Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2013

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2013 Totalt uppgår hanteringskostnaden för EU-stöd under 2013 till 834 mnkr att jämföra med 787 mnkr för år 2012. Fokus under året har legat på förberedelser för den nya jordbrukspolitiken och införande av ett nytt landsbygdsoch fiskeriprogram. Rapport 2014:10

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2013 Denna rapport är en redovisning av uppdrag Kostnader för EU-stöd som återfinns i Jordbruksverkets regleringsbrev. Jordbruksverket ska till Regeringskansliet redovisa myndigheters totalkostnad, styckkostnad och volym för föregående års handläggning av EU-stöd. Redovisningen ska även omfatta genomförda åtgärder för att minska administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Vilka kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster som uppnåtts under året ska också redovisas. Författare Viveka Pehrsson Elisabet Johansson Eila Mårtensson

Sammanfattning Jordbruksverket har tillsammans med länsstyrelserna under en följd av år bedrivit ett metodiskt kvalitetsarbete för att effektivisera administrationen av EU-stöden. Effekterna av de genomförda åtgärderna för att uppnå förenklingar och mer enhetlig regeltillämpning har samtidigt inneburit en effektivare hantering och förbättring av kvaliteten i hanteringen. Den sammanlagda kostnaden för hantering av EU-stöden uppgår för 2013 till 834 mnkr. Hur kostnaderna fördelar sig på olika verksamheter och myndigheter framgår av nedanstående tabell. I jämförelse med 2013 är det en ökning med 47 mnkr. (mnkr) 2011 2012 2013 Jordbruksverket, marknadsstöd 14 15 12 Jordbruksverket, övriga EU-stöd exkl. fiskestöd 274 273 304 Jordbruksverket, fiskestöd 7 18 15 Länsstyrelserna, jordbrukarstöd 318 310 304 Länsstyrelserna, landsbygdsstöd 125 122 141 Länsstyrelserna, fiskestöd 5 6 7 Övriga myndigheter, landsbygdsstöd 30 39 46 Övriga myndigheter, fiskestöd 11 4 5 Summa 784 787 834 Jordbruksverkets hanteringskostnader har ökat främst beroende på det föreberedande arbete med införandet av den nya jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitiken inom ProCAP-programmet. Kostnaderna inom länsstyrelserna har ökat dels p.g.a. arbetet med att förbereda det kommande landsbygdsprogrammet och hantering av SWOT-analys dels genom de höjda krav på handläggningen som ställts efter revisioner. Detta har lett till kraftigt ökande kostnader för att hantera utbetalningar, framförallt inom Leader. För övriga myndigheter så är det till stor del Skogsstyrelsen som står för ökningen. Ökningen beror dels på att myndigheten gick från att handlägga många små ansökningar om företagsstöd 2012 till ett större antal ansökningar om utbetalningar av stora projektstöd 2013 samt bl.a. att nya handläggare introducerades under året. Totalt uppgår hanteringskostnaderna 2013 för stöd ur jordbruksfonderna till 807 mnkr. Under 2013 betalades det ut drygt 11 500 mnkr ur dessa fonder, hanteringskostnaden blir då ca 7 % per stödkrona. När det gäller stöd ur fiskerifonden uppgår hanteringskostnaden till 27 mnkr. De utbetalda stöden ur fiskerifonden uppgår till 97,5 mnkr, vilket ger en hanteringskostnad på ca 28 %.

