Smak och kvalitet i ekologisk potatisodling - dokumentationsprojekt 2003
Förord Projektet har varit ett samarbete med Hushållningssällskapet Halland och Hushållningssällskapet Kristianstad. De ansvariga i respektive län har varit Maria Henriksson/Pauliina Ivarsson och Marie-Louise Albertsson-Juhlin. Samarbetet har varit givande och gett en helhetsbild av problematiken kring kvalitetsfrågorna i den ekologiska potatisodlingen i södra Sverige. Många andra har också tyckt till under arbetets gång och vi vill tacka alla dessa engagerade medarbetare. Arbetet har finansierats av staten och EU via medel till Kompetensutveckling av lantbrukare i Miljöfrågor (KULM). Halland, december 2003 Maria Henriksson 035-465 30 Pauliina Ivarsson 035-465 04 Marie-Louise Albertsson-Juhlin 044-22 99 12
Sammanfattning De allvarligaste kvalitetsfelen var fysiologiska skador. Det var framförallt mekaniska skador och larvskador som fanns i betydande omfattning i alla proven i både Halland och Skåne. Det fanns även missformade knölar i 80 % av de halländska och i 94 % av de skånska proven. Grönfärgning under odlingen var också vanligt i de prov som undersöktes. Mekaniska skador är sedan många år den vanligaste skadan i svensk potatisodling. Här måste man arbeta med skonsammare metoder vid upptagning och sortering, särskilt som dessa skador är inkörsport för flertalet lagringssjukdomar. Larvskador har också ökat och man bör vara uppmärksam på andelen bete/vall i potatisväxtföljden för att motverka dessa skador. Den mycket torra hösten gjorde också att larvskadorna var mer omfattande denna säsong. Larverna söker fukt och angriper då gärna potatisen. Den höga andelen missformade knölar berodde på den svåra årsmånen under 2003. Mekaniska skador, larvskador, missformade knölar och grönfärgning berodde framförallt på påverkan av väderförhållandena under odlingssäsongen. Däremot kan kokkvaliteten säkerligen förbättras med en förbättrad växtnäringsstrategi inom den ekologiska produktionen. Odlingen behöver också arbeta med frågor kring gödsling, förfrukter, förgroning och framförallt sortval för att förbättra kokegenskaperna. För att klara den korta odlingssäsongen innan potatisbladmöglet angriper blasten, måste man diskutera en övergång till odling av tidiga och medeltidiga potatissorter. Bakgrundsbeskrivning Både under 2001 och 2002 dokumenterades den ekologiska potatisodlingen i södra Sverige. Målsättningar med projekten var att bygga upp ett erfarenhetsunderlag om ekologisk potatisproduktion. Produktionskedjan följdes från förgroning fram till lagring. År 2003 ville man gå vidare och studera slutprodukten närmare, för att se vilken kvalitet den ekologiska potatisen håller. Det var viktigt att försöka hitta orsaker till de olika kvalitetsfelen för att kunna förbättra produktionen. Projektet genomfördes i både Skånes och Hallands län. Kvalitetsproblem i ekologisk potatisproduktion kan orsakas av fel i växtföljden som ger rötor och larvskador, i odlingssättet som t ex grönfärgning och i upptagningsmomentet som ger mekaniska skador. Kvalitetsfel kan också härstamma från felaktig temperatur eller hygien i lagringslokalerna. Metod Potatis, 15-17 prov, hämtades från lagringslokaler till provtagning under slutet av oktober 2003 i respektive län. 25 kg osorterad vara togs ut från lagerlådorna och odlarna fick svara på korta frågor angående odlingssäsongen. Potatisen analyserades avseende kvalitet enligt
SMAK-protokollet, tillsammans med en SMAK kontrollant på laboratorium. Problemen dokumenterades och det anordnades en kurs om smak och kvalitet i ekologisk potatisodling i samarbete med Länsstyrelsen. Resultat Odlingsförhållanden Halland Odlingsåret 2003 var mycket besvärligt för potatisodlingen i Halland. Under hela maj månad regnade det, vilket gjorde att potatissättningen blev kraftigt försenad med fyra till sex veckor. Detta innebar också att en stor del av de förgrodda sättknölarna fick för långa groddar, som sedan gick av vid sättningen och uppkomsten försenades ytterligare. Även hela juni månad var mycket nederbördsrik vilket innebar optimala förhållanden för svampen Rhizoctonia solani med mycket groddbränna som följd. I andra halvan av juli blev vädret torrt och torkan varade över en månad. Detta påverkade fält där man inte kunde