Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Malin Andersson Björn Nilsson Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 149 Juni 2009 1
2 Förord På uppdrag av Luftvårdsprogrammet har Göteborgs Stads miljöförvaltning beräknat haltbidragen av kvävedioxid från några av programmets medlemsföretag. Rapporten är sammanställd av Björn Nilsson och Malin Andersson på plan- och trafikavdelningen, miljöförvaltningen i Göteborg.
Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Metod... 5 Resultat... 6 Haltbidrag av kvävedioxid från Göteborg Energi AB, Rya kraftvärmeverk... 6 Haltbidrag av kvävedioxid från Göteborg Energi AB, Sävenäs kraftvärmeverk... 7 Haltbidrag av kvävedioxid från Göteborgs Hamn AB... 8 Haltbidrag av kvävedioxid från Mölndal Energi AB... 9 Haltbidrag av kvävedioxid från Nynäs AB, Gothenburg refinery... 10 Haltbidrag av kvävedioxid från Renova, Sävenäs... 11 Haltbidrag av kvävedioxid från Preem AB... 12 Haltbidrag av kvävedioxid från Shell raffinaderi AB... 13 Haltbidrag av kvävedioxid från Stena Line... 14 Haltbidrag av kvävedioxid från AB Volvo verksamheter i Lundby... 15 Haltbidrag av kvävedioxid från Volvo Personvagnar Sverige AB... 16 Bilaga Miljökvalitetsnormer... 17 3
Bakgrund I syfte att kartlägga industrins påverkan på den omgivande luften har Göteborgs stads miljöförvaltning fått i uppdrag att beräkna haltbidragen av kvävedioxid för några av Luftvårdsprogrammets medlemsföretag. Inom ramen för samarbetet Ren stadsluft (samarbete mellan trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen i Göteborg) har spridningsberäkningar av kvävedioxid för hela Göteborgs stad tagits fram. I Ren stadsluftsberäkningarna finns samtliga kända utsläppskällor med och områden med risk för överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid kan identifieras. Mer om miljökvalitetsnormer står beskrivet i Bilagan till denna rapport. Haltbidragsberäkningarna presenteras som isolinjer (linjer som sammanbinder punkter med samma halt) ovanpå ovan nämnda Ren stadsluftskartor. Det som visas i kartorna är företagens bidrag (utsläpp via skorsten eller arbetsmaskiner) till aktuell plats. I rapporten särskiljs inte transporterna till och från respektive verksamhet. I vissa fall har isolinjer med de högsta eller de lägsta halterna plockats bort då de enbart omfattade ett mycket litet område. Detta har gjorts för att på ett tillfredsställande och lättöverskådligt sätt redovisa isolinjerna på kartbilden. 4
Metod I det gaussiska beräkningsprogrammet Enviman har spridningen av halten av kvävedioxid kring respektive medlemsföretag beräknats. I spridningsberäkningarna ingår samtliga kända utsläppskällor i området, vilka är inlagda i en emissionsdatabas (EDB). I modellen har använts ett statistiskt väder för åren 2003 2007. De så kallade Ren stadsluftskartorna ligger som bakgrund i Figurerna 1-11 nedan, med undantag för Figur 3 där bakgrundsbilden räknats om. Halterna i Ren stadsluft är beräknade på de uppgifter som fanns att tillgå under 2008. Isolinjerna har framtagits genom att enbart beräkna spridningen av kvävedioxid av verksamheternas respektive utsläpp och är beräknade med uppgifter inkomna under 2009. Eftersom uppgifterna (som kan vara allt från utsläppsmängder till skorstenshöjd) från 2008 ibland skiljer sig åt från de år 2009 kan det hända att det i vissa