Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2017

Transkript

1 Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2017 Totalt uppgår hanteringskostnaden för EU-stöd under 2017 till 879 mnkr, att jämföra med 868 mnkr för år Hanteringskostnaden 2017 för stöd ur jordbruksfonderna, regionala utvecklings- och socialfonden samt nationella stöd till jordbruket i norra Sverige uppgår till 859 mnkr. Under 2017 betalades det ut ca mnkr för dessa stöd, hanteringskostnaden blir knappt 7 % per stödkrona, vilket innebär en minskning med knappt en procentenhet jämfört med För Jordbruksverket har kostnaderna ökat med 31 mnkr och för länsstyrelserna minskat med 18 mnkr, medan kostnaden för övriga stödmyndigheter har minskat med 2 mnkr. Rapport 2018:20

2 Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2017 Ur Jordbruksverkets regleringsbrev 2018, uppdrag 1: Jordbruksverket ska senast den 31 mars 2018 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) redovisa totalkostnad, styckkostnad och volym för föregående års handläggning av EU-stöden. Redovisningen ska även omfatta genomförda och planerade åtgärder för att väsentligt minska kostnaderna för administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning samt under året uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster. Författare Johan Henningsson Eila Mårtensson Ulrika Gotthardsson

3

4 Sammanfattning Den sammanlagda kostnaden för hantering av EU-stöden för 2017 uppgår till 879 mnkr. I denna kostnad ingår handläggning av ärenden, utveckling och drift av IT-system, kontroll av stöd, marknadsbevakning och information. Dessutom ingår avskrivningar på investeringar. Kostnaderna fördelar sig på olika verksamheter och myndigheter enligt denna tabell: (mnkr) ) ) 2017 Summa varav Jordbruksverket 2) o varav jordbrukar- projekt och företagsstöd o varav marknadsstöd o varav fiskestöd varav Länsstyrelserna o varav jordbrukarstöd 2) o varav projekt- och företagsstöd o varav fiskestöd varav övriga myndigheter o varav övriga myndigheter, projekt- och företagsstöd o varav övriga myndigheter, fiskestöd ) Jordbruksverkets kostnader för 2015 och 2016 är omräknade då vi har ändrat %-beloppet för det administrativa pålägget. För mer information se not under tabell ) En korrigering har skett för länsstyrelsernas kostnader för 2016, de har ökats med 14 mnkr samtidigt har Jordbruksverkets kostnader minskats med samma belopp. Detta avser köpt tjänst av Jordbruksverket från länsstyrelserna för ajourhållning. I jämförelse med 2016 har den totala kostnaden för hanteringen av EU-stöden 2017 ökat med 11 mnkr. Jordbruksverkets hanteringskostnader har ökat med 31 mnkr och beror till största del på utvecklingskostnaden och förvaltning av de nya IT-systemen som byggts under perioden De nya programmens stödformer och ett komplext regelverk påverkar kostnaderna både för utveckling och framtida förvaltning av systemen. Förutom detta har en del arbetsuppgifter flyttats från länsstyrelserna till Jordbruksverket. Länsstyrelsernas hanteringskostnader har minskat med 18 mnkr. Minskningen ligger framförallt inom handläggning och kontroll rörande stöd kopplade till SAM-ansökan. Övriga myndigheters hanteringskostnader har minskat med 2 mnkr. Hanteringskostnaden 2017 för stöd ur jordbruksfonderna, regionala utvecklings- och socialfonden samt nationella stöd till jordbruket i norra Sverige (inklusive kadavertransporter) uppgår till 859 mnkr. Under 2017 betalades det ut ca mnkr för dessa stöd, hanteringskostnaden blir knappt 7 % per stödkrona

5 För jordbrukarstöd påverkas statistiken av att ärendehandläggningen delvis förskjuts mellan åren. De redovisade kostnaderna avser därmed ärenden tillhörande både stödår 2015, 2016 och Parallellt med handläggningen har utgifterna för att införa den nya politiken varit betydande och delvis finansierats genom lån. Mot bakgrund av detta är det vanskligt att dra långtgående slutsatser om förändringar av kostnader mellan åren. Sedan 2008 har Jordbruksverkets kostnader ökat med ca 132 % och länsstyrelsernas med 9 %. IT-utvecklingen och en utökad ärendehantering inom landsbygdsprogrammet är viktiga orsaker till att kostnaderna har ökat hos Jordbruksverket. Jordbruksverket fortsätter att planera och genomföra åtgärder som på sikt förväntas bidra till lägre kostnader, effektivare förvaltning, minskad handläggningstid, förenklingar och mer enhetlig regeltillämpning. Målsättningen är att stöden i så stor utsträckning som möjligt ska betalas ut så tidigt som regelverket tillåter. En viktig del i detta är utveckling av nya it-system för såväl ansökan och handläggning som för statistik och uppföljning. Jordbruksverket arbetar även aktivt med bland annat digitala lösningar, förenklingsförslag på EU-nivå, översyn av processer och regelverk, förbättrad kommunikation med stödmyndigheterna och utbildningsoch informationsinsatser.

6 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Omfattning Roller och uppgiftslämnare Beskrivning av roller i stödhanteringen Insamling av uppgifter om volymer och kostnader Jordbruksverkets uppgifter Övriga myndigheters uppgifter om kostnader Totala kostnader för hantering av EU-stöd Alla myndigheter Jordbruksverkets kostnader Länsstyrelsernas kostnader Övriga stödmyndigheters ärendevolymer och kostnader Leaderkontorens ärendevolymer och utbetalningsbelopp Volymer och kostnader för länsstyrelsernas handläggnings- och kontrollärenden Jordbrukarstöd Faktorer som påverkar statistiken Volymer för jordbrukarstöden Direkta kostnader för jordbrukarstöden Totala kostnader per företag som söker stöd Kontroller av jordbrukarstöd Projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar inom landsbygdsprogrammet Faktorer som påverkar statistiken Ärendevolymer Direkta kostnader per ärende Projekt- och företagsstöd inom havs- och fiskeriprogrammet Volymer och kostnader Åtgärder för minskade kostnader, förenklingar och enhetlig regeltillämpning Utbetalningar i rätt tid IT-utveckling och digitala lösningar Översyn av processer, regelverk och rutiner Utbildning och kommunikation Uppföljning och granskning Bilagor 1.1 Länsstyrelsernas totala kostnader relaterat till EU:s jordbruksfonder 1.2 Länsstyrelsernas kostnader relaterat till EU:s fiskerifond 1.3 Länsstyrelsernas direkta kostnader för hantering av EU-stöd 1.4 Länsstyrelsernas kostnader och årspersoner 2016 och 2017

