KVALITET INNOVATION FRAMTID VÄRLDSLEDANDE FORSKNING FRÅN UPPSALA UNIVERSITET FRAMTIDENS BATTERIER ÄR HÄR sid 8 Teknisk bevisning med DNA-ANALYS sid 13 VIRONOVA - mot pandemier & virus sid 6 Uppsala universitet: KLÄTTRAR PÅ VÄRLDSRANKNINGEN sid 2 Medföljer som bilaga i Dagens Nyheter mars 2009 1
NOTISER Forskning i världsklass enligt experter Minst femtio forskargrupper inom Uppsala universitet är världsledande och ytterligare ett par hundra håller högsta internationella klass. Det konstaterades när Uppsala universitet år 2007, som första universitet i Sverige lät en grupp om 175 internationella experter utvärdera den egna forskningen. Ett stort antal projekt fick omdömet världsledande eller internationellt hög standard. Universitetet gör nu en omfattande treårig satsning på 80-100 miljoner kronor per år. Resurserna ska gå till de områden, som enligt forskningsutvärderingen håller mycket hög klass enligt de internationella måtten, samt till områden med stor potential. Satsningen har även inneburit cirka 100 nya tjänster inom humaniora/ samhällsvetenskap, medicin/farmaci och teknik/naturvetenskap. Uppsala universitet fortfarande bäst i Sverige Uppsala Universitet toppar Sveriges universitet, enligt Times Higher Educations årliga rankning. Uppsala har stigit något sedan i fjol. 63:e bäst i världen, jämfört med fjolårets 71:a plats. Överst på listan finns liksom tidigare år, amerikanska och brittiska universitet Harvard ligger etta, följt av Yale, Cambridge och Oxford. I Norden är Köpenhamns universitet bäst på 48:e plats. Av de svenska universiteten finns Lund på 88:e plats, medan Chalmers rankas som 162:a och KTH som 173:e bäst. Times Higher Education skiljer sig ifrån andra rankningar då man inte enbart fokuserar på forskning, man riktar sig även till blivande studenters val av universitet och hur ofta forskare citeras i vetenskapliga artiklar. I urvalet tas även hänsyn till andelen internationella rekryteringar, bland såväl studenter som personal. Arbetsgivare och expertgranskare av vetenskapliga artiklar, så kallade peers, ger även de sina utlåtanden. Uppsala universitet Stark historia av ständig förnyelse UPPSALA UNIVERSITET ÄR HISTORIA OCH TRADITION. Men Uppsala universitet av i dag är så otroligt mycket mer än vår fina historia, även om den onekligen ger oss en stabil grund att bygga vidare på. Framför allt är vi ett lärosäte med en lång tradition av ständig förnyelse. Vi har alltid varit kända för vår solida grundforskning. Vårt kreativa forskningsklimat har resulterat i både Nobelpristagare och en lång rad unika världsprodukter. Det är troligen inte lika välkänt att vi i dag bedriver tillämpad forskning i stor skala och att vi har mycket goda kontakter med resten av samhället och med både det svenska och internationella näringslivet. Samtidigt som vi vårdar våra stolta traditioner är vi alltså öppna inför framtidens utmaningar. En av våra allra viktigaste uppgifter är därför att säkerställa att alla goda idéer, uppfinningar och innovationer som våra forskare tar fram inte stannar som avhandlingar på våra olika institutioner utan tas till vara för samhällsnyttan. Vi har nu också utmärkta system för att lotsa produkter vidare så att de verkligen kommer till nytta. En sak är klar: det finns ingen som helst motsättning mellan utmärkt grundforskning och kommersialisering, om nu någon trodde det. DEN UTVECKLING SOM ÄGT RUM i det svenska högskolelandskapet på senare år, med en allt starkare konkurrens mellan de olika lärosätena, är något som vi bejakar. Som ett av landets ledande universitet konkurrerar vi även med de främsta universiteten i världen. Det är både stimulerande och motiverande, och något som sporrar oss att hela tiden sträva efter högsta kvalitet i både utbildning och forskning. Att vi ligger bra till visar en rad olika studier och utvärderingar. Enligt Times Higher Educations årliga rankning The top 200 world universities är Uppsala universitet Sveriges bästa universitet. I den omfattande internationella utvärdering av hela vår forskningsverksamhet som nyligen utförts konstateras dessutom att vi är världsledande inom UPPSALA UNIVERSITET UNIVERSITETET är Nordens äldsta universitet, grundat 1477. CIRKA 40 000 studenter från hela landet pluggar på någon av universitetets nära 100 utbildningsprogram eller de 2000 fristående kurserna. Cirka 2000 är forskarstuderande. 50 av våra forskningsområden. Genom denna utvärdering har vi bekräftat våra styrkeområden. Vi har också fått ett bra underlag för en strategisk satsning på förnyelse, vilket bland annat resulterat i hundra nya tjänster under 2008. Det är som alla vet en oerhört hård konkurrens om forskningsmedel. Det gäller därför att hela tiden stärka kvaliteten på alla områden. En utmaning bland många är även att ännu bättre än i dag ta tillvara den utvecklingspotential som vi har inom samhällsvetenskap och humaniora. FÖR MIG SOM REKTOR är det en stor förmån att få leda detta spännande arbete och inte minst att få verka i Uppsala universitets levande miljö, med sina 40 000 studenter och 4000 forskare, varav cirka 600 är professorer. Jag inser givetvis också att det är ett enormt stort ansvar. Allt vad vi gör handlar ju ytterst om att bidra till en bättre värld. REKTOR ANDERS HALLBERG FAKTA HAR I DAG cirka 3000 internationella forskningssamarbeten med mer än 1000 universitet i hela världen. UNIVERSITETET bedriver utbildning och forskning inom nio fakulteter; teologi, juridik, språkvetenskap, samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap, medicin, farmaci, teknik, naturvetenskap samt vid den historisk-fi losofi ska fakulteten. CANCERVACCIN, graviditets- och allergitester, tillväxthormon vid dvärgväxt, blodproppslösande läkemedel, 3D-optik, vågkraft och solceller är några exempel på verksamheter och produkter som växt fram ur universitetets forskning. Vid frågor om innehållet kontakta: Uppsala universitet, Informationsavdelningen Tel: 018-471 00 00 Epost: info@uadm.uu.se PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB TEXTANSVARIG: Per-Åke Hultberg & Johanna Engholm FORMGIVNING: Magnuson AB REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: Bold/DNEX Tryckeriet AB, Akalla FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Lars Gustafsson, tel 018-18 34 10, lars.gustafsson@activemediapartner.com WEB: www.activemediapartner.com 2
- Det vi gör kommer verkligen till nytta Cecilia Annerén behövde aldrig välja mellan att fortsätta forska inom akademien eller att gå till industrin. På GE Healthcare får hon göra både och. Jag har det bästa av två världar, säger hon och skrattar. Allt hände på en gång. Efter disputation och postdoc på Harvard var Cecilia Annerén mammaledig under 2006 och fick plötsligt napp på alla sina utslängda krokar; tjänst på GE Healthcare, en forskarassistenttjänst och samtidigt tillräckligt med projektbidrag för att starta en egen forskargrupp. Men det ena behövde inte utesluta det andra. Jag började här och för projektpengarna har jag en grupp på Uppsala universitet som forskar om embryonala stamceller, berättar Cecilia. Hennes område är cellterapi, ett fält som fortfarande är relativt nytt. Det handlar till exempel om att ta fram celler som angriper cancerceller eller celler som kan ersätta sjuk eller skadad vävnad. På GE Healthcare utvecklar man tekniker för att separera eller odla dessa celler. Det är framtidens medicin, konstaterar Cecilia. Stor framtidstro I stället för att behandla kroniska sjukdomar skulle man med hjälp av cellterapi kunna bota dem och Cecilia tar upp diabetes och Parkinsons sjukdom som ett par exempel. Cellterapi utgör redan idag en viktig del i behandlingen av vissa typer av cancer men nya cellterapier utvecklas hela tiden. Det är ett fantastiskt spännande fält att jobba i och det finns en sådan framtidstro. Exempel på tekniker och produkter som Cecilia Annerén och hennes kollegor utvecklar på GE Healthcare är bland andra densitetsgradientmedia, som används för att separera olika blodceller från varandra, mikrobärare som celler kan växa på, samt system för att odla celler i större skala. Samarbete med Uppsala universitet I och med samarbetet med universitetet har Cecilia bra koll på vad som händer inom forskningen på området. Det finns många synergieffekter mellan akademien och industrin, menar Cecilia. I dag kan hon kombinera den nyfikenhet som driver forskaren på universitetet med den nyttoaspekt som styr i företagsvärlden. Här finns ett tydligt mål och Cecilia vet att det hon gör kommer verkligen till nytta. Dessutom jobbar vi närmare kunden och patienterna, närmare verkligheten, förklarar hon. Som senior scientist jobbar Cecilia som handledare, teknisk expert, projektledare samt håller i externa kontakter. Tiden delas mellan egna projekt, externa samarbeten med universitetet och forskning på GE:s egna forskningscenter i USA. Man känner verkligen att det är ett globalt företag, menar Cecilia och berättar om telefonkonferenser när amerikaner, européer och japaner är på tråden samtidigt. Alla med ett och samma mål, att ta fram tekniker för att bota svåra sjukdomar. Vi jobbar närmare kunden och patienterna, närmare verkligheten, förklarar Cecilia Annerén. FOTO: JEANETTE HÄGGLUND GE Healthcare en hörnsten inom världens bioteknik GE Healthcare har fem affärsområden. Ett av dem - Life sciences - arbetar med verktygen bakom läkemedelsforskning och läkemedelsproduktion. Huvudkontoret med bl a kemiproduktion och en stor