Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom

Relevanta dokument
Reviderad våren 2013 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom

Rehabilitering vid multipel skleros ( MS) Gäller för: Region Kronoberg

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Multipel Scleros

Insatser vid Amyotroisk lateralskerlos (ALS) Gäller för: Region Kronoberg

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

Insatser vid Amyotroisk lateralskerlos (ALS) Gäller för: Region Kronoberg

Rehabilitering efter hjärtklaffoperation

Rehabilitering efter hjärtklaffoperation

Reviderad Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

Rehabilitering för patient med lätt - medelsvår traumatisk hjärnskada Gäller för: Region Kronoberg

Rehabilitering för patient med lätt - medelsvår traumatisk hjärnskada

Riktlinje för rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada

Din rätt till rehabilitering

Rehabilitering vid stroke

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Rehabilitering för personer med hjärntumör

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Norrbotten. Rehab-rapporten 2018

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Guide till rehabilitering

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Samverkansrutin Demens

MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Neuroteam

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Rehabilitering av personer med artros i händer Gäller för: Region Kronoberg

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Samverkansrutin Demens

Rehabilitering och habilitering i samverkan

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten

Information till patienter

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Multipel Skleros Multipel skleros

Arbetsterapi i primärvården

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Arbetsterapi i primärvården

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Riktlinjer för rehabilitering av personer med artros i händer

Förskrivning av läkemedel utanför uppdraget som medarbetare inom Region Kronoberg

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Cancerrehabilitering ett teamarbete

Att åstadkomma en vård som kännetecknas av god kvalitet, bra tillgänglighet på alla vårdnivåer och ett smidigt flöde för patienten.

Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi

Organisation av MS-vården

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Interprofessionell samverkan astma och kol

Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017

Min vårdplan och information

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Framtidens primärvård

Habilitering och rehabilitering

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Patientlag

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke

Riktlinje för handrehabilitering

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Obstretisk NEWS2 riktlinje

Alla tjänar på ett starkt team!

Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen!

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Transkript:

Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Parkinson Giltig fr.o.m: 2013-04-01 Faktaägare: Dorothea Urbanek, Sjukgymnast Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg 1 Inledning Region Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att landstinget ska vara kvalitetsstyrt och arbeta utifrån Socialstyrelsens kvalitetsområden för God Vård. Riktlinjerna ska säkerställa att dessa områden tillgodoses genom: att tillgängliga rehabiliteringsresurser synliggörs och används så effektivt som möjligt samt fördelas utifrån patientens behov i samverkan mellan vårdens aktörer att rehabiliteringsinsatserna bygger på utvärderingar som är evidensbaserade och/eller på beprövad erfarenhet samt utformas för att möta patientens individuella behov på bästa sätt att rehabiliteringsinsatserna är övervakade och säkra för att förhindra patientskada i återkommande riskförebyggande arbete att rehabiliteringsprocessen bidrar till att patienter med Parkinson får rätt rehabilitering i rätt tid vid sjukdomens olika stadier att säkra patientens möjlighet att få likvärdig rehabilitering i alla delar av Region Kronoberg Målgrupp Parkinsons sjukdom är en progressiv neurodegenerativ sjukdomsprocess som ger upphov till en relativt typisk sjukdomsbild. Orsaken är förlust av dopaminceller i hjärnans basala ganglier. Vanligaste insjuknande åldern är 55-60 år men förekommer även i yngre åldrar. Man räknar med att 15 000 20 000 personer i Sverige är drabbade, vilket innebär ca 270 personer i Kronoberg. Motoriskt är kardinalsymtomen stelhet, skakningar, förlångsamning och balansproblem. Andra icke-motoriska symtom hör till sjukdomsbilden då även andra signalsubstanser som serotonin, noradrenalin och acetylkolin berörs. Även andra skador och sjukdomar som påverkar dopamincellernas funktion ger upphov till dessa karaktäristiska symtom. Man talar därför om Parkinsonism. En grupp av sjukdomar som har parkinsonism plus andra neurologiska symtom och fynd kallas atypisk parkinsonism. Begreppet innefattar flera distinkta sjukdomar i basala ganglierna: PSP, MSA, LBD och CBD. Denna grupp av sjukdomar har ett snabbare förlopp, medan Parkinsons sjukdom har ett långsammare. Symtombilden är väldigt varierande från individ till individ. Sjukdomen indelas som regel i 3 faser: Tidig fas - där effekten av medicineringen är god och man har en god motorisk funktion. Kan vara i 5 år. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-06-28 Sida 1 av 6 1