7 1 Inledning Denna rapport är en redovisning av uppdraget Kostnader för EU-stöd i Jordbruksverkets regleringsbrev och ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 mars Redovisningen ska omfatta myndigheters totalkostnad, styckkostnad och volym för 2017 års handläggning av EU-stöden. Den ska även omfatta genomförda och planerade åtgärder för att väsentligt minska kostnaderna för administrationen, åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster som uppnåtts under året redovisas översiktligt. 2 Bakgrund Arbetet med att genomföra reformerna i den nya EU-politiken har i hög grad fortsatt prägla verksamheten även under Huvuddelen av det återstående reformarbetet avslutas under våren Utgifterna till och med 2017 för att införa den nya politiken, uppgår till 590 mnkr. Kostnaden för implementeringen under perioden uppgår till 415 mnkr, varav avskrivningar uppgår till 95 mnkr, medan resterande utgörs av direkta kostnader under respektive räkenskapsår. Denna kostnad har finansierats av förvaltningsanslaget 1:8 med 290 mnkr, medan resterande 125 mnkr har finansierats med TA-medel från i huvudsak landsbygdsprogrammet. Skillnaden mellan de totala utgifterna och de bokförda kostnaderna om 175 mnkr kostnadsförs genom avskrivningar under perioden Under 2018 beräknas implementeringsarbetet innebära utgifter om 75 mnkr, varav 53 mnkr lånefinansieras och skrivs av under perioden De totala utgifterna för perioden beräknas således till 665 mnkr, varav 323 mnkr (49 %) lånefinansieras och skrivs av under perioden Av den totala utgiften beräknas att TA-medel inom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet kan belastas med cirka 223 mnkr. Den totala utgiften för implementeringsarbetet kan ställas i relation till totalt utbetalat belopp under programperioden om cirka 70 miljarder kronor (knappt 1 %). 3 Omfattning Rapporten omfattar de EU-stöd som Jordbruksverket ansvarar för att betala ut och som hanteras av Jordbruksverket och andra myndigheter inom jordbruksfonderna (EJFLU och EGFJ), havsoch fiskerifonden (EHFF) samt lokalt ledd utveckling i regional- och socialfonden (ERUF och ESF). Redovisningen omfattar även de nationella stöd som EU-kommissionen har godkänt. Det av Sverige till 100 procent finansierade stödet för jordbruk i norra Sverige (nationellt stöd), inklusive kadavertransporter, definieras också som EU-stöd. Följande kostnader ingår inte i denna rapport: kostnader för LAG-gruppernas och leaderkontorens verksamhet kostnader för åtgärder inom djurområdet som medfinansieras av EU och avser BSEprovtagning, program för bekämpning av campylobacter och aviär influensa m.fl. 1

8 kostnader för Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Sveriges geologiska undersökning att bistå Jordbruksverket med utformning av information och kontrollinstruktioner om tvärvillkor. Med hantering av stöd menas i denna rapport handläggning av ärenden, utveckling och drift av IT-system, kontroll av stöd, marknadsbevakning och information. Dessutom ingår avskrivningar på investeringar. Jordbruksverkets kontostruktur vad gäller verksamhetskonto har inte varit uppbyggd så att vi kan redovisa hanteringskostnaderna för EU-stöd ner på samma detaljnivå som länsstyrelserna har. I regleringsbrev 2017 står det att Jordbruksverket ska säkerställa att en redovisning kan göras från och med 2018 av hur myndighetens kostnader fördelas på handläggning respektive kontroll eller på liknande sätt för marknadsstöd, jordbrukarstöd, landsbygdsstöd och fiskeristöd. Från och med januari 2018 ska de verksamheter inom Jordbruksverket som arbetar med EUstöd använda funktionskonton vid tidredovisning. Funktionskontona beskriver typ av arbetsuppgift (ärendehantering, kontroll, information, utredningar och analyser, utveckling, normering och verksamhetsstöd). I rapporten för 2018 kommer kostnaderna för hantering av EU-stöd därmed att kunna fördelas på en mer detaljerad nivå. 4 Roller och uppgiftslämnare 4.1 Beskrivning av roller i stödhanteringen Nedan redovisas de myndigheter som hanterar eller på annat sätt deltar i hanteringen av EUstöd samt vad respektive myndighet gör. Jordbruksverket (SJV) Administrationen av den gemensamma jordbrukspolitiken är en av Jordbruksverkets huvuduppgifter. Jordbruksverket är både förvaltningsmyndighet, ackrediterat utbetalningsställe och handläggande myndighet för jordbruksfonderna (EJFLU och EGFJ), havs- och fiskerifonden (EHFF) samt lokalt ledd utveckling i regional- och socialfonden (ERUF och ESF). I sin roll som förvaltningsmyndighet ska Jordbruksverket även samordna myndigheternas stödhandläggning, ansvara för utveckling och drift av gemensamma IT-system, verka för enhetlighet och likabehandling och ansvara för fondsamordningen inom lokalt ledd utveckling. Jordbruksverket har även i uppdrag att skapa regelverk och verkställa utbetalningar utifrån de EU-förordningar som avser krisstöd och som kommer med kort varsel. Jordbruksverket betalar ut samtliga EU-stöd som är finansierade av jordbruksfonderna samtliga EU-stöd som är finansierade av havs- och fiskerifonden de EU-stöd inom ramen för lokalt ledd utveckling som är finansierade av regional- och socialfonden det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, inklusive kadavertransporter. 2