forskningsenhet finns i Uppsala. Här arbetar cirka 1200 personer varav 400 forskare. Företagets kunder är både den akademiska världen och flertalet av världens läkemedelsföretag. Embryot till dagens GE Healthcare Life Sciences i Uppsala var ett projekt i samarbete med Uppsala universitet som 1959 mynnade ut i världsnyheten Sephadex den första kommersiella produkten för att separera och rena proteiner. I dag, 50 år senare, framställs nästan all världens biopharmaceutiska läkemedel med hjälp av produkter som utvecklas och tillverkas av GE Healthcare i Uppsala. De används bland annat för produktion av till exempel insulin, läkemedel mot vissa cancersjukdomar och framställning av blodkomponenter. Det andra stora produktionsområdet är instrument som används för forskning kring nya läkemedel. Att utveckla tekniker för att underlätta cellterapi är ett förhållandevis nytt område, men som inom 20 år beräknas vara lika stort som produkter för biopharmaceutiska läkemedel. GE Healthcare samarbetar med kommunen, landstinget och andra samhällsaktörer för fortsatt utveckling inom biotech-området, inte bara i Uppsala utan i hela Stockholm- Mälardalregionen. Målet är att vara en av de tongivande regionerna inom bioteknik i världen. FAKTA GE HEALTHCARE Globalt omsätter GE Healthcare 17 miljarder USD och har drygt 45 000 anställda i mer än 100 länder. GE Healthcare ingår i General Electric Company (GE), ett av världens största företag och som varje år satsar 1 miljard USD på forskning. GE Healthcare har idag drygt 2000 anställda i Sverige och är ett av landets största exportföretag. För mer info: www.www.gehealthcare.com/sesv 3
? Teknik & naturvetenskap VISSTE DU ATT... När Columbus seglade över Atlanten hade universitetet redan 15 år på nacken. FOTO: WIKIPEDIA Åtta av Nobelpristagarna har varit verksamma vid Uppsala universitet. Två av dem är nobelpristagare i kemi, två i fysik, två i medicin och två har fått fredspriset. FOTO: WIKIPEDIA POLYMERKEMIST. Det vi visat är att vi kan förbättra effekten av tillväxtfaktorerna så att mängden nybildat ben blir dramatiskt större och att benläkningen går snabbare, sägerjöns Hilborn. FOTO: JEANETTE HÄGGLUND Huvuddelen av alla innovationer förädlas vidare i samarbete mellan forskarna och redan befi ntliga företag. FOTO: ISTOCK Han skapar nya organ TÄNK OM MAN KUN- DE återskapa levande vävnad, om ett öga, en tarm eller ett trasigt ben kunde växa ut av sig själv. Omöjligt! Nej, kanske ändå inte. Genom sin forskning har professor Jöns Hilborn och hans kolleger på Uppsala universitet visat att det är fullt möjligt för kroppen att bilda nytt ben. Även på andra vävnader pågår forskning runt om i världen, exempelvis i Schweiz där Uppsalagruppen samarbetar på lagning av urinblåsa. På benbildning är vi kanske världsledande, säger Jöns Hilborn, som med framgång kunnat visa att det går att göra ben med insprutningsbart material, först på råttor och nu senast på minigrisar. Kliniska försök på människor kan förhoppningsvis komma i gång inom ett par månader på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. KUNSKAPEN OM ATT använda tillväxtfaktorer till att återskapa ben har funnits i decennier och det finns i dag färdiga produkter på marknaden. Problemet är att dessa är synnerligen ineffektiva på människor. Det vi visat är att vi kan förbättra effekten av tillväxtfaktorerna så att mängden nybildat ben blir dramatiskt större och att benläkningen går snabbare, förklarar Jöns Hilborn. IDÉN FÖDDES I SAMARBETE med läkaren Thomas Engstrand på plastikkirurgiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset. Hittills har vi bara kunnat reparera kroppen genom att ta bort en trasig del som kanske ersatts med transplantat eller en protes. Vad vi nu gör, säger Jöns Hilborn, är att regenerera levande vävnad, det vill säga att skapa ett helt nytt organ, inklusive alla celler som ett ben innehåller, även benmärg och blodkärlsförsörjning. Det handlar alltså om att undvika amputationer och i stället få skadade delar att växa ut med hjälp av patientens egna celler och ett material som fungerar som bärare för cellerna. Att ta fram denna bärare och att sedan få den att fungera är den kritiska delen av forskningen, eftersom kroppen inte vill ha främmande material. Det startmaterial som visat sig fungera är hyaluronsyra, ett i dag mycket vanligt material i en lång rad produkter. Det som Jöns Hilborns forskningteam lyckats med är att förändra hyaluronsyran så att den är insprutningsbar i kroppen. Enkelt uttryckt sprutas en vätska in i kroppen där den blir en geleklump som bildar nytt ben, förklarar Jöns Hilborn. DET VAR UNDER SINA NIO år som professor i Lausanne i Schweiz, som han började intressera sig för, och framför allt se möjligheterna, vad man utifrån teknik på polymerkemiområdet skulle kunna göra i människokroppen. Tanken var långt ifrån ny, redan 1983 visade Anders Lindahl i Göteborg på möjligheterna med broskregenerering. Alltså borde det fungera även på andra vävnader. 2001 kom så Jöns Hilborn till Uppsala universitet där han startade forskning och utbildning som Sveriges första professor i polymerkemi. Målet är ben i människan och nu är vi nära. Inom några år kommer vi, eller någon konkurrent, att ha en produkt på marknaden, där det finns ett enormt behov. Globalt sett är ben större än hjärt-kärlsjukdomar. PER-ÅKE HULTBERG UU Innovation länkar samman forskningen med näring FORSKNINGSSEKTORN I UPPSALA VÄXER. Totalt omsätter Uppsala universitet 4,3 miljarder kronor där forskningen står för hela 70 procent. För att främja ytterligare tillväxt inom forskningen och näringslivssamverkan forskare och företag emellan finns nu UU Innovation. V Vi hjälper inte bara forskare att hitta rätt i näringslivet, vi hjälper även företag att komma i kontakt med rätt forskare och grupperingar inom forskningen, säger Lars-Eric Larsson, biträdande näringslivschef vid Uppsala universitet och ansvarig för samforskningsverksamheten inom UU Innovation. Uppsala universitet Innovation startade 2007 med syfte att ytterligare stärka universitetets position inom forskning och undervisning men även som ett stöd för fortsatt ökad tillväxt i regionen. UU Innovation är en del av Uppsala universitet och leder bland annat samforskningsprogram mellan forskare och företag för att underlätta kommersialisering i form av licensieringar och bolagsbildningar. SEDAN STARTEN FÖR två år sedan har ett 50-tal forskningsprojekt vid Uppsala universitet redan kommersialiserats och UU Innovation är i dag en viktig aktör i kommunikationen mellan Uppsalas forskning och näringsliv. Tillsammans med holdingbolaget UUAB stöttar vi forskningen så att resultaten kan komma till nytta i samhället i form av produkter och tjänster, säger Lars-Eric Larsson. Ett praktiskt exempel på samforskningsverksamheten är Ångström Materials Academy (ÅMA), där näringslivet och forskare träffas för att lära och påverka varandra i gemensamma forskningsprojekt. TANKEN ÄR ATT integrera industrin i forskningen men även vice versa. Vi anordnar mötesplatser där forskare och experter från alla möjliga områden får möta företag och entreprenörer, säger Annika Olsson, projektansvarig på ÅMA. Till skillnad från UU Innovation jobbar ÅMA helt proaktivt där målet är att forma gränsöverskridande forskningsmiljöer tillsammans med näringslivet. Om några veckor vill till exempel ABB ha en mer konkret fråga upplyst. Till detta möte har ÅMA samlat ihop sju stycken forskare, materialkemister, fysiker och så vidare. Alla med helt olika bakgrund, men med intresse i frågan utifrån sina perspektiv och forskningsområden, säger Annika Olsson Det är bredden av forskare och kompetens som gör detta så speciellt och attraktivt. Vi samlar forskare med alla möjliga kunskaper för att få ett systemtänkande som annars är svårt att åstadkomma, berättar Annika Olsson. EZRA HULTBERG ÅNGSTRÖM MATERIALS ACADE att få ett systemtänkande som annars är svår 4
I Uppsala upptäckte kemisten Carl Wilhelm Scheele ämnena mangan, klor, bariumoxid samt det grundämne som senare skulle få namnet syre! FOTO: WIKIPEDIA Under de senaste tio åren har ett hundratal nya företag bildats genom avknoppning från forskningen vid Uppsala universitet. FAKTA Exempel på områden där forskningen kan komma till nytta: BÄCKENBENSBROTT RYGG BENBROTT icke läkande frakturer FÖRKORTAD läkningstid på frakturer SKALLFRAKTURER nytt ben efter hjärnoperationer VID TANDIMPLANTAT nytt ben i käken Vissa träffar spännande företag på andra sidan Atlanten. Vi träffar dem på andra sidan ån. Varför är hälften av företagen i Uppsala län försäkrade i samma bolag? Beror det på att de har missat något? Eller på att de valt ett försäkringsbolag som inte har någon annan ambition än att vara bäst på den lokala marknaden? Frågar du företagarna själva får du ofta samma svar: Är försäkringsbolaget väldigt nära räcker det väldigt långt. www.lansforsakringar.se/uppsala FOTO: JOHAN TÖPEL Vad vi nu gör är att regenerera levande vävnad, det vill säga att skapa ett helt nytt organ. 57% av företagen i Uppsala Science Park är försäkrade hos Länsförsäkringar. Olmed Ortopediska är ett av dem. Anders Wenngren är ortopedtekniker där. Arkeologi bjuder på mervärde slivet UU INNOVATION: FAKTA GER MÖJLIGHET TILL finansieringsstöd och affärsmässig utveckling av idéer. GER RÅD OM patentskydd, licensieringsavtal och bolagsbildningar. ÄR KOORDINATOR i ett av EU:s fyra stora pilotprojekt för European Institute of Innovation and Technology (EIT), BRIDGE. Ett europeiskt excellensebaserat partnerskap och samarbete inom landsgränsöverskridande forskning. ÄR MED I VINNOVA s Nyckelaktörsprogram där målet är att etablera gemensamma forskningsplattformar för företag och forskargrupper. Efter en internationell granskning av tjugoen olika projektansökningar beslutade Vinnova under våren 2007 att tilldela Uppsala universitet ett av totalt fem beviljade projekt. Historia ger mervärde. Den kan skapa ett intresse och ge en identitet. Många vill veta mer om platsen där man bor. Har det bott människor där tidigare? Hur såg deras liv ut? Med hjälp av historien skapas en ny dimension till boendet. Och historien ger perspektiv på nutiden. SAU har sedan 1998 arbetat med att gräva fram historien ur jorden innan vägar, industriområden eller bostäder har byggts. På så sätt har historien kunnat skrivas om och ny kunskap har skapats. Vi på SAU erbjuder antikvarisk hjälp inför t ex byggnation. Vi kan på ett tidigt stadium göra konsekvensanalyser eller utföra undersökningar. Arkeologin är en tillgång. Och vi hjälper till att skapa ett mervärde till era objekt och berättar plastens historia. För mer info: www.sau.se Adress: Villavägen 6G SE-752 36 Uppsala Tel: 018-107 930 MY Vi samlar forskare med alla möjliga kunskaper för t att åstadkomma, säger Annika Olsson, projektansvarig. SAU...ett företag med universitetsursprung! 5