fall ser ut som att isolinjerna inte stämmer överens med utsläppsbilden i Ren stadsluftskartorna. Modeller är en förenkling av verkligheten och därmed finns det alltid osäkerheter och felkällor i resultaten. Naturvårdsverket har satt upp kvalitetsmål för beräkningar kring kontroll av miljökvalitetsnormer. Kvalitetsmålen syftar till att osäkerheten kring resultat för årsmedelvärden av kvävedioxid maximalt ska vara 30 procent. Resultaten av beräkningarna avser gatunivå, dvs 2 meter över marken och redovisas som årsmedelvärden. Till stor del beror haltbidraget på vilken höjd utsläppen sker och är alltså inte en direkt spegling av storleken på utsläppet. De uppgifter som använts i beräkningarna är dels uppgifter från Länsstyrelsen och dels från företagen själva. 5
Resultat Haltbidrag av kvävedioxid från Göteborg Energi AB, Rya kraftvärmeverk Figur 1. Beräknat årsmedelvärde för kvävedioxid (mikrogram/m 3 ). Isolinjerna visar haltbidraget från Rya kraftvärmeverk. Kartan visar ett område på cirka 10 km 6 km. Röd prick visar anläggningens läge. Göteborg energis verksamhet vid Ryaverket bidrar med som mest cirka 0,01 mikrogram/m 3 till årsmedelvärdet för kvävedioxid. Utsläppet sker i en punkt på 100 meters höjd och är i storleksordningen 50 ton NO X per år. Observera att de nya uppgifterna från år 2009 från Göteborgs hamn inte finns med i Ren stadsluftsberäkningen och att halterna i Arendals-, Skandia- och Oljehamnen därför ser ut att vara mycket lägre än i Figur 3. 6
Haltbidrag av kvävedioxid från Göteborg Energi AB, Sävenäs kraftvärmeverk Utby E 20 E 20 Östra sjukhuset Figur 2. Beräknat årsmedelvärde för kvävedioxid (mikrogram/m3). Isolinjerna visar haltbidraget från Sävenäs kraftvärmeverk. Kartan visar ett område på cirka 3 km 2 km. Röd prick visar anläggningens läge. Göteborg energis verksamhet vid Sävenäs bidrar med som mest cirka 0,2 mikrogram/m 3 till årsmedelvärdet för kvävedioxid i ett begränsat område. Utsläppen sker i fyra punkter på 41, 41, 100 respektive 100 meters höjd och är i storleksordningen sammanlagt 65 ton NO X per år. 7
Haltbidrag av kvävedioxid från Göteborgs Hamn AB Figur 3. Beräknat årsmedelvärde för kvävedioxid (mikrogram/m 3 ). Isolinjerna visar haltbidraget från Göteborgs hamn. Kartan visar ett område på cirka 6,5 km 4,5 km. Göteborgs hamns verksamhet bidrar med som mest cirka 15 mikrogram/m 3 till årsmedelvärdet för kvävedioxid. Utsläppen sker från arbetsmaskiner och sker över hela hamnområdet på 1 meters höjd och är i storleksordningen 140 ton NO X per år. Observera att de nya uppgifterna från år 2009 från Göteborgs hamn finns med i bakgrundsberäkningen och att halterna i Arendals-, Skandia- och Oljehamnen därför ser ut att vara mycket högre i Figur 3 jämfört med övriga figurer. 8
Haltbidrag av kvävedioxid från Mölndal Energi AB Broslätt B r Söderleden S ö Åbromotet Å b Brännås B r Figur 4. Beräknat årsmedelvärde för kvävedioxid (mikrogram/m 3 ). Isolinjerna visar haltbidraget från Mölndal energi. Kartan visar ett område på cirka 4,5 km 2,5 km. Röd prick visar anläggningens läge. Mölndal energis kraftvärmeverk bidrar med som mest cirka 0,2 mikrogram/m 3 till årsmedelvärdet för kvävedioxid. Utsläppet sker i en punkt på 100 meters höjd och är i storleksordningen 52 ton NO X per år. 9