8

Innehåll 1 Inledning...11 2 Samråd...11 3 Kostnader för hantering av EU-stöden år 2013...12 3.1 Omfattning...12 3.2 Avgränsning...13 3.3 Tillvägagångssätt...14 3.4 Redovisningsmodell...15 3.5 Tillförlitlighet...15 3.6 Redovisning av kostnader för hantering av EU-stöd...16 3.6.1 Totala hanteringskostnader för olika myndigheter 2013...16 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödhantering...18 3.6.3 Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2013...20 4 Redovisning av genomförda åtgärder...22 4.1 Övergripande insatser...22 4.1.1 Förändringar av landsbygdsprogrammet...22 4.1.2 Förändringar av fiskeriprogrammet...22 4.1.3 Förberedelser inför kommande jordbruks- och fiskeripolitik...23 4.2 Åtgärder för att minska administrationen...24 4.2.1 Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan SUSS JBR och SUSS LB...24 4.2.2 Registrering av uppgifter i ansökningar...24 4.2.3 E-handläggning...24 4.2.4 IT-handläggningssystemen...24 4.3 4.3 Åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning...25 4.3.1 Styrmedel...25 4.3.2 Ny vision och förenklingsresa...26 4.3.3 Klarspråk...26 4.3.4 De fyra initiativen...26 4.3.5 Förenklingar inom havs- och fiskeriprogrammet...27 4.3.6 Informations- och utbildningsinsatser...28 4.3.7 Ajourhållning av blockdatabasen...29 4.3.8 Kontrollverksamheten...29 4.4 Uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster...29 4.4.1 Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan SUSS JBR och SUSS LB...29 4.4.2 E-handläggning...30 4.4.3 IT-systemen...30 4.4.4 Ajourhållning...30 4.4.5 Uppföljande verksamhet...31 4.4.6 Klarspråk...31 9

5 Utveckling av jordbruksadministrationen...32 5.1 Samverkansområden mellan myndigheterna...32 5.2 Samverkansregionernas rapportering om utveckling av jordbruksadministrationen...32 5.2.1 Sammanfattning...33 5.2.2 Effektivisering av administrationen...34 5.2.3 Likabehandling och service...35 5.2.4 Effektivitet och kvalitet i verksamheten...35 5.2.5 Ekonomiska samordningsvinster...35 5.2.6 Erfarenhet av samordnings- och utvecklingsarbete inklusive förutsättningar för ytterligare framtida samordningsvinster...36 6 Kostnader för handläggnings- och kontrollärenden...37 6.1 Jordbrukarstöden...37 6.1.1 Volymer för jordbrukarstöden...37 6.1.2 Kostnader för jordbrukarstöden...39 6.1.3 Kontrollfrekvenser för jordbrukarstöden...44 6.2 Landsbygdsstöden...45 6.2.1 Volymer för landsbygdsstöden...45 6.2.2 Kostnader för landsbygdsstöden...46 6.2.3 Kontrollfrekvenser för landsbygdsstöden...50 6.3 Stöd till Fiskerinäringen...51 6.3.1 Volymer för stöd till fiskerinäringen...51 6.3.2 Kontrollfrekvenser för stöd till fiskenäringen...52 6.4 Totalkostnad för hanteringen av stöd till jordbruket, landsbygden och fiske...52 Bilagor...55 1.1 Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s jordbruksfonder (inkl. landsbygdsfonden) per årsperson och per timma år 2013 1.2 Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s fiskerifond per årsperson och per timma år 2013 1.3 Länsstyrelsernas direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601*) relaterat till EU:s jordbruksfond (inkl. landsbygdsfonden) per utbetalningsärende, SAMansökan och län. 1.4 Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna 2012-2013 1.5 Länsstyrelsernas kontrollfrekvenser 2011-2013 1.6 Åtagandeplaner Rapporter från samordningsansvariga i respektive samordningsregion avseende jordbruksadministrationen 2.1 Länsstyrelsen i Gävleborg 2.2 Länsstyrelsen i Jönköping 2.3 Länsstyrelsen i Västerbotten 2.4 Länsstyrelsen i Västernorrland 2.5 Länsstyrelsen i Västmanland 2.6 Länsstyrelsen i Västra Götaland 2.7 Länsstyrelsen i Skåne 10

1 Inledning Regeringen har i regleringsbrevet uppdragit åt Jordbruksverket att redovisa totalkostnad, styckkostnad och volym för handläggningen av olika EU-stöd år 2013. Redovisningen ska även omfatta genomförda åtgärder för att minska administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Jordbruksverket ska även redovisa uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2014. Kostnader för hantering av EU-stöden avseende år 2011 2013 vid berörda myndigheter redovisas i avsnitt 3. I avsnitt 4 redovisas Jordbruksverkets och länsstyrelsernas genomförda åtgärder för att åstadkomma förenklingar och enhetligare regeltillämpning. Avsnitt 4 inne håller vidare en redovisning av åtgärder för att minska kostnaderna för administra tionen av EU-stöd samt belyser genomförda kvalitetsförbättringar och effektivi seringar. Avsnitt 5 beskriver samverkansåtgärder, både mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna och mellan länsstyrelserna. I avsnitt 6 redovisas länsstyrelsernas kostnader för handläggnings- och kontrollärenden m.m. vid hantering av EU-stöden. 2 Samråd Sammanställning av länsstyrelsernas kostnadsredovisningar samt övrigt sifferunderlag till rapporten har skickats ut till samtliga länsstyrelser för kvalitetsgranskning. Jordbruksverket har samrått om rapporten med samtliga länsstyrelser. 11