9 Jordbrukarstöd Jordbruksverket handlägger ersättningar för djurvälfärd, miljöersättning för hotade husdjursraser samt nationella stöd för mjölk-, ägg- och slaktsvinsproduktion. Jordbruksverket ansvarar också för hanteringen av stödrätter, till exempel överföringar, indragningar och tilldelning ur nationella reserven samt för ajourhållning av blockdatabasen. Projekt- och företagsstöd Inom landsbygdsprogrammet, förutom lokalt ledd utveckling, handlägger Jordbruksverket ansökan om stöd och ansökan om utbetalning för nationella projekt inom kompetensutveckling och samarbetsåtgärden projektstöd till lantrasföreningar stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP) Inom havs- och fiskeriprogrammet, förutom lokalt ledd utveckling, handlägger Jordbruksverket ansökan om stöd och ansökan om utbetalning för samtliga projektstöd förutom stöd till fiskehamnar och datainsamling företagsstöd till privata aktörer för kontroll och spårbarhet I övriga åtgärder inom havs- och fiskeriprogrammet ansvarar Jordbruksverket för fördelning av medel till länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten samt fattar beslut om utbetalning för de ansökningar om utbetalning som länsstyrelsen eller Havs- och vattenmyndigheten har ankomsthanterat och utrett. Inom lokalt ledd utveckling handlägger Jordbruksverket vissa av kontrollpunkterna när det gäller ansökan om stöd, fattar beslut om bifall och kontrollerar leaderkontorens handläggning. ansökan om utbetalning för projekt inom samtliga fonder Inom havs- och fiskeriprogrammet samt lokal ledd utveckling utför Jordbruksverket besiktningar på plats inför slututbetalning. Inom landsbygdsprogrammet utför Jordbruksverket kontroller på plats innan slututbetalning. Marknadsstöd Jordbruksverket handlägger ansökan om stöd och utbetalning enligt marknadsordningarna, till exempel offentlig lagring, skolmjölksstöd och stöd till producentorganisationer för frukt och grönt. Jordbruksverket utför även kontroller på plats för dessa stöd. Jordbruksverket ersätter Tullverket för deras kontroller av exportlicenser. 3

10 Länsstyrelsen (LST) Jordbrukarstöd Länsstyrelsen handlägger direktstöden (gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare och nötkreatursstöd). Länsstyrelsen handlägger merparten av stöden och åtagandena inom landsbygdsprogrammet. Det gäller miljöersättningar (förutom stödet till hotade husdjursraser), ersättningar för ekologisk produktion samt kompensationsstöd. Länsstyrelsen handlägger även det nationella stödet för smågrisproduktion, getter, potatis samt bär och grönsaker. Projekt- och företagsstöd Inom landsbygdsprogrammet handlägger och fattar länsstyrelsen beslut om stöd och utbetalning för investeringsstöd, miljöinvesteringar och regionala projektstöd. Inom havs- och fiskeriprogrammet handlägger och fattar länsstyrelsen beslut om ansökan om stöd, ankomsthanterar och utreder ansökan om utbetalning för investeringsstöd (dock inte stöd till privata aktörer inom kontroll och tillsyn) samt projektstöd för fiskehamnar. Havs- och vattenmyndigheten (HAV) Havs- och vattenmyndigheten handlägger och fattar beslut om stöd och utbetalning för åtgärden datainsamling inom havs- och fiskeriprogrammet. Sametinget (SAT) Sametinget handlägger och fattar beslut om stöd och utbetalning för kompetensutveckling, investeringar och samarbetsprojekt inom landsbygdsprogrammet när det gäller renskötsel och annat samiskt närings-, kultur- eller samhällsliv. Skogsstyrelsen (SKS) Skogsstyrelsen handlägger och fattar beslut om stöd och utbetalning för kompetensutveckling, miljöinvesteringar och samarbete inom landsbygdsprogrammet när det gäller skogsbruk. Tillväxtverket (TVV) Tillväxtverket handlägger och fattar beslut om stöd och utbetalning för kompetensutveckling och samarbete inom landsbygdsprogrammet när det gäller lokal serviceutveckling. Tillväxtverket är även förvaltningsmyndighet för de åtta regionala programmen och det nationella programmet för europeiska regionala utvecklingsfonden. Tillväxtverket bistår Jordbruksverket med att genomföra regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling. Naturvårdsverket (NVV) Naturvårdsverket medverkar i övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet och besvarar bl.a. remisser för föreskrifter som avser programmet. För 2017 har inte Naturvårdsverket rapporterat in några hanterings kostnader. Tullverket (TV) Tullverket hanterar kontroller av exportlicenser för utomkvotssocker. Ersättning för arbetet finansieras av Jordbruksverket. 4

11 Ekonomistyrningsverket (ESV) Ekonomistyrningsverket är attesterande organ för jordbruksfonderna samt revisionsmyndighet för havs- och fiskerifonden. Del av revisionskostnaderna finansieras av Jordbruksverket men i rapporten har vi utgått ifrån rapporterade kostnader från ESV eftersom ersättning från Jordbruksverket har bokförts som transferering och inte som en driftskostnad. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF) Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltningsmyndighet för det nationella programmet för europeiska socialfonden. Myndigheten utlyser projektmedel för stöd för arbetsmarknadsåtgärder samt följer upp och utvärderar effekterna av de olika projekten. Svenska ESF-rådet bistår Jordbruksverket med att genomföra regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling. ESF-rådet har meddelat att de har försumbara kostnader för att hantera EU-stöd inom lokalt ledd utveckling inom social och regionalfonden så i denna rapport ingår inga kostnader avseende ESF-rådet. 4.2 Insamling av uppgifter om volymer och kostnader Jordbruksverket har hämtat kostnadsuppgifter från de myndigheter som hanterar stöd finansierade av EU:s jordbruksfonder, havs- och fiskerifonden samt lokalt ledd utveckling inom europeiska regional- och socialfonden. Dessutom har egen statistik på ärendevolymer och utbetalade belopp tagits fram ur beslutsstödsystemet BLIS Jordbruksverkets uppgifter För att beräkna Jordbruksverkets hanteringskostnader används huvudsakligen uppgifter om olika verksamheter fördelade på verksamhetskonton. Dessa konton används för såväl tidsredovisning som fakturakontering. Vissa delar av beräkningarna är exakta medan andra bygger på fördelningsnycklar. Uppgifter för Jordbruksverkets beräkning av övriga kostnader och inkomster har hämtats från årsredovisningar och räkenskaper. Med övriga kostnader menas finansiella korrigeringar som en medlemsstat måste betala på grund av o överskridna tidsgränser för utbetalningar o brister i medlemsstatens administrativa rutiner o fordringar som inte krävs in inom den tid som framgår av regelverk kursförluster. Med övriga inkomster menas inkomster som tillgodoräknas statsverket, till exempel ersättning från EU för administration av sockeravgifter förverkade säkerheter för exportlicenser som inte utnyttjats svensk andel av vissa återkrävda belopp svensk andel av avdrag för tvärvillkor kursvinster. 5

