Utbildningssammanfattning Kunskapsseminarium om Afghanistan 22/11-2016
Afghanistan Etniska grupper (några exempel på större grupper) Pashtuner: sunniislamsk majoritetsgrupp som talar pastho och dari. Är organiserade efter klan. Hazarer: shiitisk minoritet som under lång tid varit utsatt och diskriminerad. Vilket är ett av skälen till varför många hazarer flyr till Sverige. Talar dari. Tadjiker: sunniislamsk folkgrupp som talar dari. Deras identitet är i huvudsak kopplat till platsen de kommer från snarare än stam eller släkt. Afghaner i Iran: En stor del av ensamkommande afghaner kommer från Iran. Afghaner har sedan länge flytt till Iran. I Iran finns en shiamuslimsk majoritetsbefolkning, och många som flytt till Iran har varit hazarer som är just shiamuslimer. Trots den likheten har dock afghaner tenderat att hamna på det sociala bottenskicket även i Iran (med juridiska restriktioner rörande både professioner och mobilitet). Särskilt svårt för afghaner i Iran blev det efter 2001 då Iran menade att det inte längre fanns legitima skäl för afghaner att fly till Iran. Därför är alla som kommit efter det betraktade som illegala flyktingar. Iran har på senare tid rekryterat afghaner till shiamilisgrupper i den syriska konflikten (där Iran deltar på regimens sida). Generella skillnader mellan liberala samhällen och klansamhällen: Liberala samhällen tenderar att vara individualistiska, medan klansamhällen är kollektivistiska. Makt (inklusive våld) är centraliserat i liberala samhällen, men avcentraliserat i klansamhällen. I individuella samhällen relaterar status till individuella meriter, ställningstaganden, karaktärsdrag. Men i klansamhällen relaterar status till grupptillhörighet och förmågan att upprätthålla och försvara gruppens heder. Klan, familj och heder i Afghanistan Hederskultur bland pashtuner i Afghanistan relaterar till det sociala regelverket pashtunwali. Där läggs mycket vikt vid heder och männens ansvar att upprätthålla den (inte minst genom att beskydda kvinnliga släktingar). Även hazarerna har traditionellt varit organiserade enligt klanstrukturer, men hazarernas klansamhälle håller idag på att luckras upp. Hederskultur har relevans bland hazarer, dock har kvinnor inom denna folkgrupp generellt sätt större möjligheter att röra sig i offentligheten utan manligt beskydd.
Afghanistan Samtidssituationen och säkerhetsläget USAs krig i Afghanistan avslutas i december 2014, men ett tusental Nato-trupper stannar för att bistå den afghanska regeringens armé. Direkt ser vi hur talibankrigare kan utnyttja läget till att flytta fram sina positioner. Attacker som tidigare varit vanliga där de utländska trupperna haft sina fronter och linjer har nu blivit mer oförutsägbara, och även flyttats fram till de större städerna. Under våren 2016 har regeringen fortsatt att förlorat kontrollen av flera av landets distrikt till talibanerna. 50 av landets 400 distrikt står under allvarliga säkerhetshot och 9 ligger helt bortom regeringens kontroll. Regeringen har i de flesta fall kontroll över landets provinshuvudstäder. Bland särskilt utsatta grupper finns människor som arbetar, eller har arbetat, för eller haft samröre med utländska aktörer i landet. Behöver inte vara amerikansk eller annan militär, räcker med att man arbetat för en biståndsorganisation från väst. Andra särskilt utsatta grupper är kvinnor, barn, hbt personer och hazarer. I den lilla forskning som finns om återvändande till Afghanistan efter utvisning, blir det tydligt att två faktorer är centrala för att ha någorlunda förutsättningar när man kommer tillbaka: (1) tillgång till ett socialt nätverk och (2) en familj med ekonomiska förutsättningar. De studier som gjorts visar också att de allra flesta som blir utvisade försöker fly igen (se referenslista). Kvinnors situation i Afghanistan Ofta skillnad på stadsmiljö och landsbygd, där den senare tenderar att ha strängare hedersnormer. Det politiska läget får stora konsekvenser för kvinnor. Under talibanväldet förbjöds exempelvis kvinnor att utbilda sig, och var tvungna att bära burqa. Idag kan kvinnor utbilda sig igen och det finns inget juridiskt tvång beträffande religiös konservativ klädsel (däremot finns det ofta socialt tvång, som är starkast i landsbygdsmiljöer).
