Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Ärendenr HSN 2015/110 Datum 14 april 2015 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Konsekvenser för hälso- och sjukvården angående ökat flyktingmottagande Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att Lämna bifogad skrivelse som sitt eget yttrande till Regionstyrelsen. Påverkan på hälso- och sjukvårdens arbete och resursbehov Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppfattning är att det av humanitära skäl är mycket angeläget att ta emot flyktingar och vår ambition är att göra det på ett professionellt sätt vilket kommer att kräva såväl specifika kompetenser, som vi saknar idag och som dessutom är svårrekryterade, samt utökade resurser. Samtliga verksamheter kommer att beröras och då särskilt: Primärvård respektive Barn och ungdomsmottagningen, främst hälsokontroller Barn- och ungdomspsykiatri, behov av specialistpsykiatri för barn och unga samt första linjen för barn och ungas psykiska hälsa. Vuxenpsykiatri, behov av specialistpsykiatri för vuxna Infektionssjukvård, omfattningen beroende av varifrån flyktingarna kommer Kvinnosjukvård Tandvård Både insatser och ekonomisk bedömning är beroende på varifrån flyktingarna kommer, hur stor andel av asylsökande som kommer att få uppehållstillstånd, utbildningsnivå, hälsotillstånd, andel kvinnor i fertil ålder, barnens ålder mm. I detta sammanhang vill hälso- och sjukvården starkt understryka att en nödvändig förutsättning och framgångsfaktor är att det finns en stödstruktur som är tydlig och närvarande för flyktingarna när det gäller det basala omhändertagandet. Vem eller vilka som ska ha huvudansvaret för detta är en fråga utanför hälso- och sjukvårdens område. Flyktingarna bör snabbt få kunskap om hur och var stöd och hjälp finns, förutsättningar för en tydlig grundstruktur för att klara vardagen, i vilka situationer sjukvården ska kontaktas mm. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339-8328 Postgiro 18 97 50-3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
14 april 2015 2 (5) Här är vår bedömning att olika samhällsområden har ett ansvar och för att det ska fungera på ett bra sätt måste frågan hållas samman av en aktör, t ex genom att flyktingmottagningen har ett tydligt uppdrag att ge information och stöd i en rad frågor till flyktingarna. Det är också viktigt att information ges om hur och var andra instanser kan ge råd och stöd i olika frågor. Saknas denna tydlighet är risken stor att vården ställs inför den uppgiften, inte minst utifrån vårdens dygnet-runtansvar, vilket också nationella erfarenheter från flyktingmottagande visar. Primärvården/barn och ungdomsmottagningen Alla asylsökanden och ensamkommande flyktingbarn skall erbjudas en inledande hälsoundersökning. Provtagning ska ske enligt Socialstyrelsens föreskrifter samt uppföljning inkluderat komplettering av vaccinationsstatus. Det behöver skapas en särskild organisation som hanterar de initiala frågorna, dvs hälsosamtal, provtagning, uppföljning av vaccinationsbehov samt som en första ingång till övriga ordinarie sjukvårdsinsatser. Varefter de nyanlända får uppehållstillstånd kommer deras behov av sjukvård kunna integreras i de ordinarie verksamheterna. Barnhälsovården Särskilda arrangemang för att kunna erbjuda barnhälsovård kommer att krävas. För de som är asylsökande bör detta kunna samordnas inom ramen för den särskilda organisation som beskrivs ovan. Barn och ungdomspsykiatri Inom psykiatrin på Gotland finns det idag inte tillräcklig kompetens och erfarenhet av att ge den typ av trauma behandling som kan bli aktuell för barn och vuxna. Erfarenheter säger att det är främst barn/ungdomar i tonåren som har behovet av heldyngsvård inom psykiatrin, de mindre barnen kan ofta behandlas bättre i hemmiljö. Först efter genomförd ombyggnad kommer anpassade vårdplatser för heldygnsvård av unga att finnas tillgängliga. Vuxenpsykiatri Psykiatrin på Gotland använder idag evidensbaserad metod för posttraumatiskt stressyndrom. I dagsläget finns kompetensen bland sammanlagt 5 medarbetare inom psykiatrin (både barn och ungdom samt vuxen). En ökad kompetens är nödvändig. Vilket behovet långsiktigt blir är beroende av hur stor andel som kommer att permanent uppehållstillstånd (PUT). Inom vuxenpsykiatrin innebär det en stor skillnad när det gäller behovet av långsiktiga terapier eftersom det under asyltiden inte är aktuellt att inleda terapeutiska behandlingar.