12 Jordbruksverket har sammanställt och analyserat allt underlag, redovisat vilka åtgärder som genomförts under året och därefter skickat ut rapporten på samråd till länsstyrelserna Övriga myndigheters uppgifter om kostnader För att få in ett underlag till beräkningarna av kostnader begärde Jordbruksverket i december 2017 in uppgifter från berörda myndigheter. Följande uppgifter begärdes in från länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Sametinget, Tillväxtverket, Naturvårdsverket, Rådet för europeiska socialfonden och Ekonomistyrningsverket: antal arbetade timmar (omräknade till årspersoner: antal arbetade timmar/1760 timmar) lönekostnader, inklusive sociala avgifter övriga direkta kostnader för resor och expenser (t.ex. konsultkostnader) i verksamheten indirekta kostnader (OH-kostnader) Följande uppgifter begärdes dessutom in från länsstyrelserna för beräkning av indirekta kostnader och antalet årspersoner rörande den övergripande verksamheten: de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för lantbruk (objektkod 600*) de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för EU-stöd fisk (objektkod 6222*) de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service (objektkod 10* 11*) de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för hela länsstyrelsen (objektkod 1* 8*). Länsstyrelserna lämnar uppgifter om kostnaderna för hanteringen av EU-stöd enligt en standardiserad modell, som utgår från ett frågeformulär med anvisningar. Anvisningarna innehåller en metod för att beräkna årspersoner, fastställa de totala indirekta kostnaderna och fördela dessa mellan olika verksamheter. Samtliga objektkoder har hämtats från förteckning över verksamhets- och ärendestruktur för länsstyrelserna (VÄS-koder). Följande objektkoder ingår i redovisningen av hanteringskostnader för länsstyrelserna: Tabell 4.1 Objektkoder i länsstyrelsernas redovisning. Objektkod Titel Varav SAM Handläggning Varav SAM Fältkontroller Varav SAM Blockdatabasen Varav åtagandeplaner Varav återkrav 6

13 Objektkod Titel 6012 Varav kontroll av djurmärkning och journalföring 6013 Varav restaurering bete/äng kopplat till SAM 6020 Övergripande inom stöd till landsbygdsutveckling Miljöinvesteringar ansökan Miljöinvesteringar utbetalning 6023 Lokalt ledd utveckling LLU Kompetensutveckling, demo/info och rådgivning ansökan om stöd Kompetensutveckling, demo/info och rådgivning utbetalning Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring ansökan om stöd Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring utbetalning Jordbruks- och affärsutveckling ansökan om stöd Jordbruks- och affärsutveckling utbetalning Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd ansökan om stöd Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd utbetalning Samarbete ansökan om stöd Samarbete utbetalning 6043 Ängs- och betesmarkinventering 6044 Regional handlingsplan och partnerskap Ansökan om stöd ur Havs- och fiskerifonden Utbetalning av stöd ur Havs- och fiskerifonden 990 Arbete kopplat till ProCAP och Förvaltningsorg. Landsbygd Beräknad del av 600* Beräknad del av 10*-11* Allmänt och övergripande inom lantbruk Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service Länsstyrelsernas och övriga stödmyndigheters totala kostnader redovisas i kapitel 5. I bilaga 1.4 återfinns länsstyrelsernas redovisade kostnader och antal årspersoner fördelade på respektive objektkod för åren I kapitel 6 redovisas ärendevolymer samt beräkningar av kostnaden per hanterat ärende. Vissa länsstyrelser utför arbete på uppdrag av Jordbruksverket, såsom ajourhållning av blockdatabasen, granskning av ortofoton samt tvärvillkorskontroller. För att kostnaderna inte ska räknas dubbelt i rapporten har Jordbruksverkets kostnader (ca 15,2 mnkr 2017) minskats med den ersättning de betalar ut till länsstyrelserna för dessa uppdrag. Skillnader mellan länens redovisning Trots standardiseringen finns skillnader mellan länsstyrelsernas redovisning, bland annat följande: Löneberäkning, där några länsstyrelser redovisar faktiska lönekostnader medan andra utgår från genomsnittliga timlönekostnader. 7

14 De indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna för verksamheten. År 2017 varierar de mellan 46 % och 93 % med ett genomsnitt på 66 % (2016: 67 %). Variationen beror bland annat på att länsstyrelserna är olika mycket decentraliserade. Beträffande de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna har länsstyrelserna påpekat att kostnader för exempelvis lokaler och gemensamma funktioner varierar mellan länen. Kostnader för vissa större projekt förs ibland som verksamhetsövergripande och påverkar därmed de indirekta kostnaderna. Dessutom strävar länsstyrelserna olika mycket efter att fördela en större andel av de myndighetsövergripande kostnaderna på enskilda verksamheter. 5 Totala kostnader för hantering av EU-stöd I detta avsnitt redovisas de beräknade totala administrativa kostnaderna vid myndigheterna för handläggning av EU-stöd under åren Alla myndigheter Tabell 5.1 Totala hanteringskostnader åren , mnkr Fördelning 2017 på respektive myndighet mnkr ) ) 2017 SJV 1) LST SAT SKS ESV HAV TVV EU-stöd, summa varav jordbrukar- och landsbygdsstöd varav marknadsstöd varav fiskestöd ) Jordbruksverket beräknar administrativt pålägg utifrån lönekostnad enligt tidredovisning med ett påslag om 78 % för år För år 2015 och 2016 har en omräkning gjorts. I tidigare rapport gjordes en bedömning att direkta kostnader till viss del blev dubbelräknade om det generella administrativa pålägget för operativ personal användes och därför användes ett genomsnittligt pålägg som gällde för resultatområden och sakanslag. Ny bedömning är nu gjord vid beräkning av 2017-års kostnader då det visar sig att i påläggsberäkningarna är direkta kostnader exkluderade. I tidigare rapport användes en administrativt påläggsprocent på 51 % för 2016 och 49 % för Nu ändrat till 78 % för år 2016 och 83 % för år Detta har ökat Jordbruksverkets hanteringskostnader i rapporten med 41 mnkr för år 2016 samt med 50 mnkr för år Marknadsstöd avser intervention inklusive administration av offentlig lagring. I dessa kostnader ingår också arbetet med export- och importlicenser samt tullfria kvoter. Export- och importlicenser avser bevakning av handelsströmmarna och ingår i kostnaderna trots att de inte är kopplade till någon stödutbetalning. I Jordbruksverkets hanteringskostnader ingår kostnader till ett värde på drygt 400 tkr för fysiska kontroller utförda av Tullverket på utom kvotssocker som exporterats utan bidrag ut ur EU. Fiskestöd avser hanteringskostnader för stöd ur havs- och fiskerifonden samt revisionskostnader. EU-stöd i övrigt avser dels stöd till jordbrukare gårdsstöd med tillhörande hantering av stödrätter, nationellt kuvert, miljöersättningar, kompensationsbidrag, start- och investeringsstöd, dels stöd till andra än jordbrukare projektstöd, biodlingsstöd, m.fl. I posten ingår även utvecklingskostnader för stödhantering. Jordbruksverkets kostnader för marknadsbevakning ingår inte i den specificerade siffran för Marknadsstöd. 8