Humaniora & samhällsvetenskap Irländare specialist på: svensk musik, design & mode FAKTA DOMINIC POWER DOKTORERADE i ekonomisk geografi vid Oxford University 1998. SEDAN 2001 har han funnits vid Kulturgeografi ska institutionen och CIND (Centrum för studier av innovationer och näringslivsomvandling) på Uppsala universitet, först som docent och nu som professor. HAN HAR SKRIVIT ett fl ertal vetenskapliga artiklar och böcker om kulturella näringar med fokus på bland annat musik, design, möbel- och modeindustri. ALLA VILL VÄL KÖ- PA EN DEL av Paris eller New York? Dominic Power är professor i kulturgeografi och har kommit att specialisera sig på musik, design och mode. Kreativa yrken som formar hur vi ser på det mesta i vår omvärld. SSedan flytten från England för nio år sedan har irländaren Dominic Power kommit långt. Efter att ha disputerat vid universitetet i Oxford kom han till Uppsala universitet för att leda forskning kring det ekonomiska landskapet i kultursektorn. Det är ett enormt stort område, bara inom EU räknar man med att ungefär fem till sex miljoner människor jobbar inom kulturindustrin, säger Dominic Power som kommit att specialisera sig på svensk musik, design och mode. De kreativa yrkesområdena har något gemensamt, de skapar och säljer produkter som inte bara är värdefulla för sina bruksvärden. Vi köper produkter för det symboliska värdet i form av till exempel livsstil, men det handlar också mycket om immateriella produkter, som till exempel konserter eller bio. Köper vi ett par jeans eller köper vi en image? säger Dominic Power. SVERIGES KULTURINDUSTRI är präglad av små företag men vi producerar mycket som exporteras. Och några av de största svenska exportföretagen, som Ikea och H&M, använder sig av mode och design. En viktig del av forskningen är hur de kreativa yrkena är geografiskt fördelade och förankrade. Hur kommer det sig att till exempel Sofo i Stockholm och Soho i New York blivit platser som förknippas med trend, mode och nyskapande? Producenterna klumpar ihop sig, medan deras produkter finns över hela världen. Allt handlar om relationer och nätverk. Utmärkta modeföretag och modeskapare finns över hela Sverige. Samma sak med musik, men ändå finns ett Stockholmsfokus. Det kan handla om ett visst grupptryck, att man kan lära sig något genom att finnas på samma plats som sina konkurrenter, säger Dominic Power. KULTURINDUSTRIER domineras av små företag och otroligt mycket entreprenörskap. För sådana företag lockar och attraherar vissa platser som i sin tur leder till att mer kompetens och företag flyttar dit. Det är därför viktigt för många regioner, och Köper vi ett par jeans eller köper vi en image? OXFORDPROFESSORN. Bara inom EU räknar man med att ungefär fem till sex miljoner människor jobbar inom kulturindustrin, säger Dominic Power. FOTO: JEANETTE HÄGGLUND i förlängningen viktigt för hela Sverige, hur den kulturella arbetskraften fördelas. Svenska kulturnäringen växer, investerar och exporterar. Deras produkter lockar och inspirerar folk världen över. De kreativa arbetsmetoderna och resultaten av dem spiller över på hela samhällsekonomin. I framtiden kommer dess betydelse att bli ännu större och vi kan lära oss mycket av hur och var de arbetar. JOHANNA STENIUS Vironova - mot pandemier och virus EN MAN HAR SMITTATS AV ett för läkarna okänt virus efter en utlandsresa. Döda fåglar börjar dyka upp, smittade av vad man tror är fågelinfluensa. En bomb briserar på en idrottsarena, ett bioterrordåd har precis inträffat och hundratals människor insjuknar. Tidigare tog det flera dagar att fastställa smittan, vilket skulle vara alldeles för sent. Vironova gör det på någon timme. D Det låter kanske mer som en actionfilm än verklighet, men faktum är att det skulle kunna inträffa. Grundat på forskning vid Centrum för bildanalys, Uppsala universitet och Karolinska Institutet, har Vironova utvecklat en teknik för att snabbt identifiera, analysera och motverka en eventuell virussmitta eller pandemi, både hos människor och djur. I dag kan identifiering av virus ta flera dagar. Med vår teknik identifieras viruset på bara några minuter, säger Ida-Maria Sintorn, bildanalysansvarig på Vironova och forskare på Centrum för bildanalys vid Uppsala universitet. AFFÄRSIDÉN ÄR ATT analysera bilder av virus automatiskt med hjälp av ett datorprogram till skillnad från dagens mer tidskrävande metod där det krävs manuell analys av en virusexpert. Systemet är utvecklat för att känna igen allt från högriskvirus till vanliga vinterkräksjuke-virus. Slutmålet är att alla sjukhus själva snabbt ska kunna identifiera virussmitta oavsett vilket virus det rör sig om i stället för att skicka proverna till en expert långt borta. Problemet är att det finns för få virusexperter, både i Sverige och VIRONOVA I dag kan identifi ering av virus ta fl era dagar. Med vår teknik identifi eras viruset på bara några minuter, säger Ida-Maria Sintorn, bildanalysansvarig. FOTO: VIRONOVA övriga världen. I dag måste proverna dessutom skickas till ett särskilt labb på Smittskyddsinstitutet för analys, när det i stället borde ske på lokala sjukhus eller ute i fält direkt när fyndet görs, säger Ida-Maria Sintorn. Vi har föreläst mycket om vår teknik och forskning, framför allt i USA. Att behovet finns är det inte någon tvekan om, det är många som är intresserade, särskilt i dag med de många hotbilder som finns. Vi har en bit kvar till en färdig produkt, men vi är absolut på god väg, avslutar Ida- Maria. EZRA HULTBERG FAKTA VIRONOVA UTVECKLAR METODER för automatisk analys av elektronmikroskopbilder. En dator hittar, identifi erar och analyserar virus. ANVÄNDER TEKNIKEN främst inom tre tillämpningsområden: virusdiagnostik läkemedelsutveckling analystjänster för kvalitetskontroll av till exempel vaccin. BEVILJADES 2007 ett anslag om 9,5 miljoner SEK av de statliga instituten VINNOVA, Försvarets Materielverk och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att utveckla ett system för automatisk identifi ering av högriskvirus. DRIVER LÄKEMEDELS- UTVECKLINGSPROJEKT mot herpes, HIV och infl u- ensa. Influensaprojektet är ett samarbete mellan fem europeiska partners och fi nansieras av EU. 6
Cancer som spritts i bukhinnan anses mycket svårbehandlad. Akademiska sjukhuset är först i Norden med att använda en metod från USA. Genom att ge varm cytostatika direkt i magen, kan patienterna få ett nytt liv. Varm cytostatika botar cancer Cancer i bukhålan orsakas oftast av metastaser från tumörer i blindtarmen, grovtarmen, äggstockarna eller magsäcken. Efter flera års forskning och utveckling kan Akademiska sjukhuset erbjuda en alternativ, framgångsrik behandling med uppvärmd cytostatika. Cellgifterna ges lokalt i buken, efter att all synlig cancer opererats bort. Sedan 2003 har cirka 350 patienter från både Sverige och övriga Norden behandlats i Uppsala. Drygt 30 procent har blivit botade. Totalt sett har flera tusen patienter behandlats med denna metod runtom i världen. Angriper osynliga tumörer Haile Mahteme, överläkare i kirurgi vid Akademiska sjukhuset, är den som importerat och vidareutvecklat den amerikanska metoden: Värme har celldödande effekt och gör att cellerna öppnar sig så att läkemedlet kan tränga in lättare. På så sätt kan vi även angripa osynliga tumörer. Med traditionell cellgiftsbehandling var prognosen mycket dålig. Nu har vi 30 80 procents överlevnad efter fem år beroende på var modertumören sitter, förklarar han. Medan konventionell cellgiftsbehandling tar tre till sex månader, ges den nya behandlingen i samband med operationen efter att all synlig tumörvävnad tagits bort, ett ingrepp som tar cirka tio timmar. Haile Mahteme betonar att det är en tuff behandling. Jag brukar säga att det känns som att tio långtradare kört över en. För att kunna behandlas måste patienternas allmäntillstånd vara gott. De får inte ha allvarliga hjärt- och lungsjukdomar. Cancern får inte heller ha spritt sig till lever eller lungor. Forskargruppen i Uppsala har bland annat bidragit till ett mer selektivt val av cytostatika