och restaurangbiträden. Offentlig verksamhet Till offentlig verksamhet hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjuård samt sociala tjänster. Närmare 39 000 personer eller 33 procent av samtliga sysselsatta i Västmanlands län fanns inom denna sektor år 2008. Antalet sysselsatta väntas att minska under prognosperioden. Utvecklingen ser dock olika ut inom de olika verksamheterna. De kommunala budgetarna urholkas i takt med att skatteinkomsterna försvagas som en följd av att antalet arbetade timmar minskar. Vidare ökar kostnaderna påtagligt genom att den ökade arbetslösheten medför stigande kostnader för försörjningsstöd och ökade kostnader för olika kommunala aktiviteter för de arbetslösa. Denna kostnad blir de kommande åren något högre än normalt då antalet personer som har arbetslöshetsförsäkring har minskat. I sin senaste Ekonomirapport uppger Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att det ekonomiska läget för kommuner och landsting är, och förväntas fortsatt vara, bekymmersamt de närmaste åren. SKL bedömer att kommuner och landsting sammantaget kommer att gå med tre miljarder i underskott 15
under 2009. Trots ökade statsbidrag kommer effektiviseringar, personalneddragningar och skattehöjningar att krävas för att få ekonomin i balans 2010. Totalt inom offentlig sektor uttrycker hela 26 procent av de verksamheter som intervjuats i Västmanlands län att de har övertalig personal i förhållande till budget. En ökning från hösten då 19 procent av arbetsgivarna uppgav övertalighet. Offentlig administration I denna bransch ingår bland annat statliga myndigheter, miljö- och tekniska förvaltningar, kommunal administration och räddningstjänst. Den offentliga administrationen sysselsatte cirka 5,6 procent, eller 6 600 av de sysselsatta i Västmanlands län under 2008. Under prognosperioden bedöms sysselsättningen minska. Det senaste halvåret har efterfrågan ökat svagt inom den offentliga administrationen. Inför det kommande halvåret tror arbetsgivarna på en svag minskning av efterfrågan, men det är ändå det område som är klart mest positivt gällande efterfrågeutvecklingen. För de kommande sex till tolv månaderna tror en majoritet av arbetsgivarna att efterfrågan ökar. På grund av minskat skatteunderlag och ökade sparkrav bedömer vi att antalet sysselsatta inom den offentliga administrationen kommer att minska under de kommande åren. Sedan i våras har rekryteringsproblemen minskat påtagligt i sektorn. I höstens undersökning angav 22 procent av arbetsgivarna att de har upplevt problem med att hitta rätt kompetens under de senaste sex månaderna. Nu är värdet 14 procent, vilket är lägst inom hela den offentliga sektorn där 22 procent av arbetsgivarna anger att de upplevt arbetskraftsbrist i samband med rekrytering. Rekryteringsproblemen avser i första hand IT-personal samt redovisningsekonomer. Under det kommande året väntas det finnas ett fortsatt rekryteringsbehov av främst IT-personal. Även kriminalvårdare kommer att vara efterfrågade under året. Utbildning och forskning Utbildningssektorn i Västmanlands län sysselsatte under 2008 cirka 11 800 personer, vilket motsvarar 14 procent av alla sysselsatta i länet. I utbildningssektorn ingår förskola, grund- och gymnasieskola, högskola/universitet samt vuxenutbildning och folkhögskola. Sysselsättningen bedöms minska starkt under 2009 och avta något under 2010. Antalet sysselsatta inom utbildning och forskning har minskat något under det senaste året i Västmanlands län. Minskningen kan främst härledas till gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Under de kommande två åren väntas antalet sysselsatta fortsätta att minska i branschen, beroende på ett vikande elevunderlag. Minskningen märks främst inom gymnasieskolan samt i den kommunala vuxenutbildningen. Men även inom grundskolan märks minskningen av. Störst väntas minskningen bli under 2009 och under 2010 dämpas minskningstakten något. Under det senaste halvåret har rekryteringsproblemen inom utbildningssektorn minskat kraftigt. I vårens undersökning anger 21 procent av arbetsgivarna att de upplevt svårigheter att rekrytera mer än en halvering av värdet jämfört med höstens prognos. Rekryteringsproblemen är mest utbredda inom barnomsorgen. I likhet med tidigare är bristen på förskollärare mycket omfattande. Under det senaste året har det även varit svårt att rekrytera gymnasielärare med inriktning mot yrkesämnen. Även om sysselsättningen inom branschen totalt sett väntas minska under året kommer det ändå finnas ett behov av ersättningsrekryteringar i branschen. Medelåldern är i många fall hög och behovet av att ersätta personal som pensioneras kan komma att bli stort. 16