Shia och sunni Uppdelningen mellan shia och sunni kan härledas tillbaks till en kamp kring vem som skulle ersätta Muhammed som ledare för muslimerna. Sunniterna förespråkade Muhammeds tidiga följeslagare Abu Bakr, medan shiiterna ansåg att Muhammeds kusin Ali var det korrekta valet. Globalt brukar man uppskatta att 85-90 % av världens muslimer är sunniter, medan shiiter utgör huvuddelen av återstoden. Shia och sunni har mycket gemensamt, bland annat: de fem pelarna, föreställningen att Muhammed är den sista profeten, koranen, monoteismen, etc. Exempel på skillnader mellan shia och sunni: shia har ett tillägg till trosbekännelsen som lägger extra tonvikt vid Alis teologiska betydelse. Shiamuslimer tolkar ofta koranen utifrån de shiitiska imamernas exempel. Inom shia lägger man större tonvikt vid pilgrimsmål vid sidan av Mecka (ex. Kerbala). Ikonografi, ofta inklusive avbildningar av Muhammed, är vanligt förekommande inom shia. I praktisk mening utför shiamuslimer ofta bönen vid tre tillfällen istället för att som sunnimuslimer utföra den fem gånger. Att förklara hederskulturer som enbart ett resultat av religion är missvisande. Det finns många samhällen där religionen har stor betydelse utan att hederskultur har relevans. Samtidigt är det svårt att särskilja religion från hederskultur i samhällen där båda förekommer. Precis som fallet är i Afghanistan, tenderar man i sådana situationer att legitimera hederskulturer utifrån religionen. I praktiken innebär det att många människor upplever att religion och heder hör samman. Exempel på viktiga högtider Eid e-qurban/eid al-adha firas för att hedra Abrahams vilja att offra sin enda son till gud. Högtiden frias bland båda sunni- och shiamuslimer. Eid al-fitr är en fest som avslutar fastan under månaden ramadan. Då säger man ofta eid mubarak till varandra. Båda sunni och shia firar eid al-fitr. Eid e-ghadir/eid al-ghadeer är en exklusiv högtid för shiiter då man firar Muhammeds utnämnande av Ali som sin efterträdare i staden Ghadir. Sunniter erkänner inte den här högtiden då man oftast är av uppfattningen att Muhammed aldrig officiellt utsåg en efterträdare. Dagen Ashura, den 10e dagen i månaden muharram, firas/högtidlighålls av både sunniter och shiiter men av olika skäl. För sunniter är det en högtid som firar Moses flykt från faraon tillsammans med israeliterna. För shiiter är den en högtid som hedrar/sörjer imam Huseyns martyrdöd vid slaget vid Kerbala (680 e.v.t.).
