Samhällsekonomisk analys i miljömålsarbetet Rus-seminarium 18/9 2013 Länsstyrelsen Stockholm Stefan Jendteg Länsstyrelsen Skåne RUS
Styrmedel för att nå miljökvalitetsmål - En kartläggning (Naturvårdverket, 2012) - För bara två miljömål, Skyddande Ozonskikt och Säker strålmiljö, bedöms befintliga och planerade styrmedel tillräckliga - Bristande tillämpning av styrmedlen gäller för mer än hälften av målen - För vissa administrativa styrmedel finns betydande genomförandeunderskott: Lagar och regleringar följs inte - På många områden har befintliga ekonomiska styrmedel inte tillräcklig effekt - För 1/3 av miljömålen har Sverige inte möjlighet att själv fatta beslut - Utvärderingar och analyser saknas för många styrmedel för att se vilka som behöver utvecklas, kompletteras eller ersättas
Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Naturvårdsverket, december 2012) Enligt regeringsuppdrag skulle Naturvårdsverket i sitt underlag: Redovisa utsläppsbanor inom olika sektorer fram till 2050 Föreslå förändringar i styrmedel eller ytterligare styrmedel för att visionen för 2050 ska uppnås så kostnadseffektivt som möjligt Redovisa den beräknade effekten av ytterligare styrmedel i form av reviderade utsläppsbanor fram till 2050 Resultat: - Brett spektrum av styrmedel för den politiska beslutsprocessen, sektorsövergripande styrmedel samt sektorsspecifika styrmedel identifierade - Styrmedlens kostnadseffektivitet inte analyserade! - Ingen analys av vilka utsläppsminskningar dessa styrmedel kan åstadkomma - Vidare utredningar av styrmedel och styrmedelsförändringar föreslås
Praktikfall (10 min, 2&2): Du är ekonom vid Stadsledningsförvaltningen i Göteborg och har fått i uppdrag att analysera stadens miljökapital (miljövärden) och miljöskuld Vad menas med de här begreppen och hur kan de beräknas? Berörda miljömål: Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet
Miljökapital & Miljöskuld Utgångspunkt för en samhällsekonomisk analys är ofta en analys av nuläge/problem/frånvaro av åtgärder (0-alternativet: Att inte göra nånting) Vad kostar det att inte nå miljömålen? Exempel: Kadmium i marken Findusutsläpp i Vegeån Buller/Partikelutsläpp i trafiken Sanering av industrimark Mälaren
Pris på miljön/ekologiskt fotavtryck? Miljökapitalet är ett sätt att uppmärksamma att naturresurserna även har ett ekonomiskt värde som kan förbättras/försämras för kommande generationer Miljöskulden är ett verktyg för att nå en mer hållbar utveckling genom att man ser till att avsätta resurser för att åtgärda föroreningar etc Incitament att förebygga försämringar av miljökapital respektive ökad miljöskuld? Gröna räkenskaper för samhället, kommuner, företag?
Miljökapital Ett beräknat monetärt värde på befintliga naturresurser och deras avkastning/tjänster Grundvatten (värdet av Mälarens dricksvattensystem: 2 mdr kr/år) Biologisk mångfald: Djur- och växtbestånd (TEEB, global studie: Vad förlust av biomångfald kostar jämfört med kostnader för att bevara biomångfald) Mark (skånsk åkermark klass 9: 206 000 kr/ha) Ekosystemtjänster (rekreation: 220 kr/besök i skog och mark)
Naturligt miljökapital i Översiktplaner, värdet av befintliga naturresurser Grundvattentäkter Biologisk mångfald, värdet av befintliga djur & växter Bebyggd och odlad mark Rekreationsmöjligheter VA-nät
Miljöskulder i översiktsplaner Resurser för att åtgärda skada samt resurser för återkommande insatser om problemkällan inte kan åtgärdas helt Förorenad mark, miljöfarligt avfall, avfallsdeponier, sanering Klimat- och luftpåverkan via utsläpp (1,50 kr/kg CO 2, ASEK) Humusförlust i åkrar via intensivt jordbruk, återställande Kadmiumhalt i åkrar (samhällskostnad benbrott pga kadmium i mat) Övergödda vatten/hav/skogar, återställande Fosfor- och kväveutsläpp (1 023 kr/kg resp 74 kr/kg, NV) Försurad skogsmark, återställande (63 kr/kg SO2-ekv, ASEK) Buller (samhällskostnader för buller i Skåne: 1,3 mdkr/år) Partiklar från trafik (92 207 mkr/år i Sthlm; 12 187 kr/kg) Men hur beräkna det som inte kan återställas?