beroende på var modertumören sitter. I gruppen ingår kirurger, onkologer, röntgenspecialister med flera experter som har ett nära samarbete med forskare vid KI och universitetssjukhusen i Linköping och Malmö. En grupp doktorander arbetar nu med att utveckla metoden. Med traditionell cellgiftsbehandling var prognosen mycket dålig. Nu har vi upp till 80 procents överlevnad Haile Mahteme, överläkare i kirurgi, Akademiska sjukhuset Spetsforskning samlad i tre centra Akademiska sjukhuset är världsledande inom både forskning och vård. I fjol samlades kompetensen inom tre viktiga områden i så kallade Centers of Excellence. Inflammatoriska processer ligger till grund för nästan tre fjärdedelar av alla sjukdomar som mänskligheten drabbas av. Området är enormt och omfattar bland annat hjärt-kärlsjukdomar, mag-tarmsjukdomar, hudsjukdomar, astma och allergi, infektionssjukdomar samt ledsjukdomar. www.inflamsjukdomar.se Neurointensivvården vid Akademiska har en framstående ställning internationellt, både när det gäller behandlingsresultat och forskning. Vårdens viktigaste uppgift är att förhindra att skadorna i hjärnan förvärras efter en skallskada eller en hjärnblödning. De avancerade övervakningsmetoderna har i flera fall utvecklats på sjukhuset. www.neurotrauma.se Hormonproducerande tumörer är mycket ovanliga och utgör endast en dryg procent av alla elakartade tumörer. Akademiska är det enda sjukhuset i Europa, och ett av få sjukhus i världen, som har en speciell klinik inriktad på den här diagnosgruppen. Till kliniken för onkologisk endokrinologi kommer varje år ett hundratal cancerpatienter från hela världen. Tack vare specialiseringen har sjukhuset fått en unik klinisk erfarenhet som har varit avgörande för forskningen och utvecklingen av nya behandlingsmetoder. www.endokrinatumorer.se FAKTA/AKADEMISKA SJUKHUSET Sveriges äldsta universitetssjukhus, grundat 1708. Ett av Sveriges åtta universitetssjukhus, med Uppsala universitet som viktig samarbetspartner. Har cirka 8 000 anställda och 1 100 vårdplatser. Säljer årligen vård för 1,6 miljarder kronor till andra landsting, främst i Uppsala-Örebroregionen. 7
?VISSTE DU ATT... Teknik & naturvetenskap BATTERIUTVECKLARE. I dag leder Kristina Edström en stor forskargrupp inom detta område och är ansvarig som dekan för hela kemiområdet vid Uppsala universitet. FOTO: JEANETTE HÄGGLUND VI TESTAR OCH UT- MANAR gränserna för att kunna ta nästa teknikkliv. Det säger professor Kristina Edström som jobbar med framtidens batterier. Inom ett par år räknar hon med att det är dags för detta teknikkliv. Då handlar det först och främst om nya effektiva batterier till stora tunga fordon. Termometern utvecklades i Uppsala under 1700-talet av Anders Celsius. FOTO: WIKIPEDIA Den teologiska fakulteten är universitetets äldsta och har bedrivit undervisning och forskning sedan 1477. FOTO: WIKIPEDIA I staden finns 13 aktiva nationer och på Gästrike-Hälsinglands nationspub Ghuben fi nns den absolut minsta toaletten. Här finns en öppen och kreativ miljö som gör att vi gärna hjälper varandra över institutionsgränserna. FAKTA FORSKNINGS- GRUPPEN FRÅN FORSKINGS- GRUPPEN har bland annat avknoppats ett företag som tillverkar ett nytt billigt material för positiva elektroder i batterier. Nytt teknikkliv för batterier FOTO: ISTOCK Populärast bland ungdomar I den rikstäckande attitydundersökningen Ungdomsbarometern 07/08 tillfrågades över 10 000 ungdomar om deras syn på studier och karriär. De flesta av våra uppladdningsbara batterier uppfanns på 1800-talet, förklarar Kristina Edström. De har visserligen förbättrats sedan dess men i grunden är det samma kemi, då som nu. Men som sagt, nu väntar vi på tekniksprånget, för nästa generation av nya batterier med litium som bas. Litiumbatterier kom visserligen på slutet av 1990-talet och de finns i varje mobiltelefon och bärbar dator. Men de är än så länge väldigt dyra och behöver bli bättre för exempelvis bilar och handverktyg. Det är alltså ingen tvekan, det finns ett enormt stort behov i samhället av bättre och billigare och dessutom miljövänliga batterier, både för stora tunga system och pyttesmå mikrobatterier för användning i elektroniska kretsar. Där är vi i front, säger Kristina Edström när vi sitter och samtalar på hennes arbetsrum på institutionen för materialkemi på Ångströmlaboratoriet. BATTERIFORSKNINGEN STARTADES av Josh Thomas på 80-talet. I dag leder Kristina Edström en stor forskargrupp inom detta område och är ansvarig som dekan för hela kemiområdet vid Uppsala universitet. Hit kom hon som doktorand i slutet på 80-talet, efter att ha läst kemi i Stockholm, och har sedan dess ägnat sin tid åt batteriforskning. Det handlar om batterier av alla möjliga storlekar 27 procent svarade att de kan tänka sig studier vid Uppsala universitet, därmed är universitetet det mest populära i landet. och användningsområden, både till hybridfordon, för medicinsk tilllämpning till exempel till pacemakers och för elektroniksidan. Mycket är lika, förklarar Kristina Edström. Det är samma litium i alla varianter på våra batterier, oavsett storlek, men materialen som litium kan lagras i är olika. Och det är just på materialsidan som hennes och forskargruppens specialkompetens sitter. Vi är duktiga på materialen. Utmaningen är att göra billigare material med samma förmåga att lagra energi. Kristina vill inte ta ordet världsledande i sin mun. VI ÄR INTERNATIONELLT väl synliga, säger hon och skrattar. Fördjupat samarbete med AstraZeneca Uppsala universitet och AstraZeneca har skrivit ett avtal om framtida forskningssamarbeten. Avtalet slöts i slutet av 2008 och löper tills vidare. Syftet med avtalet är att undvika utdragna processer innan samarbeten påbörjas och att effektivisera banden mellan forskningsorganisationerna. Det går inte att ta miste på att hon trivs med sitt jobb. Det är riktigt roligt nu. Förr var batterier en svart låda man bara köpte, nu finns ett otroligt intresse från industrin. Man ser behovet och vikten av att förstå vad som finns i batteriet och att det ingår i ett större system. Det är också så roligt att vi har en sådan bredd, från hybridfordon där litiumbatteriet snart är en verklighet, till framtidens system för tredimensionella mikrobatterier. Där befinner vi oss snarare på grundforskningsnivå. Att hålla till på Ångströmlaboratoriet ser Kristina Edström som en oerhört stor tillgång. Här finns unika kompetenser och en bredd med olika forskningsområden, något som gör att arbetet känns oerhört stimulerade och berikande. HÄR FINNS EN ÖPPEN och kreativ miljö som gör att vi gärna hjälper varandra över institutionsgränserna. Batteriets kemi är min styrka. Men när jag behöver hjälp finns kolleger med djupkompetens inom en rad olika områden - ytfysik, teoretiska beräkningar, modelleringar med mera. Jag älskar kemi och möjligheten att med min forskning göra nytta men minst lika viktigt är de mänskliga relationerna, att se de unga forskarstudenterna utvecklas till kunniga forskare. Jag behöver kombinationen av atomer och människor. PER-ÅKE HULTBERG NOTISER Förhoppningen är att avtalet ska medföra en kortare startsträcka från idé till projekt och att underlätta samarbetet. Avtalet handlar också om att gemensamma principer ska beröra alla dessa samarbeten. 8
Vågkraftsteknik från Uppsala - ledande i världen En experimentanläggning, ensam i sitt slag i världen, finns ett par kilometer ute till havs utanför Lysekil. FOTO: FORTUM Det första forskningsprojektet startade 2002 på Ångströmlaboratoriet i Uppsala där professor Mats Leijon fått fria händer att bygga upp en ny avdelning inom elektricitetslära. I dag står avknoppningsföretaget Seabased redo att leverera ett fl ertal kommersiella vågkraftsparker, något som kan visa sig vara starten på en ny svensk industri med hela världen som marknad. viktiga nu, säger vd Billy Johansson, är att få fram en stor referensanläggning i Sverige. I samarbete med Fortum har Seabased -Det därför ansökt om stöd av Energimyndigheten för en kommersiell vågkraftpark utanför Lysekil på Västkusten. Om anläggningen byggs blir det den i dag största vågkraftparken i världen som levererar el till privatpersoner. Seabased planerar även en anläggning utanför Skottland där tekniken kan testas i hårdast tänkbara klimat. Det vi planerar tillsammans med Fortum utgör basen för att kunna gå vidare på export ut i världen, säger Billy Johansson, som först inte alls nappade när Mats Leijon, hans tidigare kollega på ABB, hörde av sig redan 2001. Det tror jag inte alls på, sa jag när Mats berättade att det handlade om vågkraft, Glöm mig, det är helt ointressant. Men när jag ändå lät mig övertalas att titta på tekniken blev jag övertygad, berättar Billy Johansson, som därför tackade ja att gå in i styrelsen och som sedan 2005 är företagets vd. energiinvesteringar med andra områden där investeringar görs så är det få som kan mäta sig med energimarknaden, menar Billy Johansson, som betonar att man varit väldigt noggranna och medvetet jobbat långsiktigt med kommersialiseringsfasen. Det är lätt att trampa fel, säger han. En förklaring till varför lysande forskningsidéer ibland kapsejsar är att man helt enkelt inte inser vilka problem som kan uppstå, ofta på grund av att man inte har någon erfarenhet från industrin. I det fallet har Seabased minsann ingen brist. Mats Leijon själv, som under åren som professor på Uppsala universitet etablerat sig som Sveriges kanske mest kända forskare inom