14 april 2015 3 (5) Psykologer är en svårrekryterad grupp medarbetare och den kompetensen saknas redan idag i ordinarie verksamhet. Utöver terapi finns behov även av täta läkarbesök bl a för medicinsk sömnreglering och bedömningar då det föreligger en ökad suicidrisk, främst under asylprocessen. Inom vuxenpsykiatrin pågår ett planerat arbete med ombyggnad av heldygnsvården. Det innebär att psykiatrin från sommaren av 2015 och minst ett år framåt har en utmaning avseende heldygnsvården pga evakuering i samband med ombyggnation. Även inom psykiatrin kan ett behov finnas för att organisera en särskild enhet med särskild kompetens för att möta upp de aktuella behoven och också kunna bygga en organisation som kan svara med konsult- och behandlingsinsatser framgent. Infektionssjukvård I vilken omfattning särskild infektionskompetens kommer att behövas är helt beroende av varifrån flyktingarna kommer. Erfarenheten säger att i de fall det behövs blir det relativt omfattande insatser. Kvinnosjukvård Generellt går det inte att uttala sig om behovet av kvinnosjukvård men de kulturella skillnader som alltid föreligger innebär att det behövs utökad kompetens för att möta kvinnorna och deras behov på ett professionellt sätt både avseende familjeplanering och barnafödande. Störst behov av insatser bedömer vi vara för kvinnor i fertil ålder i deras kontakt med mödrahälsovård och förlossning. Förutom den sociala situationen kommer fysiskt och psykiskt hälsotillstånd, kommunikationsförmåga och tidigare sexuell ohälsa och trauman att påverka. En annan särskild utmaning är möta problematiken kring kvinnlig omskärelse. Tandvård För barn som är asylsökanden gäller rätten att få tillgång till all tandvård. För vuxna asylsökanden gäller rätten till akut tandvård. Behoven av tandvård varierar från individ till individ men erfarenheter som finns av asylsökanden på Gotland är att de har haft ett stort behov av tandvård. De asylsökandena som erhållit tandvård är nästan uteslutande barn/ungdomar. Rehabilitering och hjälpmedel Eventuella somatiska krigsskador och behov av hjälpmedel kan påverka sjukvården men omfattningen går inte att förutse.
14 april 2015 4 (5) Ersättning från migrationsverket För varje asylsökande ersätts landstinget enligt schablonbelopp från migrationsverket. Vid uppföljningar nationellt vittnar de flesta landsting om att ersättningen från migrationsverket inte räcker till kostnader för sjukvård och tandvård till asylsökanden. Vår bedömning är att så kommer att bli fallet även för hälso- och sjukvården på Gotland. Migrationsverket har dessutom sänkt ersättningen något för 2015. Den totala ekonomiska bedömningen för hälso- och sjukvården beror således återigen på hur behovet ser ut av sjukvårdsinsatser hos de som kommer hit. Erfarenheter från andra vårdgivare är att det är betydelsefullt att så snart som möjligt ge flyktingarna all hjälp för att minska ohälsan, vilket t ex kan innebära utökade hälsokontroller t ex hörsel undersökningar, bedöma behov av hjälpmedel mm. Flyktingar som får PUT kommer att vara i behov av ökade insatser inom vissa av områden samtidigt som andra behov är störst under asyltiden. Tidigare år har Gotland haft relativt få asylsökanden och vid uppföljning till migrationsverket har ersättningen för dessa täckt kostnaderna. När enstaka individer har vårdbehov som överstiger 100 000 kronor kan ansökan som extra ersättning göras hos migrationsverket. För personer med permanent uppehållstillstånd utgår ingen annan ersättning än möjligheten att ansöka om ersättning vid vårdbehov som överstiger 60 000 kronor. I dagsläget för hälso- och sjukvården ingen statistik över vårdkostnader för personer med permanent uppehållstillstånd. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har genomfört en första bedömning vad ett organiserat flyktingmottagande, enligt antagande från ledningskontoret, kommer att innebära i kompetensbehov och resurser. Bedömningen är att den ekonomiska ersättningen från migrationsverket inte kommer att täcka de ökade kostnader som mottagandet innebär. I dagsläget är den största oron i förvaltningen hur rekryteringen av såväl svårrekryterade kompetenser i stort, t ex psykologer, psykiatriker och specialister i allmänmedicin ska kunna genomföras och hur de mer specialiserade kompetenserna ska kunna knytas till verksamheterna. Förutsättningen för en framgångsrik integration är att såväl flyktingarna som gotlänningarna får tillgång till den vård som är nödvändig. Flera förvaltningar inom Region Gotland måste sannolikt arbeta gemensamt med rekryteringsarbete för att möta identifierade behov. Inom Regionen måste någon få uppdraget att hålla samman det arbetet. HSF vill samtidigt understryka att behovet av att ta emot flyktingar är stort och vår ambition är att bidra till detta på bästa sätt.
14 april 2015 5 (5) Vår förhoppning är att många av de asylsökande ska få PUT och välja att stanna kvar på Gotland och att de så snabbt som möjligt ska kunna integreras i samhället och utifrån deras kompetenser också se en del av dem som kommande medarbetare inom vår förvaltning. Inom vissa yrkesområden finns det goda möjligheter att snabbt komma in i arbetet men inom legitimationsyrkena är det en lång process att erhålla legitimation när personen kommer från 3:e land. Här behövs ett nationellt arbete snarast genomföras för att fastställa hur validering av kunskap, nödvändig praktik mm ska genomföras för att betydligt snabbare än idag leda fram till legitimationsbeslut. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör