MI 18 SM 0201 Korrigerad version 8WVOlSSWLOOOXIWL6YHULJH.ROGLR[LGPHWDQGLNYlYHR[LGNYlYHR[LGHUNROPRQR[LGIO\NWLJD RUJDQLVNDlPQHQRFKVYDYHOGLR[LG Emissions to air in Sweden: carbon dioxide, methane, nitrous oxide, nitrogen oxides, carbon monoxide, volatile organic compounds and sulphur dioxide 1990-2000,NRUWDGUDJ 9l[WKXVJDVHUNROGLR[LGIUnQYlJWUDILNPHWDQRFK GLNYlYHR[LGIUnQMRUGEUXN Ingen nämnvärd minskning av koldioxidutsläppen har skett sedan 1990. Under 2000 var utsläppen 56 miljoner ton. Koldioxid (CO 2 ), den viktigaste växthusgasen, kommer från förbränning av fossila bränslen och drivmedel för fordon. Metan, som är den näst viktigaste växthusgasen i världen, bildas vid bakteriell nedbrytning av organiska ämnen. I Sverige är den dominerande källan idisslande djurs matsmältningsprocesser. År 2000 var utsläppen 280 000 ton, vilket motsvarar en minskning på ca 14 procent från 1990. Även en tredje växthusgas, dikväveoxid (lustgas), kommer till stor del från jordbruket. Totala utsläppen av dikväveoxid har minskat med 4 procent mellan 1990 och 2000. 6YDYHOGLR[LGIUnQI UEUlQQLQJNYlYHR[LGHUIUnQWUDILN Utsläppen av de försurande gaserna svaveldioxid (SO 2 ) och kväveoxider (NOx, räknat som NO 2 ) var år 2000 cirka 58 000 ton respektive 247 000 ton exklusive utsläpp från utrikes flyg och sjöfart. Svaveldioxid kommer främst från förbränning av fossila bränslen och kväveoxider främst från trafik. gyuljdxwvolss Dessutom redovisas utsläpp till luft av kolmonoxid (CO) och flyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC) som bidrar till bildandet av växthusgasen ozon och dessutom är giftiga. Vägtrafiken är den största källan till kolmonoxid medan NMVOC främst kommer från vedeldning och från vägtrafiken. Beräknade utsläpp från användningen av fluorerade kolväten som är växthusgaser ges. Dessa kan indelas i två grupper. De fullständigt fluorerade kolvätena kommer huvudsakligen från aluminiumtillverkning medan de ofullständigt fluorerade främst kommer från kyl-, frys- och klimatanläggningar samt från värmepumpar. Svenska MiljöEmissionsData Ett samarbete mellan IVL, SCB och SMHI Susanna Fink, tfn 08-698 16 10, susanna.fink@naturvardsverket.se Tiina Mark-Berglund, tfn 08-506 947 23, tiina.mark@scb.se Jörgen Fagerlund, tfn 08-506 943 91, jorgen.fagerlund@scb.se Statistiken har producerats av SCB i samarbete med IVL och SMHI inom ramen för Nationellt datavärdskap för utsläpp till luft på uppdrag av Naturvårdsverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1403-8978. Serie MI Miljövård SM 0201. Utkom den 10 april 2002. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.
Naturvårdsverket och SCB 2 MI 18 SM 0201,QQHKnOO Statistiken med kommentarer 4 Utsläpp till luft av sju gasformiga ämnen eller ämnesgrupper 4 Koldioxid och andra växthusgaser förändrar klimatet 4 Svavel och kväve försurar mark och vatten 9 Giftiga gaser 10 Justering av beräkningsmetod 10 Tabeller 11 Teckenförklaring 11 Kapitelnummer i tabellmariginaler 11 Avrundningsregler 11 1 Totala utsläpp till luften 1990-2000 av koldioxid, metan, dikväveoxid, kväveoxider (mätta som NO 2 ), kolmonoxid, NMVOC och svaveldioxid 12 2 Utsläpp av koldioxid 1990-2000 från olika källor, 1000 ton 14 3 Utsläpp av metan 1990-2000 från olika källor, 1000 ton 16 4 Utsläpp av dikväveoxid 1990-2000 från olika källor, 1000 ton 18 5 Utsläpp av kväveoxider (mätt som NO 2 ) 1990-2000 från olika källor, 1000 ton 20 6 Utsläpp av kolmonoxid 1990-2000 från olika källor, 1000 ton 22 7 Utsläpp av NMVOC 1990-2000 från olika källor, 1000 ton 24 8 Utsläpp av svaveldioxid 1990-2000 från olika källor, 1000 ton 26 9 Totala utsläpp till luften 1990-2000 av koldioxid, metan, dikväveoxid samt fluorerade växthusgaser (HFC, PFC och SF 6 ) i 1000 ton koldioxidekvivalenter 28 10 Utsläpp av metan 1990-2000 från olika källor, i 1000 ton koldioxidekvivalenter 30 11 Utsläpp av dikväveoxid 1990-2000 från olika källor, i 1000 ton koldioxidekvivalenter 32 12 Utsläpp av koldioxid från vägtrafik med fördelning på fordonsslag, samt övriga mobila källor 1990-2000, 1000 ton 34 13 Utsläpp av kväveoxider (mätt som NO 2 ) från vägtrafik med fördelning på fordonsslag, samt övriga mobila källor 1990-2000, 1000 ton 36 14 Utsläpp av svaveldioxid 1990-2000 från vägtrafik med fördelning på fordonsslag, samt övriga mobila källor 1990-2000, 1000 ton 38 15 Utsläpp av koldioxid 1990-2000 vid elproduktion respektive värmeoch ångproduktion i olika typer av förbränningsanläggningar, 1000 ton 40 16 Utsläpp av kväveoxider (mätt som NO 2 ) 1990-2000 vid elproduktion respektive värme- och ångproduktion i olika typer av förbränningsanläggningar, 1000 ton 42 17 Utsläpp av svaveldioxid 1990-2000 vid elproduktion respektive värme- och ångproduktion i olika typer av förbränningsanläggningar, 1000 ton 44
Naturvårdsverket och SCB 3 MI 18 SM 0201 Fakta om statistiken 46 Detta omfattar statistiken 46 Definitioner och förklaringar 47 Så görs statistiken 47 Statistikens tillförlitlighet 48 Bra att veta 49 In English 50 Summary 50 Greenhouse gases - Carbon dioxide from combustion and motor fuels, Methane and Laughing gas from agriculture 50 Sulphur dioxide from combustion and nitrogen oxides from road traffic 50 Other emissions 50 List of tables 50 List of terms 51
Naturvårdsverket och SCB 4 MI 18 SM 0201 6WDWLVWLNHQPHGNRPPHQWDUHU 8WVOlSSWLOOOXIWDYVMXJDVIRUPLJDlPQHQHOOHU lpqhvjuxsshu Samtliga gaser som redovisas i detta statistiska meddelande påverkar växthuseffekten direkt eller indirekt. Några av ämnena har även andra viktiga miljöeffekter, de kan bl.a. vara försurande eller giftiga. De redovisade ämnena är koldioxid, metan, dikväveoxid, kväveoxider, kolmonoxid, flyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC), svaveldioxid och fluorerade kolväten..roglr[lgrfkdqgudyl[wkxvjdvhui UlQGUDU NOLPDWHW Koldioxid ingår tillsammans med flera andra gaser, främst metan och dikväveoxid, bland växthusgaserna (klimatgaserna) i jordens atmosfär. Gaserna medverkar till den s.k. växthuseffekten som innebär att långvågig infraröd strålning som lämnar jorden delvis fångas upp i atmosfären och omvandlas till värme. FN:s expertpanel för klimatfrågor, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), visar tydligt i sina rapporter att den höjning av jordens medeltemperatur på drygt en grad som ägt rum under de senaste 100 åren åtminstone till en del beror på utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. FN:s klimatkonvention, UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) tillkom efter miljökonferensen i Rio de Janeiro 1992. I konventionen anges att parterna individuellt eller gemensamt ska stabilisera sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser vid 1990 års nivå. Parterna i konventionen kom 1997 överens om åtgärder för att reducera utsläppen av såväl koldioxid som andra klimatpåverkande växthusgaser. Överenskommelsen ledde till det s.k. Kyotoprotokollet. EU ska enligt detta protokoll minska sina utsläpp av de aktuella gaserna med 8 % mellan åren 2008 och 2012 jämfört med 1990 års utsläpp. Klimatpropositionen Enligt den s.k. Klimatpropositionen som kommer att behandlas under vårriksdagen 2002 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige minska med 4 % till 2010 jämfört med 1990. Det nationella målet ska nås utan användning av kolsänkor. För att uppnå målet föreslås ett antal åtgärder, bl.a. gällande alternativa drivmedel och el från förnybara energikällor genom s.k. gröna certifikat. Vid kontrollstationer 2004 och 2008 ska målet följas upp och då kan regeringen föreslå eventuella ytterligare åtgärder. Koldioxidutsläppen har inte minskat Drygt en tredjedel av de svenska koldioxidutsläppen kommer från transporter. Olika typer av förbränning bidrar med 56 procent och industriprocesserna med ca 8 procent (diagram 1). De totala koldioxidutsläppen har inte minskat sedan 1990. Utsläppen från industrin och transportsektorn har ökat se diagram 2. Kurvan för förbränning i övriga sektorer visar en minskning huvudsakligen beroende på minskad oljeförbrukning i bostäder och i handelssektorn. Puckeln i kurvan för förbränning i energisektorn beror på att en ovanligt kall vinter följde på en torr sommar och höst 1996. Det var ont om vattenkraft, vilket ledde till att alla fossileldade reservaggregat måste tas i bruk.