förnybar energi, har 13 år bakom sig på ABB, bland annat som forskningschef. Billy Johansson har arbetat inom ABB i När jag lät mig övertalas att titta på tekniken blev jag övertygad, berättar Billy Johansson, som därför tackade ja att gå in i styrelsen och som sedan 2005 är företagets vd. 28 år, både som divisionschef för vattenkraften och som vd för ABB Generation. Samarbete med Uppsala universitet Han ser framför sig ett antal fabriker för tillverkning av vågkraftsaggregat runt om i världen inom några år. Precis som under forskningsfasen är samarbetet med Uppsala universitet då av största betydelse. Vi ser universitetet som en resursbas för att kunna utvecklas vidare, givetvis för fortsatt forskning men också för försörjning av kvalificerade medarbetare. Det är en förutsättning för att vi skall kunna klara av den utvecklingstakt som vi har och för att kunna växa utomlands. Unik generator Det Billy Johansson såg var en helt ny lösning som skiljde sig från tidigare försök att utvinna elenergi ur vågkraft från ytvattensvågor. Problemet, att få ekonomi i vågkraftverk även när vågorna rör sig relativ långsamt och i väldigt varierande grad, hade lösts genom att man använde en helt unik direktdriven linjärgenerator stående på havsbotten, förbunden med en boj på ytan som rör sig med vågorna. Tekniken är som sagt unik, från början anpassad till havet, en enkel, robust och underhållsfri mekanisk konstruktion, enastående hållbar och möjlig att anpassa efter världens olika vågklimat. Den här tekniken har en enormt stor potential, i samma storleksklass som vattenkraften globalt. Om man jämför För mer info: www.seabased.com En helt unik direktdriven linjärgenerator står på havsbotten, förbunden med en boj på ytan som rör sig med vågorna. Tekniken är unik, en enkel, robust och underhållsfri mekanisk konstruktion och möjlig att anpassa efter världens olika vågklimat. FAKTA SEABASED Seabased bildades 2001/2002, då patenterades de idéer man hade kring vågkraften. Det första forskningsprojektet startade senare under år 2002 på Ångströmlaboratoriet i Uppsala under professor Mats Leijons ledning. En experimentanläggning, ensam i sitt slag i världen, började byggas ett par kilometer ute till havs utanför Lysekil 2004. 2009 kommer nio kommersiella aggregat bland annat för prestandatest att levereras.bland kunderna är Fortum och Vattenfall. 2008 gick energibolaget Fortum in med fi nansiering för fortsatt utbyggnad av forskningsanläggningen utanför Lysekil. 2006 sjösattes den första fullskaliga prototypen. På sin uppmärksammade lista över Sveriges 52 bästa miljöföretag nämnde USA:s avgående ambassadör Seabased först. I framtiden kan vågenergi förse Sverige med runt 10 TWh el per år. Sveriges årliga elförbrukning är cirka 150 TWh. 9
Utbildningsvetenskap FORSKARSKOLAN. Alla talar om hållbar utveckling men tanken faller platt om man inte vet hur man ska förmedla idéerna ut i världen, säger Leif Östman, professor i didaktik. FOTO:JEANETTE HÄGGLUND Hur man förmedlar ett budskap PÅ INSTITUTIONEN för didaktik på Uppsala universitet sjuder det i alla kastruller. I maj startar här nämligen en ny forskarskola som kommer att revolutionera synen på hur man förmedlar idéer om hållbar utveckling. A Alla talar om hållbar utveckling men tanken faller platt om man inte vet hur man ska förmedla idéerna ut i världen, säger Leif Östman, professor i didaktik samt ansvarig för den nya forskarskolan. Han har sysslat med den här frågan i många år, i bland annat Mongoliet, där han har kartlagt hur människorna tar till sig och brukar moderna idéer om hållbar utveckling. Han gläds åt att nu kunna dra i gång den nya forskarskolan som beräknas anta mellan 15-20 doktorander och som startar i maj 2009. INOM FN HAR DET LÄNGE funnits en vetskap om hur viktigt det är att forska kring lärande om hållbar utveckling. Ändå bortser forskarsamhället och politiker ofta från det komplicerade att få människor att lära sig om det här, säger Leif Östman. Betoningen vad gäller hållbar utveckling ligger på tre kunskapsområden: miljö, ekonomi och samhälle. Genom att närmare studera och jämföra dessa olika aspekter får man enklare en översikt om var skilda problem uppstår och hur de bör bemötas. En stor fråga är naturligtvis den moraliska. Vem tjänar på vad? Hur skapar man en näringskedja som är gynnsam i alla led? Jag brukar säga att om man samlar ihop alla dunjackor i hela världen så finns det inte en som uppfyller alla krav om fairtrade, miljöpåverkan, eller djurplågeri. LEIF ÖSTMAN MENAR att man helt enkelt måste ta ställning till och utvärdera de olika jackornas för- och nackdelar. Och det här är ett mönster som gäller i allmänhet. Därför engagerar t.ex. klimatforskning inte bara ekonomer, naturvetare och statsvetare utan även etiker och rättssociologer vars fokus ligger just på moraliska och etiska frågor. Hur utbildning skall läggas upp för att människor skall kunna lära och integrera alla dessa kunskaper är det som den didaktiska forskningen undersöker. Uppländsk Drivkraft Länets åtta kommuner och Landstinget har tillsammans bildat Regionförbundet Uppsala län. Vårt uppdrag är att utveckla Uppsala län, mot vision 2020: Uppsala län ska vara en attraktiv kunskapsregion i Europa med hållbar tillväxt som ledstjärna. Vägen mot visionen handlar om att: Uppsala län ska ha attraktiva och moderna kommunikationer för hållbarhet och utveckling Uppsala län ska vara en hållbar kunskapsregion i världsklass som främjar utveckling av nya och befintliga arbeten för alla Uppsala län ska ha ett växande och konkurrenskraftigt näringsliv med bredd och spets Uppsala län ska dra nytta av minskad klimatpåverkan och långsiktigt hållbar energitillförsel Uppsala län ska erbjuda goda livsvillkor och attraktivt boende vi knyter samman regionen www.regionuppsala.se 10
verka den negativa spiralen. Utan kunskapsförankring sker ingen förändring på djupet. Uppsala satsar på utbildningsfrågor. NOTISER I slutändan handlar det om att kunna få människor att förstå frågor om miljö och utveckling ur både ett lokalt och globalt perspektiv. ENLIGT STUDIER är utbildning den i särklass största informationskanalen vi har, berättar Leif Östman. 70 till 80 procent av världens befolkning kan nås via skolan. Just därför är det viktigt att öka kun- skapen om hur man på bästa och mest effektiva sätt kan utveckla undervisning om hållbar utveckling. Detta är särskilt viktigt i de länder som saknar väl utvecklade informationsstrukturer. De rika länderna bär ett ansvar för stora delar av miljöförstöringen. Det är de fattiga länderna som drabbas. Men genom god utbildning kan man engagera folk överallt i att mot- DEN NYA FORSKARSKOLAN har initierats av Institutet för forskning om utbildning och hållbar utveckling (IRESD) som består av 20-talet forskare och doktorander från Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Örebro universitet och Uppsala universitet. Samtliga av dessa lärosäten tillsammans med Göteborgs universitet, Högskolan i Jönköping, Malmö högskola och Umeå universitet ingår i den nya forskarskolan. I praktiken innebär det att de antagna doktoranderna kommer att jobba via sin egen institution och sitt eget lärosäte men att man med jämna mellanrum kommer att mötas upp i Uppsala för gemensamma kurser och för att jämföra och diskutera resultat samt hålla seminarier. DET KOMMER ATT BLI ett fantastiskt mångvetenskapligt forum där vi äntligen får chansen att på allvar gå till botten med de här viktiga frågorna. Uppsala har länge profilerat sig som ett universitet med fokus på utbildningsfrågor. År 2010 invigs det nya Pedagogikum, centralt beläget mitt i gamla Uppsala. Det kan ses som en symbolik för didaktikens och pedagogikens framlyfta roll i universitetets profil. EDITH ÖSTMAN FOTO: ISTOCK Life science sektorn växer Life Science, Uppsalas kanske viktigaste näring, blir allt starkare. Sedan 2003 har omsättningen för aktiebolag inom life science i Uppsalaregionen ökat med hela 40 procent, enligt en ny rapport från Uppsala universitet Under många år har det gjorts stora satsningar och investeringar i produktutveckling och innovationer inom tillväxtbranschen life science. Sedan 2003 har den ökade satsningen alltså gett rejäl utdelning. Rapporten från CIND, centrum för innovationer och näringslivsomvandling vid Uppsala universitet, i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, bygger på bokslutsdata från samtliga aktiebolag inom life science i Uppsalaregionen. Studien visar även att sysselsättningen inom samma bransch har växt med 10 procent. Vi gör manuell programmering överflödig MOVIS är som att ha en ritning på ett hus och att huset sedan byggs automatiskt utan byggnadsarbetare. Är bara ritningen korrekt blir huset perfekt, samma sak med programmet, säger Torkel Hjerpe, utvecklingschef och en av grundarna av Intologic AB. MOVIS har revolutionerat programmering av regelverk för telekom, bank och fi nans. Vilken är nästa bransch på tur att ta del av det unika verktyg som det uppsalabaserade IT-bolaget Intologic AB utvecklat? Ja, det är en fråga som är högst berättigad. MOVIS har nämligen påtagligt visat sig kunna förenkla och snabba på arbetet att specificera och underhålla logiska regler för exempelvis produkt- och säljkonfigurering, först på Ericsson och sedan på ett antal företag inom bank- och finanssektorn. MOVIS har i dag vuxit till ett generellt och komplett system för att hantera regler. Vägen ligger nu alltså öppen för företag och organisationer i vitt skilda branscher att implementera Intologics framgångskoncept. Arbetet går fem gånger snabbare än traditionell hantering samtidigt som kunden, exempelvis en kreditchef i en bank, själv kan underhålla regelverken, utan programmerare, förklarar Torkel Hjerpe, utvecklingschef och en av grundarna av Intologic AB. Från Uppsala universitet Det hela började som en avknoppning från Uppsala universitet 1998. Ett år senare, som konsulter på Ericsson, såg man svårigheterna att programmera regler för hur telefonväxlar säljs och sätts ihop. Det var då man började utveckla det patenterade verktyg som kom att heta MOVIS. 