15 De totala hanteringskostnaderna för EU-stöd inklusive fiskestöd har i jämförelse med 2016 ökat med 11 mnkr. Av ökningen står Jordbruksverket för 31 mnkr, Havs- och vattenmyndigheten med 1 mnkr samt Sametinget med 1 mnkr. Skogsstyrelsens kostnader ligger på oförändrad nivå. Länsstyrelserna har minskat sina kostnader med 18 mnkr, Tillväxtverket med 1 mnkr samt Ekonomistyrningsverket med 3 mnkr. Se vidare i avsnitt 5.3 och 5.4. Indexerade hanteringskostnader En jämförelse av Jordbruksverkets och länsstyrelsernas årliga hanteringskostnader uttryckta i index redovisas i följande tabell. Tabell 5.2 Hanteringskostnaderna för Jordbruksverket och länsstyrelserna år Exklusive övriga kostnader och intäkter. Index basår=2008, nominellt. Kostnader för blockinventeringen ingår inte. Basår mnkr index index index index index index index index index index Jordbruksverket Länsstyrelserna Vägt genomsnitt ) Kostnaden för hantering av stöd ur havs- och fiskerifonden ingår fr.o.m. helåret 2011, men ingår inte för ) Jordbruksverkets kostnader är omräknade från 2008 till 2016 på grund av ändrad %-sats för administrativa pålägg, se not 1 under tabell 5.1. Enligt uppgifterna i tabell 5.2 har Jordbruksverkets hanteringskostnader ökat med ca 8 % från år 2016 till år 2017, vilket beror på arbetet med införandet av den nya politiken. Länsstyrelsernas kostnader har minskat med ca 4 %. Om man tittar på utvecklingen av hanteringskostnaderna under åren ser man att Jordbruksverket har mer än fördubblat sina kostnader under perioden och Länsstyrelsernas kostnader har ökat något. Jordbruksverket finansierar huvuddelen av utvecklingskostnaderna och förvaltningen av de IT-system stödmyndigheterna använder för handläggning. Stödmyndigheterna har i viss mån deltagit i utvecklingsarbetet. Det långsiktiga målet är att förbättringar och utveckling av IT-system ska förenkla handläggningen och därmed minska hanteringskostnaderna. Totalt uppgår hanteringskostnaderna 2017 för stöd ur jordbruksfonderna, regionala utvecklings- och socialfonden samt nationella stöd till jordbruket i norra Sverige (inkl. kadavertransport) till 859 mnkr. Under 2017 betalades det ut ca mnkr för dessa stöd, hanteringskostnaden blir ca 7 % (föregående år 8 %) per stödkrona. När det gäller stöd ur havsoch fiskerifonden uppgår hanteringskostnaden till 20 mnkr. De utbetalda stöden ur denna fond uppgår till ca 35,5 mnkr. Eftersom så få utbetalningar ännu gjorts är en beräkning av kostnad per stödkrona inte rättvisande. 9

16 5.2 Jordbruksverkets kostnader Tabell 5.3 visar Jordbruksverkets totala hanteringskostnader för åren : Tabell 5.3 Jordbruksverkets hanteringskostnader ) (mnkr) ) 2017 EU-stöd, summa varav jordbrukar- projekt och företagsstöd varav marknadsstöd varav fiskestöd ) Jordbruksverket beräknar administrativt pålägg utifrån lönekostnad enligt tidredovisning med ett påslag om 78 % för år 2017 ( % och %). Kostnaderna för år 2015 och 2016 är omräknade, se not 1 under tabell ) Hanteringskostnaden för 2016 är minskad med tkr och avser den ersättning som Jordbruksverket betalade ut ill Lst för ajourhållnng av blockdatabasen (kostnaderna för Länsstyrelserna är ökade med motsvarande belopp). Hanteringskostnaden för stöd har ökat med 31 mnkr jämfört med De största förändringarna jämfört med 2016 är att kostnaderna för lokalt ledd utveckling (LLU) har ökat med 8,3 mnkr och resterande ökning beror till stor del på ökade avskrivningar och förvaltning av utvecklade IT-system samt att implementeringen av reformerna har krävt stora insatser. Tabell 5.4 visar Jordbruksverkets övriga intäkter och kostnader för åren : Tabell 5.4 Jordbruksverkets bokförda övriga intäkter och kostnader för åren Övriga intäkter (mnkr) Ersättning från EU för adm. av sockeravgifter Förverkande av säkerheter, outnyttjade exportlicenser Svensk andel av vissa återkrävda belopp Kursvinst (netto) EU-fonderna 2) Summa Övriga kostnader Finansiella korrigeringar från EU 1) Kursförlust (netto) - EU-fonderna 2) Summa Nettointäkt (+)/Nettokostnad (-) ) I beloppet ingår även förändring av periodiserade finansiella korrigeringar från EU, se vidare Jordbruksverkets årsredovisning 2017, sid 161 och 162 samt not 11, sid ) Kursdifferenser består av realiserade och orealiserade kursvinster/-förluster netto för Jordbruksfonderna, Havs- och fiskerifonden samt lokalt ledd utveckling i regional och socialfonden, se not 7 i årsredovisning 2017, sid 175. Källa: Ekonomisystemet Agresso. Enligt redovisning kopplad till Jordbruksverkets resultaträkning (uppbörds- och transfereringsavsnitten) och ersättning för administrationskostnad av sockeravgifter. Övriga intäkter och kostnader har i jämförelse med 2016 ökat med 6 mnkr respektive minskat med 6 mnkr. Intäkts- och kostnadsposterna varierar betydligt mellan åren. Realiserade och orealiserade kursdifferenser samt finansiella korrigeringar från EU och ersättning för administration av produktionsavgift för socker förekommer i olika omfattning varje år. 10

