EXAMENSARBETE. Polisen i Norrbotten

EXAMENSARBETE 2005:028 SHU Polisen i Norrbotten En jämförelse mellan tilliten till polisen i Norrbotten och tilliten till polisen i övriga landet Annica Rajala Luleå tekniska universitet Samhällsvetenskapliga utbildningar Statsvetarprogrammet C-nivå Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2005:028 SHU - ISSN: 1404-5508 - ISRN: LTU-SHU-EX--05/028--SE

SAMMANFATTNING SOM-mätningar som Göteborgs universitet genomfört visar att polisen har ett högt förtroende från allmänheten. Men i Norrbotten är avstånden väldigt stora och den allmänna uppfattningen är att det inte finns tillräckligt med poliser. För att skydda sin egendom när polisen inte räcker till startar allmänheten medborgargarden. Det kan ses som ett tecken på missnöje. Dessa faktorer borde kunna påverka förtroendet för polisen i Norrbotten negativt. Det värsta scenariot skulle vara det som professor Bo Rothstein kallar den sociala fällan vilket innebär att människor inte längre litar på varandra och samhällets institutioner där polisen är en av de viktigaste institutioner vi har. När man väl nått dit så är det väldigt svårt att ta sig ur det. Syftet med uppsatsen är därför att med hjälp av de olika teorierna som jag valt, som behandlar begreppet tillit och vad brist på tillit leder till, studera om Norrbotten riskerar hamna i en social fälla. För att göra det har jag i uppsatsen undersökt hur hög tilliten till polisen är i Norrbotten eftersom bristande tillit kan leda till den sociala fällan. De teorier som används i uppsatsen är Putnams teori om hur man bygger en fungerande demokrati med hjälp av tillit, Rothsteins teori om hur brist på tillit leder till sociala fällor och Benthams idé om hur man ska bygga upp ett effektivt rättssystem. För att polisen ska vara till någon nytta i samhället krävs det att allmänheten också litar på polisen och anmäler de brott som begås. Litar allmänheten på polisen eller har de hittat egna lösningar på brottsligheten? Ett av de allvarligaste hoten mot en fungerande rättsstat är om medborgarnas tilltro till statens möjligheter att garantera trygghet försvinner. Det finns olika faktorer som kan antas påverka hur tilliten till polisen ser ut. Antalet poliser i länet har minskat under de senaste åren. Framkomligheten för allmänheten är inte vad den borde vara när brott anmäls. Men nedskärningar i polisstyrkan förekommer inte enbart i Norrbotten utan i hela landet. Det går därför inte att urskönja någon markant skillnad mellan Norrbotten och övriga landet vad gäller antalet poliser. Det begås inte heller fler brott i Norrbotten än i övriga landet och Norrbotten klarar även upp störst andel av de brott som begås. I Östra Norrbotten fanns det endast två kommuner som startat ett brottsförebyggande råd som komplement till polisens arbete. Det kan betyda att resterande kommuner är nöjda med polisens arbete. Det finns brister i systemet i dag men dessa är inget unikt för Norrbotten utan de förekommer i hela landet. Dessa faktorer pekar på att tilliten till polisen torde vara

lika hög i Norrbotten som i övriga landet och därmed finns det ingen risk för att Norrbotten är på väg mot en social fälla.

INNEHÅLL Sida 1. INLEDNING 1 1.1 Syfte och frågeställningar 3 1.2 Metod, material och avgränsningar 3 1.3 Disposition 5 2. FÖRTROENDE, TILLIT OCH BROTTSBEKÄMPNING 7 2.1 Förtroende bygger demokrati 7 2.2 Tillitens problem 9 2.3 Uppfattning om brottsbekämpning 11 3. TILLITEN TILL POLISEN I LANDET 13 3.1 Tillgängligheten i landet 14 3.2 Statistik över brottsbekämpning i landet 15 4. TILLITEN TILL POLISEN I NORRBOTTEN 17 4.1 Tillgängligheten i Norrbotten 19 4.2 Statistik över Brottsbekämpning i Norrbotten 22 5 BROTTSFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 25 5.1 Medborgargarden 25 5.2 Brottsförebyggande råd 27 5.3 Grannsamverkan 28 6. SLUTSATS OCH DISKUSSION 30 KÄLLOR 34 BILAGA 1 BILAGA 2

1. INLEDNING Tryggheten för medborgarna i ett land är en hörnsten i ett demokratiskt system och utan den är det ett allvarligt hot mot en fungerande rättsstat. En central aktör för att bevara tryggheten är polisen. För att skapa trygghet ska polisen förebygga brott, övervaka den allmänna ordningen och se till så att säkerheten upprätthålls. 1 Om polisen misslyckas med att upprätthålla säkerheten så kommer allmänheten att känna sig otrygg och de tappar förtroende för polisen. En hypotes är att om förtroendet för polisen försvinner så kommer även förtroendet för våra medmänniskor försvinna En sådan hypotes grundas på resonemang om socialt kapital och tillit i samhället. Det värsta scenariot skulle vara det som professor Bo Rothstein kallar den sociala fällan vilket innebär att människor inte längre litar på varandra och samhällets institutioner. I det läget finns en grundad föreställning bland medborgarna att staten är korrupt och de litar inte heller längre på sina medmänniskor och de väljer att inte samarbeta med varandra, även om samarbete hade varit det mest lönsamma. Resultatet är att alla får det sämre. 2 Om situationen i ett samhälle väl börjar gå mot en social fälla så går allt fort och när ett samhälle har hamnat där så är det väldigt svårt att ta sig ur det. Däremot för att inte hamna i en social fälla krävs det att ett land skapar socialt kapital. Med socialt kapital menas förenklat kontakter mellan människor. När människorna i ett samhälle litar på de institutioner som finns där börjar de även lita på varandra eftersom de inte längre misstänker att alla andra missbrukar institutionerna för egen vinnings skull. Allmänheten börjar umgås med varandra och skapar organisationer. Rothstein anser alltså att effektiva institutioner är grunden för socialt kapital och polisen är en av de viktigaste institutioner vi har. 3 En viktig förutsättning för att inte hamna i en social fälla är alltså att det finns tillit till samhällets institutioner som till exempel polisen. Polismyndigheten i Norrbotten har ansvar för det största geografiska området i Sverige, närmare en fjärdedel av landets yta. Samtidigt har antalet poliser i Norrbotten minskat under de senaste 1 PolisL 1984:387, 1 kap. 1 och 2, s. B 631 2 Rothstein, 2003, s. 15-23 3 Rothstein, 2003, s. 10-20 1

