Förändringar i Arbetstidslagen gäller från 1 januari 2007
Bakgrund Riksdagen har beslutat om ändringar i arbetstidslagen, prop 2003/04:180 och SFS 2005:165, som innebär ett tydligare genomförande av EG:s arbetsdirektiv. Lagen är en skyddslag och syftar till att skydda arbetstagarens hälsa och säkerhet.
Veckoarbetstid Den sammanlagda veckoarbetstiden får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en begränsningsperiod om högst fyra månader Beräkningen avser utfört arbete, semester, sjukdom samt jourtid Beredskap räknas inte som arbetstid
Dygnsvila Alla arbetstagare skall ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila per 24- timmars period Om dygnsvilan bryts, t ex under beredskap, skall den faktiskt arbetade tiden ersättas med ledighet i direkt anslutning till beredskapspasset (återhämtning)
Nattarbete Nattarbete får under varje period om tjugofyra timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader Om nattarbete innebär särskilda risker eller stor fysisk/mental ansträngning får nattarbete inte överstiga åtta timmar per tjugofyra timmars period
Veckovila Arbetstagaren ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 7 dagar Gällande veckovilan räknas beredskap som arbetad tid
Arbetsgrupp HSF ATL 2007 Barbro Hejdström-Nilsson Karin Andersson Lotta Loréhn Jacob Werner Ulrika Jansson Helena Asker
Frågeställningar Går det att få till det schematekniskt? Räcker vår bemanning eller behövs fler medarbetare? Uppskattad kostnad? Påverkan på kvalitet och säkerhet? Påverkan på arbetsmiljö? Förslag till lösningar?
Mål Förläggning av arbetstid ska från den 1/1 2007 ske på ett sådant sätt att den uppfyller de krav som ställs i arbetstidslagen Åstadkomma en förbättrad arbetsmiljö Bibehålla eller om möjligt förbättra patientsäkerheten i verksamheterna Förändringarna måste hålla sig inom kostnadsramen Bibehålla så stort personligt och verksamhetsanpassat inflytande som möjligt över arbetstidsförläggningen
Vad har vi gjort? Kartläggning av all schemalagd bemanning inklusive jour- och beredskapslinjer Genomgång av störningsfrekvens för samtliga beredskapslinjer Identifierat konsekvenser av den nya lagstiftningen och tittat på tänkbara lösningar för de olika verksamheternas specifika behov Beräkning av förväntad personalåtgång och kostnad
Resultat Veckoarbetstid - inga förändringar Placering av dygnsbryt till klockan 03.00 möjliggör samma schemaläggning som tidigare för omvårdnadspersonal och uppfyller kravet på 11 timmars dygnsvila Kompensation av arbetad tid under beredskap bör kunna fungera inom de flesta beredskapslinjer under förutsättning att alla tjänster är besatta med rätt behörighet och kompetens. Riktlinjer för hantering av ledighet i anslutning till beredskap samt till viss del schemalagd tid för bakjourslinjer anpassade till varje verksamhets specifika behov. Schemalagd primärjour inom kirurg och medicin, bemanningen på akutmottagningen skulle väsentligt underlättas med en akutläkarlinje. Nattarbete - inga förändringar
Problem. Förändra synen på verksamhetsplanering och bemanning En viss oro för hur de nya reglerna kommer att mottas av läkarkollektivet och hur det kommer att påverka framtida rekryteringsmöjligheter Vissa beredskaps- jourlinjer t ex röntgen och kvinnokliniken Vakanta tjänster och tillfälliga lösningar Tolkningsproblem gällande regler kring kompensation (återhämtning) av arbetad tid under beredskap IT-baserade system för schemaläggning och tidsregistrering klarar inte beredskapstjänstgöring
Slutsats. Många fördelar Några problem Troligtvis behov av utökning med 3-5 läkartjänster och en sjukskötersketjänst Gällande de ekonomiska konsekvenserna finns också en viss reservation för vilka ersättningsformer som kommer att gälla då läkare schemaläggs under helger, kvällar och nätter.
Höstens arbete! Tillse att nödvändiga åtgärder vidtas som säkerställer en korrekt hantering av arbetstidsförläggningen Fastställa riktlinjer och utarbeta förslag till lösningar tillsammans med verksamheterna