Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet. KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna

Relevanta dokument
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Branschstatistik 2015

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan

Skogsindustrierna lämnar ett gemensamt yttrande över de båda rubricerade utredningarna då våra synpunkter i stora delar är överlappande.

Norra Östersjöns vattendistrikt

Synpunkter på rapporten Beskrivning, kartläggning och analys av Sveriges vatten sammanfattande rapport, daterad

PM 2013: RVI (Dnr /2012)

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

PM 2013:19 RVI (Dnr /2012)

Ramdirektivet för f r Vatten

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Synpunkter på vattenmyndigheternas samrådsmaterial för vattencykeln

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Remissyttrande om kriterier för indragning av allmän väg och kriterier för förändring av enskild väg

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Tillsynsansvar över kommunala ledningsnät

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Strategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar

Skogsindustriernas yttrande över betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

BREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky

SAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

TILLSTÅND I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH GRUNDVATTEN: Sjöar, vattendrag,

Skogsindustrins roll i samhället

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Status spredt bebyggelse i Sverige

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Bioekonomi från ord till handling

Anna Holmberg Remiss Fi2016/00836/S Stockholm

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt

2.2 Miljöproblem Övergödning

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Bakgrundsinformation vattendirektivet

SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN OM DEN SVENSKA PAPPERS-, MASSA- OCH SÅGVERKSINDUSTRIN

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Projekt Östersjön-Florsjön

Vattendirektivet så påverkas kommunerna


Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

INGEN ÖVERGÖDNING. Sammanfattning

Miljömålen är en komponent i vårt miljöledningssystem.

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet

Skogsindustrierna tackar för möjligheterna ge synpunkter på rubricerade förslag.

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

Vilka miljöavtryck orsakar svensk konsumtion?

Vattendirektivet i Sverige

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Instruktion finansieringsuppgiften

Åtgärdsprogrammet för kommunerna

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Remiss av förslag till gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

GIS-stöd för prövning av små avlopp. Jane Hjelmqvist Emma Sjögren

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket

Motion till riksdagen 2015/16:2605 av Ulf Berg m.fl. (M) Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid!

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Rädda Östersjön. Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön. augusti

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin

Miljöbalksdagarna Mars 2015

Enligt sändlista Handläggare

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Yttrande över Sweden s integrated national energy and climate plan

Transkript:

Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna

Skogsindustrierna Bransch- och arbetsgivarorganisation för massa-, pappers- och den trämekaniska industrin Företräder drygt 50-tal massa- och papperstillverkare i 22 koncerner/företag, ca 125 sågverk i ca 60 koncerner/företag samt ägare till 7,5 Mha skogsmark (ca 30% av prod.skogsmark) Ska stärka företagens konkurrenskraft och verka för en ökad användning av skogsbaserade produkter Arbetar med arbetsgivarfrågor, svensk och europeisk näringspolitik, marknadsfrågor för trämekaniska produkter, branschanalys och kommunikation

Skogsindustrin i Sverige Massa- och pappersindustrin Sågverksindustrin

Svensk skogsindustri Exporterar ca 90 % av massa- och pappersproduktionen och ca 75 % av sågade trävaror 11 % av varuexporten (123 miljarder 2012) Skogsnäringen sysselsätter direkt ca 60 000 och totalt ca 200 000 (inkl indirekt sysselsatta) Står för ca 15 % av industrins investeringar

Utmaningen BSAP Nytt beting vid HELCOM-möte i oktober 2013 Utsläppsminskningar Sverige - fosfor från 290 ton till 530 ton - kväve från 20780 ton till 9240 ton Fokus på fosfor och Egentliga Östersjön

Övergödning Har bedömts som ett av de största miljöproblemen i tre av fem vattendistrikt samt i Östersjöns havsmiljö Komplicerade orsakssamband, många faktorer påverkar - naturlig bakgrund - punktkällor - diffusa utsläpp - deposition av luftutsläpp, från när och fjärran - internbelastning och omrörning, mobilt och fastlagt fosfor och kväve - saltvattenutbyte - överfiske - syrefria bottnar - ekosystem har lång svarstid på förändrad närsaltbelastning

Källfördelning antropogen nettobelastning av N år 2009 Källa: SMED Rapport 56 2011

Källa: SMED Rapport 56 2011 Källfördelning antropogen nettobelastning av P år 2009

Ökad produktion och minskade utsläpp inom massa/pappersindustrin1990-2012 Index 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Massaproduktion Pappersproduktion Löst organisk substans (COD) Kväve Fosfor Reduktion1990-2012 N: 2400 ton P: 330 ton COD: 290000 ton

Källor till utsläpp av N och P från massaindustrin Ved huvuddelen >80 % Råvatten varierar med plats och årstid Eventuellt kemikalier Tillsats i reningsanläggningar för att öka effektiviteten, finns vid alla bruk. Reduktion av COD har prioriterats.

Styrmedel för minskade utsläpp av N och P från skogsindustrin Tillståndsgivning enligt Miljöbalken både utsläpp till luft och vatten. Helhetsperspektiv på åtgärdsförslag är nödvändig IED och BAT-slutsatser både utsläpp till luft och vatten. Skärper kraven. Begränsningsvärden ska gälla senast inom 4 år efter ikraftträdandet. Kväveoxider NOx-avgifter Vattendirektivet för ytvatten, Havsmiljödirektivet osäkert hur dessa kommer att påverka Slutsats: Styrmedel finns men reduktioner ger endast ett litet bidrag till betinget

Helhetsperspektiv Åtgärder måste bedömas i ett helhetsperspektiv Reningsåtgärder ger ökade slammängder, ökat energibehov, utsläpp till luft, ökade transporter, mer kemikalier m m Den naturliga bakgrundsbelastningen måste beaktas Exempel i Sundsvallsområdet visar att flodtransporter står för ca 90 % av utsläppsmängder av N och P

Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet billigaste åtgärderna först, sett i ett Östersjöperspektiv. Finns tillräckligt med underlag/kunskap om åtgärdskostnader och effekter av olika åtgärder? Internbelastningens bidrag och åtgärder forskning och mer kunskap krävs om mobil resp fastlagd fosfor i Östersjön Effektivitet i vattenförvaltningen Många kockar HaV, Vattenmyndigheter, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Kommuner

Sammanfattning Vad krävs? Fokus på åtgärder/sektorer som saknar styrmedel Helhetsperspektiv på anläggningsnivå och på regional nivå Kostnadseffektivitet analys av åtgärdskostnader och effekter av olika åtgärder på kort och lång sikt Ökad kunskap om ekosystemen i Östersjön Samarbete och god samordning Tid för tillfriskning 2020 är (alltför) optimistisk