Naturvårdsverket och SCB 5 MI 18 SM 0201 Diagram 1. Koldioxid till luft från olika utsläppskällor år 2000 Emissions of carbon dioxide from different sources 2000 Industriprocesser 8% Övrigt 1% Totalt: 56 miljoner ton Förbränning industrin 22% Transporter 36% Förbränning övriga sektorer 14% Energisektorn 19% Diagram 2. Koldioxid till luft 1990-2000 från olika källor Emissions of carbon dioxide from different sources 1990-2000 25 000 20 000 1000 ton 15 000 10 000 5 000 0 Transporter Förbränning i energisektorn Förbränning i industrin Förbränning övriga sektorer Industriprocesser 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
Naturvårdsverket och SCB 6 MI 18 SM 0201 Växthusgaser i jordens atmosfär I tablå 1 nedan visas halterna av olika växthusgaser i jordens atmosfär under förindustriell tid och nutid samt hur snabbt halterna ökar för närvarande. I tablå 2 ges Global warming potential (GWP), som är den beräknade uppvärmningspotentialen jämfört med koldioxid, för de viktigaste växthusgaserna. Dessa GWP har använts i de tabeller i SM:et som belyser de totala utsläppen av växthusgaser. I jämförelse med koldioxidhalten är halterna av andra växthusgaser låga, men räknat per molekyl har de långt kraftigare växthusverkan än koldioxid. Några av luftföroreningarna har dessutom så lång livslängd i atmosfären att de kommer att förstärka växthuseffekten under många tusen år. Tablå 1 Halter av viktiga växthusgaser i jordens atmosfär ppm (miljondelar av totala luftvolymen) Concentrations of important greenhouse gases (ppm) Förindustriell Växthusgas Dominerande utsläppskälla tid Nutida Nutid haltökning Koldioxid (CO 2 ) Förbränning av fossila bränslen 280 365 0,4 % /år Dikväveoxid (N 2 O) Förbränning av biobränslen och fossila bränslen 0,275 0,31 0,3 % /år Metan (CH 4 ) Utsöndring från idisslande boskap; läckage från avfallsupplag 0,8 1,8 0,5 % /år F-gaser: HFC (föreningar av väte, fluor och kol s.k. mjuka freoner eller ofullständigt halogenerade kolväten) Läckage från kylskåp, värmepumpar mm 0 0,00008 1,3 % /år FC (fluorkolföreningar fullständigt s.k. Förorening vid aluminiumframställning halogenerade kolväten) 0 0,000015 5 % /år SF6 (Svavelhexafluorid) Läckage från tyngre elektrisk apparatur 0 0,000004 7 % /år Källa: Naturvårdsverket Tablå 2 Uppvärmningsförmåga, Global uppvärmningspotential GWP Global warming potential Växthusgas Kemisk beteckning GWP 100 Koldioxid CO 2 1 Metan CH 4 21 Lustgas, dikväveoxid N 2 O 310 Ofullständigt fluorerade kolväten, exempelvis HFC 134a 1 300 Perfluormetan FC (CF 4 ) 6 500 Svavelhexafluorid SF 6 23 900 Källa: Naturvårdverket Olika växthusgasers bidrag till växthuseffekten kan jämföras och adderas till varandra om man multiplicerar mängden av varje enskild gas med dess GWPfaktor (GWP = global warming potential). Denna faktor anger hur effektiv gasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxiden, vanligen sett i ett hundraårsperspektiv (GWP100). Annorlunda uttryckt kan man på detta sätt räkna om utsläppen av olika växthusgaser i koldioxidekvivalenter. Tablå 2 anger de viktigaste växthusgasernas GWP-faktorer. Variationen i GWP är stor mellan de olika F-gaserna, beroende på gasernas kemiska sammansättning. Högst är värdet för svavelhexafluorid, vars GWP är 23 900. I denna rapport är utsläppsmängderna för F-gaser omräknade till GWP i alla tabeller där dessa förekommer.
Naturvårdsverket och SCB 7 MI 18 SM 0201 Andra växthusgaser än CO 2 bidrar med en femtedel Koldioxid utgör drygt 80 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Dikväveoxid och metan bidrar med knappt 10 procent vardera (omräknat till koldioxidekvivalenter). De fluorerade växthusgasernas andel till växthusgasutsläppen är liten, men ökande (diagram 3 och 4). Dikväveoxid kommer huvudsakligen från hantering av handelsgödsel och stallgödsel, från förbränning och industriprocesser. Utsläppen av metan kommer i Sverige från idisslande boskap och avfallsdeponier. Globalt är dock risodling en betydande metankälla. Diagram 3. Utsläpp i Sverige av växthusgaser 2000, CO 2 -ekvivalenter Emissions of different greenhouse gases 2000, CO 2 equivalents Dikväveoxid 9,9% Metan 8,5% Totalt: 69 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter SF6 0,1% PFCs 0,4% HFCs 0,5% Koldioxid 80,5% Diagram 4. Utsläpp av metan, dikväveoxid och F-gaser 1990-2000, 1000 ton CO2-ekvivalenter Emissions of CH 4, N 2 O and F-gases 1990-2000,1000 tonnes CO 2 equivalents 8000 Dikväveoxid 6000 Metan 1000 ton 4000 2000 F-gaser 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
Naturvårdsverket och SCB 8 MI 18 SM 0201 Internationell jämförelse Utsläppen av koldioxid per invånare i Sverige är förhållandevis låga jämfört med t.ex. de övriga nordiska länderna och andra industriländer. Diagram 5 bygger på en sammanställning gjord av Carbon Dioxide Information Analysis Center, där man rangordnat 210 länder efter mängden utsläpp av koldioxid dividerat med antalet invånare. Sverige kommer där på 71:a plats, dvs. det finns 70 länder i världen som har mer utsläpp av koldioxid per capita än Sverige. I detta sammanhang bör man påpeka att Sverige har förhållandevis kallt klimat, långa transportvägar men även mycket kärnkraft och vattenkraft. Diagram 5. Koldioxidutsläpp från fossila bränslen i ett antal länder 1998, ton /person Emissions of carbon dioxide from fossil fuels 1998, tonnes per capita US A AUS TRALIEN K ANADA NEDERLÄNDERNA FINLAND DANMARK TYS KLAND BELGIEN RYSSLAND S TORBRITANNIEN JAPAN POLEN NORGE ITALIEN FRANK R IK E PORTUGAL S P ANIEN SVERIGE MEXICO KINA EGYPTEN INDIEN T ANZANIA 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Källa: Miljöstatistiken SCB baserat på Carbon Dioxide Information Analysis Center, G. Marland, T. A. Boden, and R. J. Andres http://cdiac.esd.ornl.gov/
Naturvårdsverket och SCB 9 MI 18 SM 0201 6YDYHORFKNYlYHI UV XUDUPDUNRFKYDWWHQ Försurningen av mark och vatten orsakas dels av naturliga biologiska processer, dels av mänsklig påverkan via olika aktiviteter inom jord- och skogsbruk eller via nedfall av svavel- och kväveföreningar. Försurande svavel- och kväveföreningar transporteras ofta långa sträckor innan de faller ner med nederbörden. Dessa långväga transporter gör försurningen till ett internationellt problem. Det sura nedfallet över Sverige består endast till en del av inhemska utsläpp medan en stor del kommer från andra länder, t.ex. Polen, Tyskland, Danmark och Storbritannien. Å andra sidan bidrar de svenska utsläppen till surt nedfall i t.ex. Ryssland, Baltikum och Finland. Utsläppen av de försurande kväve- och svaveloxiderna har minskat i Sverige under 1990-talet, kväveoxiderna med ungefär en fjärdedel och svaveldioxid med drygt hälften. Transporternas andel har minskat kraftigt under de senaste åren, se diagram 6 och 7. Detaljerad redovisning finns i tabell 13 och 14. Diagram 6. Kväveoxider (uttryckt i NO 2 ) till luft från olika utsläppskällor 1990-2000, 1000 ton Emissions of nitrogen oxides from different sources 1990-2000, 1000 tonnes 1000 ton 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Transporter Förbränning övrig Industriprocesser Diagram 7. Svaveldioxid till luft från olika utsläppskällor 1990-2000, 1000 ton Emissions of sulphur dioxide from different sources 1990-2000, 1000 tonnes 1000 ton 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Transporter Förbränning övrig Industriprocesser
Naturvårdsverket och SCB 10 MI 18 SM 0201 *LIWLJDJDVHU Kolmonoxid (CO) är en giftig gas som bildas vid ofullständig förbrännig. Flyktiga organiska ämnen (NMVOC) frigörs främst vid förbränningsprocesser från fordon och vid eldning. De används även som lösningsmedel och utsläpp kan förekomma både vid tillverkning av produkter, i samband med användning och då produkter t.ex. färgrester slängs. -XVWHULQJDYEHUlNQLQJVPHWRG En genomgång av metoden för att beräkna utsläpp påbörjades 2000. Tidsserierna i detta statistiska meddelande har beräknats med en metod som är anpassad till kraven för internationell rapportering. Detta har bl.a. medfört att vissa utsläppskällor har tillkommit medan andra utgått i jämförelse med de utgåvor som gavs ut före 2000. De siffror som redovisas i detta meddelande bygger på det underlag som Sverige lämnade till FN:s ramkonvention för klimatförändringar, UNFCCC i slutet av 2001, som beträffande 2000 byggde på preliminära beräkningar. Förutom förbättrade värden för 2000 har i denna rapport även vissa uppdateringar för tidigare år inkluderats. Därför stämmer inte t.ex. totalvärdet för koldioxidutsläpp 1996 med tidigare publicerade data.
Naturvårdsverket och SCB 11 MI 18 SM 0201 7DEHOOHU Teckenförklaring Explanation of symbols Noll; uppgift kan inte förekomma 0 Mindre än 0,5 0,00 Mindre än 0,005.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Zero; Not applicable Less than 0.5 Less than 0.005 Data not available I vissa fall finns i tabellerna symboler för Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker när redovisning inte krävts till UNFCCC. När de saknade uppgifterna kan antas motsvara mycket små värden har vi vid summering i tabellerna valt att betrakta dessa som noll. Kapitelnummer i tabellmariginaler De siffror som finns i vänstra marginalen i tabellerna 2-8 samt 10-12 kommer från rapporten som Sverige lämnade till FN:s ramkonvention för klimatförändringar, UNFCCC i slutet av 2001. Avrundningsregler Utsläppssiffrorna avrundas i denna rapport av kvalitetsskäl och för att tabellerna ska bli mer lättöverskådliga. Huvudregeln är att utsläppen ges i 1000 ton. För värden > 10 ges heltalssiffror, för värden < 10 ges siffrorna med en eller två decimaler. Alla summeringar har gjorts från oavrundade siffror. Därför överensstämmer summan av alla avrundade kolumner i en tabell inte alltid med angiven totalsumma.
Naturvårdsverket och SCB 12 MI 18 SM 0201 1 Totala utsläpp till luften 1990-2000 av koldioxid, metan, dikväveoxid, kväveoxider (mätta som NO 2 ), kolmonoxid, NMVOC och svaveldioxid 1 Total emissions in Sweden of CO 2, CH 4, N 2 O, NO X, CO, NMVOC och SO 2 from different sources,1990-2000. 1 000 tonnes 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Koldioxid 56 065 56 735 54 958 54 879 59 233 58 574 Bränslen 51 713 52 472 50 649 50 533 54 739 53 731 därav transporter 18 736 18 807 19 032 18 237 18 561 18 993 Industriprocesser 4 241 4 153 4 198 4 235 4 383 4 733 Anv. av lösningsmedel o.l. 111 111 111 111 111 111 Jordbruk 1 - - - - - - Avfall............ Metan 324 321 328 325 320 316 Bränslen 37 37 36 36 35 35 därav transporter 23 23 22 21 20 20 Industriprocesser 0,23 0,23 0,23 0,22 0,22 0,23 Anv. av lösningsmedel o.l............. Jordbruk 165 160 167 170 170 167 Avfall 122 124 124 120 115 114 Dikväveoxid 23 22 22 22 23 22 Bränslen 5,8 5,7 5,5 5,7 6,2 6,0 därav transporter 1,5 1,4 1,4 1,5 1,5 1,6 Industriprocesser 2,8 2,7 2,7 2,7 2,5 2,5 Anv. av lösningsmedel o.l............. Jordbruk 15 14 14 14 14 14 Avfall............ Kväveoxider 349 340 328 319 334 309 Bränslen 335 326 315 305 320 296 därav transporter 221 213 209 200 200 192 Industriprocesser 14 13 13 13 13 13 Anv. av lösningsmedel o.l............. Jordbruk - - - - - - Avfall............ Koloxid 1 113 1 069 1 065 1 025 1 006 994 Bränslen 1 099 1 055 1 051 1 010 992 979 därav transporter 905 865 856 813 813 795 Industriprocesser 14 14 14 15 14 15 Anv. av lösningsmedel o.l............. Jordbruk - - - - - - Avfall............ NMVOC 517 513 490 481 476 471 Bränslen 394 390 368 358 352 348 därav transporter 202 202 185 178 177 167 Industriprocesser 25 25 24 25 26 26 Anv. av lösningsmedel o.l. 98 98 98 98 98 98 Jordbruk - - - - - - Avfall............ Svaveldioxid 111 102 89 80 81 69 Bränslen 82 74 63 54 57 45 därav transporter 16,3 11,3 9,3 8,3 8,2 2,6 Industriprocesser 29 28 26 26 24 23 Anv. av lösningsmedel o.l............. Jordbruk............ Avfall............ 1. Utsläpp från jordar och kalkning ingår inte i UNFCCC rapporteringen.