3 Kostnader för hantering av EU-stöden år 2013 Jordbruksverket har sedan år 1996 på regeringens uppdrag beräknat kostnaderna för handläggning av EU-stöd till jordbruket. Uppdraget har genomförts genom att uppgifter hämtats från de myndigheter som deltagit i hanteringen av stöd finansierade av EU: s jordbruksfonder och fiskerifond. Myndigheterna är samtliga länsstyrelser, Skogsstyrelsen, Sametinget Naturvårdsverket, Tillväxtverket, Fiskeri verket och Ekonomistyrningsverket. Dessutom har uppgifter hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar och räkenskaper. 3.1 Omfattning Med hantering menas i denna rapport information, handläggning, kontroll av stöd, marknadsbevakning, utveckling och drift av IT-system. Jordbruksverket är Sveriges enda ackrediterade utbetalningsställe för stöd som finansieras av EU: s jordbruksfonder. Från 1 juli, 2011 är Jordbruksverket också ackrediterad utbetalningsställe för stöd som finansieras av EU:s fiskerifond. Enligt instruktionen ska Jordbruksverket bl.a. samordna länsstyrelsernas handläggning av EU-stöd till jordbruket m.m. och verka för enhetlighet och likabehandling. Härutöver svarar Jordbruksverket för kostnader för utveckling och drift av gemensamma IT-system som används för stödadministrationen. Nedan redovisas de myndigheter som hanterar eller deltar i hanteringen av EU-stöd samt vilka stöd som respektive myndighet hanterar. Statens jordbruksverk (SJV) Svarar för utbetalningarna av samtliga EU-stöd finansierade av jordbruksfonderna (garantifonden för jordbruket och jordbruksfonden för landsbygdsutveckling), fiskerifonden och stödet till jordbruket i norra Sverige inkl. kadavertransporter. Jordbruksverket är beslutande myndighet för åtgärder inom områdena för intervention, exportbidrag, stödrätter kopplade till gårdsstödet, ersättning för utrotningshotade husdjursraser, ersättning för djurvälfärd och nationella projekt inom axel 3 samt vissa nationella stöd. Inom Europeiska fiskerifonden är Jordbruksverket beslutande om stöd för åtgärderna investeringar ombord, socioekonomisk kompensation, åtgärder för folk- och djurhälsa, gemensamma insatser, skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran, avsättningsfrämjande, pilotprojekt och tekniskt stöd. I övriga åtgärder är det Jordbruksverket som är beslutande om finansieringen till de olika länen för enskilda projekt. Jordbruksverket är även beslutande om offentlig medfinansiering som kommer från matlands- eller havsmiljöanslaget. Länsstyrelserna (Lst) Direktstöden gårdsstöd och kvalitetscertifiering. Dessutom beslutas stöden inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 (med undantag för ersättning till utrotningshotade husdjursraser och ersättning till djurvälfärd som handläggs inom Jordbruksverket utom vad gäller fältkontroller). 12