Vård och omsorg Vård och omsorg sysselsatte under 2008 drygt 18 000 personer vilket motsvarar cirka 15 procent av arbetsmarknaden i Västmanlands län. Äldreomsorg, akutsjuård, primärvård och tandvård är exempel på verksamheter som ingår i branschen, huvudmannen kan vara antingen kommun eller landsting. En stark sysselsättningsminskning inom vård och omsorg väntas under de kommande två åren. Minskningen väntas bli starkast under 2009 för att sedan avta något under 2010. Övertaligheten inom vård och omsorg har ökat jämfört med den prognos som gjordes i höstas. Då svarade 10 procent av arbetsgivarna att det rådde övertalighet i förhållande till budget. I nuvarande undersökning är motsvarande värde 17 procent. I riket uppger knappt 36 procent att det råder övertalighet, vilket är en ökning från i höstas. Inför det kommande året väntas som nämnts sysselsättningen minska starkt i branschen. Minskningen väntas bli ungefär lika omfattande vare sig vården bedrivs av landstinget eller inom kommunal regi. Trots att sysselsättningen bedöms minska något är behovet av arbetskraft inom vården stort för att täcka behovet av ersättningsrekryteringar till följd av naturlig omsättning och pensionsavgångar. Rekryteringsbehov finns bland annat av läkare, tandläkare, sjuksköterskor, distriktssjuksköterskor, undersköterskor och socialsekreterare. Bristen på arbetskraft har minskat sedan höstens undersökning då andelen som uppgav att de upplevt brist var 45procent. Nu har andelen som anger att de upplevt brist sjunkit till 33 procent, vilket dock fortfarande är högre än genomsnittet för den offentliga sektorn i länet. Bristen gäller i första hand läkare där det sedan långt tillbaka råder brist på i stort sett alla typer av läkare. Brister finns även inom andra yrkesgrupper som grundutbildade sjuksköterskor och sjuksköterskor, psykiatrisk vård och andra specialistinriktningar. Även psykologer och läkarsekreterare har varit svåra att rekrytera under året. Inom yrket barnskötare är situationen den omvända, med ett stort överskott på arbetskraft. 17
Utbudet av arbetskraft Arbetskraftsdeltagandet har ökat de senaste åren, en av förklaringarna är att en högkonjunktur lockar fler till arbetsmarknaden. Arbetskraftsökningen är mest påtaglig i början av en högkonjunktur. När arbetskraften stabiliserar sig och sysselsättningen fortsätter att öka kommer arbetslösheten att sjunka. Detta händelseförlopp har varit tydligt under den gångna högkonjunkturen. I takt med att arbetsmarknaden nu försvagas kommer vi under prognosperioden se ett minskat antal personer i arbetskraften. Nästan hälften av dem som inte ingår i arbetskraften studerar i någon form, en tredjedel är sjuka. De övriga är bland annat hemarbetande, värnpliktiga och pensionärer. Hemarbetande och värnpliktiga minskar medan pensionärer ökar. I genomsnitt under 2008 har 33 500 personer i Västmanlands län mellan 16 och 64 år av någon anledning varit utanför arbetskraften. Det är en minskning med 4 500 personer jämfört med samma period 2007. Från negativ till positiv befolkningstillväxt Efter två decennier av minskande befolkning har Västmanlands län sedan 2001 en positiv befolkningstillväxt. I snitt har befolkningsökningen varit 0,3 procent eller 800 personer per år med hänsyn tagen till att Heby kommun från och med 2007 tillhör Uppsala län. Den förändringen gjorde att befolkningen i Västmanland minskade med cirka 13 500 personer. Nästan 250 000 personer är nu bosatta i Västmanlands län, av dem är 158 200 i arbetsför ålder mellan 16 och 64 år. Den största delen av de senare årens befolkningsökning har skett i denna grupp där den genomsnittliga ökningen under 2000- talet är 0,5 procent eller 760 personer per år (bortsett från förändringen av länsindelningen). Västmanland har ett negativt inrikes flyttnetto. De senaste fem åren har i genomsnitt 250 personer fler flyttat från länet än till varje år (endast inrikes flyttar). Den största