2002 såldes licenser till Ericsson. Att översätta beskrivningar till programkod är ett klassiskt IT-problem. Det gäller att vara exakt och att göra rätt från början, felaktigheter kan ta månader att rätta till, förklarar Torkel Hjerpe. Han berättar att man testade att göra ritningar för att bättre förstå uppbyggnaden av Ericssons växlar. Det var då man upptäckte att det var möjligt att generera programkod direkt från ritningarna. Specifikationen blev programmet och det helt automatiskt. Manuell programmering blev överflödig. Det är som att ha en ritning på ett hus och att huset sedan byggs automatiskt utan byggnadsarbetare. Är bara ritningen korrekt blir huset perfekt, samma sak med programmet, det blir inga fel, säger Torkel Hjerpe. Flexibilitet MOVIS har visat sig passa lika perfekt inom bank- och finanssektorn, med företag som ICA-banken och Forex som användare. Det går fem gånger snabbare att utveckla programmen samtidigt som kunden själv får kontroll över underhållet. En generell webservice för regelverket och nya verktyg för att analysera miljontals beviljade lån ger ytterligare flexibilitet och kontroll. Nyligen bestämde sig en bank för att ändra villkoren för att bevilja blancolån till olika räntesatser. Vi gjorde ändringarna på ett par timmar. Nästa dag infördes det nya regelverket, testat och klart utan driftsstörningar. Förut hade det tagit månader. För mer info: www.intologic.com 11
Humaniora & samhällsvetenskap SPRÅKVETARE: Genom att sätta in ord och uttryck i ett ämnesmässigt sammanhang begränsar du fl ertydigheten och får mycket bättre översättningar med högre kvalitet, säger Anna Sågvall Hein, professor emerita i datorlingvistik. FOTO. CHRISTIAN VON ESSEN Uppnå säkra översättningar PÅ UPPSALA UNIVERSITET är man först i Sverige med maskinöversättning i stor skala. Deras kombinationssystem Convertus är ett program som angriper översättningsproblematiken från flera olika håll. Redan på femtiotalet gjordes tappra försök till maskinöversättning. Under kalla kriget, ville ryska och amerikanska ingenjörer snabbt kunna ta reda på vad deras motpart på andra sidan Atlanten sysslade med. Samtidigt ville man kunna lagra stora delar av den informationen i en databas. De trodde att det skulle räcka med att bygga ett översättningslexikon och programmera datamaskinen till att slå i lexikonet. Så enkelt var det naturligtvis inte, ler Anna Sågvall Hein, professor emerita i datorlingvistik och tidigare dekanus för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Språk är så otroligt mycket mer komplexa än vad ett lexikon kan förmedla. HON HAR SEDAN över femton år tillbaka lett ett projekt på universitetet som behandlar maskinöversättning av facktexter, bland annat servicelitteratur för fordonsindustrin och universitetskursplaner. Översättningsprogrammet för kursplaner är i skrivande stund det Språk är så otroligt mycket mer komplexa än vad ett lexikon kan förmedla. enda i sitt slag som är drift i större skala i Sverige. Själva programmet är generellt och kan inriktas mot olika språk och ämnesområden. Att vi arbetat särskilt med översättning av kursplaner har att göra med internationaliseringen av universitetsutbildningen. Att det skall vara hög kvalitet på översättningen är något som Anna Sågvall Hein ofta kommer tillbaka till under vårt samtal. Det finns exempelvis översättningar som Google gör direkt online. De är baserade på statistik, det vill säga man utgår ifrån gamla översättningar och parar ihop tidigare delöversättningar med varandra. Ibland blir det bra, ibland inte. Det kan vara bra om du snabbt behöver få ett hum om vad någonting kan betyda men vi har andra ambitioner med vårt program. DEN AMBITIONEN ÄR att uppnå så säkra översättningar som möjligt. Därför har man på Uppsala universitet skapat ett program som är en kombination av språkvetenskapliga regler och statistiska metoder. Det kan låta krångligt men metoden går ut på att närma sig problemen från två håll. Där de språkvetenskapliga metoderna inte räcker till använder man sig av statistik för att fylla i luckorna. Är era översättningar helt gjorda med maskin? Ja, men man måste fortfarande granska varje översatt text och vid behov korrigera den med mänsklig hand. Varje gång man gör en korrektion lagras det i systemet som på så sätt lär sig av sina egna misstag. Varje översätt- CONVERTUS FAKTA FÖR ATT SÄKERSTÄLLA programmets fortsatta utveckling och användning har Anna Sågvall Hein bildat bolaget Convertus tillsammans med doktorander på institutionen, fristående från universitetet. Convertus jobbar just nu endast med engelska men tanken är att man skall utveckla systemet för andra språk, i första hand tyska. Intresset för översättningsprogrammet har lett till att det säljs på licens till andra universitetsinstitutioner och företag i landet. Man breddar sig också till andra ämnesområden och texttyper. ning gör programmet lite smartare. Hur länge tror du det dröjer innan systemet är lika bra som en mänsklig översättare? Det vågar jag inte svara på, säger Anna Sågvall Hein. Men hon passar på att understryka att deras program, inklusive efterredigering, är ungefär åttio procent mer tidsmässigt effektivt än om en människa skulle göra det. JOHAN THORNTON Gammadata - ensam i sitt slag GAMMADATA. Marknadsledande inom ytfysik. FOTON: JEANETTE HÄGGLUND GAMMADATA HAR SEDAN DEN RINGA BE- GYNNELSEN 1986 haft en minst sagt spännande och snabb utveckling. Företaget som nu är branschledande inom forskning och utveckling av tillämpad atom- och kärnfysik samt ytfysik, är i dag unikt i sitt slag, åtminstone i Sverige. SSommaren 1986 grundades Gammadata av Leif Glantz och ytterligare fyra forskare. Företagets då enda syfte var enkel - att mäta nedfallet av radioaktivitet i Sverige efter olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl 1986. När vi startade var vår verksamhet allt annat än glamourös. Vi höll till i sjabbiga bodar och garage och utförde mödosamma mätningar. Primärt var vår verksamhet, som stöttades av Uppsala universitet, planerad att pågå under två år, berättar Leif Glantz, doktor i fysik och vice vd för Gammadata. ATT DET SKULLE BLI en fortsättning fanns det inga planer på. Innan Tjernobylkatastrofen hade Leif Glantz och en kompanjon ett framgångsrikt IT-företag. Men vi valde att satsa på Gammadata och resultatet blev över all förväntan. Att vi skulle bli marknadsledande inom ytfysik och driva forskningen framåt hade ingen kunnat drömma om, säger Leif Glantz. I DAG ÄR GAMMADATA ett världsomspännande företag med kunder och samarbetspartners över hela världen och med en omsättning på 320 miljoner kronor. Men trots framgångarna betonar Leif Glantz företagets viktiga fotfäste i Uppsala. Vi är en koncern med tio bolag (sex bolag i Sverige, ett vardera i Storbritannien, Finland, USA, och Japan). De flesta av våra kunder finns utomlands. Men trots att vi har tillverkning och säljkontor runt om i Europa har vi vår grund i Uppsala. Det var här Gammadata föddes och det är här vi har basen för vår verksamhet. Någon konkurrens finns dock inte att tala om i Norden. Här är man ensamma och unika i sitt slag. De vassaste och närmaste konkurrenterna finns i framför allt Tyskland och Frankrike. Att just Gammadata från Sverige har lyckats i en så pass tuff bransch, har enligt Leif Glantz flera orsaker som egentligen bottnar i en enda gemensam nämnare. FRAMGÅNGSRECEPTET ÄR i huvudsak vår personals "know-how", förklarar han och framhåller här det nära samarbetet med Uppsala universitet, där flera av hans kolleger tidigare har forskat. Många av Gammadatas medarbetare i Sverige är direkt handplockade från universitet. Det har gjort att vi har en oerhört kompetent och erfaren personal. Det är helt enkelt vår källa till framgång, säger Leif Glantz, som själv tog kärnfysikexamen vid Uppsala universitet 1978. Trots finanskris och svårare ekonomiska tider ser Leif Glantz inga UTVECKLARE. Vår fokus och vikt måste alltid ligga på att stärka vår spetskompetens, förbättra det vi är bäst på, säger Leif Glantz, doktor i fysik och vice vd för Gammadata. problem när det gäller Gammadatas framtid. Vi är inte speciellt känsliga för upp- och nedgångar på den ekonomiska marknaden. Våra kunder är framför allt skattefinansierade och vi säljer i dollar, yen, pund och euro. Just nu ligger vi på samma normala nivå som för några år sedan. SAMUEL HULTBERG 12