Findus utsläpp i Vegeån augusti 2012 Förlorad ål: 493 000 Förlorad fisk: 91 000 Fosforutsläpp: 210 000 Minskad rekreation: 633 000 1 427 000 kr Findus byggt nytt reningsverk 2013 för 13 mkr!
Kostnad för en miljöförorening: Kadmium i åkermarken Samhällskostnad för benbrott pga kadmium i mat: Vård, omsorg, sämre livskvalitet, dödsfall 4,2 miljarder kr/år Källa: Samhällsekonomisk kostnad för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten. Kemikalieinspektionen 2012
Bästa möjliga resursanvändning? Miljömål i politiska målprogram Måluppfyllelse måste kunna mätas Måluppfyllelse (nytta) kostnader för resursinsatser Analys:? Allt bör kan ska inte mätas i pengar!
Praktikfall (10 min, 2&2): Som ekonom vid Länsstyrelsen Västerbotten har du fått uppdraget att beräkna samhällsekonomisk och miljömässig nytta av ökat kollektivtrafikresande för att nå länets miljökvalitetsmål Vilka uppgifter behöver du för att kunna genomföra en sådan analys? Berörda miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning
Ökad andel kollektivresande via förbättrad kollektivtrafik Förväntade miljöeffekter: Minskade utsläpp, partiklar, buller, vägslitage Förväntade sociala/hälsoeffekter: Bättre hälsa, säkerhet och trygghet Förväntade ekonomiska effekter: Minskade restider, reskostnader, vårdkostnader, miljökostnader Indikatorer: Resestatistik, trafikräkning, luftkvalitets- och bullermätningar, vårdstatistik, resenärers värderingar och upplevelser Resursinsatser och finansiering: Inom befintlig verksamhet (Operatörer, Landsting/Region, Privata aktörer, Kommuner, Trafikverket)
Mäta miljö- och sociala/hälsokonsekvenser i pengar? Kadmium i åkermarken: Hälsoeffekter Utsläpp/partiklar/buller av trafik: Hälsoeffekter Findus utsläpp i Vegeån: Rekreationsvärden Restaurerade våtmarker och vattendrag: EST
Kostnadseffektiva åtgärder 1. Åtgärder som till givna kostnader ger störst miljönytta 2. Åtgärder som till lägsta kostnader når önskad miljönytta 3. Åtgärder som ger mesta möjliga miljönytta till lägsta möjliga kostnader
Trestegsprocessen 1. Identifiera kostnader och miljönytta för åtgärden 2. Kvantifiera kostnader och miljönytta för åtgärden 3. Värdera kostnader mot miljönytta för åtgärden Relevanta och mätbara indikatorer krävs!
Att beakta i analysen Fördelningseffekter Värdetransfereringar Osäkerheter i värderingar mm Tidsperspektiv Känslighetsanalys
Samhällsekonomisk konsekvensanalys av nya cykelvägar Förväntad kostnad Förväntad nytta Investeringar, drift, underhåll 2,9 Minskad restid & reskostnad 4,9 Bättre hälsa, lägre vårdkostnad 2,5 Ökad trafiksäkerhet 0,2 Mindre utsläpp, buller, slitage 1,0 Totalt per år, miljoner kr 2,9 8,6
Ekosystemtjänster (EST) Definition enligt The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB): Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande Millenium Ecosystem Assessments indelning: Försörjande/Producerande Reglerande Stödjande Kulturella Varför värdera EST ekonomiskt?