17 Medlemsländerna utanför EMU-samarbetet får bära kursrisken för EU-finansierade stöd. Under 2017 har staten haft en kursvinst (netto) om 117 mnkr, vilket är samma nivå som föregående år. Eurokursen för bland annat direktstöden sätts för innevarande stödår den sista vardagen före den 1 oktober. Rekvisition från EU sker i euro. 5.3 Länsstyrelsernas kostnader Den standardiserade modellen för beräkning av antal årspersoner, direkta och indirekta kostnader gör det möjligt att räkna fram olika delkomponenter avseende årspersoner och kostnader. Definitionen av en årsperson är antalet redovisade timmar under ett år dividerat med timmar. Enligt länsstyrelsernas redovisning har 423 årspersoner (2016: 447 årspersoner) varit sysselsatta med den direkta EU-stödhanteringen. Dessa har således redovisat timmar direkt på objektkoderna 601*, 602*-6029*, 604x, 6222* samt 990. I bilagorna framgår för varje länsstyrelse direkt antal arbetade timmar, direkt antal årspersoner, samt totala kostnader och totala kostnader per årsperson samt totala kostnader per timma för I bilaga 1.4 redovisas årspersoner och kostnader per objektkod totalt för länsstyrelserna. Dessutom finns en tabell som visar skillnaderna i länsstyrelsernas kostnader mellan 2016 och Kostnaderna redovisas i löpande priser (ingen hänsyn har tagits till inflation). Enligt lämnade uppgifter för 2017 har den direkta kostnaden för hanteringen av EU-stöd (lön inkl. sociala kostnader och övriga direkta kostnader) uppgått till ca 269 mnkr (2016: 276 mnkr). Bland de kostnader som redovisas som allmänt och övergripande inom lantbruk beräknas kostnaden till 62 mnkr (2016: 64 mnkr). Kostnaden för den myndighetsövergripande verksamheten (gemensamma OH-kostnader) beräknas enligt den gemensamma modellen till 114 mnkr (2016: 123 mnkr). Utvecklingen för länens kostnader de tre senaste åren framgår av tabell 5.5 nedan. Tabell 5.5 Länsstyrelsernas hantering av EU-stöd, årspersoner (ÅP) och totala hanteringskostnader (löpande priser) Årspersoner Total hanteringskostnad mnkr ) ) 2017 Direkt hantering av EU-stöd Allmänt och övergripande inom lantbruk inkl. underkonton - varav avser EU-stödhantering Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service - varav avser EU-stödhantering 1) Totalt ) Beloppen för 2016 är omräknade, vi har ökat länsstyrelsernas kostnader med tkr avseende tjänster köpta av Jordbruksverket. Vi har minskat Jordbruksverkets kostnader med motsvarande belopp.se även not 2 under tabell

18 Den totala kostnaden för länsstyrelsernas EU-stödhantering inklusive indirekta kostnader uppgick 2017 till tkr. I denna summa ingår tkr kopplat till objektkod 990 med namnet ProCAP och Förvaltningsorganisation Landsbygd. I dagsläget finns inte ProCAP kvar, men tid för länens deltagande i arbets- och referensgrupper för att ta fram handläggningsrutiner sätts på detta konto. Hanteringskostnaden för EU-stöd har minskat med 18 mnkr jämfört med Följande huvudsakliga förändringar ses jämfört med föregående år: den totala kostnaden för jordbrukarstöd (601*) har minskat med 25 mnkr. kostnaden för arbetet med regional handlingsplan (604x) har minskat med 4,8 mnkr kostnader för fiskerifonden (6222*) har ökat med ca 1 mnkr kostnaden för landsbygdsutvecklingsåtgärder har ökat med 19 mnkr (602*) arbete kopplat till konto 990 (ProCap/)Förvaltningsorganisation Landsbygd har minskat med 8 mnkr. Summan för EU-stödhanteringen, exklusive kostnaderna för objektkod 990, är tkr, vilket redovisas i tabell 5.6 nedan. Av denna kostnad utgör jordbrukarstöden 72 % och projektoch företagsstöden inom landsbygds- och havs- och fiskeriprogrammet 28 %. Tabell 5.6. Länsstyrelsernas totala kostnad för hantering av stöd till jordbruk och landsbygdsutveckling Kostnad tkr Total kostnad* Index Jordbrukarstöd Index Projekt- och företagsstöd LBP Index Projekt- och företagsstöd EHFF Index Årlig kostnad vid länsstyrelserna för hanteringen Index basår 2008 (belopp i tkr). Allt är beräknat i löpande priser. *Kostnaderna som redovisats på objektkod 990 är inte redovisade. Sett över hela tioårsperioden har de totala kostnaderna ökat med 8 % och ökningen mellan 2016 och 2017 uppgår till en procent. Under det senaste året är det kostnaderna för projekt- och företagsstöd som ökat medan kostnaderna för jordbrukarstöden minskat. Detta avviker från de närmast föregående tre åren då situationen varit tvärtom. Vid jämförelse av totala kostnader mellan enskilda länsstyrelser bör försiktighet iakttas, eftersom de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna varierar mellan 46 % och 93 %. Variationen beror bland annat på olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna. 12