Naturvårdsverket och SCB 13 MI 18 SM 0201 Tabell 1 (forts.) 1996 1997 1998 1999 2000 Koldioxid 62 056 57 056 58 142 56 458 55 855 Bränslen 57 163 52 375 53 608 52 022 51 144 därav transporter 18 834 18 966 19 481 19 886 19 568 Industriprocesser 4 788 4 571 4 423 4 325 4 600 Anv. av lösningsmedel o.l. 111 111 111 111 111 Jordbruk 1 - - - - - Avfall.......... Metan 316 311 304 294 280 Bränslen 36 33 31 30 26 därav transporter 20 17 16 14 12 Industriprocesser 0,23 0,25 0,33 0,26 0,25 Anv. av lösningsmedel o.l......... - Jordbruk 167 167 163 161 156 Avfall 113 111 109 102 97 Dikväveoxid 23 23 24 23 22 Bränslen 6,6 6,1 6,7 6,7 6,6 därav transporter 1,7 1,8 1,7 1,8 2,0 Industriprocesser 2,4 2,4 2,6 2,7 2,2 Anv. av lösningsmedel o.l........... Jordbruk 14 14 14 14 14 Avfall.......... Kväveoxider 309 291 277 267 247 Bränslen 297 278 265 256 234 därav transporter 185 174 157 152 132 Industriprocesser 13 13 12 12 13 Anv. av lösningsmedel o.l........... Jordbruk - - - - - Avfall.......... Koloxid 966 883 957 911 830 Bränslen 952 868 941 895 817 därav transporter 760 686 739 604 540 Industriprocesser 15 16 15 15 14 Anv. av lösningsmedel o.l........... Jordbruk - - - - - Avfall.......... NMVOC 471 447 439 431 418 Bränslen 347 322 314 306 302 därav transporter 158 133 136 108 109 Industriprocesser 26 27 27 28 19 Anv. av lösningsmedel o.l. 98 98 98 98 98 Jordbruk - - - - - Avfall.......... Svaveldioxid 74 66 63 54 58 Bränslen 51 42 43 38 41 därav transporter 2,4 1,7 1,6 1,5 1,3 Industriprocesser 23 24 21 16 16 Anv. av lösningsmedel o.l........... Jordbruk.......... Avfall.......... 1. Utsläpp från jordar och kalkning ingår inte i UNFCCC rapporteringen.
Naturvårdsverket och SCB 14 MI 18 SM 0201 2 Utsläpp av koldioxid 1990-2000 från olika källor, 1000 ton 2 Emissions in Sweden of CO 2 from different sources, 1990-2000. 1000 tonnes 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring 56 065 56 735 54 958 54 879 59 233 58 574 1. Energianvändning 51 713 52 472 50 649 50 533 54 739 53 731 A. Förbränning av bränslen 51 439 52 207 50 434 50 281 54 360 53 390 Energisektorn 10 170 11 280 11 319 10 829 13 119 11 576 Tillverknings- och byggindustri 11 776 11 550 10 261 11 418 12 861 13 370 cement etc. 849 673 459 609 547 744 metallindustri 2 425 2 519 2 596 2 655 2 806 3 125 kemisk industri 1 057 1 162 382 660 1 232 1 188 massa, pappers och grafisk industri 2 011 2 162 1 875 2 470 3 099 3 052 livsmedel, dryckesvaror, tobak 918 926 826 881 906 924 övriga industribranscher 4 516 4 109 4 123 4 143 4 271 4 336 Transporter 18 736 18 807 19 032 18 237 18 561 18 993 flyg 818 793 758 770 780 814 vägtrafik 16 871 17 093 17 376 16 669 17 002 17 346 järnväg 92 88 84 79 75 70 sjöfart 649 525 506 409 394 452 övriga mobila källor inkl militära transporter [1] 390 391 393 394 392 403 Övriga sektorer 10 673 10 486 9 739 9 713 9 736 9 359 handel m.m. 2 559 2 506 2 022 2 078 1 867 1 629 bostäder 6 402 6 315 6 086 5 980 6 181 6 035 jordbruk, skogsbruk, fiske 1 712 1 665 1 631 1 654 1 688 1 695 B. Diffusa utsläpp 275 265 215 252 379 341 2. Industriprocesser 4 241 4 152 4 198 4 235 4 383 4 733 cement etc. 1 765 1 622 1 522 1 537 1 629 1 801 metallindustri 2 445 2 500 2 646 2 667 2 724 2 900 kemisk industri............ massa, pappers och grafisk industri............ livsmedel, dryckesvaror, tobak............ övriga industribranscher 31 31 31 31 31 31 3. Användning av lösningsmedel och liknande 111 111 111 111 111 111 4. Jordbruk - - - - - - djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar (ingår i 5. jordar och kalkning) - - - - - - 6. Avfalls- och avloppshantering............ 5. Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) -20 292-29 328-23 353-29 332-26 305-21 293 därav: tillväxt av skog och annan biomassa -24 100-33 100-27 100-33 100-30 100-25 100 jordar och kalkning 3 808 3 772 3 747 3 768 3 795 3 807 Internationell bunkring 3 989 4 470 5 053 4 752 5 263 5 243 Flyg 1 826 1 910 2 133 1 820 1 811 1 849 Sjöfart 2 163 2 560 2 920 2 932 3 452 3 394 Biobränslen 11 361 11 760 12 716 13 577 15 100 15 889 1) Utsläpp från militär verksamhet ingår inte i delsumman Transporter.
Naturvårdsverket och SCB 15 MI 18 SM 0201 Tabell 2. (forts.) 1996 1997 1998 1999 2000 Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring 62 062 57 056 58 142 56 458 55 855 1. Energianvändning 57 163 52 375 53 608 52 022 51 144 A. Förbränning av bränslen 56 847 52 114 53 311 51 722 50 851 Energisektorn 16 669 11 491 12 671 11 129 10 704 Tillverknings- och byggindustri 12 784 12 997 12 660 11 991 12 558 cement etc. 718 653 683 647 760 metallindustri 2 772 2 793 2 928 2 988 3 211 kemisk industri 1 155 809 820 797 1 865 massa, pappers och grafisk industri 2 794 3 434 3 024 2 596 1 957 livsmedel, dryckesvaror, tobak 917 961 923 908 749 övriga industribranscher 4 428 4 346 4 282 4 055 4 016 Transporter 18 834 18 966 19 481 19 886 19 568 flyg 755 745 784 795 651 vägtrafik 17 267 17 349 17 752 18 073 17 885 järnväg 59 57 57 64 78 sjöfart 442 506 593 661 670 övriga mobila källor inkl militära transporter[1] 393 352 324 317 678 Övriga sektorer 9 422 8 617 8 470 8 692 7 627 handel m.m. 1 697 1 542 1 491 1 581 1 461 bostäder 6 037 5 406 5 377 5 495 4 656 jordbruk, skogsbruk, fiske 1 688 1 669 1 602 1 616 1 510 B. Diffusa utsläpp 316 261 297 300 293 2. Industriprocesser 4 788 4 571 4 423 4 325 4 600 cement etc. 1 709 1 642 1 645 1 590 1 592 metallindustri 3 048 2 898 2 747 2 704 2 976 kemisk industri........ 0 massa, pappers och grafisk industri........ livsmedel, dryckesvaror, tobak........ övriga industribranscher 31 31 31 31 31 3. Användning av lösningsmedel och liknande 111 111 111 111 111 4. Jordbruk - - - - - djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar (ingår i 5. jordar och kalkning) - - - - - 6. Avfalls- och avloppshantering.......... 5. Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) -22 269-27 288-24 331-24 305-27 306 därav: tillväxt av skog och annan biomassa -26 100-31 100-28 100-28 100-31 100 jordar och kalkning 3 831 3 812 3 769 3 795 3 795 Internationell bunkring 5 536 6 147 6 958 6 854 6 542 Flyg 1 940 1 929 2 103 2 103 1 919 Sjöfart 3 596 4 218 4 855 4 750 4 622 Biobränslen 17 713 16 264 16 604 16 709 15 123 1) Utsläpp från militär verksamhet ingår inte i delsumman Transporter.