Delar av det av EU godkända nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, d.v.s. stöd till smågrisproduktion, getter, potatis samt bär och grönsaker. Länsstyrelserna är beslutande inom Europeiska fiskerifonden för småskaligt kustfiske (ej investeringar ombord), produktiva och miljövårdande åtgärder inom vattenbruk, insjöfiske, beredning och saluföring, fiskehamnar och landningsplatser samt projekt inom fiskeområdena. Skogsstyrelsen (SKS) Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 Tillväxtverket (TV) Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 Sametinget (ST) Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 Tullverket Fysisk kontroll m.m. i samband med exportbidrag. Naturvårdsverket (NV) Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 Fiskeriverket (FiV) Stöd inom Europeiska Fiskerifonden 2007-2013 t.o.m. 30 juni 2011 (fr.o.m. 2011-07-01 hanteras utbetalning av stöden av Jordbruksverket). Ekonomistyrningsverket (ESV) Attesterande organ för Jordbruksfonden (EGFJ och EJFLU) samt revisionsmyndighet för Europeiska fiskerifonden (EFF). Uppgifter för beräkning av övriga kostnader och inkomster har hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar samt räkenskaper. Med övriga kostnader menas här kostnader för lagring av överskottsproduktion som inte ersätts av EU samt s.k. finansiella korrigeringar som en medlemsstat måste betala p.g.a. överskridna tidsgränser för utbetalningar eller då EU: s revisorer upptäckt brister i medlemsstatens administrativa rutiner samt kursförluster. Med övriga inkomster menas här inkomster som tillgodoräknas statsverket såsom t.ex. ersättning från EU för administration av sockeravgifter, förverkade säkerheter för ej utnyttjade exportlicenser, svensk andel av vissa återkrävda belopp, svensk andel av avdrag för tvärvillkor samt kursvinster. Under 2013 har drygt 11 500 mnkr utbetalats av Jordbruksverket i EU-stöd ur jordbruksfonderna varav EU har finansierat ca 8 400 mnkr. Ur fiskerifonden har det utbetalats ca 97,5 mnkr varav EU har finansierat drygt 68 mnkr. 3.2 Avgränsning Denna rapport omfattar de stöd som Jordbruksverket ansvarar för att betala ut. Den LEADER-verksamhet som bedrivs av lokala utvecklingsgrupper (LAG) och den verksamhet som bedrivs av fiskeområdesgrupperna (FOG) ingår inte eftersom dessa inte är klassificerade som myndigheter. 13

Inte heller redovisas de kostnader för åtgärder inom djurområdet som medfinansieras av EU avseende BSE-provtagning, program för bekämpning av campylobacter och aviär influensa m.fl. Rapporten omfattar inte Livsmedelsverkets, Kemikalieinspektionens, Naturvårdsverkets och Sveriges geologiska undersöknings kostnader för att bistå Jordbruksverket med utformning av information och kontrollinstruktioner om tvärvillkor. Det bör slutligen uppmärksammas att redovisningen emellertid omfattar de nationella stöd som EU-kommissionen har godkänt. Därmed definieras som EU-stöd inte bara de stöd som helt eller delvis finansieras från Jordbruksfonderna och Fiskerifonden utan dessutom det av Sverige till 100 % finansierade stödet för jordbruk i norra Sverige (Nationellt stöd, stödområde 1 3) inkl. kadavertransporter. 3.3 Tillvägagångssätt För att få ett underlag till beräkningarna av länsstyrelsernas, Skogsstyrelsens, Sametingets och Ekonomistyrningsverkets kostnader för hantering av EU-stöden skickade Jordbruksverket ut frågeformulär i december 2013. I frågeformulären begärdes in uppgifter avseende antal arbetade timmar (omräknade till årspersoner: antal arbetade timmar/1760 tim) lönekostnader inklusive sociala kostnader övriga direkta kostnader för resor och expenser (t.ex. konsultkostnader) i verksamheten indirekta kostnader (overheadkostnader) Från länsstyrelserna begärdes följande uppgifter för beräkning av indirekta kostnader och antalet årspersoner rörande den övergripande verksamheten. de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för lantbruk (Objektkod 60*), de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för EU-stöd fisk (Objektkod 6222) de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och service (Objektkod 10* 11*), de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för hela länsstyrelsen (1* 8*). (Samtliga objektkoder har hämtats från förteckning över verksamhets- och ärendestruktur för länsstyrelserna). Följande objektkoder ingår i 2013 års redovisning av hanteringskostnader för länsstyrelserna. 14