Varför värdera ekosystemtjänster ekonomiskt? Många EST är kollektiva nyttigheter och undervärderas då deras fulla värden inte går att realisera på en marknad eller inte är kända Många ekosystem förvaltas med syftet att maximera EST som kan säljas på en marknad, t ex mat eller virke >>> viktiga EST som pollinering, vattenrening och upprätthållande av livsmiljöer för biomångfald har minskat eller förlorats Att ekonomiskt värdera EST synliggör de värden som ekosystemen och EST genererar för samhället
Samhällsekonomisk analys av att anlägga våtmark: Värdera EST Ofta kollektiva nyttigheter; vissa privata tjänster med marknadsvärde (fisk, torv) Anläggnings- och underhållskostnader Direkta tjänster: Fisk, torv, rekreation (resekostnadsmetoden, WTP), ökad biomångfald ger ornitologiska/botaniska upplevelser Indirekta: Översvämningsskydd, upprätthålla grund- och ytvattnets kvantitet & kvalitet, minskad närsaltsbelastning på vattensystemet, ökar avdunstning, absorberar värme, kväve- & fosforfälla (minskar läckage av näringsämnen till havet), fälla för tungmetaller & bekämpningsmedel Beräkna ersättningskostnader som mått på den ekonomiska betydelsen, t ex kväverening via reningsverk Källor: Våtmarksprojekt Vombs ängar, kostnads- och nyttoberäkning. Jordbruksverket, 2000. Våtmarker En underskattad ekonomisk resurs? Ekonomisk Debatt nr 1, 1996. Värdering av ekosystemtjänster. Enveco Miljöekonomi, 2010. Monetär värdering av biologisk mångfald - Metoder och erfarenheter. KI:s miljöekonomienhet, 2007. Cost-Benefit Analysis of Wetland Alternatives on Vege River, Sweden. LTH/Lunds universitet, 2008.
Fler EST-källor Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen. Stockholms läns landsting, Beijerinstitutet, Stockholm Resilience Centre & KTH, 2013 Miljödepartementets EST-utredning, klar 30/9 Socio-economic importance of ecosystem services in the Nordic Countries. The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB), gjord för Nordiska Rådet 2012 RUS seminarium om ekosystemtjänster 12 november Monetär värdering av biologisk mångfald - En sammanställning av metoder och erfarenheter. Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet, 2007
Fler samhällsekonomiska analyser av biogas: Biogas production from manure. Working Paper. AgriFood Economics Centre, 2012. Samhällsekonomiska värden av olika miljöeffekter vid ökat utnyttjande av biogas. Underlagsrapport till utredningen Förslag till sektorsövergripande biogasstrategi, Rapport ER 2010:14. Energimyndigheten. Biogas, tillväxt och sysselsättning Effekter av färdplanen på produktion och från användning. WSP/Region Skåne, 2012. Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn. ASEK 5, kapitel 11-12: Växthusgaser, luftföroreningar; kostnader & emissionsfaktorer. Trafikverket, 2012.
Baltic Stern: Att rädda Östersjön ger välfärdsvinst Internationellt forskarnätverk redovisar samhällsekonomisk analys Medborgarna i 9 omgivande länder är beredda att betala cirka 35 mdkr/år för att minska övergödningen i Östersjön Med nio olika åtgärder kan målet nås till en kostnad av 21-26 mdkr/år Välfärdsvinst för alla Östersjöbor 9-14 mdkr/år Källa: The Baltic Sea Our Common Treasure - Economics of Saving the Sea, 2013. www.stockholmresilience.org/balticstern, www.havochvatten.se/balticstern
Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2013 EFFEKTIVA STYRMEDEL FÖR ATT NÅ MILJÖMÅLEN Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2013: Effektiva styrmedel för att nå miljömålen Tid & Plats: 14/11, Spårvägshallarna, Birger Jarlsgatan 57, Stockholm Inledning: Mattias Johansson, stabschef, Miljödepartementet Panel: Hur kan samhällsekonomiska analyser bidra till utvärderingen av miljömålen? Ficre Zehaie Naturvårdsverket, Åsa Löfgren Göteborgs Universitet Eva Samakovlis Konjunkturinstitutet, Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen 5 exempel på samhällsekonomiska analyser: Styrmedel för energieffektivisering, Anna Mansikkasalo, Konjunkturinstitutet Ekonomiska aspekter på biotopskyddet, Knut Per Hasund, Jordbruksverket Är trängselskatten ett effektivt styrmedel? Jonas Eliasson, KTH Utvärdering av deponiskatten, Jessica Alvsilver, Naturvårdsverket Kemikalieskatt på konsumentvaror, Jenny von Bahr, Kemikalieinspektionen Kontakt: samhallsekonomi@naturvardsverket.se
Naturvårdsverkets databas nu tillgänglig för alla! Kartläggning av alla samhällsekonomiska analyser som genomförts av miljömålsmyndigheterna sedan 2008 Excelfil med rapportnamn, analystyp, miljömål, länkar mm www.naturvårdsverket.se/samhallsekonomi