åren, enligt en undersökning som gjordes av polisförbundet år 2001. 4 Få poliser kombinerat med stora avstånd har lett till ökade diskussioner om situationen i glesbygden. Exempelvis i Kalix kommun har polisen även ansvar för Pajala, Överkalix och Övertorneå över veckosluten. Det är ca 20 mil till Pajala från Kalix. I uppsatsen undersöker jag om poliserna som finns hinner med allt som allmänheten förväntar sig av polisen och om människorna får den säkerhet de har rätt till. I många byar går medborgarna ihop för att starta medborgargarden och i bland annat Haparanda och Pajala har de startat trygghetsråd för att det råder polisbrist, enligt de ansvariga för trygghetsråden. 5 Det skulle kunna ses som ett tecken på att det råder polisbrist och missnöje bland allmänheten. Resonemanget ovan tyder på att tilliten till polisen kan anses minska och mindre tillit till polisen skulle kunna leda till misstänksamhet mot övriga institutioner och mot våra medmänniskor. Således kan detta vara ett första tecken på att Norrbotten kan vara på väg mot en social fälla. Allmänheten i landet har ett högt förtroende för polisen. Det visar SOM- mätningar som gjorts av statsvetenskapliga institutionen samt förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Varje år genomförs en riksrepresentativ frågeundersökning på temat samhälle, opinion och massmedia. 6 Men kan man anta att det är lika högt förtroende för polisen i Norrbotten trots de stora avstånden och är det bara Norrbotten som drabbas av nedskärningar? Har Norrbotten andra förutsättningar än övriga Sverige och leder det då till en annorlunda situation? 4 Internet 3, Polisens hemsida 5 Intervju 1, 2 6 Internet 4 2

1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att med hjälp av de olika teorierna som jag valt, som behandlar begreppet tillit och vad brist på tillit leder till, studera om Norrbotten riskerar hamna i en social fälla. För att göra det har jag undersökt hur hög tilliten till polisen är i Norrbotten eftersom tillit är en förutsättning för att inte hamna i en social fälla. Dessa frågeställningar, som kommer att behandlas, anser jag belyser tilliten till polisen. 1. Har Norrbotten samma förutsättningar som resten av landet när det gäller tillgång till poliser? 2. Om Norrbotten har sämre tillgång till poliser, klarar de ändå av att lösa de brott som begås och skapa ett tryggt samhälle? 3. Är medborgargarden ett tecken på minskad tillit till polisen? 1.2 Metod, material och avgränsningar De teoretiker som jag valt att använda mig av är David Putnam, Bo Rothstein och Jeremy Bentham. Anledningen till att jag valde just dessa teoretiker är att Putnam var först med att uppmärksamma vilken betydelse förtroende och tillit från medborgarna har för ett samhälle. Rothstein har uppmärksammat problemen med sociala fällor och minskad tillit och hans bok Sociala fällor och tillitens problem är förhållandevis ny. Bentham har en intressant teori om hur varje samhälle ska få ett effektivt rättssystem. Polisen är en viktig del av hela rättssystemet och utan en fungerande polis så faller hela tankesättet med ett effektivt rättssystem. Men för att den teorin ska fungera i samhället så krävs det att de brott som begås, anmäls och också klaras upp. En viktig förutsättning för att inte hamna i en social fälla är att allmänheten har tillit till samhällets institutioner och polisen är en av de viktigaste institutioner vi har. Anledningen till att jag valde Norrbotten är att det är landets största polisdistrikt som täcker 25 procent av landet. Det medför att avstånden blir stora och därmed tar det längre tid för polisen att röra sig mellan olika områden. Detta har medfört stora debatter både i lokala och nationella medier. För att undersöka om Norrbotten är på väg mot en social fälla har jag därför valt att fokusera på graden av tillit, d.v.s. förtroendet för polisen. Det kommer jag att göra genom att mäta hur hög tilliten till polisen 3

är i Norrbotten jämfört med övriga landet. Eftersom jag ska göra en jämförelse mellan Norrbotten och övriga Sverige har jag därför först tagit reda på hur tilliten ser ut i övriga landet. Där har jag tagit hjälp av SOM-mätningar som är en årlig undersökning som Göteborgs universitet genomför. Eftersom tillit är ett begrepp som kan vara svårt att mäta i exakta siffror har jag valt ut tre olika områden som kan tänkas påverka allmänhetens tillit till polisen. De områden som jag valt att undersöka är: Polisens tillgänglighet: om polisen inte finns tillgänglig när brott begås och allmänheten behöver dem kommer de att tappa förtroendet för polisen d.v.s. allmänhetens tillit till polisen brister. Statistik över brottsbekämpning: Klarar polisen av att lösa de brott som begås och därmed skapa ett tryggt samhälle? Brottsförebyggande verksamhet: om polisen brister i sin tillgänglighet skapar allmänheten själva nya lösningar i form av brottsförebyggande verksamhet som till exempel medborgargarden för att själva skapa en trygghet i samhället. Leder det till att tilliten minskar? Jag har i min uppsats undersökt om Norrbotten har andra förutsättningar än övriga landet när det gäller antalet poliser och polisens effektivitet. Om det finns en skillnad och tilliten brister så kan Norrbotten riskera att hamna i en social fälla. Jag har främst använt mig av Rothsteins bok Sociala fällor och tillitens problem, som tar upp begreppet sociala fällor och vad det innebär. För att få en bakgrund till den teorin har jag använt mig av Putnams bok Den fungerande demokratin. Till empirin har jag främst använt mig av kvalitativt material i form av polisens hemsida, artiklar från dagstidningar och intervjuer. Jag har valt ut de åsikter som jag anser dominerar mest och försökt styrka det med hjälp av material i form av statistik både från polisens hemsida och från BRÅ (brottsförebyggande rådet) och med hjälp av intervjuer. För att inte enbart använda mig av intervjuer från personer som kanske inte är helt opartiska har jag bland annat valt ut artiklar från de två största lokala dagstidningarna i Norrbotten, Norrbottenskuriren och Norrländska socialdemokraten. Jag finner polisens hemsida och statistik från BRÅ som tillförlitliga, därför har jag använt mig av dessa främst. Debattartiklar och liknande är oftast inte objektiva men dessa har jag tagit med för att visa olika åsikter som 4