Fördjupning Afghanistan: kultur och beteende Allmänt kultur: Sinnets hård- och mjukvara spelar en viktig roll i konstruktionen av kultur. Hårdvaran, det genetiska, exempelvis sexlust, är allmängiltig, men mjukvaran ger kulturell form till hårdvaran vars konsekvens är den oerhörda spännvidd i kulturella skillnader vi ser idag. Värderingar har relevans och betydelse (bra/dåligt) som varierar mellan kulturer. Kulturella fenomen har ofta en ytstruktur och en djupstruktur. Båda behöver man förstå för att undvika missförstånd. Exempelvis tummen upp : i västvärlden är det en positiv gest, men för många muslimer är det en gest med samma betydelse som att ge någon långfingret (dvs. samma ytstruktur men med olika djupstruktur). Hofstedes teori kring kulturdimensioner: maktdistans, ovisshetstolerans, individualism och genus en metod att systematisera och förklara kultur. Maktdistans: i Afghanistan accepteras och förväntas en hög mån av maktdistans. Det innebär bland annat att en auktoritet har en tydlig distans till den underställde, att arbete i hög grad är toppstyrt, att auktoritet är kopplat till kön och ålder. Ovisshetstolerans: afghaner har generellt sett låg tolerans för oklara situationer. Det kan innefatta allt från modernisering till otydliga direktiv på en arbetsplats. Religion fyller en viktig funktion för afghaner när det gäller att förhålla sig till ovissa och svåra situationer. Exempelvis tenderar afghaner att luta sig mot islamiska tolkningar som beskriver jordelivet som en prövning inför paradiset, där lidande t.o.m. kan ses som gynnsamt för livet härefter. Individualism: Afghanistan är starkt kollektivt präglat, vilket är en skarp kontrast till det individualistiska Sverige. En individuell handling relaterar ofta till en grupp (vanligtvis familjen). Den kollektiva relationen mellan människor bidrar till andra förhållningssätt; vad som anses vara privata frågor, och syn på den privata sfären. Exempelvis är det inte privat att ställa frågor om inkomst och giftermålsstatus, då det är kollektiva och mindre känsliga frågor i Afghanistan. Däremot kan det upplevas oförskämt att förhöra sig om en främmande mans hustru och/eller döttrar. En sådan fråga är också kollektiv, men är känslig då det relaterar till centrala hederskoncept. Genus: Afghanistan präglas av patriarkala strukturer som ofta innebär svåra situationer för kvinnor. Man kan redan i språket se hur kvinnor tillskrivs ett annat värde än män. Exempelvis ges handlingar som innefattar kvinnor passiv status (flickan blir gift), medan män har aktiv status (mannen gifter sig).
Referenslista Barfield, T. Afghanistan: A Cultural and Political History. Princeton University Press, 2012. Billaud, J. Kabul Carnival: Gender Politics in Postwar Afghanistan. The Feminist Press at CUNY, 2015. Ehsan, M E. Afghanistan 101: Understanding Afghan Culture. Xlibris Corporation, 2008. Hozyainova, A. Sharia and Women s Rights in Afghanistan. United States Institute of Peace, 2014. Nordberg, J. De Förklädda Flickorna i Kabul. Albert Bonniers Förlag, 2015. Sarabi, H. Politics and Modern History of Hazara: Sectarian Politics in Afghanistan. Fletcher School of Law and Diplomacy TUFTS University, 2006. Sida Country Gender Profile Afghanistan. Sida, 2009. Wardak, A. Jirga - A Traditional Mechanism of Conflict Resolution in Afghanistan. University of Glamorgan, UK, 2003. Säkerhetsläget Lifos Center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet. Temarapport: Afghanistan - Säkerhetsläget, potentiellt utsatta personkategorier, situationen för kvinnor, barn, hazarer samt internflykt. Migrationsverket, 2016. Online: http://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentattachmentid=44034 Artiklar om utvisning till Afghanistan Schuster, L., Majidi, N. What happens post-deportation? The experience of deported Afghans. Migration studies, 1(2), s. 221-240. 2013. Online: http://openaccess.city.ac.uk/4717/1/2013%20schuster%20majidi%20.pdf Schuster, L., Majidi, N. Deportation Stigma and Re-migration. Journal of Ethnic and Migration Studies, 41(4), s. 635-652. 2015. Online: http://openaccess.city.ac.uk/12992/1/2014jems.pdf
Kontakt 0702-784894 info@religionsvetarna.se www.religionsvetarna.se