Tabell 3.1 Objektkoder i länsstyrelsernas redovisning Objektkoder Titel 601* Stöd till jordbruket enl. EU-förordningar 60111 Varav SAM Handläggning 60112 Varav SAM Fältkontroller 60113 Varav SAM Blockdatabasen 6012 Varav Djurbidrag Fältkontroller 6013 Varav Utvald miljö kopplat till SAM 6021* Projektstöd LP 2007-2013 6022* Miljöinvesteringar LP 2007 2013 6023* LEADER LP 2007 2013 6024* Företagsstöd LP 2007-2013 604x Övergripande arbete med både nuvarande och nya landsbygdsprogrammet, länsstrategi,swot, handlingsplan, information, förankring etc. 604y Ängs- och betesmarksinventeringen 6022 EU-stöd fiske Beräknad del av 600* Allmänt och övergripande inom lantbruk Beräknad del av 10* 11* Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service Länsstyrelsernas kostnader (enligt objektkoderna i tabell 3.1) redovisas i förekommande tabeller under radrubriken Övriga EU-stöd se avsnitt 3.6.1. I bilaga 1.4 återfinns länsstyrelsernas redovisade kostnader och antal årspersoner fördelade på respektive objektkod för åren 2012 2013. Under 2013 har länsstyrelserna ingått i arbetet med ProCap-programmet genom deltagande i ProCAP-grupper hos Jordbruksverket. Den arbetstid och kostnad som lagts ner vid dessa möten är inte med i objektkoderna ovan utan uppgiftena har begärts in separat. 3.4 Redovisningsmodell Från och med 2003 lämnar länsstyrelserna uppgifter om kostnaderna för EU-hanteringen av stöd enligt en standardiserad modell. Uppgifterna hämtas så långt det är möjligt direkt från länsstyrelsernas årsredovisningar. 3.5 Tillförlitlighet Den standardiserade modellen innehåller ett frågeformulär med tillhörande anvisningar. Anvisningarna innehåller bl.a. uppgifter om vad som ska redovisas. Det standardiserade frågeformuläret innehåller en metod för att dels beräkna årspersoner, dels fastställa de totala indirekta kostnaderna (s.k. OH-kostnader) och dels fördela de indirekta kostnaderna mellan olika verksamheter. Även om redovisningen av uppgifter om hantering av EU-stöden följer en standardiserad modell kvarstår skillnader mellan länsstyrelser beträffande bl.a. Löneberäkning, där några länsstyrelser redovisar faktiska lönekostnader medan andra utgår från genomsnittliga timlönekostnader. De indirekta kostnadernas (OH-kostnadernas) andel av de direkta kostnaderna 15

för verksamheten ifråga. År 2013 varierar de mellan 48 % och 82 % 1 med ett genomsnitt om 61 % (f.å. 58 %) för länsstyrelserna. Denna variation sammanhänger bl.a. med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna. Beträffande de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna har från länsstyrelsehåll påpekats att hyresnivåer, ledningskostnader m.m. varierar mellan länen, att t.ex. kostnader för vissa större projekt förs som verksamhetsöver gripande och därmed påverkar de indirekta kostnaderna. Vidare har påpekats att länsstyrelserna i olika stor utsträckning strävar efter att föra ut en större andel av de myndighetsövergripande kostnaderna på enskilda verksamheter. För beräkningarna av Jordbruksverkets hanteringskostnader används huvudsakligen uppgifter om olika verksamheter fördelade på s.k. verksamhetskonton. Dessa konton används för såväl tidsredovisning som fakturakontering. Vissa delar av beräkningarna är exakta medan andra bygger på användandet av fördelningsnycklar. 3.6 Redovisning av kostnader för hantering av EU-stöd I detta avsnitt redovisas de beräknade totala administrativa kostnaderna vid myndigheterna för handläggning av EU-stöd under åren 2011 2013. 3.6.1 Totala hanteringskostnader för olika myndigheter 2013 Tabell 3.2 Totala hanteringskostnader åren 2011 2013, mnkr mnkr Fördelning 2013 på respektive myndighet 2011 2012 2013 SJV LST ST SKS ESV Marknadsstöd 14 15 12 12 Övriga EU-stöd 770 772 822 319 452 4 32 15 Summa 784 787 834 331 452 4 32 15 1) Jordbruksverket beräknar totala kostnader utifrån direkta lönekostnader enligt tidredovisning jämte påslag (OH-kostnader) om 88 % (f.g. år 93 %). Marknadsstöd; avser intervention inkl. administration av offentlig lagring, exportbidrag inkl. importkvoter. Exportbidrag omfattar såväl råvaror som bearbetade produkter och EU:s sockerreglering. I dessa kostnader ingår också arbetet med export- och importlicenser samt tullfria kvoter. Export- och importlicenser avser bevakning av handelströmmarna och ingår i kostnaderna trots att de inte är kopplade till någon stödutbetalning. I Jordbruksverkets hanteringskostnader för exportbidrag ingår även kostnaderna för kontroll som utförts av Tullverket om ca 656 tkr. Se vidare avsnitt 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödhantering. Övriga EU-stöd; avser dels stöd till jordbrukare gårdsstöd med tillhörande hantering av stödrätter, nationellt kuvert, miljöersättningar, kompensationsbidrag, start- och investeringsstöd, dels stöd till andra än jordbrukare projektstöd, biodlingsstöd, stöd ur fiskerifonden m.fl. 1 Länsstyrelsen i Blekinge ingår inte i jämförelsen, fr.o.m 1 mars, 2010 har Länsstyrelsen i Skåne tagit över hanteringen av direkt- och miljöstöden. 16