vattna, mycket negativt. Det var även mycket torrt under upptagningsperioden, som medförde att en del partier fick mekaniska skador vid upptagningen. Skåne I Skåne var vårvintern kall och torr. Framåt april var både nederbörd och temperatur åter på normala nivåer, förutom i södra Skåne där nederbörden var fortsatt låg. Maj var mycket nederbördsrik särskilt i nordvästra Skåne. Där kunde det på vissa ställen vara för blött för potatisen. Under juli oktober var nederbörden lägre än normalt och som värst var det i sydöstra Skåne. Eftersom temperaturen var mycket över den normala behövde potatisen mycket vatten och det kunde vara svårt att hinna med bevattningarna. På vissa håll i Skåne var det kraftiga morgondimmor vid flera tillfällen under senare delen av juli. Dessa kunde bidra till en snabb utveckling av potatisbladmögel. Vid upptagningen var det torrt och temperaturen var hög för årstiden. Utsäde och gödsling I Halland använde hälften av odlarna, 7 av 15, eget utsäde och hälften certifierat utsäde. I Skåne var det några fler, 10 av 17 odlare, som använde eget utsäde till årets odling. Förgroning i lådor eller i nätsäckar på ställning, tillämpades hos nästan hälften av odlarna i Halland och av några fler, ca 65 % i Skåne. Resten av odlarna väckte potatisutsädet före sättning. Förfrukt till potatis var oftast vall eller betesvall i Halland och spannmål i Skåne. Gröngödsling, åkerböna och grönsaker förekom också. Gödslingen i Halland bestod ofta av 20-25 t nötflyt eller nötfastgödsel och en generell nivå exklusive förfrukt låg på ca 100 kg N/ha (ca 37 kg ammonium kväve), 20 kg P/ha och 140 kg K/ha. I Skåne varierade gödselmedlen mer. Där fanns kombinationer från nötdjupströ till olika kombinationer av kalkon-, häst- och hönsgödsel tillsammans med Vinass, Binadan, fruksaft
eller halmaska. De totala givorna var något högre och en generell gödslingsnivå exklusive förfrukt låg på ca 130 kg N/ha (ca 29 kg ammonium kväve), 30 kg P/ha och 150 kg K/ha. Bortförsel vid 25 ton potatis/ha är ca 90 kg N, 10 kg P och 130 kg K. Bladmögel och skörd Ungefär hälften, 50 %, av odlarna i Halland krossade eller slog av blasten efter angrepp av potatisbladmögel. Detta gällde framförallt i färskpotatisodlingen. I Skåne var det fler odlare, ca 70 %, som krossade blasten. Upptagningsperioden hamnade i år i senare delen av september i båda länen och de flesta bestånd togs upp med en Grimmeupptagare i Halland. I Skåne var Grimme, Juko och Wuhlmaus lika vanliga. Lagring I lagringsperiodens början var temperaturerna i lager ca 12 o C för att sedan successivt sjunka till ca 5 o C. Lagringslokalerna varierade från enkla garage och maskinhallar till professionella potatiskylar. Provtagning Proverna, 25 kg osorterad vara, hämtades den 23 oktober respektive den 4 november i Halland. I Skåne hämtades proverna 20, 21 och 23 oktober. Sorterna som ingick i projektet i Halland var Remarka, Sava, Sprint, Satina, Raja, Ovatio, Asterix, Symfonia och Premier. Sortvalet blev bredare än planerat, eftersom det var svårt att få tag i 15 prover ekologisk potatis på grund av de svåra odlingsförhållandena. Särskilt i södra Halland blev skörden på flera fält så låg, att det inte lönade sig att plocka upp potatisen. I Skåne ingick sorterna Sava, Asterix, Cornado, Platina, King Edward, Matilda, Pentland Javelin, Ditta och Jutlandia. Asterix var den vanligaste sorten tillsammans med Sava och Matilda. Därutöver fanns en mängd sorter i de större odlingarna och därför blev sortmaterialet så brett även i den skånska provtagningen. SMAK-analys Analysen började med att storlekssortera proverna, för att få fram den säljbara fraktionen, 40-60 mm. Andelen knölar under 40 mm varierade i Halland från 30 till 97 %, eftersom potatisen inte hann växa färdigt innan blasten vissnade på grund av bladmögel. I genomsnitt var 63 % av potatisen för liten för att klassas som säljbar fraktion. I Skåne hann potatisen utvecklas längre och andelen knölar under 40 mm varierade från 6% till 65 %. I genomsnitt var 30 % av knölarna för små. Utseende, skalet Skalåterbildning orsakas av omväxlande torrt och fuktigt väder i slutet av växtsäsongen. 5 av 15 prov i Halland hade skalåterbildning i varierande grad från 0,2 % till 3,1 %. 3 av 17 prov i Skåne hade samma skada i ungefär samma omfattning.