Medicin & farmaci UNIK TEKNIK och avancerad forskning gör Uppsala världsledande inom hjärt- och kärlforskning. För 25 år sedan installerades Sveriges första magnetkamera vid Akademiska sjukhuset. Sedan dess har forskare i Uppsala varit ledande på att utveckla tekniken MRT, Magnetisk resonanstomografi. Dagens utrustning är mycket avancerad och en del av den finns bara på ett fåtal platser i världen. Med magnetkameran kan vi studera hjärt- och kärlsjukdomar innan de gett några symptom, säger Håkan Ahlström som är professor i radiologi och ledare för forskningen kring magnetkameran. Kamerans undersökningar bygger på hur vävnaderna i kroppen reagerar på radiovågor och magnetfält. Genom denna teknik kan man skapa bilder av nästan alla kroppens organ. ETT EXEMPEL ÄR EN stor undersökning som nyligen genomfördes på en grupp 70-åringar som inte hade varit sjuka. En kontroll visade att var Sveriges första magnetkamera: Unika bilder av hjärt- och kärlsjukdomar KAMERAN. Eftersom kameran kan undersöka hela kroppen på en gång utan att använda skadliga röntgenstrålar kan man till exempel snabbt hitta eventuella metastaser hos en person med en tumör, säger Håkan Ahlström som är professor i radiologi. FOTO: JEANETTE HÄGGLUND femte hade haft tecken till hjärtinfarkt utan att veta om det, det syntes på magnetkamerabilder som visar ärr i hjärtmuskeln. Nu, vid 75 års ålder, undersöks gruppen igen, för att utvärdera hur de hjärtinfarktliknande ärren inverkar på framtida insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom. Och listan på framgångsrik forskning är lång. Det handlar om vad som ligger bakom livsstilsrelaterade sjukdomar och hur de påverkar människan. Till exempel kan man mäta fetma och hur fetma kan ge upphov till sjukdomar. Den kunskapen är fortfarande begränsad men forskarna använder magnetkameran för att öka den. FÖRRA VÅREN publicerades en doktorsavhandling om en ny automatiserad metod för att med kamerans hjälp kartlägga fördelningen av fett i hela kroppen. På det viset kan man mäta såväl den totala mängden fett som hur det fördelas mellan närmast under huden och innanför bukväggen. Kamerans mätningar bekräftade tidigare misstankar om att det framför allt är det djupare liggande bukfettet som är kopplat till hjärtoch kärlsjukdomar. Man skulle kunna säga att en FAKTA MAGNETRESONANSTO- MOGRAFI, är en relativt ny diagnostisk teknik, som har varit i bruk sedan början av 1980-talet. Tekniken bakom MRT är baserad på användningen av magnetfält och radiovågor. Därför behöver den som undersöks inte utsättas för röntgenstrålar eller andra former av möjligtvis skadlig strålning. Patienten ligger inne i en stor cylinderformad magnet och utsätts där för ett pulserande magnetfält. stor sladdrig mage är relativt ofarligt, men en stor fast buk är inte så bra, säger Håkan Ahlström. MAGNETKAMERAN kan alltså visa helt nya samband mellan olika tillstånd och hur de kan ge upphov till sjukdomar. Den används också allt oftare praktiskt i undersökningar av cancerpatienter. Eftersom kameran kan undersöka hela kroppen på en gång utan att använda skadliga röntgenstrålar kan man till exempel snabbt hitta eventuella metastaser hos en person med en tumör. Eller så kan man hitta primärtumören om det finns metastaser någonstans i kroppen, säger Håkan Ahlström som ser att allt fler intresserar sig för tekniken. JOHANNA STENIUS Teknisk bevisning med DNA-analys UTVECKLINGEN GÅR SNABBT framåt när det gäller teknisk bevisning på brottsplatser. I dag går det att få fram bevis med mycket små mängder DNA. En av experterna är Marie Allen, forskare i rättsgenetik vid Rudbecklaboratoriet. HHennes forskning handlar om att utveckla bättre metoder för att analysera små mängder DNA och nedbrutna prover; vad som finns kvar till exempel vid en brand, eller hårstrån som man funnit vid en brottsplats. Forskningen har gått väldigt snabbt framåt de senaste åren och i takt med att tekniken har utvecklats har efterfrågan på analyser växt. HÖSTEN 2008 var hon med och startade det nya masterprogrammet i forensisk vetenskap, en tvärvetenskaplig utbildning som innehåller kemi, biologi och medicin med inriktning mot kriminalteknik. Programmet fick många sökande. Under utbildningen, som är ett tvåårigt program på masternivå, blir studenterna insatta i kriminaltekniska metoder, lär sig om rättsmedicinska undersökningar och de allra senaste analysmetoderna av spår på brottsplatsen. Detta är helt klart en växande arbetsmarknad, det behövs i allt större utsträckning specialister för denna typ av analyser som blir alltmer avancerade. Utbildningen kan därför få stor betydelse för rättsväsendet och deras verksamhet, säger Marie Allen HON HJÄLPER POLISEN med rutinanalyser, men samarbetet har också lett till gemensamma forskningsprojekt. Det kan t ex handla om hur fingeravtryck ska behandlas kan man använda kolpulver eller kemiska metoder för att visualisera dem eller förstörs DNA då? Idén att samla all polisforskning VÄXANDE ARBETSMARKNAD. Det behövs i allt större utsträckning specialister för denna typ av analyser som blir alltmer avancerade säger Marie Allen, forskare i rättsgenetik. FOTO: STAFFAN CLAESSON under samma tak tror hon mycket på. Det är fördelaktigt att samla all den kunskap som vi har. Det kommer att underlätta samarbeten inom utbildning men även vår forskning kan gagnas. Redan i dag har hon många tvärvetenskapliga kontakter. Jag har länge samarbetat med rättsmedicin. När det gäller masterutbildningen samarbetar jag med flera institutioner inom kemi, medicin och farmaci. Vi samarbetar också med kriminologer från Stockholms universitet. Framtidens polisforskning hur kommer den att se ut? Teknikutvecklingen kommer att fortsätta gå framåt i snabb takt och mer forskning kommer att behövas. Vi kommer att kunna göra stora vinster genom att arbeta på ett bredare plan över ämnes- och fakultetsgränser med polisrelaterade frågeställningar. ANNICA HULTH När det gäller masterutbildningen samarbetar jag med flera institutioner inom kemi, medicin och farmaci. 13
Teknik & naturvetenskap Får vi bara samma förutsättningar som alla andra läs utländska företag - på vår vindkraftsteknik, så skulle vi ha möjlighet att skapa en svensk konkurrenskraftig industri för storskalig serietillverkad elproduktion. TA FRAM NY INDUSTRI. Professorer tvingas in i detaljkunskaper, pressade att få statliga anslag. De blir smalspåriga specialister men klarar inte att ta fram systemlösningar, vilket är helt nödvändigt om vi ska få fram nya industrier, säger Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet. FOTO: JEANETTE HÄGGLUND Leijons tre avknoppningar TRE AVKNOPPNINGSFÖRETAG, varav två är i full gång, vågkraftsbolaget Seabased och vindkraftsbolaget Vertical Vind. Det tredje, Current Power, väntar på sitt genombrott. Mannen bakom alla tre är professor Mats Leijon, sedan 2001 professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet. Utifrån sin bakgrund som forskningschef på ABB valde han att fokusera på förnybar elproduktion från vind, vågor och undervattenströmmar. Med den IT- och telekomhype som rådde runt millenniumskiftet var det en minst sagt oprioriterad forskningsgren. Nu vet vi bättre, resultatet av Mats Leijon och hans medarbetares målmedvetna arbete på Ångströmslaboratoriet har mynnat ut i tre lyckade SEABASED AB avknoppningar. Alltså samma tre spår som funnits med från första början. DEN HÄR FORSKNINGEN har inte ansetts vara intressant förrän nu, säger Mats Leijon. Det har varit tunt kunskapsmässigt bland beslutsfattare och andra som haft att bedöma kvalitet, menar han och lite märkligt är det allt att amerikanska myndigheter varit mer intresserade UTVECKLAR, TILLVERKAR OCH MARKNADSFÖR produkter och system för energiutvinning ur havsvågor. Står inför ett kommersiellt genombrott. VERTICAL WIND ARBETAR MED NY VINDKRAFTSTEKNIK där en unik direktverkande generator, tvärtemot konventionell teknik, är placerad på marken medan turbinen är i luften. Den har färre rörliga delar och en enkel och robust konstruktion, vilket ger lägre investeringskostnader liksom kostnader för service och underhåll. Livslängden är också längre än för traditionella vindkraftsverk. E.ON och Falkenberg Energi har beslutat köpa fyra 200 kw vertikala vindkraftverk av Vertical Wind. än den svenska. Att Mats Leijon har starka åsikter i ämnet går inte att ta miste på. Han väljer att ligga lågt när det gäller kritik mot statliga bidragsgivare men kan ändå inte låta bli att konstatera att det hela tiden varit betydligt svårare anslagsmässigt för vindkraften jämfört med vågkraften. Kan det möjligen bero på att det inte finns någon konkurrerande teknik där? undrar Mats Leijon med ett leende på läpparna. En sak är klar, får vi bara samma förutsättningar som alla andra läs utländska företag - på vår vindkraftsteknik, så skulle vi ha möjlighet att skapa en svensk konkurrenskraftig industri för storskalig serietillverkad elproduktion. Och jag tror att den skulle vara svårslagen. JUST INDUSTRITANKEN med systemtänk är något som ligger Mats Leijon varmt om hjärtat. Inte så märkligt med tanke på hans bakgrund som civilingenjör inom industrin. Här menar han att Uppsala universitet varit framsynta genom att våga låta sina professorer arbeta brett och övergripande. I normalfallet tvingas professorer in i detaljkunskaper, pressade att få statliga anslag. De blir smalspåriga specialister men klarar inte att ta fram systemlösningar, vilket är helt nödvändigt om vi ska få fram nya industrier, menar Mats Leijon. Lika övertygad som han är att det är nödvändigt med nya industrier för nya innovationer, lika övertygad är han om vikten att inte släppa greppet om sina idéer som nu ser ut att kunna utvecklas till framgångsrika företag. Propåer att sälja patenten till riktigt stora belopp har avslagits utan minsta tvekan. Hyfsade idéer kan få ett snabbt slut om de kommer i händerna på fel folk. Jag är mån om att fortsätta hålla i rodret så att de inte blir bortspolade ut i havet. Ytterst handlar det om att hitta bra lösningar för framtiden, för mina barn och för kommande generationer. Det är det som driver mig, avslutar Mats Leijon. PER-ÅKE HULTBERG FAKTA CURRENT POWER STARTADE 2005 efter att två doktorander som arbetade med teknik för energiutvinning ur undervattenströmmar kom på tredje plats i Venture Cup och därmed fi ck ett startkapital till ett bolag med Mats Leijon som en av delägarna. Den ena doktoranden är företagets vd. Just nu är man på gång att testa tekniken i verklig miljö, var är ännu inte klart. (Venture Cup är en affärsplantävling som syftar till att hjälpa människor med affärsidéer att förverkliga dem. Bedrivs genom sponsorverksamhet från statliga och privata organisationer/företag). 14