Komplikationsfasen - man brukar tala om en motorisk komplikationsfas och en neuropsykiatrisk komplikationsfas. Svårare att få god effekt av medicineringen utan besvärande biverkningar. Palliativ fas - där patienten är långt kommen i sin sjukdom och där hjärnans lagringskapacitet för dopamin är förlorad. Symtomen, både motoriska och neuropsykiatriska svarar inte så bra på behandlingen och p g a oacceptabla biverkningar måste man reducera medicineringen. Resurser, kompetens Vid bedömning och rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom krävs det multiprofessionella team med specialistkompetens inom området (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och vid behov logoped, dietist, uroterapeut). Det bör även finnas någon/några med specialkompetens inom primärvården. Definitioner Parkinsonteam: består av neurolog, parkinsonsjuksköterska CLV resp LL samt paramedicinare ur Lasarettsrehabs team för Parkinson Lasarettsrehabs (LR) team för Parkinson: består av arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator och vid behov logoped, dietist. 2 Flöde/process EGENVÅRD REHABILITERING PRIMÄRVÅRD MISSTANKE OM PARKINSONS SJUKDOM UTREDNING FÖR DIAGNOS Neurologmottagning Växjö/Ljungby LR bedömningsteam Parkinson PRIMÄRVÅRD VUXEN- HABILITERING KOMMUN HJÄLPMEDEL BOSTADSANPASSNING FÖRSÄKRINGSKASSA ARBETSGIVARE Alla nydiagnostiserade patienter erbjuds att träffa Lasarettsrehabs Parkinsonteam i Växjö eller Ljungby. Vid behov ska möjlighet finnas för kris- och stödsamtal i samband med diagnos. För att patienten ska få samtalsstöd utan fördröjning kan kurator både i Växjö och Ljungby vara behjälpliga. När parkinsonsjuksköterska bedömer att tillräckligt patientunderlag finns kan teamet hålla informationsmöte. Utifrån en teambedömning kan olika insatser bli aktuella till exempel kontakt med Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-06-28 Sida 2 av 6 2

kommunen vid akut hjälpmedelsbehov, kontakt med försäkringskassa och arbetsgivare för hjälp med arbetsåtergång, kontakt med primärvård för sjukgymnast- eller arbetsterapeutinsatser eller råd för egenvård som kan vara Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Vid behov av specialiserad rehabilitering erbjuds detta på Rehabiliteringskliniken i Växjö. Där finns möjlighet till dagrehabilitering, 5-dygns och 7-dygns vård. För att även långväga patienter ska kunna ta del av dagrehabiliteringen, krävs det övernattningsmöjligheter på patienthotell. Patienter över 65 år kan även erbjudas rehabilitering i Ljungby. Samverkan sker vid behov med kommunen, försäkringskassa och arbetsgivare. Efter avslutad rehabiliteringsperiod ska patienten i första hand kunna fortsätta med egenvård exempelvis FaR. Vid behov kontaktas sjukgymnast respektive arbetsterapeut i primärvården för fortsatt behandling och därefter fortsatt egenvård. 3 Rehabilitering Utredning/bedömning Lasarettsrehabs parkinsonteam gör en yrkesspecifik bedömning av det aktuella rehabiliteringsbehovet, vid nydiagnosticering och vid behov vid försämring. Indikationer för behandling Vid nedsatt aktivitetsförmåga och/eller fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning erbjuds fortsatta åtgärder enligt flödesschema. Behandling Lasarettsrehabs parkinsonteam: Information och råd om egenvård. Kris- och stödsamtal. Vid behov förmedlas kontakt med kommunen för utprovning av hjälpmedel, med försäkringskassa och arbetsgivare för hjälp med arbetsåtergång. Rehabilitering på specialistnivå: Individanpassad specialiserad rehabilitering med tillgång till läkare, sjuksköterska, undersköterska, logoped, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, psykolog, dietist, uroterapeut och sexologisk kompetens. Primärvården: Gruppgymnastik eller bassängträning. Individanpassad träning hos sjukgymnast. Arbetsterapi med rådgivning, bedömning och behandling samt strategier i vardagen för att uppnå aktivitetsbalans. Egenvård Målsättningen är alltid att patienten ska fortsätta med egenvård i någon form, för att själv få möjlighet att ta ansvar för den egna rehabiliteringen. En form av egenvård är FaR. Fysisk aktivitet är av största vikt vid Parkinsons sjukdom och ska påbörjas tidigt i sjukdomsförloppet. Fysisk aktivitet påverkar inte sjukdomsförloppet, men kan förbättra motorik och ADL-funktioner samt leda till ett förbättrat allmäntillstånd. Konditionsträning och specifik uthållighetsträning Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-06-28 Sida 3 av 6 3