Naturvårdsverket och SCB 16 MI 18 SM 0201 3 Utsläpp av metan 1990-2000 från olika källor, 1000 ton 3 Emissions in Sweden of CH 4 from different sources, 1990-2000. 1000 tonnes 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring 324 321 328 325 320 316 1. Energianvändning 37 37 36 36 35 35 A. Förbränning av bränslen 37 37 36 36 35 35 Energisektorn 1,1 1,3 1,3 1,6 1,9 2,1 Tillverknings- och byggindustri 2,3 2,3 2,6 2,6 2,8 2,6 cement etc. 0,02 0,02 0,01 0,01 0,02 0,02 metallindustri 0,04 0,05 0,04 0,05 0,05 0,05 kemisk industri 0,04 0,03 0,01 0,01 0,02 0,02 massa, pappers och grafisk industri 1,2 1,1 1,3 1,3 1,4 1,2 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,03 0,03 0,02 0,03 0,02 0,02 övriga industribranscher 1,0 1,0 1,2 1,2 1,3 1,3 Transporter 23 23 22 21 20 20 flyg 0,00 0,10 0,05 0,05 0,05 0,09 vägtrafik 21 21 20 19 19 18 järnväg............ sjöfart 2,0 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 övriga mobila källor 0,16 0,16 0,16 0,16 0,20 0,19 Övriga sektorer 11 11 11 11 10 11 handel m.m. 0,25 0,25 0,17 0,18 0,17 0,16 bostäder 10 10 10 10 10 10 jordbruk, skogsbruk, fiske 0,28 0,29 0,30 0,30 0,27 0,25 B. Diffusa utsläpp 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2. Industriprocesser 0,23 0,23 0,23 0,23 0,22 0,23 cement etc. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 metallindustri 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 kemisk industri 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 massa, pappers och grafisk industri 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 övriga industribranscher 0,23 0,23 0,23 0,23 0,22 0,23 3. Användning av lösningsmedel och liknande............ 4. Jordbruk 165 160 167 170 170 167 djurens matsmältningsprocesser 153 148 154 155 155 152 stallgödselhantering 12 12 13 14 15 15 jordar (metan från betande djur ingår i stallgödselhantering) - - - - - - 6. Avfalls- och avloppshantering 122 124 124 120 115 114 5. Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) - - - - - - därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring............ Flyg 0,00 0,10 0,05 0,05 0,07 0,07 Sjöfart............ Biobränslen............
Naturvårdsverket och SCB 17 MI 18 SM 0201 Tabell 3. (forts.) 1996 1997 1998 1999 2000 Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring 316 311 304 294 280 1. Energianvändning 36 33 32 30 27 A. Förbränning av bränslen 36 33 32 30 27 Energisektorn 2,8 2,4 2,6 2,6 2,6 Tillverknings- och byggindustri 2,6 2,5 2,6 2,4 2,6 cement etc. 0,02 0,01 0,01 0,01 0,02 metallindustri 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 kemisk industri 0,02 0,02 0,02 0,02 0,04 massa, pappers och grafisk industri 1,11 1,07 1,08 0,94 1,03 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 övriga industribranscher 1,3 1,3 1,4 1,4 1,4 Transporter 20 17 16 14 12 flyg 0,09 0,06 0,05 0,06 0,02 vägtrafik 18 16 14 13 11 järnväg.......... sjöfart 1,52 1,44 1,34 1,34 0,30 övriga mobila källor[1] 0,19 0,19 0,55 0,08 0,10 Övriga sektorer 11 10 10 11 10 handel m.m. 0,18 0,18 0,19 0,20 0,20 bostäder 10,5 9,9 9,7 10,3 9,8 jordbruk, skogsbruk, fiske 0,25 0,25 0,19 0,18 0,17 B. Diffusa utsläpp 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2. Industriprocesser 0,23 0,25 0,33 0,26 0,25 cement etc. 0,00 0,00 0,00 0,00 - metallindustri 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 kemisk industri 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 massa, pappers och grafisk industri 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 övriga industribranscher 0,23 0,25 0,33 0,26 0,25 3. Användning av lösningsmedel och liknande.......... 4. Jordbruk 167 167 163 161 156 djurens matsmältningsprocesser 152 152 149 147 143 stallgödselhantering 15 15 15 14 14 jordar (metan från betande djur ingår i stallgödselhantering) - - - - - 6. Avfalls- och avloppshantering 113 111 109 102 97 5. Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) - - - - - därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring........ 0,43 Flyg 0,06 0,09 0,09 0,09 0,01 Sjöfart........ 0,42 Biobränslen.......... 1) År 2000 inklusive militära.
Naturvårdsverket och SCB 18 MI 18 SM 0201 4 Utsläpp av dikväveoxid 1990-2000 från olika källor, 1000 ton 4 Emissions in Sweden of N 2 O from different sources, 1990-2000. 1000 tonnes 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring 23 22 22 22 23 22 1. Energianvändning 5,8 5,7 5,6 5,9 6,2 5,9 A. Förbränning av bränslen 5,7 5,7 5,6 5,9 6,2 5,9 Energisektorn 1,3 1,4 1,4 1,4 1,6 1,5 Tillverknings- och byggindustri 1,8 1,8 1,7 1,8 2,0 1,9 cement etc. 0,19 0,15 0,10 0,13 0,11 0,16 metallindustri 0,01 0,21 0,20 0,20 0,22 0,24 kemisk industri 0,08 0,10 0,03 0,04 0,06 0,06 massa, pappers och grafisk industri 0,35 0,35 0,35 0,37 0,42 0,37 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,06 0,06 0,05 0,05 0,05 0,06 övriga industribranscher 1,12 0,96 0,96 0,97 1,10 0,97 Transporter 1,5 1,4 1,4 1,5 1,5 1,6 flyg............ vägtrafik 1,00 0,90 0,93 1,00 1,10 1,22 järnväg............ sjöfart 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 övriga mobila källor 0,46 0,46 0,46 0,46 0,43 0,34 Övriga sektorer 1,14 1,13 1,08 1,08 1,13 0,98 handel m.m. 0,10 0,10 0,07 0,07 0,06 0,05 bostäder 0,39 0,39 0,37 0,37 0,36 0,37 jordbruk, skogsbruk, fiske 0,65 0,64 0,63 0,63 0,71 0,57 B. Diffusa utsläpp 0,01 0,01 0,00 0,00 0,01 0,01 2. Industriprocesser 2,8 2,7 2,7 2,7 2,5 2,5 cement etc. 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 metallindustri............ kemisk industri 2,6 2,5 2,5 2,5 2,3 2,3 massa, pappers och grafisk industri - - - - - - livsmedel, dryckesvaror, tobak - - - - - - övriga industribranscher 0,13 0,14 0,13 0,14 0,14 0,14 3. Användning av lösningsmedel och liknande............ 4. Jordbruk 15 14 14 14 14 14 djurens matsmältningsprocesser - - - - - - stallgödselhantering 2,4 2,3 2,2 2,1 2,2 1,9 jordar 12 12 11 12 12 12 6. Avfalls- och avloppshantering............ 5. Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) - - - - - - därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring............ Flyg............ Sjöfart.......... 0,08 Biobränslen............