finns. Genom att använda mig av fakta från polisens hemsida har jag bland annat fått fram information om polisens övergripande mål och antalet poliser. Jag bedömer polisens hemsida och statistik från BRÅ som tillförlitliga. Jag har även genomfört några intervjuer för att få polisens synvinkel på problemet. En av dem jag har intervjuat är närpolischefen i Kalix, Per-Gunnar Espling. Anledningen till att jag valde honom är att Kalixpolisen ofta får bistå med poliser till glesbygdsorter i närheten. Han har även arbetat som polis i Kalix under en lång tid och har själv varit polis som patrullerar innan han blev chef. Jag genomförde intervjun genom att personligen besöka honom. Till min hjälp använde jag mig av en bandspelare för att dokumentera intervjun. Frågorna bestod av allmänna faktafrågor, hur han uppfattar förtroendet för polisen från allmänheten och hans åsikter rörande brottsförebyggande verksamhet. Jag är medveten om att polischefen inte är helt opartisk när han besvarat intervjufrågorna. För att även få med andra åsikter har jag intervjuat personer som startat verksamhet för att förhindra brott när de anser att polisens insatser inte räcker till. Jari Latvala och Ulla Hardelin som jag intervjuat arbetar båda aktivt inom så kallade brottsförebyggande råd. Dessa intervjuer genomfördes på telefon. Intervjufrågor finns med i en bilaga sist i uppsatsen. Eftersom Norrbottens län är stort har jag valt att avgränsat mig till Östra Norrbotten. Östra Norrbotten tar upp en stor del av Norrbotten och där råder samma problem som i övriga Norrbotten med bland annat stora avstånd och neddragningar inom polisen. Där ingår orterna Haparanda, Kalix, Pajala, Överkalix och Övertorneå. 1.3 Disposition Uppsatsen börjar med en teoridel om de tre teoretikernas teorier. Först behandlar jag Putnams teori om hur en fungerande demokrati byggs upp med hjälp av tillit. Sedan Rothsteins teori om hur brist på tillit kan leda till sociala fällor. Sist behandlas Benthams teori om hur man ska få ett fungerande rättssystem. Uppsatsens empiridel har först ett avsnitt som tar upp hur tilliten till polisen ser ut i hela landet enligt SOM-mätningar som gjorts. Där har jag valt att ha med polisens tillgänglighet som en faktor som påverkar tilliten. Är poliser svåra att få tag i när de behövs leder det till minskat förtroende. Är det få poliser så är det även större sannolikhet att antalet brott ökar. 5

Jag tar även upp statistik som rör brottsbekämpningen i landet. Sedan går jag in på hur det ser ut i Norrbotten i dag och vilka faktorer som kan påverka tilliten i länet. Där behandlas polisens tillgänglighet i länet. Nästa kapitel tar upp statistik som berör Norrbotten. Jag vill främst studera om det finns skillnader i statistiken mellan Norrbotten och övriga landet eller har de samma förutsättningar som kan påverka tilliten till polisen. I uppsatsen finns även ett avsnitt som tar upp företeelsen brottsförebyggande verksamhet. Där beskrivs tre olika former av brottsförebyggande verksamhet. De jag har valt att behandla är medborgargarden, brottsförebyggande råd och grannsamverkan. Många ser det som ett tecken på missnöje från allmänheten och de menar att man ska ta problemet på allvar. Om det är ett tecken på missnöje så påverkar det även tilliten till polisen. Därefter följer det avslutande kapitlet vilket utgör slutsatserna samt en diskussion kring resultatet. 6

2. FÖRTROENDE, TILLIT OCH BROTTSBEKÄMPNING Jag anser att det inte går att studera enbart tilliten till polisen utan att även plocka med faktorer som påverkar tilliten. Tillit från allmänheten får polisen genom att sköta sitt arbete och skapa en trygghetskänsla i samhället. För att tillit till polisen ska skapas krävs det alltså att allmänheten har ett förtroende för polisen. Allmänheten har vissa krav på polisen som de kan förvänta sig att polisen ska leva upp till. Det kan röra bla poliser som är tillgängliga och kommer när de behövs, att brott som anmäls också klaras upp, likhet inför lagen mm. 2.1 Förtroende bygger demokrati Putnams bok Den fungerande demokratin undersöker varför vissa demokratier lyckas och varför andra misslyckas? Putnam visar med det moderna Italien som exempel medborgarandans betydelse för framväxten av goda institutioner. Medan den liberala demokratin växer i västvärlden växer också misstron mot de offentliga institutionerna. Då kan man säga att misstron mot dessa institutioner kan leda till misstron mot demokratin. Då är det institutionernas effektivitet som påverkar demokratin och medborgarnas förtroende mot den. Den allmänna institutionella effektiviteten varierar från region till region i Italien trots att regionernas styrelser har identiska strukturer och likvärdig lagstiftning och finansiella resurser. När man försöker mäta institutionernas effektivitet ställs olika frågor, framför allt orsakerna varför institutionerna lyckas och misslyckas. 7 En institutions effektivitet beror först och främst på hur väl den sköter sina viktiga inre angelägenheter. Denna grupp av mått ställer egentligen frågan: Fullgör denna institution sina viktiga inre angelägenheter smidigt och snabbt, vad den än uträttar i övrigt? Putnam använder tolv indikatorer för att visa institutionernas effektivitet: 1) Kabinettets stabilitet; 2) Punktlighet med budgeten; 3) Statistik och information; 4) Reformlagstiftning; 5) Uppfinningsrikedom i lagstiftningen; 6) Daghem; 7) Familjekliniker; 8) Industripolitiska instrument; 9) Utgifter för jordbruket; 10) Utgifter för lokal sjukvård; 11) Bostäder och stadsplanering och 12) Byråkratins sätt att agera. Efter att de har gått igenom dessa tolv indikatorer kommer Putnam fram till följande resultat: regioner som har stabil kabinett, antar sin budget punktligt, ger ut sina beviljade medel tidtabellsenligt och går i spetsen för ny lagstiftning är i regel samma regioner som bygger daghem och familjekliniker, planerar sina städer på ett 7 Putnam, 1996, s. 81 7