Jordbruksverkets kostnader för marknadsbevakning ingår i Övriga EU-stöd. Hanteringskostnaderna för övriga EU-stöd har i jämförelse med 2012 ökat med 50 mnkr. Av ökningen står Jordbruksverket för 28 mnkr, Länsstyrelserna för 14 mnkr och Skogsstyrelsen för 9 mnkr. Ekonomistyrningsverket har minskat sina kostnader med 1 mnkr. Se vidare i avsnitt 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stöds hantering och 3.6.3 Redovisning av länsstyrelsens uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2013. Skogsstyrelsen anger som förklaring till ökade hanteringskostnader att handläggningskostnaden per ärenden för kompetensutveckling dubblerades i princip mellan 2012 och 2013. Ökningen beror dels på att myndigheten gick från att handlägga många små ansökningar om företagsstöd 2012 till ett större antal ansökningar om utbetalningar av stora projektstöd 2013. Den högre handläggningskostnaden 2013 beror också delvis på att nio nya handläggare introducerades under året och delvis på att nivån på handläggningskontroller var mycket hög som en följd av nya handläggare och den ökade mängden stora ärenden. Av Ekonomistyrningsverkets hanteringskostnader fördelar sig 5 mnkr på fiskerifonden och 10 mnkr på jordbruksfonderna. Naturvårdsverket har meddelat att de inte hanterar några stöd. I deras vägledning ingår i vissa fall uppgifter som berör användningen av EU-stöd, men det handlar om begränsade insatser som inte särredovisas separat utan ingår i den allmänna vägledningen inom naturvårdsområdet. Tillväxtverket har meddelat att de endast har arkivhantering kvar av Leader, kostnaden är försumbar och redovisas inte i rapporten. Fiskeriverket lades ner fr.o.m. 2011-07-01 och delar av verksamheten togs över av Jordbruksverket. Tidigare år så har inte kostnader för hantering av stöd ur Europeiska fiskerifonden tagits upp i rapporten men ingår numera. Från och med 2011 ingår ESV:s hanteringskostnader som attesterande myndighet för Jordbruksfonderna samt kostnader de har som revisionsmyndighet för fiskerifonden. Dessa kostnader har inte tagits med i rapporten tidigare år. Indexerade hanteringskostnader En jämförelse av Jordbruksverkets och länsstyrelsernas årliga hanteringskostnader uttryckta i index redovisas i följande tabell. Tabell 3.3 Hanteringskostnaderna (exkl. övriga kostnader och intäkter) för Jordbruksverket och länsstyrelserna åren 2005-2013, Index basår=2005, nominellt. Kostnader för blockinventeringen åren 2008-2010 ingår inte. Basår 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2 012 2 013 2005 mnkr index index index index index index index index index Jordbruksverket 1) 222 100 85 83 82 96 120 133 138 149 Länsstyrelserna 2) 285 100 106 129 140 145 156 157 154 159 Vägt genomsnitt 507 100 97 109 114 123 140 146 147 154 1) Fr.o.m. 2011-07-01 ingår hanteringskostnaden för stöden som finansieras av fiskerifonden. 2) Kostnaden för hantering av stöd ur fiskerifonden ingår fr.o.m. helåret 2011, är inte med i tidigare års uppgifter. 17