Haltbidrag av kvävedioxid från Nynäs AB, Gothenburg refinery Torslandavägen Oljevägen Figur 5. Beräknat årsmedelvärde för kvävedioxid (mikrogram/m 3 ). Isolinjerna visar haltbidraget från Nynäs refining. Kartan visar ett område på cirka 3 km 2,5 km. Röd prick visar anläggningens läge. Nynäs raffinaderi bidrar med som mest cirka 3 mikrogram/m 3 till årsmedelvärdet för kvävedioxid i ett mycket begränsat område. Utsläppet sker i fyra punkter på 19, 15, 23 respektive 12 meters höjd och är i storleksordningen 34 ton NO X per år. Observera att de nya uppgifterna från år 2009 från Göteborgs hamn inte finns med i Ren stadsluftsberäkningen och att halterna i Arendals-, Skandia- och Oljehamnen därför ser ut att vara mycket lägre än i Figur 3. 10
Haltbidrag av kvävedioxid från Renova, Sävenäs E20 Figur 6. Beräknat årsmedelvärde för kvävedioxid (mikrogram/m 3 ). Isolinjerna visar haltbidraget från Renova. Kartan visar ett område på cirka 6 km 3,5 km. Röd prick visar anläggningens läge. Renovas avfallskraftvärmeverk bidrar med som mest cirka 0,2 mikrogram/m 3 till årsmedelvärdet för kvävedioxid i ett begränsat område. Utsläppet sker i tre punkter på 126 meters höjd och är i storleksordningen 168 ton NO X per år. 11
Haltbidrag av kvävedioxid från Preem AB Torslandavägen Arendalsvägen Figur 7. Beräknat årsmedelvärde för kvävedioxid (mikrogram/m 3 ). Isolinjerna visar haltbidraget från Preem. Kartan visar ett område på cirka 10 km 5 km. Röd prick visar anläggningens läge. Preems raffinaderi bidrar i ett mycket begränsat område med som mest cirka 0,7 mikrogram/m 3 till årsmedelvärdet för kvävedioxid. Utsläppet sker i sju punkter på 30, 40, 50, 50, 61, 75 respektive 75 meters höjd och är i storleksordningen 342 ton NO X per år. Observera att de nya uppgifterna från Göteborgs hamn inte finns med i Ren stadsluftsberäkningen och att halterna i Arendals-, Skandia- och Oljehamnen därför ser ut att vara mycket lägre än i Figur 3. 12
Haltbidrag av kvävedioxid från Shell raffinaderi AB Figur 8. Beräknat årsmedelvärde för kvävedioxid (mikrogram/m 3 ). Isolinjerna visar haltbidraget från Shell. Kartan visar ett område på cirka 6,5 km 5 km. Röd prick visar anläggningens läge. Shell raffinaderiers verksamhet bidrar med som mest cirka 1 mikrogram/m 3 till årsmedelvärdet för kvävedioxid i ett begränsat område. Utsläppet sker i nio punkter på 32, 37, 38, 40, 40, 60, 61, 61 respektive 105 meters höjd och är i storleksordningen 300 ton NO X per år. Observera att de nya uppgifterna från år 2009 från Göteborgs hamn inte finns med i Ren stadsluftsberäkningen och att halterna i Arendals-, Skandia- och Oljehamnen därför ser ut att vara mycket lägre än i Figur 3. 13
Haltbidrag av kvävedioxid från Stena Line Figur 9. Beräknat årsmedelvärde för kvävedioxid (mikrogram/m 3 ). Isolinjerna visar haltbidraget från Stena Line. Kartan visar ett område på cirka 9,5 km 6 km. Stena Lines verksamhet bidrar med som mest cirka 6 mikrogram/m 3 till årsmedelvärdet för kvävedioxid. Haltbidraget avser enbart fartygsutsläppen från Masthuggsterminalen, Majnabbeterminalen och Frihamnen. För samtliga fartyg beräknas mängden NO X och till grund för beräkningarna ligger bland annat skorstenshöjd, motoreffekt och tid i kaj. Den beräknade mängden NO X från samtliga fartyg är 432 ton/år. Observera att de nya uppgifterna från år 2009 från Göteborgs hamn inte finns med i Ren stadsluftsberäkningen och att halterna i Arendals-, Skandia- och Oljehamnen därför ser ut att vara mycket lägre än i Figur 3. 14