genomtänkt sätt, ger lån åt bönder och besvarar post utan dröjsmål. 8 Norra regionstyrelserna har lyckats bättre än regionstyrelserna i söder. Men Putnam nöjer sig inte bara med detta resultat, utan försöker förklara varför södern är annorlunda. Frågan är vad det är som skiljer de framgångsrika regionerna i norr från de inte alls så framgångsrika i söder. Han inriktar sig på två breda möjligheter: socioekonomisk modernitet och "medborgargemenskap. 9 Regioner med medborgaranda skiljde sig från de andra i många avseenden. I norr utvecklades republikerna som stödde sig mer på horisontellt samarbete än på vertikal hierarki. Dessa republiker föddes ursprungligen ur frivilliga sammanslutningar. I söder uppkom dolda sammanslutningar (självhjälpsinstitutioner som maffia) som följd av statens svaghet att vinna allmänhetens lojalitet. Själva maffians struktur bygger på vertikala (ofta instabila) relationer mellan makt och beroende och med föga eller ingen horisontell solidaritet bland jämlikar. 10 Frivilligt samarbete är lättare i ett samhälle som har ärvt ett stort socialt kapital i form av normer för ömsesidighet och nätverk av samhällsengagemang. 11 Psykologen John Platt var en av de första med att använda sig av begreppet den sociala fällan. Det kan ses som ett samlingsbegrepp för ett antal olika strategiska situationer som aktörer kan befinna sig i. Det centrala momentet är just att deras beteende bestäms av deras bedömning av de andras agerande. Den sociala fällans logik innebär att även personer med klara preferenser för fair play kommer att fortsätta med sitt illojala beteende därför att de tror att nästan alla andra också kommer att fortsätta att agera ojust. Man hamnar alltså i en situation där alla får det sämre, trots att alla inser att alla skulle tjäna på att välja att samarbeta. 12 Ett samarbete kan givetvis inte fungera såvida inte alla deltagare fortsätter att fylla sina förpliktelser. Praktiskt utövad ömsesidig hjälp utgör i sig också investeringar i socialt kapital. Ju mer förtroende två människor visar för varandra, desto större blir deras ömsesidiga förtroende. Förtroende är en avgörande komponent i det sociala kapitalet. I Italiens medborgerligt sinnade 8 Putnam, 1996, s. 84-99 9 Putnam, 1996, s. 103 10 Putnam, 1996, s. 151 11 Putnam, 1996, s. 218-223 12 Platt John, 1973, s. 28:641-651 8

regioner har förtroende länge varit ett nyckelord som har upprätthållit myndigheternas effektivitet. Ju högre grad av förtroende inom ett samhälle, desto sannolikare är det att det råder samarbete mellan människor. Och samarbetet i sig föder förtroende. Den ständiga tillväxten av socialt kapital är en avgörande del av historien bakom det medborgerligt sinnade Italiens goda cirklar. 13 De faktorer som Putnam anser som avgörande är medborgaranda som i form av medborgarnas delaktighet i olika sammanslutningar (i Sverige går de under namnet folkrörelserna) skapar socialt kapital som i sin tur skapar en fungerande demokrati präglad av ansvar, delaktighet, stark ekonomi och utvecklade representativa institutioner. 2.2 Tillitens problem Det är alltså tillgången till socialt kapital som gör att man undviker att hamna i en social fälla. Putnam ser det sociala kapitalet som demokratins grundbult. Det sociala kapitalet binder samman människor och skapar förtroende. Putnams tes är att stat, kommun och marknad fungerar bättre i områden med stort socialt kapital en god medborgaranda. Tillit, förtroende, samarbete och många sociala nätverk ger positiva utvecklingsspiraler medan misstro, avhopp, fusk och att bara se till sig själv ger negativa cirklar och stagnation. 14 Bo Rothstein har hämtat mycket från Putnams teori men han utvecklar också teorin vidare. Därför har jag valt att också använda mig av hans bok om sociala fällor och tillitens problem. 15 För att polisen ska vara till någon nytta i samhället krävs det att allmänheten också litar på polisens effektivitet. En strategisk situations logik säger att alla vinner på att alla väljer att samarbeta. Men om man inte litar på andra så är det inte självklart att samarbeta. Utan förtroende finns det risk för att den sociala fällan slår igen. Litar allmänheten på polisen så väljer de att samarbeta genom att följa lagar och anmäla brott. Annars finns risken att har de hittar egna lösningar på brottsligheten genom att bilda medborgargarden. Ju fler kontakter människor har med varandra desto bättre fungerar det för dem. Det kan gälla allt 13 Putnam, 1996, s. 196-206 14 Putnam, 1996, s. 201-213 15 Rothstein, 2003 9

från att hitta jobb och lägenhet till att finna en partner. Den mellanmänskliga tilliten ökar. Socialt kapital skapas också av universella politiska institutioners kännetecknade av oväld, saklighet, opartiskhet och likabehandling. När var och en litar på institutionerna har de också anledning att lita på varandra eftersom de inte längre behöver misstänka att "alla andra" missbrukar institutionerna för egna syften. Allmänheten börjar då att umgås med varandra och skapar organisationer. Rothstein, i likhet med Putnam, tror alltså att effektiva institutioner är grunden för socialt kapital. I sin bok Sociala fällor och tillitens problem visar han att det finns ett samband mellan hög grad av tillit till institutioner och deltagande i organisationer, det vill säga socialt kapital. 16 Vad är det då som gör att sociala fällor slår igen? Alla vinner på att samarbeta. Men det är meningslöst om inte alla samarbetar. Det kan då vara rationellt att inte samarbeta. Ett effektivt samarbete för gemensamma mål kan bara uppstå om man litar på att de andra också väljer att samarbeta. Utan detta slår den sociala fällan igen. Det finns ett samband mellan hög grad av social tillit i ett samhälle och låg grad av korruption, en stabil demokrati och hög tillväxt. Detta samband finns på politikens utflödessida, när det gäller myndigheter och förvaltning. 17 Sverige räknas som ett höglitarland. Vi har en relativt stor tillit till polisen jämfört med andra länder och vi litar på att de inte förekommer någon korruption. En SOM-mätning från 2002 visar att allmänheten har ett extra högt förtroende sjukvården, universiteten och polisen. 18 I ett land där man misstror polisen lämnar medborgare kanske inte in en upphittad plånbok av den anledningen att man misstänker att polisen är ohederlig och tar innehållet själv. Även om tilliten är hög i dag i Sverige är det inget vi ska slå oss till ro med, menar Rothstein. Tilliten är bräcklig och när det väl vänder så går det fort. Ett av de allvarligaste hoten mot en fungerande rättsstat är om medborgarnas tilltro till statens möjligheter att garantera trygghet och säkerhet försvinner. Rättstryggheten är en hörnsten i ett demokratiskt system. Om inte medborgarna känner sig trygga är det ett hot mot demokratin. Trygghet är också av avgörande 16 Rothstein, 2003, s. 165-170 17 Rothstein, 2003, s. 15-23 18 Rothstein, 2003, s. 177 10