Enligt uppgifterna i tabell 3.3 har Jordbruksverkets hanteringskostnader ökat med ca 8 % från år 2012 till år 2013. Ökningen beror främst på det föreberedande arbete med införandet av den nya jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitiken som bedrivs inom ProCAP-programmet. Ökningen av hanteringskostnader för Jordbruksverket mellan år 2009 till 2010 berodde främst på att hanteringskostnaderna för gårdsstöd och landsbygdsprogrammet ökade beroende på omfattande arbete inom ramen för SUSS 2010 (styr och uppföljnings-system för jordbrukarstöden), halvtidsutvärdering av landsbygdsprogrammet, utveckling av ett flertal IT-system samt det utökade arbetet med ajourhållning av blockdatabasen. Kostnaderna för verket och länsstyrelserna rörande blockinventeringen under åren 2008 2010 har inte tagits med i indexeringen. Under våren 2008 påbörjades ett projekt med att uppdatera samt förbättra kvalitén i databasen för brukarblock. Projektet benämndes blockinventeringen. Genom uppdateringar av blocken fick brukarna mer korrekta arealer att använda vid ansökningar om stöd vilket leder till att risken för avvikelser och därmed finansiella korrigeringar minskar. Under åren 2008 till 2010 uppgick Jordbruksverkets kostnader för inventeringen till ca 261 mnkr. Uppdateringskostnaden för inventerade block kostnadsfördes direkt under aktuella år varför kostnaderna inte tas med i indexeringen av hanteringskostnaderna enligt tabell 3.3. Totalt uppgår hanteringskostnaderna 2013 för stöd ur jordbruksfonderna till 807 mnkr. Under 2013 betalades det ut drygt 11 500 mnkr ur dessa fonder, hanterings kostnaden blir då ca 7 %. När det gäller stöd ur fiskerifonden uppgår hanterings kostnaden till 27 mnkr. De utbetalda stöden ur fiskerifonden uppgår till 97,5 mnkr, vilket ger en hanteringskostnad på ca 28 %. 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödhantering Jordbruksverkets hanteringskostnader 2013 Tabell 3.4 Jordbruksverkets hanteringskostnader åren 2010-2013, mnkr 1) (mnkr) 2011 2012 2013 Marknadsstöd 14 15 12 EU-stöd, jordbruksfonderna 274 273 304 EU-stöd, fiskerifonden 2) 7 18 15 Summa 295 306 331 1) Jordbruksverket beräknar adm. pålägg utifrån lönekostnad enl. tidredovisning med ett påslag om 88 % (f.å. 93 %) 2) Fiskeriverket upphörde 2011-07-01 och ansvaret som utbetalande myndighet för fiskerifonden överfördes till Jordbruksverket. Hanteringskostnaden för marknadsstöd har i jämförelse med 2012 minskat med ca 3 mnkr vilket främst beror på att exportbidrag upphört. Hanteringskostnaden för stöd ur fiskerifonden har minskat med 3 mnkr. Fiskeriverket upphörde 2011-07-01 och delar av verksamheteten inordnades i Jordbruksverket. Ökningen av kostnader mellan 2011 och 2012 beror på att de 7 mnkr avser sista halvåret 2011 och kostnaden på 18 mnkr för år 2012 avser helåret. 18