19 Kostnaderna för administration och service tenderar i decentraliserade organisationer i större utsträckning att föras på sakverksamhet jämfört med i andra organisationer. Jämförelsetalen mellan åren och mellan länsstyrelserna påverkas även av i hur stor utsträckning man har hyrt in personal via bemanningsföretag. I kapitel 6 görs jämförelser mellan länen beträffande volymer och direkta kostnader för handläggning och kontroller. 5.4 Övriga stödmyndigheters ärendevolymer och kostnader Sametinget, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Tillväxtverket handlägger projekt- och företagsstöd. Tabell 5.7 Volymer och kostnader för EU-stödhantering på övriga stödmyndigheter Årspersoner Handlagda ärenden Ansökan om stöd samt ansökan om utbetalning Sametinget 2, Skogsstyrelsen 14,87 14, Havs- och vattenmyndigheten 0, Tillväxtverket 3,5 2, Totalt 21,16 22, Leaderkontorens ärendevolymer och utbetalningsbelopp 48 olika leaderkontor har tagit emot sammanlagt 734 ärenden (934) ärenden (908) har handlagts och utbetalningar på sammanlagt tkr (8 412 tkr) har gjorts i 457 (24) ärenden. Tabell 5.8 Volymer av leaderärenden, fördelat på fond. Havs- och fiskerifonden Total hanteringskostnad Landsbygdsfonden Regionalfonden Socialfonden Antal leaderområden med ärenden Antal inkomna ärenden Antal handlagda ärenden Både leaderkontorens personal och personal vid Jordbruksverket deltar i handläggningen. Kostnaden för leaderkontorens handläggning är inte specificerad. 13

20 6 Volymer och kostnader för länsstyrelsernas handläggnings- och kontrollärenden I detta kapitel redovisas ärendevolymer, direkta kostnader och genomsnittliga kostnader per handlagt ärende eller handlagd kontroll i länsstyrelsernas administration av EU-stöden. För både jordbrukarstöd och projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar redovisas antalet ansökningar och utbetalningar. Vidare jämförs kostnaden för länsstyrelsernas nedlagda tid med ärendevolymer och kontrollvolymer. I de följande diagrammen redovisas länen med följande bokstavsbeteckningar: Beteckning Myndighet Beteckning Myndighet AB Stockholms län O Västra Götalands län C Uppsala län S Värmlands län D Södermanlands län T Örebro län E Östergötlands län U Västmanlands län F Jönköpings län W Dalarnas län G Kronobergs län X Gävleborgs län H Kalmar län Y Västernorrlands län I Gotlands län Z Jämtlands län K Blekinge län AC Västerbottens län M Skåne län BD Norrbottens län N Hallands län 6.1 Jordbrukarstöd Med jordbrukarstöd avses här de stödformer som lantbrukaren ansöker om i samband med SAM-ansökan och som administreras samlat som jordbrukarstöd. Därigenom ingår även miljöersättningar och kompensationsstöd, som annars ingår i landsbygdsprogrammet. Analysen utgår från de kostnadsposter som avser jordbrukarstöden enligt objektkod 601* med tillhörande underkonton Faktorer som påverkar statistiken Flera län redovisar att handläggningen ofta krävt mycket resurser per ärende på grund av regelverkens komplexitet och att IT-systemen för handläggning och kontroll inte varit färdigutvecklade. Förseningar av regelverk och IT-stöd har medfört att handläggningen av ärenden inte kunnat slutföras inom aktuellt stödår. Istället har man gjort delutbetalningar, vilket påverkar statistiken på flera sätt. Man bör beakta följande när man jämför de olika åren: 14

21 Handläggningskostnaden för ett ärende sprids ofta ut på två olika år, stödåret och nästkommande år. Ibland påverkas även året därefter. Delutbetalningar ger merarbete och innebär en kostnadsökning per ärende. Statistiken för antalet utbetalningar påverkas både av utökat antal delutbetalningar och av förskjutning mellan åren, vilket innebär att det är svårt att jämföra olika år. Statistiken för utbetalade belopp påverkas av att utbetalningar gällande ett stödår sker först nästa år eller året därefter. För mindre miljöersättningar saknas IT-stöd. Dessa moment får göras manuellt, vilket är tidskrävande och ökar handläggningskostnaderna. Antalet manuellt hanterade ärenden varierar mycket mellan länen, vilket bör beaktas när kostnaderna för olika län jämförs. Utöver denna påverkan på statistiken framhåller flera länsstyrelser att hinder i handläggningen och ofullständiga IT-system också gett kostnader som inte syns i hanteringskostnaderna, eftersom de inte alltid tidsredovisats på handläggning Volymer för jordbrukarstöden SAM-ansökningar Sett över en knapp tioårsperiod har antalet SAM-ansökningar minskat med i storleksordningen ett par procent årligen. Mellan 2016 och 2017 minskade antalet ansökningar med 2 %. Antalet utbetalningar 2017 var 8 % fler än Tabell 6.1 visar antalet SAM-ansökningar samt antalet utbetalningar under den senaste åttaårsperioden. Antalet utbetalningsärenden hämtas från stödsystemen, där varje stödform och betalningstillfälle för respektive brukare utgör ett utbetalningsärende. Tabell 6.1 Ärendevolymer för hanteringen av jordbrukarstöden vid länsstyrelserna för åren Ärende SAM-ansökningar Index Utbetalningar, antal Index Antalet ärenden hämtas från stödsystemen. Varje stödform och betalningstillfälle för en brukare utgör ett utbetalningsärende Direkta kostnader för jordbrukarstöden För att göra relevanta jämförelser mellan länen och undvika olikheter som fördelningen av de gemensamma kostnaderna kan medföra, jämförs här bara de kostnader som är direkt knutna till hanteringen av jordbrukarstöden. En sammanställning av de direkta kostnaderna för jordbrukarstöd i respektive län finns i bilaga