betydelse för ett samhälles möjlighet till utveckling. 19 De som utsätts för brott idag märker ofta att polisen inte har möjlighet att komma strax efter brottstidpunkten. Kan det bidra till en minskning av allmänhetens känsla av trygghet? Vad som krävs för att fällan inte ska slå igen är att de som samarbetar styrs av "något slags sociala och etiska normer", är Bo Rothsteins slutsats 20. För att alla ska våga lita på att alla andra samarbetar måste alla som samarbetar ha utvecklat något så när robusta och gemensamma föreställningar om vad som är rätt att göra även när det rätta inte är det egennyttiga. De måste också ha utvecklat institutioner som ser till att opålitlighet straffar sig. 21 Frågan är om Norrbotten är en fungerande rättstat i dag som ser till att brottsligheten inte ökar. Om det inte finns tillräckligt med poliser så borde brottsligheten öka och därmed påverka allmänhetens tillit till polisen. Om inte allmänheten känner sig trygga så har polisen misslyckats med sina uppgifter. Det leder till att allmänheten tappar förtroendet för polisen och därmed tilliten. 2.3 Uppfattning om brottsbekämpning Jeremy Benthams viktigaste arbete An Introduction to the Principles of Morals and Legislaton har haft en stor betydelse på den moderna synen på brott och straff. Där har Bentham har en egen syn på människan. Han skriver att Homo economicus innebär att varje människa, som befriats från fördomar, vidskepelse, och hindrande traditioner, är fullständigt kompetent att bedöma vad som ligger i hennes intresse själv, alltså vad som gynnar henne och över huvudtaget vad som är av värde för henne. Vad Bentham menar är att varje människa strävar efter att tillfredställa sina behov genom vad som på engelska kallas pleasure, samtidigt som människan strävar efter att undvika det som han kallar pain. Genom att tänka att det är dessa mekanismer som styr människans beteende så utvecklar man ett rättsystem som ska förebygga brott. Det går ut på att människan som söker efter att tillfredställa olika typer av behov (pleasure), ska undvika att på det brottsliga sättet tillfredställa sina behov genom att tilldelas en tillräcklig grad av obehag (pain) när de begår sådana handlingar. Staten ska tillföra människor obehag genom att antingen beröva dem på 19 Rothstein, 2003, s. 272-278 20 Internet 1 21 Internet 1 11

pengar (böter), deras frihet (fängelse) eller deras liv (dödsstraff). Det onda som staten tillfogade människor skulle vara mindre ont än det onda som skulle uppstå genom all brottslighet. På det här sättet skulle de flesta förbrytare avskräckas från att begå brott och därför skulle man inte behöva använda sig av straff särskilt ofta. Straffet skulle följa snabbt på brottet. Sannolikheten att alla brott skulle leda till straff skulle vara hög och på så sätt avskräcka andra. 22 För att Benthams idé om rättsystemet ska fungera så är förutsättningen att de flesta brott klaras upp och att de klaras upp så snabbt som möjligt. Om det inte finns tillgängliga poliser och om brottslingar inte får sitt straff så faller hela tankesättet med ett fungerande rättsystem och brottslingar kanske inte längre avskräcks från att begå brott i glesbebyggda områden där det ofta är stora avstånd. Brottsligheten ökar och det kanske kan leda till att allmänheten tappar tilliten till systemet. För att pröva om Benthams teori fungerar har jag använt mig av statistik från BRÅ för att ta reda på antalet brott som anmäls och hur stor del som klaras upp. 22 Bentham, 1982, s. 156-165 12

3 TILLITEN TILL POLISEN I LANDET Medborgarnas trygghet är en viktig hörnsten för ett demokratiskt samhälle, menar Rothstein. 23 Polisen är en nyckelaktör i samhällets arbete med att förebygga brott. För att allmänheten ska kunna lita på polisen krävs det att polisen gör det som förväntas av dem. De ska förhindra att brott begås och var och en ska kunna känna sig trygg i det samhälle vi lever i. För att skapa trygghet krävs det att det finns tillräckligt med poliser och att de är tillgängliga. Det som också påverkar tilliten är polisens effektivitet. De ska t.ex. behandla alla medborgare likvärdigt. Tillsyn och kontroll av polisens arbete är därför viktig för rättssäkerheten och demokratin. Rikspolisstyrelsen har som uppgift att granska att polisarbetet bedrivs enligt överensstämmelse med uppdragen från riksdag och regering, att deras arbete är effektivt och uppfyller satta krav på rättssäkerhet. Justitieombudsmannen granskar att myndigheter och tjänstemän följer de lagar och förordningar som finns och att medborgare behandlas på ett korrekt sätt. 24 Utan den kontrollen skulle det finnas risk för korruption och det är en av de bakomliggande orsakerna att ett land hamnar i den sociala fällan, enligt Rothstein. 25 Enligt SOM-mätningar har allmänheten ett högt förtroende för polisen. SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Statsvetenskapliga institutionen samt Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Varje år genomför SOM-institutet en riksrepresentativ frågeundersökning på temat samhälle, opinion och massmedia. Undersökningen genomförs med hjälp av en postenkät som skickas till 6000 personer. De som deltar är i åldrarna 15-85 år. 26 23 Internet 2, SNS 24 Internet 3, Polisens hemsida 25 Rothstein, 2003, s. 15-23 26 Internet 4, SOM-unstitutet vid Göteborgs universitet 13

Tabell 3.1 Bedömningar av förtroendet för polisen 1986-2002 Polisen, domstolarna Källa: SOM-institutets mätningar för år 2002 Det gjordes en undersökning med hjälp av en postenkät 2002, som gick ut på att mäta förtroendet för olika samhällsinstitutioner 1986-2002. Även om undersökningen genomförts för cirka 2 år sedan har det inte skett några större förändringar till i dag, enligt SOM institutet. 1994 var förtroendet för polisen som högst och 1997 var det som lägst. Sedan 1997 har förtroendet ökat något. 27 Polisen ligger i topp tillsammans med sjukvården och universiteten vid en jämförelse av alla mätningar vad gäller förtroende för olika samhällsinstitutioner. 3.1 Tillgängligheten i landet Polisens tillgänglighet har stor betydelse för tilliten. Kommer inga poliser när de behövs tappar allmänheten förtroendet för systemet. Det leder till ökat missnöje och allt fler kanske väljer att 27 Internet 4, SOM-institutet 14