BioArctic drar världens blickar till sig DE BRUNFÄRGADE områdena visar felveckade proteiner i hjärnan på en patient med Alzheimers sjukdom. Att bekämpa sjukdomar med särskilt framtagna antikroppar blir allt populärare inom den medicinska forskningen. På BioArctic i Stockholm är man ensamma om att ha utvecklat en antikropp som man tror kan förhindra utvecklingen av Alzheimers sjukdom på ett tidigt stadium. -Vi har gjort en unik upptäckt, säger företagets grundare Lars Lannfelt professor i geriatrik vid Uppsala universitet. Om det är svårt att få en vetenskaplig artikel publicerad i Nature är det minst 50 gånger så svårt att starta ett läkemedelsföretag och få forskarvärlden med sig! Det hela började för 17 år sedan, 1992. Det var då Lars Lannfelt upptäckte den så kallade svenska mutationen hos en släkt i norra Sverige. Med mutation menas, mycket förenklat, när besläktade personer visar sig ha likadana unika symptom vid ärftlig sjukdom (i det här fallet Alzheimers sjukdom). Den svenska mutationen rönte stor uppmärksamhet internationellt eftersom den visade hur ett visst protein (ß-amyloid) i vår hjärna kan ge upphov till det som vi kallar Alzheimers sjukdom. Vi såg hur detta protein ökade och att den här utvecklingen alltid föregick själva plackbildningen, som man tidigare har fokuserat mest på inom Alzheimersforskningen, berättar Lars. Upptäckten var så pass uppseendeväckande att artikeln publicerades i Nature Genetics. Men den medicinska forskarvärlden höll sig ändå avvaktande till de nya rönen. Efter ytterligare års forskning upptäckte Lars en annan intressant mutation i en svensk släkt som döptes till den arktiska mutationen. Nu framträdde det tidigare iakttagna mönstret ännu tydligare. Nämligen hur viktigt det är att studera ß-amyloid-proteinets struktur och att ett felveckat protein blir giftigt för nervcellerna i hjärnan. Jag drog slutsatsen att det bör finnas ett mer generellt samband mellan proteinets förändring och utvecklingen av Alzheimers sjukdom, men även andra neurologiska sjukdomar som Parkinsons och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Det var här idén om BioArctic kom till (namnet syftar på den arktiska mutationen). Tillsammans med sin gode vän Pär Gellerfors, med mångårig erfarenhet inom läkemedelsindustrin, grundade Lars ett läkemedelsföretag med inriktning på att ta fram just den sortens antikroppar som kan motverka proteiner i hjärnan från att vecka ihop sig på ett felaktigt sätt. Fokus skulle naturligtvis ligga på Alzheimers sjukdom men med en förhoppning om att i förlängningen även kunna ETT MISSTAG SOM ofta begås när ett större läkemedelsbolag köper upp en idé eller ett mindre företag är att man inte tar till vara på det engagemang som fi nns hos initiativtagarna, säger BioArctics grundare Lars Lannfelt professor i geriatrik vid Uppsala universitet. FOTO: JEANETTE HÄGGLUND utveckla läkemedel mot andra neurologiska sjukdomar. Inte långt kvar I dag är det 2009. Det har snart gått tio år sedan starten och mycket har hänt sedan dess. Tack vare intensiv forskning kan BioArctic stoltsera med antikroppen BAN2401 som motverkar det felveckade proteinet vid Alzheimers sjukdom Nu kvarstår de kliniska faserna. Sedan hoppas vi ha vårt läkemedel på marknaden. Det rör sig om ytterligare fem-sex års arbete, berättar Pär Gellerfors som tillika är vd för BioArctic. Även världens blickar har börjat riktas mot Sverige. De som tidigare avfärdade Lars Lannfelts forskningsresultat har nu intagit en betydligt mer nyfiken hållning. Men vägen dit har varit lång. Om det är svårt att få en vetenskaplig artikel publicerad i Nature är det minst 50 gånger så svårt att starta ett läkemedelsföretag och få forskarvärlden med sig, skrattar han. Stöd från Japan Sedan 2007 har BioArctic ingått partnerskap med läkemedelsjätten Eisai från Japan. Eisai har under många års tid följt utvecklingen på BioArctic och bidragit med investeringar, men det var först för två år sedan som man blev officiella partners. Storleksskillnaden till trots mellan de båda företagen, har man varit måna om att ledningen för läkemedelsprojektet ska bestå av lika delar BioArctic som Eisai. Det är viktigt att ta till vara eldsjälarna bakom ett projekt. Ett misstag som ofta begås när ett större läkemedelsbolag köper upp en idé eller ett mindre företag är att man inte tar till vara på det engagemang som finns hos initiativtagarna. Vi har sett till att undvika det, säger Lars som förutom att vara grundare för BioArctic även är ordförande i företagets styrelse. Både Lars Lannfelt och Pär Gellerfors framhåller hur viktigt det är att det görs ordentliga investeringar i den här typen av banbrytande forskning. De menar att de statliga bidragen ofta fördelas på för många aktörer vilket gör att enskilda bioteknikbolag blir underfinansierade och tappar fart och konkurrenskraft. Hade vi inte fått finansiering från Eisai, hade vi nog knappt klarat oss trots stödet som vi har fått från statliga institutioner, säger Pär. De som inte får läkemedelsindustrin med sig har svårt att överleva. Och så ska det ju inte behöva vara. Sverige har behov av en livskraftig och innovativ läkemedelsindustri. BioArctic har i dag ca 20 anställda som alla har disputerat. Lars Lannfelt som aktivt utövar sin professorstjänst i Uppsala, kommer till Stockholm för att få en rapport om det pågående arbetet en gång i veckan. Genom att fortsätta verka i universitetsvärlden ser han till att behålla kontakten med det centrala, nämligen forskningen. Universitetet har betytt och betyder mycket för mig eftersom det skapar förutsättningar för utbyte av idéer och tvärvetenskaplig korsbefruktning, avslutar han. För mer info: www.bioarctic.se Adress: Warfvinges väg 39 SE-112 51 Stockholm Tel: 08-6956930 15
Kvalitet. Innovation. Framtid. Uppsala universitet kännetecknas av bred och solid grundforskning. Samtidigt skapas nya företag ur forskningens rön. Genom historien har universitetet varit en plats för nyfikna och lärdomssökande människor. I laboratorier och bibliotek arbetar dagens och morgondagens kunskapsjägare, uppfinnare och företagsledare sida vid sida. Några exempel på företag som nyligen vuxit fram ur forskningen vid Uppsala universitet: 3H Biomedical AB [cellodlingssystem, cancervaccin/genterapi] AB Decipher Genetic [analysteknik rättsmedicin] Academicum Utbildning & Bemanning AB [ingångar till arbetslivet] Acumem AB [optimeringsverktyg för programmering] Alimenta Medical AB [medicinsk teknik] Atlas Antibodies [antikroppar] Beactica AB [läkemedelsutveckling] BioArctic Neuro science AB [immunterapi] BioConcept AB [läkemedelsutveckling] Bioimics AB [nya antibiotika] Careit SelfhelpOnline Solutions AB [psykologiska självhjälpsprogram] ChromoGenics AB [elektrokrom folie och smarta fönster] Convertus AB [maskinöversättning och automatisk språkgranskning] Current Power Sweden AB [undervattenströmkraft] Dilafor AB [läkemedelsteknik] Dirac Research AB [signalbehandling för audiosystem] Doxa AB [dental- och ortopedikeramer] Duocort AB [läkemedelsberedning] ImInt AB [bild behandling] Integrated Antennas AB [antennlösningar] Intersecta AB [regional utveckling] Intologic AB [visuellt konfigureringsverktyg] Lidds AB [läkemedels beredning] Modpro AB [diagnostik och läkemedel] NanoLogica AB [nano porösa material] Nano Space AB [mikrosystem för rymdtillämpningar] Naturvatten i Roslagen AB [limnologiska fältundersökningar] Nova Diamant AB [diamantverktyg] Olink Bioscience [bioteknik] Olink Genomic [bioteknik] Oncolog AB [kvalitetssäkring av strålbehandling] OptiMobile AB [telekommunikation] Orexo AB [läkemedelsberedning] ParAllele Bioscience, Inc [läkemedelsberedning] Piezo motor AB [mikromotorer] Primateria AB [ytteknik] PSD Insight AB [mät- och analys utrustning] Quantovir AB [cancerdiagnostik] Ridgeview Instruments AB [markörer för PET-teknik] Rolling Optics AB [3D-optik] Rotundus AB [robotik/övervakningsrobotar] Seabased AB [vågkraft] Societas Archaeologica Upsaliensis [arkeologisk undersökning] Solibro AB [tunnfilmsolceller] Springlife AB [arbetshälsa] Termira AB [biomaterial] Trade Extensions [e-handel, nätauktion] Transcutan AB [medicinsk teknik] Trendethnography AB [etnografi sk konsumentanalys] Uppsala Imanet [PET-teknik] WeatherTech Scandinavia AB [vindenergiforskning] Vertical Wind AB [vindkraft] ÅSTC Aerospace AB [mikrosystem för rymdtillämpningar] Uppsala universitet välkomnar ständigt nya medarbetare som kan bidra till god forskning, förnyelse och innovation. Uppsala universitet har 40 000 studenter, däribland 2 000 forskarstuderande. Antalet anställda är 6 000, varav 4 000 lärare och forskare. 16 www.uu.se