Naturvårdsverket och SCB 19 MI 18 SM 0201 Tabell 4. (forts.) 1996 1997 1998 1999 2000 Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring 23 23 24 23 22 1. Energianvändning 6,6 6,1 6,7 6,7 6,6 A. Förbränning av bränslen 6,6 6,1 6,7 6,7 6,6 Energisektorn 2,1 1,5 1,7 1,6 1,5 Tillverknings- och byggindustri 1,9 1,8 2,1 2,0 1,9 cement etc. 0,15 0,14 0,13 0,12 0,14 metallindustri 0,21 0,20 0,24 0,25 0,29 kemisk industri 0,06 0,04 0,04 0,04 0,07 massa, pappers och grafisk industri 0,37 0,38 0,36 0,33 0,31 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,05 0,06 0,05 0,05 0,04 övriga industribranscher 1,02 1,03 1,29 1,26 1,07 Transporter 1,7 1,8 1,7 1,8 2,0 flyg........ 0,04 vägtrafik 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 järnväg........ 0,03 sjöfart 0,00 0,01 0,00 0,05 0,04 övriga mobila källor[1] 0,37 0,36 0,21 0,21 0,22 Övriga sektorer 1,02 0,98 1,24 1,24 1,11 handel m.m. 0,05 0,05 0,04 0,05 0,05 bostäder 0,36 0,33 0,35 0,34 0,32 jordbruk, skogsbruk, fiske 0,60 0,60 0,85 0,85 0,75 B. Diffusa utsläpp 0,01 0,00 0,01 0,01 0,01.......... 2. Industriprocesser 2,4 2,4 2,6 2,7 2,2 cement etc. 0,05 0,05 0,05 0,07 - metallindustri.......... kemisk industri 2,2 2,2 2,4 2,4 2,1 massa, pappers och grafisk industri - - - - - livsmedel, dryckesvaror, tobak - - - - - övriga industribranscher 0,14 0,15 0,15 0,15 0,16 3. Användning av lösningsmedel och liknande.......... 4. Jordbruk 14 14 14 14 14 djurens matsmältningsprocesser - - - - - stallgödselhantering 2,0 2,1 2,0 1,9 1,9 jordar 12 12 12 12 12 6. Avfalls- och avloppshantering.......... 5. Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) - - - - - därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring........ 0,25 Flyg........ 0,09 Sjöfart 0,08 0,10 0,37 0,33 0,16 Biobränslen.......... 1) År 2000 inklusive militära.
Naturvårdsverket och SCB 20 MI 18 SM 0201 5 Utsläpp av kväveoxider (mätt som NO 2 ) 1990-2000 från olika källor, 1000 ton 5 Emissions in Sweden of NOx (as NO 2 ) from different sources, 1990-2000. 1000 tonnes 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring 349 340 328 319 334 309 1. Energianvändning 335 327 315 306 321 296 A. Förbränning av bränslen 335 326 315 305 320 296 Energisektorn 16 15 14 15 16 15 Tillverknings- och byggindustri 57 57 52 52 61 54 cement etc. 4,7 3,7 2,5 2,7 2,5 3,4 metallindustri 3,9 4,1 3,0 2,6 2,6 3,1 kemisk industri 1,8 2,0 0,6 1,0 1,9 1,7 massa, pappers och grafisk industri 8,9 9,2 8,3 9,1 9,8 8,4 livsmedel, dryckesvaror, tobak 1,6 1,4 1,2 1,2 1,1 1,1 övriga industribranscher 36 37 37 36 44 37 Transporter 221 213 209 200 200 192 flyg 3,0 2,8 3,3 3,3 3,5 3,4 vägtrafik 178 170 164 155 154 150 järnväg 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,4 sjöfart 18 18 20 20 20 20 övriga mobila källor 21 21 21 21 22 17 Övriga sektorer 41 41 40 38 43 35 handel m.m. 3,3 3,2 2,3 2,1 1,7 1,2 bostäder 9,4 9,4 8,9 7,7 7,3 6,5 jordbruk, skogsbruk, fiske 28 28 28 28 34 27 B. Diffusa utsläpp 0,29 0,53 0,46 0,43 0,46 0,17 2. Industriprocesser 14 13 13 13 13 13 cement etc. 0,14 0,14 0,19 0,05 0,04 0,04 metallindustri 0,90 0,84 2,00 0,88 0,91 0,84 kemisk industri 2,23 2,14 0,86 1,92 1,76 1,54 massa, pappers och grafisk industri 10,5 10,4 9,7 10,4 10,5 10,4 livsmedel, dryckesvaror, tobak - - - - - - övriga industribranscher............ 3. Användning av lösningsmedel och liknande - - - - - - 4. Jordbruk - - - - - - djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar 6. Avfalls- och avloppshantering............ 5. Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) - - - - - - därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring 52 52 54 54 54 24 Flyg 4,0 4,2 4,0 4,0 4,0 4,3 Sjöfart 48 48 50 50 50 20 Biobränslen............
Naturvårdsverket och SCB 21 MI 18 SM 0201 Tabell 5. (forts.) 1996 1997 1998 1999 2000 Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring 309 291 277 267 247 1. Energianvändning 297 279 265 256 234 A. Förbränning av bränslen 297 278 265 256 234 Energisektorn 20 15 16 14 16 Tillverknings- och byggindustri 55 54 55 53 50 cement etc. 3,3 2,9 2,9 2,7 3,3 metallindustri 2,6 2,5 2,8 2,9 3,2 kemisk industri 1,7 1,1 1,1 1,1 2,8 massa, pappers och grafisk industri 7,7 8,4 8,0 6,8 6,7 livsmedel, dryckesvaror, tobak 1,03 1,10 1,04 1,00 0,81 övriga industribranscher 39 38 39 38 33 Transporter 185 174 157 152 132 flyg 3,6 2,2 2,6 2,6 2,6 vägtrafik 141 132 125 120 112 järnväg 1,4 1,3 1,1 1,7 1,6 sjöfart 20 21 21 21 10 övriga mobila källor 18,5 18,1 7,3 7,2 8,6[1] Övriga sektorer 37 35 37 37 33 handel m.m. 1,3 1,2 1,1 1,1 1,1 bostäder 6,5 5,9 6,3 6,6 5,9 jordbruk, skogsbruk, fiske 29 28 30 30 26 B. Diffusa utsläpp 0,16 0,14 0,15 0,15 0,15 2. Industriprocesser 13 13 12 11 13 cement etc. 0,04 0,04 0,05 0,05 - metallindustri 0,91 0,90 0,94 0,84 0,95 kemisk industri 1,41 1,22 1,24 0,56 1,46 massa, pappers och grafisk industri 10,2 10,7 9,9 10,1 10,0 livsmedel, dryckesvaror, tobak - - - - - övriga industribranscher.......... 3. Användning av lösningsmedel och liknande - - - - - 4. Jordbruk - - - - - djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar 6. Avfalls- och avloppshantering...... 5. Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) - - - - - därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring 23,5 56,2 40,4 40,8 108 Flyg 4,0 7,3 6,7 7,1 8,6 Sjöfart 20 49 34 34 99 Biobränslen.......... 1) År 2000 inklusive militära källor. Utsläpp från militär verksamhet ingår inte i delsumman Transporter.