Tabell 1. Kvalitetsfel som påverkar utseendet Halland Skåne Andel prover Skadans Andel prover Skadans Skada med skadan (%) omfattning (%) med skadan (%) omfattning (%) Skalåterbildning 33 0,2-3,1 18 0,4-3 Lackskorv 80 0,4-7,6 41 0,4-1,8 Pulverskorv 10 0,6 18 0,3-14,9 Vanlig skorv 33 0,2-3,3 41 0,6-30,6 Nätskorv 20 1,7-2,1 - - Yttre missfärgningar 100 3,2-21,8 82 0,6-12,4 Lackskorv orsakas av svampen Rhizoctonia solani, samma svamp som orsakar groddbränna. Lackskorv på ytan är svampens förhårdnade flagor av svampmycel sk. sklerotier vilka bär smittan vidare till lager och därefter även till nästa fält. Det är därför viktigt att alltid använda friskt utsäde. För att motverka att potatisen blir angripen av marksmitta, skall man förgro potatisen och sätta den i varm jord. Det har även gjorts försök med biologiska betningsmedel som Binab T, en blandning av Trichoderma svampar, för att motverka angrepp av groddbränna. I 12 av 15 prov i Halland förekom lackskorv. Skadans omfattning varierade från 0,4 till 7,6 %. I Skåne fanns det mindre lackskorv, på 7 av 17 prover och i mindre omfattning. Pulverskorv orsakas av svampen Spongospora subterranea och smittan kan finnas i marken i 5-6 år. Svampens sporer överför mopptoppvirus. Pulverskorv uppträder gärna i dåligt dränerade fält och vid regnigt väderlek. I 1 av de 15 proven i Halland fanns det pulverskorv. I Skåne fanns pulverskorv i 3 av 17 prover. Vanlig skorv orsakas av bakterien Streptomyces scabies sp. Skorv uppträder under torra, varma somrar i luckra jordar med ph mellan 6-7. Skorv kan motverkas genom bevattning under knölbildningen. 5 av 15 prov i Halland hade potatis med vanlig skorv. I Skåne var det några fler partier med vanlig skorv, 7 av 17 prover. En annan typ av Streptomyces sp. ger upphov till nätskorv och det är framförallt vid sättning i kall och blöt jord som potatisen kan få skador. I 3 av 15 prov i Halland fanns nätskorv. I proverna från Skåne hittades inte nätskorv. Däremot fanns det yttre missfärgningar av skalet i alla prov från Halland och i 14 av 17 prov från Skåne. Skadans omfattning varierade från 0,6 till 21,8 %. Yttre missfärgningar har flera orsaker, men ofta har knölen utsatts för ljus. Efter att ha studerat enbart utseendet på potatisen blir resultatet följande för Hallands del: 6 av 15 prover kunde klassas som SMAK 1 8 av 15 prover kunde klassas som SMAK 2 1 av 15 prover med mycket yttre missfärningar klarade inte SMAK:s klassificering
I Skåne blir fördelning följande: 11 av 17 prover kunde klassas som SMAK 1 5 av 17 prover kunde klassas som SMAK 2 1 av 15 prover med mycket vanlig skorv klarade inte SMAK:s klassificering Det var fler prover i Skåne än i Halland som klarade klassningen i SMAK 1. Inre kvalitet I detta delmoment skars all potatis i den säljbara fraktionen igenom, för att bland annat hitta inre skador av virus, bakterier och svampar. Phoma, Phoma exigua var. foreata, är en lagringssvamp som man kan få i odlingen efter att ha använt smittat utsäde. Med ordentlig växtföljd och uppmärksamhet på ogräsen pilört, dån och hampdån, vilka är värdväxter för svampsjukdomen, kan problemen minskas. Tabell 2. Kvalitetsfel orsakad av virus, bakterier, svampar mm Skada Andel prover med skadan (%) Halland Skadans omfattning (%) Andel prover med skadan (%) Skåne Skadans omfattning (%) Phoma 33 0,4-0,6 6 0,6 