har i vetenskapliga studier visat sig ha god effekt och kan rekommenderas i vissa fall. Den fysiska aktiviteten kan även förväntas förebygga inaktivitet och rörelserädsla samt minska risken för fallskador. Uppföljning/avslut Rehabiliteringsplanen ligger till grund för behandlingsinsatserna och tidsplaneringen och innefattar gemensamt uppsatta mål. När den tidsbestämda rehabiliteringsperioden har utvärderats avslutas de aktuella insatserna. Patienten informeras om att hon/han vid försämring kan ta kontakt med parkinsonsjuksköterskan CLV/LL eller via remiss till Rehabiliteringskliniken i Växjö. Delaktighet, information och undervisning till patient och närstående Informationsträff för nydiagnostiserade vid behov. Information av teamet i samband med första bedömning. Information om samhällets stöd och resurser. Närstående erbjuds samtal med kurator. Rehabiliteringssamtal för patienter och närstående med upprättande och utvärdering av rehabiliteringsplan. Närstående erbjuds att aktivt delta i rehabiliteringen. Patientsäkerhet, riskanalys Fallriskbedömning ska göras på alla patienter. Överföring av information och planering av vård görs enl. SOFS 2008:20 Standardiserade bedömningsinstrument ska användas möjligaste mån. Mål och mätetal Alla patienter ska ha fått muntlig och skriftlig information av parkinsonsjuksköterska CLV/LL om kontaktvägar i vården. Dokumentation inkl KVÅ Journal i Cosmic KVÅ QV001 QV002 DV093 XS007 Information/undervisning om hälsa-ohälsa. Syftet är att öka individens kunskap, färdighet, förståelse, motivation, handlingsberedskap och verklighetsförankring som förutsättningar för att sköta sin egen hälsa. Innefattar primär prevention, patientskolor. Information och undervisning om sjukdom, skador och funktionshinder och deras behandling. Innefattar sekundär prevention. Upprättande av rehabiliteringsplan. Konferens med pat. Vid olika former av vårdplanering och inkluderar nätverksmöte. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-06-28 Sida 4 av 6 4

4 Samordning: Rehabplan och informationsöverföring Aktuell rehabiliteringsplan ska finnas enligt behandlande enhets rutiner. Den ägs av patienten och följer med genom hela vårdkedjan, i både landsting och kommun. Dokumentet ska finnas tillgängligt för alla vårdgivare i dokumentationssystemet. 5 Patientorganisationer Region Kronoberg samarbetar med länsorganisationer och några regionala föreningar som har medlemmar i länet. Det går att hitta kontaktpersoner och mera information om föreningens verksamhet och målsättning i en pärm i vissa väntrum på de olika mottagningar. Pärmen är märkt Patientinformation. 6 Kvalitetsindikatorer Patientnöjdhetsenkäter ska genomföras regelbundet av neurologmottagningen och frågorna ska beröra hela vårdkedjan. 100 % av alla patienter ska ha fått muntlig och skriftlig information av parkinsonsjuksköterska CLV/LL om kontaktvägar i vården. Webrehab i samband med rehabiliteringsperiod på rehabiliteringskliniken. 7 Referenser A El Sharkawi et al Swalloing and voice effekts of Lee Silverman Voice Treatment: a pilot study. J Neurolog Neurosurg Psychiatry 2002; 72:31-36 Canning Colleen G et al. Multipel-task walking training in people with mild to moderate Parkinson s Disease: a pilot study. Clin Rehabil 2008; 22;226. Crizzle, Alexander Michael MPH and Newhouse Ian J. Is Physical Exercise Beneficial for Persons with Parkinson'sons Disease. Clin J Sport Med 2006; 16: 422-425. Hirsch Mark A et al. The Effects of Balance and High-Intensity Recistance Training in Persons With Idiopathic Parkinson's Disease Arch Phys Med Rehabil 200n 3; 84:1109-17. Jöbges,M et al. Repetitive training of compensatory steps: a therapeutic approach for postural instability in Parkinson's Disease J Neurolog Neurosurg Psychiatry 2004;75:1682-7. Kwakkel G. et al. Impact of physical therapy for Parkinson's Diseas: A critical review of the litterature. Parkinsonism and related Disorders 13 (2007) S478-S487 Platz T et al Training improves the speed and aimed movements in Parkinson's Disease. Brain (1998). 121. 505-514 Reuter Iris et al. Therapeutic value of exercise training i Parkinson s disease Medical & Sience in Sport & Excercise; Volume 31 (11) November 1999p 154 Scandalis TA et al. Recistance training and Gait Function in Patients with Parkinson s Disease. Am J Phys Med Rehabil 2001; 80: 38-43. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-06-28 Sida 5 av 6 5

8 Länkar FYSS Medicinska riktlinjer för levnadsvanor Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-06-28 Sida 6 av 6 6