inte anmäla brott. Om det inte heller kommer några poliser när brott begås kan man tänka sig att brottsligheten ökar. Polisens anslag har höjts med 825 miljoner kronor fr.o.m. 2004. Regeringen satsar på polisen så att antalet poliser ytterligare ska öka för tredje året i rad i hela landet. Budgeten för 2004 innehåller ökade resurser för samtliga polisdistrikt i Sverige med undantag för två stycken. De två är Norrbotten och Värmland som tvingas minska sina kostnader. De poliser som arbetar i de mest glesbebyggda områdena kan inte heller räkna med assistans från annan polis utan de får klara sig själva. Polisen skriver att de ska utveckla sin verksamheten så att den mer kännetecknas av ett långsiktigt perspektiv och ett problemorienterat underrättelselett arbetssätt med ett brottsförebyggande syfte. 28 Enligt BRÅ:s rapport Hur - Var - Närpolis har hälften av landets närpolisstationer öppet på kvällen (efter klockan 17) någon vardag i veckan. Endast sex procent av stationerna är öppna på helgerna. Vissa stationer var även stängda under hela sommaren samtidigt som statistiken visar att det totala antalet polisanmälningar ökar med ca 15 % under maj-augusti jämfört med januariapril. 29 3.2 Statistik över brottsbekämpning i landet För att undersöka tilliten ansåg jag det även nödvändigt att undersöka hur brottstatistiken ser ut i hela landet och i Norrbotten och sedan jämföra dessa två. Tilliten och uppfattning om brottsbekämpning anser jag har ett klart samband med varandra. Om allt mindre brott klaras upp på grund av att polisstyrkan inte räcker till så har polisen misslyckats med sina åtaganden. Det skulle då leda till att allmänheten tappar tilliten till polisen. Därför har jag sett på statistiken över antalet anmälda brott och antalet uppklarade brott för att se om det finns någon nedgång. Jag har även undersökt hur många poliser det finns per 1000 invånare i landet. Den officiella statistiken över anmälda och uppklarade brott bygger på de uppgifter som polisen och åklagaren registrerar om brott. Sedan den 1 juli 1994 ansvarar BRÅ för den officiella kriminalstatistiken (tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar.) 28 Faktablad från Regeringen om budgetpropositionen för 2004 29 Internet 6, Statistik från BRÅ 15

Antalet poliser i landet har haft en liten minskning under de senaste åren från 1995. Antalet poliser minskade från 17 720 stycken, när det fanns som mest anställda poliser, till 16 652 stycken. I dag finns det ca 16 300 poliser i landet. Det betyder att det finns ca 1 polis per 500 invånare i hela landet. 30 Tabell 4.1 Antal poliser i hela landet 1986-2001 18000 16000 14000 12000 Antal poliser 10000 1986 1989 1992 1995 1998 2001 Källa: Bearbetning av siffror från polisens hemsida rörande antalet poliser i hela landet 2004 Förra året, år 2003, anmäldes det 1 255 371 brott i hela landet. Det var en ökning med 2 % från år 2002. Antalet brott som klarades upp samma år var 361 309 st. Polisen klarade alltså upp 29 % av antalet anmälda brott. 31 30 Internet 6, Statistik från BRÅ 31 Internet 6, statistik från BRÅ 16

4 TILLITEN TILL POLISEN I NORRBOTTEN Det finns ca 420 poliser och 140 civilanställda i Norrbotten i dag. Polisens arbete skall vara problemorienterat vilket innebär att arbetet skall ske mot de lokala problem som finns inom varje närpolisområde. Det finns områden som prioriteras extra mycket i Norrbotten och till dessa hör: 1 Narkotikabrott 2 Våldsbrott 3 Tillgrepps- och skadegörelsebrott 32 Polisdistriktet i Norrbotten är landets största polismyndighet. Varje kommun i länet är ett närpolisområde med egen Polis och en ansvarig chef. I Norrbotten har polismyndigheten startat ett projekt som går ut på att medborgarna i samhället skall kunna ge sina synpunkter på polisens service och arbete och vara väl informerade om bland annat hur man kommer i kontakt med polisen. Det är den enda polismyndigheten i landet som deltar i projektet som kallas servicedialogprojektet. Eftersom länets struktur ser ut som det gör medför det att servicenivån varierar mellan olika delar av polisdistriktet menar polisen. De är väl medvetna om de stora avstånden i länet och därför har de fått prioritera olika brott. Att de får prioritera vissa brott visar på att de inte hinner med alla brott. Vissa händelser har högre prioritet vid utryckning, bland annat följande: 1 Pågående våld mot person 2 Rån 3 Trafikolycka av större omfattning 4 Då fara för någons liv eller hälsa finns 5 Pågående rattfylleri 6 Larm som går direkt till polisen 33 I Kalix finns det i dag 7 poliser färre än vad det var för 3 år sedan. Man har inte heller återanställt dessa på grund av minskade resurser. Polischefen i Kalix tycker att det börjar märkas allt mer att de är färre och det är svårt att få ihop planeringen och de hinner inte riktigt med att 32 Internet 12, Polisens hemsida 33 Internet 3, Polisens hemsida 17

göra allt de borde göra alla gånger. Kalix har nu startat en distansutbildning för utbildning av poliser i mars i år. Det finns fem stycken på utbildningen och polischefen deltar i undervisningen och det gör att ca 10 timmar i veckan går åt till det. De utbildar dem i självskydd och pistolskytte. De kommer att starta utbildningen i två omgångar till och han anser att det egentligen inte finns några resurser till det. Det skulle gå bra om det rörde sig om några veckor men nu är det 10 timmar i veckan som försvinner. 1-3 poliser är engagerade i utbildningen. När dessa poliser är färdiga kommer de att få arbeta i en glesbygdskommun. Utryckningar i hela Norrbotten sker via Luleå. Om allmänheten ringer till polisen så hamnar de i en kommunikationscentral som ligger i Luleå. De ger sedan direktiv direkt till alla bilar i länet därifrån att åka till en plats där brott begås. Det är kommunikationscentralen som bedömer och prioriterar det som är viktigt. Det gör att personalen på närpolisstationerna ofta inte vet vad som sker under dagarna. 34 I Östra Norrbotten kommer polisen att få göra vissa nedskärningar nästa år. År 2004 tog rikspolisstyrelsen tillbaka 10 miljoner av Kalixpolisen och det var pengar som de inte hade förbrukat. Därför har polisen fått mindre anslag det här året. Ibland blir de tvungna att spara in så mycket att verksamheten går på knäna. De skulle till exempel behöva återanställa fler poliser. Polischefen säger att de anställer så många de får tag på i Östra Norrbotten, men de anställer bara unga nyutbildade poliser som kostar 19 000 kr i månaden. Polischefen anser att de även borde anställa dem som har några års erfarenhet även om de kostar mer. I Kalix bestämmer de själva över pengar som rör rörliga lönetillägg, Ob-tillägg, restidsförskjutning, traktamenten, övertid mm. De anställer även arrestvakter, de har en lista över människor de kan ringa till när det behövs. De ansvarar också för inköp av materiel och service av bilar. Just servicen av bilar är en dyr kostnad. Det kan kosta från 5000-10000 kr varje gång. De för även styra investeringar själva. 35 I min intervju med polischefen i Kalix undrade jag om de får några kommentarer från allmänheten och det förekommer. De fick väldigt bra respons efter bankrånet mot handelsbanken 34 Intervju 3, Polischefen i Kalix Per-Gunnar Espling 35 Intervju 3, Polischefen i Kalix Per-Gunnar Espling 18