Brunröta 27 0,6-1,1 18 0,4-1,4 Stjälkbakterios 10 1,1 6 0,6 Grönfärgning /odl. 73 0,6-1,9 94 0,4-15,2 Grönfärgning/lagr. - - 18 0,5-14,1 Rostringar 13 0,7-23,8 12 0,4-2,5 Inre 10 0,8 24 0,7-0,9 missfärgningar Kärlringar 53 0,6-3,4 12 0,6-0,7 Ihålighet 20 1,3-5,3 6 3,7 Glasighet - - 12 0,5-0,6 Fusarium - - 6 0,9 Efter angrepp av potatisbladmögel, Phytophthora infestans, bildas sporangier som genom ögon och lenticeller infekterar knölen. Detta resulterar i brunröta, som ofta resulterar i genomruttna knölar. Stjälkbakterios, Erwinia carotovora var. atroseptica, kan komma till uttryck i blöta och dåligt dränerade fält. Bakteriosen sprids från smittad potatis till friska knölar vid upptagning, sortering och lagring. Ju skonsammare hantering, desto mindre risk för smitta.
Grönfärgning under odlingen är oftast intensiv och klart begränsad och beror oftast på dåligt genomförd kupning. Under odlingssäsongen 2003 var det svårt att komma ut på de blöta fälten och att göra en ordentlig slutkupning innan raderna slöt sig. Dessutom, sätter en del sorter som t ex Sava knölarna högt, vilket gör att de har ännu lättare att grönfärgas. Grönfärgning under lagringen är mer jämnt utbredd grön färg över den för ljuset exponerade ytan. Rostringar kan orsakas av både rattelvirus som överförs av nematoder och mopptoppvirus som sprids med hjälp av pulverskorvsvampen. Det finns flera orsaker till inre missfärgningar, men vädret och sortegenskaperna verkar vara de mest betydelsefulla orsakerna. Missfärgningar är oftast av röd eller blåviolett färg. Kärlringar kan orsakas när luft tränger in i potatisen vid blastkrossning under torra och varma förhållanden. Ihålighet orsakas av tillväxtstörningar som uppstår vid omväxlande torra och fuktiga förhållanden under vegetationsperioden. Uppkomsten gynnas också av kväveöverskott och låg beståndstäthet. Glasighet orsakas av långvarig torka som gör att tillväxten försvåras. Näring till nya knölar tas från redan ansatta knölar genom nedbrytning av stärkelsen. Dessa stärkelsefattiga delar av potatisen framstår sedan som glasiga. Fusariumrötan orsakas av svampen Fusarium coeruleum och andra Fusarium-arter som infekterar knölarna via skador i skalet. Symtomen utgörs av något insjunkna, torra fläckar, över vilka skalet ofta skrynklas i ringar. Smittan förekommer som allmän jordsmitta. Om man endast studerar inre kvalitet blir resultatet följande för Hallands del: 12 av 15 prover kunde klassas som SMAK 1 2 av 15 prover kunde klassas som SMAK 2 1 av 15 prover klarade inte SMAK:s klassificering på grund av rostringar I Skåne blir resultaten följande: 11 av 17 prover kunde klassas som SMAK 1 3 av 17 prover kunde klassas som SMAK 2 3 av 17 prover klarade inte SMAK:s klassificering på grund av grönfärgning under både odlingen och lagringen samt på grund av inre missfärgningar Fysiologiska skador Mekaniska skador uppkommer oftast under skörden. Potatisen utsätts för flera olika fall både på upptagaren och när knölar töms i storlådor. Olika dämpande plastmattor och justering av hastigheten mm ger skonsammare hantering. Både i Halland och i Skåne fanns mekaniska skador i alla partier. I Halland var skadornas omfattning något större. Torkan under upptagningsperioden medförde att mindre jord följde med på upptagaren. Jord som följer med knölarna skyddar potatisen från stötskador.