utflyttningen sker bland ungdomar mellan 16 och 24 år och störst positivt flyttnetto har åldersgruppen 35-44 år. Men tendensen är även här att flyttnettot minskar. Detta kan bli ett problem för den framtida arbetskraftsförsörjningen. Det som har vänt den negativa trenden i Västmanlands befolkningsutveckling är ökad invandring. I genomsnitt de senaste fem åren har migrationsnettot varit cirka 1 000 personer. De senaste två åren har i genomsnitt 1 150 personer fler flyttat till länet från utlandet än ut från länet. Majoriteten är under 35 år vilket väger upp den stora inrikes utflyttningen bland den yngre delen av befolkningen. Utan inflyttning i länet hade befolkningen i Västmanland minskat då det föds för få barn i förhållande till antalet döda. De senaste åren har dock födelseunderskottet minskat och ligger kring noll tack vare ökad inflyttning av yngre. Mer än hälften av befolkningen i Västmanlands län är koncentrerad till Västerås kommun och är också den enda kommun som, tillsammans med Köping, har en positiv befolkningstillväxt. Skinnskatteberg och Norberg är de kommuner som tappar flest invånare med ett minskat invånarantal med mellan 0,6 och 1 procent de senaste fem åren. Tittar man bara på den del av befolkningen som är i arbetsför ålder mellan 16 och 64 år ökar Västerås och Fagersta mest. Fler sökande till högskolan Arbetskraften har ökat under de senaste åren. En av de bidragande orsakerna är att färre valt att studera och istället söka arbete. Denna trend tycks dock vända nu, efter några år av färre ansökningar till högskolan ökar åter igen söktrycket. Orsaker till det kan dels vara en väntad försämrad utveckling på arbetsmarknaden men kanske framför allt att barnkullarna från 90-talet går ut gymnasiet. Samtidigt som söktrycket ökar till högskolan 18
sjunker övergångsfreensen (andel av gymnasiestudenter som läser vidare vid universitet/högskola före 25 års ålder) i hela riket, så även i Västmanland. Under det kommande året är vår bedömning att antalet studerande ökar då läget på arbetsmarknaden försvagas. Detta leder till att arbetskraftsutbudet krymper. På grund av att arbetsmarknaden försvagas väntas även antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program, så som Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgaranti för ungdomar, att öka. Detta leder, precis som i fallet med de högskolestuderande, att arbetskraftsutbudet krymper. Utbildningsnivån i Västmanland är något lägre än riksgenomsnittet. 27 procent av befolkningen har en eftergymnasial utbildning, jämfört med rikets 31 procent. Av länets 20-åringar saknar en dryg tredjedel fullföljd gymnasieutbildning enligt Skolverket är detta den högsta andelen i landet. Högre utbildning förbättrar chanserna betydligt att etablera sig på arbetsmarknaden och ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning har svårare att hitta arbete. De flesta arbetsgivare kräver minst gymnasieutbildning idag. Rörligheten är viktig för arbetsmarknaden Mälardalsregionen är ett relativt tättbefolkat område och de boende i regionen har tillgång till en stor arbetsmarknad. 13 000 boende i Västmanlands län pendlade 2007 till en arbetsplats i ett annat län. Detta var en ökning med cirka 600 personer jämfört med 2006. Inpendlingen har däremot fortsatt att öka och 2007 pendlade 9 900 personer in till länet. Majoriteten av utpendlingen gick till Stockholm och majoriteten av inpendlingen kom från Uppsala län. Färre sjukskrivna En del av dem som står utanför arbetskraften gör det på grund av sjukskrivning. Personer som är långtidssjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning ingår inte i arbetskraften. Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning var i december 2008 cirka 16 000. Antalet har varit sjunkande under de senaste åren och enligt Försäkringskassans prognos kommer antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning att fortsätta minska. På grund av ändrade regler för långtidssjukskrivna kommer det att bli ett markant ökat inflöde till arbetskraften från Försäkringskassan under 2010. Framtida arbetskraftsförsörjning Arbetsförmedlingen bedömer att arbetskraften kommer att minska under horisonten för denna prognos. Under 2009 bedöms utbudet minska med cirka 1 200 personer och under 2010 väntas det minska med cirka 1 700 personer. 19