i Kalix förra året. De lyckades då gripa rånarna och inom 16 timmar satt de inlåsta. Det fick de mycket positiva kommentarer för. De får även kommentarer som inte är så positiva. Det händer också att folk som försöker få kontakt med polisen försvinner någonstans på vägen. Det beror på att man gör prioriteringar på kommunikationscentralen i Luleå och de är inte alltid så tydliga med det så folk tror att de ibland gjort en polisanmälan medan man i själva verket inte gjort det. Sedan är det många samtal som inte hinner besvaras eftersom det är stor belastning på telefonerna. Jag fick inte veta den exakta siffran men det är över en miljon samtal per år som kommer in i Norrbotten. Man tappar en viss procent per år bland annat för att en del människor inte har tid att vänta. Dagtid går samtalen via en växel i Boden som har öppet mellan klockan 8 på morgonen och 6 på kvällen. Kvällar, helger och nätter går alla samtal till kommunikationscentralen och de ska då hinna svara plus att de sköter radiotrafik till och från bilar. Men det är inte bara i Norrbotten som situationen ser ut så här utan det ser ut på liknande sätt i hela Sverige. Det pågår en utredning just nu om hur många kommunikationscentraler man ska ha i landet och en idé är att det ska finnas 4 stycken. Då skulle hela norra Sverige (ungefär halva landet) hamna under en kommunikationscentral. De andra tre skulle ligga i Skåne, Göteborg och Stockholm. En annan idé är att man ska samarbeta mer med SOS alarm som Finland gör i dag. I Kalix påstår polisen att de har ett väldigt bra anseende och förtroende hos allmänheten. Enligt polischefen har polismyndigheten gjort undersökningar i Norrbotten som visar att Kalix och Piteå ligger i topp i hela länet när det gäller förtroende från allmänheten. De har ett väldigt gott förhållande till allmänheten och de litar på polisen och anser att de sköter sitt arbete på ett bra sätt, enligt polisen själv Kalix. 36 Detta kan man dock se något kritiskt på eftersom jag ej kunde ta del av undersökningen. Jag vet inte hur den genomförts eller om frågorna varit ledande i undersökningen. 4.1 Tillgänglighet i Norrbotten Så här skriver polisen i Norrbotten själva att de ska vara: Polisens verksamhet ska utgå från ett medborgarperspektiv. Polisen ska vara tillgänglig för 36 Intervju 3 19

allmänheten och svara för en god service som är anpassad efter medborgarnas behov. 37 Medborgarna ska känna att de har tillgång till polis när de behöver den servicen. Dagens verklighet överensstämmer inte med denna önskan. Närpolisstationerna har i genomsnitt öppet fem timmar per dag och telefontid sex timmar per dag. Med närpolis menas att polisen ska ha ett geografiskt begränsat område med ca 2000 invånare och där bedriva problemorienterat polisarbete. Problemorienterat kan översättas med förebyggande på rätt ställe. Man ska samla information, analysera, åtgärda och utvärdera varje polisiärt problem som dyker upp i området. Det som satt krokben är besparingarna inom polisverket som gjort de personliga resurserna otillräckliga för närpolisverksamhet. 38 Per Lavander (s) som är ombud för Norrbottens län lade in en motion vid svenska kommunförbundets kongress i maj förra året. Han skrev att det behövs fler poliser i glesbygden. Inom polisförbundet har man bedömt att det behövs minst 500 poliser för att skapa en trygghet bland medborgarna i Norrbotten. Regeringen, som är väl medveten om problemet, tillsatte sommaren 2002 en utredning som skulle se över vad man kan göra för att öka tryggheten i glesbygden. Av utredningen framgick att man ska kunna använda ordningsvakter som reservpoliser. Per Lavander tycker att det skulle vara olyckligt att ersätta poliser med ordningsvakter. Ordningsvakter är inte helt utrustade inför polisiära uppgifter. En polis genomgår en yrkesutbildning på 2,5 år medan en ordningsvakts utbildning i dag ligger på 100 timmar. Han föreslår därför: 1. Att hos statsmakterna kräva att de avsätter erforderliga medel för polisverksamheten. 2. Att verka för att statsmakten och polismyndigheterna i landet vidtar aktiva åtgärder för att förbättra rekryteringsläget i hela landet. 3. Att hos statsmakterna kräva att de anslår tillräckliga medel så att även medborgare i glesbygd får tillgång till polis i alla kommuner. 39 37 Internet 7, Polisens hemsida 38 Intervju 3 20

I Pajala har invånarna reagerat starkt mot polisbristen som råder, skriver NSD i en artikel. Oron för framtiden är stor hos Pajalaborna och man vill veta hur det kommer att blir i framtiden. En lokal ICA-butik har råkat ut för 3 inbrott under kort tid. Ingen av dessa gånger fanns det någon polis i tjänst. Polismästaren i Haparanda har berättat att Tornedalen kommer att få tillgång till bristpoliser. Det rör sig om ett tiotal poliser som kommer att arbeta i Övertorneå, Pajala och Överkalix. År 2004 säger polisen att de kommer att kunna ha fyra av fem helger bevakade. Även sampatrullering med finsk polis ska bli möjlig i augusti 2004. 40 I Kalix finns det i dagsläget 24 poliser och 6 administrativa, så kallade civilanställda. På kvällar brukar det alltid finnas minst två poliser i tjänst och på helger brukar de vara fyra stycken. Under stora helger brukar det även vara fler än fyra. I Kalix kommer de att ha samma öppettider under sommaren även om personalen är reducerad. De samkör med Haparanda så att de kan täcka hela dygnet med poliser under sommaren. Så har de gjort under flera års tid. På dagarna har de patruller på båda orterna men på kvällar och helger turas Kalix och Haparanda åt att ha tillgängliga poliser. Alla nätter, några kvällar i veckan och de flesta veckosluten har Kalixpolisen även ansvar för Övertorneå, Överkalix och Pajala. Visserligen har en av de orterna en polis på helgerna men dagtid är det ofta tomt och till Pajala är det 20 mil. Det har blivit lite bättre nu eftersom Överkalix har fått en chef som är tillsvidareanställd och de har fem stycken poliser som ska arbeta ett år. Poliser som arbetar ett år är nyexaminerade poliser som vill arbeta i länet. De erbjuds då ett arbete i en bristkommun och sedan får de jobba där de helst vill arbeta. De flesta vill arbeta i Luleå och Piteå men Piteå börjar ha tillräckligt med poliser nu. Många placeras i Boden där de har polisbrist och i Kiruna har de väldigt många unga poliser. Poliserna är väldigt ojämnt fördelade över länet. I Haparanda har de drygt 10 000 invånare i kommunen och de har 23 poliser. I Kalix finns det ca 18 000 invånare och det finns 24 poliser. I Gällivare finns det 19 000 invånare och det finns 43 poliser. Övertorneå och Pajala har två ettårspoliser som de delar på. Haparanda har fem stycken och i Kalix har de tre ettårspoliser. 41 Det finns alltså en minskning av poliser i länet. Antalet poliser är färre i dag än vad det var för ca 10 år sedan. Tillgängligheten är inte vad den borde vara. Ibland kan det vara svårt att få tag i 39 Internet 14, Sveriges kommuners kongress 40 Internet 15, artikel från NSD 41 Intervju 3, Polischefen i Kalix Per-Gunnar Espling 21