Tabell 3. Kvalitetsfel orsakad av fysiologiska skador Halland Skåne Andel prover Skadans Andel prover Skadans Skada med skadan (%) omfattning (%) med skadan (%) omfattning (%) Mekaniska 100 0,6-9,7 100 0,4-8,5 skador Larvskador 100 2,2-34,6 100 0,8-6,5 Missformade 80 0,6-3,9 100 1-5,7 Växtsprickor 60 0,5-16,8 70 0,2-8,7 Kvickrot 40 0,5-1,7 24 0,5-3,6 Uttorkade 6 0,3 - - Djurgnag - - 12 0,3-2,1 Stötblått - - 12 0,7-1,2 Larvskador orsakas av olika arter av knäpparlarver. Risken för knäpparlarver är störst efter långliggande gräsvallar. Honorna lägger ägg i täta gräsbestånd. De största skadorna kommer oftast från och med det andra året efter vallbrott. Under första året finns det oftast en del gräsrester kvar som larverna föredrar. Helst bör man inte ha potatis tidigare än vid fjärde till femte året efter vallodling. Dessutom var höstarna mycket torra både 2002 och 2003, vilket innebar att knäpparlarverna sökte fukt och vätska och angrep potatisen i större omfattning än normalt. Alla prov, såväl från Halland som från Skåne innehöll potatis med larvskador. Skadorna var dock kraftiga i Halland, där det oftare var vall/betesvall som förfrukt och en mycket torr höst före och under upptagningsperioden. Missformade knölar orsakas oftast av växlingar mellan fukt och torka i knöltillväxtfasen. Angrepp av Rhizoctonia solani ger också upphov till missformning. Växtsprickor, oftast en V-formad ränna i knölen med sidor täckta av korkskikt, orsakas av onormala växlingar mellan torka och nederbörd mot slutet av säsongen då potatisens tillväxt är stor. Kvickrotsrötter tränger sig ofta tvärs genom knölen där de också sitter kvar. Uttorkade knölar hittar man när tillväxten har störts under knölens tillväxtfas. Om man endast studerar fysiologiska skador blir resultatet följande för Hallands del: 1 av 15 prover kunde klassas som SMAK 1 10 av 15 prover kunde klassas som SMAK 2 4 av 15 prover klarade inte SMAK klassificeringen I Skåne blir fördelningen följande: 1 av 17 prover kunde klassas som SMAK 1 8 av 17 prover kunde klassas som SMAK 2 8 av 17 prover klarade inte SMAK klassificeringen
De flesta proverna i både Skåne och Halland hamnade i klass SMAK 2. Det var något fler prover i Skåne som inte klarade SMAK:s klassificering på grund av missformade knölar, mekaniska skador, larvangrepp och växtsprickor. Kokegenskaper Ett parti potatis ska framförallt klara koktesterna, eftersom slutprodukten ska konsumeras och vara god. Partiet får innehålla några svagt blöta knölar, några svagt mörkfärgade potatisar och några svagt sönderfallande knölar. I övrigt ska kokkvaliteten och smaken vara mycket god. Kan potatisen tvättas och användas i storkök ökar möjligheterna till en bredare marknad. Industrin kring färdigskalade potatis ökar också, och då tolereras ännu färre skador. Tabell 4. Kvalitetsfel i koktestet Halland Skåne Skada Andel prover Skadans Andel prover Skadans med skadan (%) omfattning (%) med skadan (%) omfattning (%) Starkt blöta 73 3-12 75 2-36 Svagt blöta 93 39-89 - - Starkt - - - - mörkfärgade Svagt 82 3-15 50 0,5-3,5 mörkfärgade Starkt - - - - sönderfallande Svagt sönderfallande 6 3 19 0,5-1,5 I klassificeringen blev det ungefär lika många prov med starkt blöta potatis i både Halland och Skåne, men omfattningen var mindre i Halland. Blötkokning kan orsakas av t ex för höga givor stallgödsel eller för kväverika förfrukter som ger en allt för sen kväveleverans. Under våren 2003 gödslade man för en viss förväntad skörd, men eftersom sättningen blev försenad blev utsädet i princip förgrott två gånger. Detta i sin tur innebar för få knölar i knölsättningen och i slutändan en alltför låg skörd jämfört med den som man hade gödslat för. Nedan ett diagram över sambandet mellan förfrukt och blötkokning i Skåne.