Naturvårdsverket och SCB 22 MI 18 SM 0201 6 Utsläpp av kolmonoxid 1990-2000 från olika källor, 1000 ton 6 Emissions in Sweden of CO from different sources, 1990-2000. 1000 tonnes 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring 1 113 1 069 1 065 1 025 1 006 994 1. Energianvändning 1 099 1 055 1 051 1 010 992 979 A. Förbränning av bränslen 1 099 1 055 1 051 1 010 992 979 Energisektorn 7,2 8,2 8,1 9,5 11,2 12,3 Tillverknings- och byggindustri 36 31 37 37 27 25 cement etc. 0,46 0,36 0,25 0,32 0,29 0,40 metallindustri 0,74 0,70 0,68 0,70 0,74 0,81 kemisk industri 0,36 0,37 0,14 0,18 0,27 0,27 massa, pappers och grafisk industri 6,3 6,0 6,9 6,8 7,5 6,6 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,30 0,30 0,25 0,28 0,27 0,28 övriga industribranscher 28 23 29 29 18 16 Transporter 905 865 856 813 813 795 flyg 3,0 2,5 2,5 2,5 2,5 3,0 vägtrafik 844 817 796 753 735 718 järnväg 1,00 0,60 0,60 0,60 0,60 0,60 sjöfart 40 40 40 40 40 40 övriga mobila källor 17,6 6,0 17,2 17,2 34,6 33,4 Övriga sektorer 151 151 150 151 141 147 handel m.m. 4,0 3,8 2,8 2,8 2,6 2,4 bostäder 122 122 123 124 120 128 jordbruk, skogsbruk, fiske 24 24 24 24 18 16 B. Diffusa utsläpp 0,10 0,09 0,11 0,11 0,11 0,12 2. Industriprocesser 14 14 14 15 14 15 cement etc. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 metallindustri 2,2 1,9.. 2,1 2,3 2,4 kemisk industri 0,00 0,00 2,00 0,00.. 0,00 massa, pappers och grafisk industri 12 12 12 12 12 12 livsmedel, dryckesvaror, tobak............ övriga industribranscher............ 3. Användning av lösningsmedel och liknande.......... 4. Jordbruk - - - - - - djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar 6. Avfalls- och avloppshantering............ 5. Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) - - - - - - därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring 7,0 6,2 6,2 6,2 6,2 3,4 Flyg 4,0 3,7 3,7 3,7 3,7 0,7 Sjöfart 3,0 2,5 2,5 2,5 2,5 2,7 Biobränslen............
Naturvårdsverket och SCB 23 MI 18 SM 0201 Tabell 6. (forts.) 1996 1997 1998 1999 2000 Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring 966 883 957 911 830 1. Energianvändning 952 868 941 895 817 A. Förbränning av bränslen 952 868 941 895 817 Energisektorn 16 14 15 15 14 Tillverknings- och byggindustri 25 24 33 32 27 cement etc. 0,38 0,35 0,34 0,31 0,36 metallindustri 0,73 0,70 0,79 0,82 0,90 kemisk industri 0,27 0,20 0,18 0,21 0,09 massa, pappers och grafisk industri 6,1 6,0 6,0 5,2 5,6 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,28 0,29 0,27 0,27 0,23 övriga industribranscher 17 16 25 25 20 Transporter 760 686 739 604 540 flyg 3,15 5,10 3,47 3,24 3,5 vägtrafik 683 608 572 523 466 järnväg 0,60 0,20 0,14 0,25 0,32 sjöfart 40 40 59 60 55 övriga mobila källor 34 34 104 17 18[1] Övriga sektorer 150 143 155 245 233 handel m.m. 2,7 2,6 2,8 2,9 2,9 bostäder 131 124 132 222 213 jordbruk, skogsbruk, fiske 17 17 20 20 18 B. Diffusa utsläpp 0,06 0,05 0,05 0,06 0,03 2. Industriprocesser 15 16 15 15 14 cement etc. 0,00 0,00 0,00 0,00 - metallindustri 2,2 2,6 2,5 2,5 0,00 kemisk industri.... 0,00.. 0,00 massa, pappers och grafisk industri 12 13 13 13 14 livsmedel, dryckesvaror, tobak.......... övriga industribranscher........ 3. Användning av lösningsmedel och liknande.......... 4. Jordbruk - - - - - djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar 6. Avfalls- och avloppshantering.......... 5. Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) - - - - - därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring 3,2 6,0 15,9 15,3 15,0 Flyg 0,50 3,28 4,75 4,65 4,50 Sjöfart 2,7 2,7 11,1 10,6 11,0 Biobränslen.......... 1) År 2000 inklusive militära källor. Utsläpp från militär verksamhet ingår inte i delsumman Transporter.
Naturvårdsverket och SCB 24 MI 18 SM 0201 7 Utsläpp av NMVOC 1990-2000 från olika källor, 1000 ton 7 Emissions in Sweden of NMVOC from different sources, 1990-2000. 1000 tonnes 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring 517 513 490 481 476 471 1. Energianvändning 394 390 368 358 352 348 A. Förbränning av bränslen 369 367 349 341 338 334 Energisektorn 10,2 12,1 7,0 6,5 15,0 13,1 Tillverknings- och byggindustri 14 11 15 14 12 11 cement etc. 0,07 0,06 0,04 0,05 0,05 0,06 metallindustri 0,11 0,12 0,11 0,11 0,12 3,70 kemisk industri 0,10 0,08 0,02 0,03 0,05 0,05 massa, pappers och grafisk industri 3,9 3,6 4,2 4,1 4,5 3,9 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,06 0,07 0,05 0,06 0,05 0,05 övriga industribranscher 9,9 7,3 10,0 10,0 7,7 3,6 Transporter 202 202 185 178 177 167 flyg 1,00 0,70 0,40 0,40 0,42 0,68 vägtrafik 182 182 166 158 152 142 järnväg............ sjöfart 14 14 14 14 14 14 övriga mobila källor 5,36 5,36 4,98 4,98 10,73 10,33 Övriga sektorer 142 142 142 143 134 143 handel m.m. 2,5 2,6 1,6 1,6 1,6 1,6 bostäder 131 132 132 134 126 136 jordbruk, skogsbruk, fiske 8,1 8,2 7,8 7,8 6,1 5,5 B. Diffusa utsläpp 25 22 20 17 14 14 2. Industriprocesser 25 25 24 25 26 26 cement etc. 0,51 0,51 0,40 0,30 0,35 0,35 metallindustri 0,11 0,09 0,10 0,11 0,11 0,12 kemisk industri 6,0 6,0 5,7 5,7 5,5 5,4 massa, pappers och grafisk industri 17 17 17 17 19 19 livsmedel, dryckesvaror, tobak 1,6 1,5 1,4 1,4 1,3 1,3 övriga industribranscher............ 3. Användning av lösningsmedel och liknande 98 98 98 98 98 98 4. Jordbruk - - - - - - djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar 6. Avfalls- och avloppshantering............ 5. Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) - - - - - - därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring 2,0 1,5 1,4 1,4.... Flyg 1,00 0,50 0,43 0,43 0,58 0,51 Sjöfart 1,0 1,0 1,0 1,0.... Biobränslen............
Naturvårdsverket och SCB 25 MI 18 SM 0201 Tabell 7. (forts.) 1996 1997 1998 1999 2000 Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring 471 447 439 431 418 1. Energianvändning 347 322 314 306 302 A. Förbränning av bränslen 332 308 300 292 285 Energisektorn 16 14 15 17 18 Tillverknings- och byggindustri 11 11 13 12 10 cement etc. 0,06 0,06 0,06 0,05 0,06 metallindustri 0,12 0,11 0,13 0,13 0,14 kemisk industri 0,05 0,04 0,03 0,05 0,09 massa, pappers och grafisk industri 3,6 3,4 3,5 3,0 3,3 livsmedel, dryckesvaror, tobak 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 övriga industribranscher 7,5 7,2 8,8 8,9 6,4 Transporter 158 133 136 108 109 flyg 0,72 0,49 0,39 0,43 0,44 vägtrafik 134 119 106 94 82 järnväg........ 0,09 sjöfart 14 14 12 12 24 övriga mobila källor 10,43 0,00 17,41 1,96 2,15[1] Övriga sektorer 146 139 137 155 148 handel m.m. 1,9 1,9 2,2 2,2 2,2 bostäder 139 131 129 147 141 jordbruk, skogsbruk, fiske 5,7 5,6 5,3 5,4 4,9 B. Diffusa utsläpp 16 15 15 14 16 2. Industriprocesser 26 27 27 28 19 cement etc. 0,35 0,28 0,20 0,19 0,00 metallindustri 0,12 0,13 0,10 0,11 0,14 kemisk industri 5,4 5,4 5,3 5,4 2,4 massa, pappers och grafisk industri 19 20 20 20 15 livsmedel, dryckesvaror, tobak 1,3 1,3 1,3 1,3 1,1 övriga industribranscher.......... 3. Användning av lösningsmedel och liknande 98 98 98 98 98 4. Jordbruk - - - - - djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar 6. Avfalls- och avloppshantering.......... 5. Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) - - - - - därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring........ 4,1 Flyg 0,44 0,66 0,68 0,68 0,65 Sjöfart........ 3,5 Biobränslen.......... 1) År 2000 inklusive militära källor. Utsläpp från militär verksamhet ingår inte i delsumman Transporter.