polisen när de behövs och väntetiderna i telefonen kan vara långa. Polisen säger själva att de inte hinner med allt som de borde göra. Man har fått göra prioriteringar vid uttryckning. Det kan bidra till att situationen ser annorlunda ut i Norrbotten än i övriga landet och därmed påverka tilliten till polisen på ett negativt sätt. 4.2 Statistik över brottsbekämpning i Norrbotten Om Norrbotten ska ha en hög grad av tillit till polisen som övriga landet har, så borde även statistiken i Norrbotten likna statistiken i hela landet. Därför har jag undersökt om Norrbotten har lika många poliser per invånare som resten av landet har och även hur statistiken över brottsbekämpningen ser ut. Om man ser till statistiken över antalet anställda poliser i Norrbotten från juli 1986 till i dag så har antalet minskat, enligt tabellen nedan. I dag finns det ca 420 poliser i Norrbotten. Det innebär att det finns ca 1 polis på 600 invånare. 42 Det finns alltså något färre poliser per invånare i Norrbotten än i övriga landet där det fanns 1 polis på 500 invånare. Tabell 4.2 Antal poliser i Norrbotten från 1986-2001 600 500 400 300 200 100 0 1986 1989 1992 1995 1998 2001 Antal poliser Källa: Bearbetning av siffror från polisens hemsida rörande antalet poliser i Norrbotten En ojämn fördelning av antalet poliser råder i landet. Det är glest med närpoliser på landsbygden. Det är den största slutsatsen av en undersökning gjord av Polisförbundet i november 2001 som omfattar 66 närpolisområden i fem av Sveriges glesbygdslän; Norrbotten, Västerbotten, 42 Internet 12, Polisens hemsida 22

Västernorrland, Jämtland och Värmland. I genomsnitt fanns det mindre än en närpolis per 1 000 invånare i de studerade närpolisområdena. Dessutom utökas redan stora bevakningsområden med ytterligare områden under helgkvällarna, då många närpolisstationer är obemannade. Under helgkvällar var den polisiära närvaron som lägst i Gällivare/Jokkmokk. Endast två närpoliser var i tjänst och de förväntades ansvara för en yta på 34 140 km2. En yta som kan jämföras med till exempel Belgien (30 528 km2) och Nederländerna (41 526 km2). Antalet anmälda brott har ökat de senaste åren. Det exakta antalet anmälda brott för år 2003 var 27 515 stycken i Norrbotten Samma år klarade polisen upp 9 135 brott. De klarade alltså upp 33 % av alla brott som anmäldes. Som man ser i tabellen nedan finns det ingen nedgång i antalet anmälda brott i Norrbotten. 43 Om allmänheten skulle tappat förtroende för polisen så skulle de välja att inte anmäla de brott som begås. Men man kan alltså inte urskönja någon nedgång i antalet anmälda brott. Tabell 4.3 Antalet anmälda brott i Norrbotten: källa: BRÅ, 2004, statistik, färdiga tabeller I Kiruna och Boden hade de en stor ökning av antalet brott under förra året. Även i Kalix ökade brottsligheten. Det anmäldes ungefär 1450 brott och vanligen anmäls det mellan 1000 och 1300. Det som framförallt ökade var stölder från bilar. De som begår de flesta av brotten är några yngre pojkar under 20 år. De blev dömda flera gånger men eftersom de är unga får de bara samhällstjänst om de får något straff överhuvudtaget och det innebär att de fortsätter. Därför behöver det inte finnas så många som håller på med brottslighet. Det finns också en ökning av brott framförallt under varje sommar. 43 Internet 6, statistik från BRÅ 23

Om man jämför med övriga landet anser polischefen i Kalix att polisens verksamhet fungerar väldigt bra i Norrbotten i dag. Polisen i Norrbotten klarar upp över 30 % av antalet brott som begås och därmed ligger de i topp i hela landet. Men jämfört med 10 till 15 år sedan så ligger antalet uppklarade brott på en klar försämring. Då klarade man upp 43 procent av alla anmälda brott. I Kalix hade man för 10 år sedan 40 poliser. 7 stycken arbetade på utredningsavdelningen. Nu har de bara varit 2 stycken under en lång tid och det påverkar arbetet negativt. 44 Det visar alltså, enligt polischefen, att nedskärningar i polisstyrkan leder till en försämring av antalet uppklarade brott. 44 Intervju 3, Polischefen i Kalix 24

5. BROTTSFÖREBYGGANDE VERKSAMHET Om polisen inte är tillgänglig och kommer när brott begås minskar allmänhetens trygghetskänsla. Det i sin tur leder till minskad tillit till polisen. För att öka tryggheten i samhället och skydda sin egendom går allmänheten ihop och bildar olika former av brottsförebyggande verksamhet. Nedan har jag valt att ta upp tre former av brottsförebyggande verksamhet: merborgargarden, brottsförebyggande råd och grannsamverkan. Medborgargarden är den typ av brottsförebyggande verksamhet som man bör ta på störst allvar, menar många. Är medborgargarden ett tecken på minskad tillit till polisen? 5.1 Medborgargarden På många platser har medborgarna tröttnat på att det inte finns poliser när de behövs. För att öka tryggheten bland allmänheten och för att skydda sin egendom startar medborgare medborgargarden. Man åker runt i sina bilar eller går till fots runt om i samhället för att försöka förhindra att ingen begår brott. Den som begått ett brott får gripas, hållas fast och överlämnas till den polisman som kommer till platsen först. Att ta lagen i egna händer och straffa någon som begått ett brott är däremot inte tillåtet. Man får heller inte ta till mer våld än nöden kräver. Man får ta i så mycket som man behöver för att hålla kvar en slående och sparkande brottsling som försöker att ta sig fri och fly. Finns ingen polisman på plats har alla samhällsmedborgare rätt att hjälpa den som utsätts för brott. Om man håller sig till dessa regler så får man samma skydd av lagen som en polisman får. Polisförbundet har gjort en undersökning bland kommunalråden i Sverige. Där framkommer det att i var tredje kommun är polisbristen påtaglig i Sverige och det skapas medborgargarden, uppger kommunalråden. Det visar att samhället inte klarar av de grundläggande demokratiska rättigheterna som innebär att allmänheten ska känna sig trygg. 45 45 Internet 9, Polisförbundet 25