Haltbidrag av kvävedioxid från AB Volvo verksamheter i Lundby Kärrdalen Sannegården Brämaregården Figur 10. Beräknat årsmedelvärde för kvävedioxid (mikrogram/m 3 ). Isolinjerna visar haltbidraget från AB Volvo verksamheter i Lundby. Kartan visar ett omårde på cirka 4 km 2,5 km. Röd prick visar anläggningens läge. AB Volvo verksamheter i Lundby bidrar med som mest cirka 3 mikrogram/m 3 till årsmedelvärdet för kvävedioxid i ett mycket begränsat område. Utsläppet sker i en punkt på 30 meters höjd och är i storleksordningen 77 ton NO X per år. 15
Haltbidrag av kvävedioxid från Volvo Personvagnar Sverige AB Arendal Sörredsvägen Torslandavägen Figur 11. Beräknat årsmedelvärde för kvävedioxid (mikrogram/m 3 ). Isolinjerna visar haltbidraget från Volvo personvagnar. Kartan visar ett område på cirka 2,5 km 2 km. Röd prick visar anläggningens läge. Volvo personvagnars verksamhet bidrar med som mest cirka 3 mikrogram/m 3 till årsmedelvärdet för kvävedioxid i ett mycket begränsat område. Utsläppet sker i åtta punkter på 10, 10 15, 18, 20, 20, 21 respektive 48 meters höjd och är i storleksordningen 29 ton NO X per år. 16
Bilaga Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller miljökvalitetsnormer (MKN) för kvävedioxid (NO 2 ) i Sverige. I normen finns värden som inte får överskridas alls, eller som får överskridas ett visst antal gånger per år. I Tabell 1 finns dessa miljökvalitetsnormer sammanställda. Normerna gäller där människor vistas mer än tillfälligtvis. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid i tätorter Ämne Gränsvärde (µg/m 3 ) Medelvärdesperiod Får överskridas högst Kvävedioxid Senast år 90 1 timme 175 tim/år 2006 60 1 dygn 7 dygn/år 2006 40 1 år Får inte överskridas 2006 Utöver de värden som nämnts ovan finns övre och nedre utvärderingströsklar som styr i vilken utsträckning luften i kommunerna skall kontrolleras. I Tabell 2 finns en sammanställning av de olika trösklarna. Tabell 2. Tröskelvärden för kvävedioxid Norm för timmedelvärde Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 72 µg/m 3 luft mer än 175 gånger per kalenderår (98-percentil) Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 54 µg/m 3 luft mer än 175 gånger per kalenderår (98-percentil) Norm för dygnsmedelvärde Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 48 µg/m 3 luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Norm för årsmedelvärde Nedre tröskel Övre tröskel Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 36 µg/m 3 luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Föroreningsnivån överskrider 32 µg/m 3 luft. Föroreningsnivån överskrider 26 µg/m 3 luft. Det nationella miljömålet för frisk luft innehåller ett delmål för kvävedioxid. Delmålet innebär att halterna bör vara lägre än 20 µg/m 3 som årsmedelvärde år 2010. Spridningskartorna i resultatdelen är färgkodade efter gränsvärdena enligt Figur 12. De beräknade halterna gäller i gatunivå. Färgkod Motsvarighet Generationsmål Frisk Luft, < 20 mikrogram/m 3 < nedre utvärderingströskeln, 20-26 mikrogram/m 3 > nedre utvärderingströskeln, 26-32 mikrogram/m 3 > övre utvärderingströskeln, 32-40 mikrogram/m 3 > Miljökvalitetsnormen (MKN), > 40 mikrogram/m 3 Figur 12. Färgkodning för spridningsberäkningarna 17