Naturvårdsverket och SCB 26 MI 18 SM 0201 8 Utsläpp av svaveldioxid 1990-2000 från olika källor, 1000 ton 8 Emissions in Sweden of SO 2 from different sources, 1990-2000. 1000 tonnes 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring 111 102 89 80 81 69 1. Energianvändning 82, 74 63 54 57 45 A. Förbränning av bränslen 78 70 59 50 53 45 Energisektorn 19, 15 14 14 15 14 Tillverknings- och byggindustri 25 27 23 20 23 21 cement etc. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 metallindustri 4,5 4,7 3,9 3,1 2,9 3,7 kemisk industri 3,37 3,72 0,86 1,87 3,80 2,56 massa, pappers och grafisk industri 7,7 8,9 11,6 8,4 9,6 8,3 livsmedel, dryckesvaror, tobak 1,71 1,53 1,19 1,22 1,17 1,22 övriga industribranscher 7,8 7,9 5,8 5,2 5,6 5,5 Transporter 16,3 11,3 9,3 8,3 8,2 2,6 flyg 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,34 vägtrafik 8,0 4,0 3,0 2,0 2,0 1,7 järnväg 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,20 sjöfart 7,00 6,00 6,00 6,00 6,00 0,20 övriga mobila källor 1,34 1,34 0,27 0,27 0,23 0,17 Övriga sektorer 17,5 16,6 11,9 7,9 7,4 6,8 handel m.m. 4,92 4,63 2,75 1,91 1,37 1,03 bostäder 9,05 9,08 8,02 5,07 5,25 4,92 jordbruk, skogsbruk, fiske 3,53 2,92 1,12 0,94 0,78 0,72 B. Diffusa utsläpp 4,35 4,14 4,02 3,72 3,43 0,54 2. Industriprocesser 29 28 26 26 24 23 cement etc. 5,1 4,5 4,4 4,4 4,4 5,6 metallindustri 4,9 5,3 4,6 4,4 4,0 3,4 kemisk industri 6,0 5,0 4,8 4,3 4,3 4,2 massa, pappers och grafisk industri 12,8 13,1 12,8 12,7 11,4 10,0 livsmedel, dryckesvaror, tobak............ övriga industribranscher............ 3. Användning av lösningsmedel och liknande............ 4. Jordbruk - - - - - - djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar 6. Avfalls- och avloppshantering............ 5. Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) - - - - - - därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring 17 15 15 15 15 22 Flyg 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,32 Sjöfart 17 15 15 15 15 22 Biobränslen............
Naturvårdsverket och SCB 27 MI 18 SM 0201 Tabell 8. (forts.) 1996 1997 1998 1999 2000 Summa utsläpp exkl. sänkor, biobränslen och bunkring 74 66 63 54 58 1. Energianvändning 51 42 43 38 41 A. Förbränning av bränslen 50 41 42 37 41 Energisektorn 22 14 16 12 16 Tillverknings- och byggindustri 20 20 20 18 19 cement etc. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 metallindustri 3,6 3,3 3,7 3,8 4,0 kemisk industri 2,5 1,2 1,4 1,4 3,8 massa, pappers och grafisk industri 7,4 9,2 8,3 7,0 6,0 livsmedel, dryckesvaror, tobak 1,09 1,22 1,11 1,06 0,74 övriga industribranscher 5,5 5,3 5,2 4,8 4,4 Transporter 2,4 1,7 1,6 1,5 1,3 flyg 0,36 0,20 0,20 0,22 0,21 vägtrafik 1,46 1,04 1,02 0,94 0,50 järnväg 0,20 0,15 0,10 0,16 0,00 sjöfart 0,20 0,20 0,20 0,20 0,57 övriga mobila källor 0,18 0,09 0,04 0,01 0,11[1] Övriga sektorer 5,7 5,2 4,8 4,9 4,2 handel m.m. 0,88 0,82 0,60 0,61 0,65 bostäder 4,1 3,8 3,7 3,9 3,3 jordbruk, skogsbruk, fiske 0,68 0,53 0,46 0,46 0,29 B. Diffusa utsläpp 0,84 0,76 0,85 0,80 0,70 2. Industriprocesser 23 24 21 16 16 cement etc. 4,88 4,85 4,34 0,55 0,07 metallindustri 3,4 3,6 3,4 3,3 4,2 kemisk industri 4,3 4,6 4,3 4,0 3,9 massa, pappers och grafisk industri 10,9 10,6 8,5 8,5 8,1 livsmedel, dryckesvaror, tobak.......... övriga industribranscher......... 3. Användning av lösningsmedel och liknande.......... 4. Jordbruk - - - - - djurens matsmältningsprocesser stallgödselhantering jordar 6. Avfalls- och avloppshantering.......... 5. Förändringar i markanvändning och skogsbruk (sänkor) - - - - - därav: tillväxt av skog och annan biomassa jordar och kalkning Internationell bunkring 22 22 17 17 14 Flyg 0,29 0,52 0,50 0,59 0,61 Sjöfart 22 22 17 17 13 Biobränslen.......... 1) År 2000 inklusive militära källor. Utsläpp från militär verksamhet ingår inte i delsumman Transporter.
Naturvårdsverket och SCB 28 MI 18 SM 0201 9 Totala utsläpp till luften 1990-2000 av koldioxid, metan, dikväveoxid samt fluorerade växthusgaser (HFC, PFC och SF 6 ) i 1000 ton koldioxidekvivalenter 9 Total emissions in Sweden of CO 2, CH 4, N 2 O, HFC, PFC and SF 6,1990-2000. 1000 tonnes CO2-equivalents 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Summa växthusgaser 1000 ton CO 2 ekvivalenter 70 573 70 944 69 127 69 183 73 637 72 771 Relativtal 1 100 101 98 98 104 103 Koldioxid 56 065 56 735 54 958 54 879 59 233 58 574 Bränslen 51 713 52 472 50 649 50 533 54 739 53 731 därav transporter 18 736 18 807 19 032 18 237 18 561 18 993 Industriprocesser 4 241 4 153 4 198 4 235 4 383 4 733 Anv. av lösningsmedel o.l. 111 111 111 111 111 111 Jordbruk 2 - - - - - - Avfall............ Metan 6 811 6 745 6 878 6 829 6 724 6 644 Bränslen 779 777 756 749 736 739 därav transporter 486 482 455 440 429 416 Industriprocesser 4,8 4,9 4,9 4,8 4,6 4,8 Anv. av lösningsmedel o.l............. Jordbruk 3 473 3 364 3 511 3 560 3 578 3 501 Avfall 2 554 2 599 2 607 2 515 2 406 2 399 Dikväveoxid 7 173 6 947 6 786 6 953 7 121 6 919 Bränslen 1 783 1 764 1 717 1 761 1 934 1 863 därav transporter 453 422 431 453 474 484 Industriprocesser 871 834 831 834 766 769 Anv. av lösningsmedel o.l............. Jordbruk 4 520 4 349 4 238 4 359 4 421 4 287 Avfall............ F-gaser 523 517 506 522 559 633 HFCs 3 6 8 30 69 124 PFCs 440 427 414 402 390 389 SF 6 81 84 84 90 100 120 1 Relativtal ger procentuella jämförelser med 1990. 2 Utsläpp från jordar och kalkning ingår inte i UNFCCC-rapporteringen