För att kostnader i denna rapport inte ska redovisas dubbelt så har Jordbruksverket reducerat hanteringskostnaden för EU-stöd år 2013 med ca 16 mnkr som avser köpta tjänster från länsstyrelserna. De köpta tjänsterna avser huvudsakligen arbete med den årliga ajourhållningen av blockdatabasen. Jordbruksverkets övriga intäkter och kostnader 2013 Tabell 3.5 Jämförelse av Jordbruksverkets bokförda övriga intäkter och kostnader för åren 2011-2013 (mnkr) 2011 2012 2013 Övriga intäkter Ersättning från EU för adm. av sockeravgifter 1) 10-5 24 Förverkande av säkerheter, outnyttjade exportlicenser 0 7 7 Svensk andel av vissa återkrävda belopp 34 53 32 Kursvinst (netto) - Jordbruksfonderna 2) 0 777 133 Summa 44 832 196 Övriga kostnader Av EU ej ersatta kostnader för offentlig lagring -7-1 -1 Finansiella korrigeringar från EU 1) -68 1-27 Kursförlust (netto) - Jordbruksfonderna 2) -985 0 0 Summa -1 060 0-28 Nettointäkt (+)/Nettokostnad (-) -1 016 832 168 1) Periodiserade intäkter och kostnader har medtagits. Periodiseringarna på intäktssidan avser främst förändring av fordran för produktionsavgift socker för åren 2002/2003 2005/2006, se vidare Jordbruksverkets årsredovisning 2013, sid 157. På kostnadssidan har det under året skett reglering mot EU av tidigare års uppbokning av finansiella korrigeringar. 2) Kursdifferenser består av realiserade och orealiserade kursvinster/-förluster netto. Källa: Ekonomisystemet Agresso. Enligt redovisning kopplad till Jordbruksverkets resultaträkning (uppbörds- och transfereringsavsnitten) och ersättning för administrationskostnad av sockeravgifter. Övriga intäkter och kostnader har i jämförelse med 2012 minskat med 636 mnkr respektive ökat med 28 mnkr. Intäkts- och kostnadsposterna varierar betydligt mellan åren. Realiserade samt orealiserade kursdifferenser samt finansiella korrigeringar från EU och ersättning för administration av produktionsavgift för socker förekommer i olika omfattning varje år. Medlemsländerna utanför EMU-samarbetet får bära kursrisken för EU-finansierade stöd inom jordbruksfonden. Under 2013 har staten haft en kursvinst (netto) om 133 mnkr att jämföra med en kursvinst om 777 mnkr föregående år. Eurokursen för bl.a. direktstöden sätts för innevarande stödår den sista vardagen före den 1 oktober. Rekvisition från EU sker i euro. 19

3.6.3 Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2013 Den standardiserade modellen för beräkning av antal årspersoner, direkta och indirekta kostnader gör det möjligt att räkna fram olika delkomponenter avseende årspersoner och kostnader. Enligt länsstyrelsernas redovisning har 481 (f.å. 482) årspersoner varit sysselsatta med den direkta EU-stödhanteringen. Dessa har således redovisat timmar direkt på objektkoderna 601*, 6021*-6024*, 604y, 604x samt 6222. Kostnaderna redovisas i löpande priser (ingen hänsyn har tagits till inflation). Enligt enkätsvaren för år 2013 har den direkta kostnaden för hanteringen av EU-stöd (lön inkl. sociala kostnader och övriga direkta kostnader) uppgått till ca 279 mnkr (f.å. 278 mnkr). Bland de kostnader som redovisas som allmänt och övergripande inom lantbruk beräknas kostnaden till 55 mnkr (f.å. 47 mnkr). Kostnaden för den myndighetsövergripande verksamheten (gemensamma OH-kostnader) beräknas enligt den gemensamma modellen till 115 mnkr (f.å. 113 mnkr). Under året har personal från länsstyrelserna varit med i ProCAP-grupper hos Jordbruksverket och kostnaden för detta har uppgått till 3 mnkr. Den tid och kostnad som har nedlagts i grupperna har inte varit med i den insamling av data som skett via objektkoder utan redovisning har begärts in separat i efterhand. Tabell 3.6 Länsstyrelsernas hantering av EU-stöd, årspersoner (ÅP) och totala hanteringskostnader 2011 2013 (löpande priser) Årspersoner Total hanteringskostnad mnkr 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Direkt hantering av EU-stöd 488 482 481 277 278 279 Allmänt och övergripande inom 85 84 90 54 47 55 lantbruk inkl. underkonton varav avser EU-stödhantering Myndighetsövergripande 97 92 115 117 113 115 verksamhet samt administration och intern service - varav avser EU-stödhantering Deltagande i ProCAP-grupper 2 3 1) hos Jordbruksverket Totalt 670 658 688 448 438 452 1) Är tillagt en genomsnittlig overheadkostnad på 61 % Länsstyrelsernas totala ökning av hanteringskostnaderna är 14 mnkr. Ökningen beror dels p.g.a. arbetet med att förbereda det kommande landsbygdsprogrammet och hantering av SWOT-analys dels genom de höjda krav på handläggningen som ställts efter revisioner. Detta har lett till kraftigt ökande kostnader för att hantera utbetalningar, framförallt inom Leader. Under året har personal från länsstyrelserna varit med i ProCAP-grupper hos Jordbruksverket. I bilagor 1.1 1.1.2 framgår länsstyrelsernas direkta antal arbetade timmar, direkta antal årspersoner, samt totala kostnader och totala kostnader per årsperson samt 20