Diagram 1. Samband mellan förfrukt och blötkokning i Skåne Förfrukt - Blötkokning 40 35 vall gröngödsling 30 gröngödsling sötväppling 25 vall Felpoäng 20 15 10 spannmål lök sockerbetor vall 5 0 spannmålspannmål spannmål spannmål + klöver spannmål spannmål spannmål + klöver Förfrukt Det fanns fler svagt mörkfärgade potatis i Halland än i Skåne. Mörkfärgning efter kokning ökar om kvävegivorna är för höga i förhållande till kaliumgivorna. När det gäller svagt sönderfallande potatis var det fler prov i Skåne som var drabbade. Sönderkokning kan minskas genom ökad och balanserad kväve- och kaliumgödsling. Av de halländska potatisen kunde 7 av 15 prover användas som tvättpotatis, 5 av 15 prover som potatis till storkök och samma 5 av 15 partier klassade också som skalpotatis. Här måste man åter upprepa att detta troligtvis är ett resultat av de mycket svåra odlingsförhållandena under odlingssäsongen 2003. Om man endast studerar kokkvalitet blir resultaten följande för Hallands del: 8 av 15 prover kunde klassas som SMAK 1 6 av 15 prover kunde klassas som SMAK 2 1 av 15 prover klarade inte SMAK:s klassificering på grund av många starkt blöta potatis I Skåne blir fördelningen följande*: 8 av 16 prover kunde klassas som SMAK 1 3 av 16 prover kunde klassas som SMAK 2 5 av 16 prover klarade inte SMAK:s klassificering på grund av många starkt blöta potatis * Koktester gjordes på 16 av de 17 prov som ingick i projektet.
Slutsatser Utseende, skalet Den stora orsaken till yttre kvalitetsfel var skalmissfärgningar som fanns i alla prov från Halland och i 82% av proven från Skåne. Det är troligt att den bristfälliga kupningen under den nederbördsrika sommaren har givit dessa fel. Det fanns också lackskorv på flera av proven. I Halland fanns lackskorv i 80 % av proven och i Skåne i 41 % av proven. För att motverka problemet ska man vara noga med växtföljden och använda friskt utsäde. Inre kvalitet Störts problem gällande inre kvalitet hade man med grönfärgning under odlingen orsakad av bristfällig slutkupning. I Halland var 73 % av proverna drabbade och i Skåne innehöll nästan alla, 94 % av proverna, grön potatis. Det fanns även en del kvalitetsfel orsakad av kärlringar, särskilt i de halländska proven. Fysiologiska skador De allvarligaste kvalitetsfelen i detta projekt var fysiologiska skador. Det var framförallt mekaniska skador och larvskador som fanns i betydande omfattning i alla prov från både Halland och Skåne. Det fanns även missformade knölar i 80 % av de halländska och i 94 % av de skånska proven. Mekaniska skador är sedan många år den vanligaste skadan i svensk potatisodling. Här måste man arbeta med skonsammare metoder vid upptagning och sortering, särskilt eftersom dessa skadorna är inkörsporten för flertalet lagringssjukdomar. En kall potatis är mer känslig för mekaniska skador och man skall därför vänta med upptagningen om natten varit kall. Larvskador har ökat och man bör vara uppmärksam på andelen bete/vall i potatisväxtföljden. Den höga andelen missformade knölar berodde på de svåra odlingsförhållandena under 2003. Kokegenskaper Obalans mellan växtnäringsämnen och för höga kvävegivor i förhållande till tillväxtperiodens längd och mängden skördad potatis, orsakade problem med kokegenskaperna. Det fanns starkt blöta potatis i ca 75 % av proven i både Halland och Skåne och svagt mörkfärgade i 82 % av proven i Halland och i 50 % av proven i Skåne. I den ekologiska potatisväxtföljden är det oftast bra att undvika kväverika förfrukter som gröngödsling till potatis, eftersom detta resulterar i för höga kvävenivåer. I stället är det bättre att gödsla med behovsanpassade mängder stallgödsel t ex efter spannmål som förfrukt.
Litteratur SMAK (1975). Potatisens skador och sjukdomar, Svensk Matpotatiskontroll, Älvsjö.