22 Länens sammanlagda direkta kostnad för jordbrukarstöden var 190 mnkr, vilket innebär en ökning med ca 1 % jämfört med föregående år (188 mnkr). I följande beräkningar och redovisningar har inte kostnaderna för ajourhållning av blockdatabasen (objektkod 60113) tagits med. Denna tjänst utför endast vissa länsstyrelser på uppdrag av Jordbruksverket och den är inte direkt kopplad till ärendehanteringen. Direkta kostnader fördelat på större kostnadsposter I länsstyrelsernas underlag (se bilaga 1.3) redovisas kostnaderna nedbrutna på olika objektkoder. Diagram 6.1 visar en jämförelse av länens direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöden för respektive objektkod för de två senaste åren (601* med underkonton). tkr Diagram 6.1 Direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) , uppdelat på kostnadsposter (belopp i tkr). Inför 2017 förändrades kodstrukturen. En gemensam objektkod för åtagandeplaner (60116) ersatte de två tidigare objektkoderna för skärm (60114) respektive fält (60115) års kostnader på dessa två objektkoder har därför summerats och lagts på Objektkoden för återkrav, 60117, är också ny för Under 2017 har mycket resurser lagts på objektkod Handläggning av SAM-ansökan (37 % av de direkta kostnaderna) och objektkod Fältkontroller kopplade till SAMansökan (37 % av de direkta kostnaderna). Därefter kommer kontot Åtagandeplaner (12 % av de direkta kostnaderna). Direkta kostnader 1 per SAM-ansökan Om alla direkta kostnader (utom för ajourhållning, 60113) beaktas blir den genomsnittliga kostnaden per SAM-ansökan kr, vilket innebär en minskning med ca 2 % jämfört med föregående år (3 040 kr). Om även kostnaderna för åtagandeplaner (60114, 60115, 60116) och återkrav, som inte är direkt kopplad till SAM-ansökan, utesluts, blir den genomsnittliga kostnaden per SAM-ansökan istället kr, vilket är 10 % högre än föregående år (2 352 kr). Vid jämförelse mellan de två åren är det väsentligt att beakta den förskjutning av arbete mellan stödåren som tidigare nämnts. De kostnader som fördelats på antalet SAM-ansökningar 2017 innehåller även arbete utfört på ärenden gällande för stödåren 2015 och Samtidigt saknas 1 K läns hanteringskostnader redovisas under M läns kostnader, eftersom M län tar emot samtliga SAMansökningar för de två länen och även hanterar samtliga kontroller för de två länen. Antalet SAM-ansökningar avser ansökningar oavsett status. 16

23 kostnaderna för den del av handläggningen gällande stödår 2017 som kommer att ske först under Direkta kostnader per utbetalningsärende Bilaga 1.3 visar Länsstyrelsens inrapporterade direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd. I samma tabell finns antalet utbetalningar och antalet ansökningar per län. Diagram 6.2 visar direkta kostnader i respektive län fördelat per utbetalningsärende och per objektkod. Antalet utbetalningar i varje län visas med gul linje i diagrammet. kr/utbetalning Restaurering bete/äng (6013) Kontroll (60112, 6012) Handläggning (60111) Antal utbetalningar Antal utbetalningar Diagram 6.2 Direkta kostnader per utbetalningsärende i respektive län, fördelat efter objektkod. Diagrammet visar de objektkoder som är kopplade till SAM-ansökan: handläggning (60111), kontroll (60112, 6012) och restaurering bete/äng (6013). Den genomsnittliga kostnaden per SAM-ansökan är 332 kr, nästan exakt som föregående år (333 kr). Antalet utbetalningar var ärenden, 8 % fler än föregående år ( ). Diagrammet visar skillnader mellan länen, vilket beror bland annat på följande: De län som har högst snittkostnad per ärende är de län som har relativt lågt antal utbetalningar och vice versa. En del av kostnaden för ärendena från stödår 2016 redovisades i föregående års kostnadsrapport. Denna andel kan variera mellan länen. Länen har lagt olika mycket arbete på olika objektkoder. Vissa län har högre kostnader för kontroller än andra län, exempelvis beroende på längre avstånd. 17

24 6.1.4 Totala kostnader 2 per företag som söker stöd Diagram 6.3 nedan visar att den genomsnittliga totala kostnaden (inklusive gemensamma kostnader) för hanteringen av jordbrukarstöden, beräknat per företag som söker stöd, har ökat något. Medelkostnaden för 2017 var kr per företag som söker stöd, en ökning med drygt 2 % jämfört med 2016 (5 105 kr/företag). kr/sam Diagram 6.3 Total kostnad för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) per företag som söker stöd för år (belopp i kr) Kontroller av jordbrukarstöd Länsstyrelserna har gjort sammanlagt kontroller. Det är närmare 40 % fler kontroller än 2016 ( st.). Observera att antalet kontroller inte speglar antalet kontrollbesök, då kontroller av flera stöd genomförs vid ett och samma besök. Kontrollerna är fördelade enligt följande: Arealkontroller inklusive äldre miljöersättningar st (74 %) Djurkontroller inklusive registerkontroller och djurvälfärdsersättningar: st (26 %) I diagram 6.4 har kostnaden per kontroll beräknats per kontrolltyp. Länsstyrelsernas rapporterade tid för kontroller har dividerats med antalet kontroller per län. I länsstyrelsernas tid ingår utöver utförande av kontroller även planering och samordning av kontrollarbetet. Fördelningen av denna tid mellan areal- och djurkontroller kan variera något mellan länen. 2 K läns kostnader redovisas under M län. 18

25 kr/kontroll Areal Djur Diagram 6.4 Direkta kostnader per kontroll, objektkod och Länsstyrelsernas redovisade tid på objektkod har jämförts med antalet arealkontroller (SAM-Fältkontroller) och tiden som redovisats på kod 6012 (Kontroll av djurmärkning och journalföring) har jämförts med antalet djurkontroller. Genomsnittskostnaden per genomförd arealkontroll har sjunkit med drygt 20 % jämfört med tidigare år. Förklaringar till detta är att fler stöd kontrollerats och att kontrollerna ofta sker vid samma kontrollbesök. Medelkostnaden för alla genomförda arealkontroller är kr (2016: kr) och varierar mellan kr i Västmanlands län och kr i Norrbottens län. Även Uppsala, Kalmar och Värmlands län har en hög medelkostnad per kontroll. Medelkostnaden för alla genomförda djurkontroller är kr (2016: kr) och varierar mellan kr i Värmlands län och i Norrbottens län. Även Uppsala, Västerbotten har en hög medelkostnad. Det finns många andra faktorer att ta hänsyn till när man jämför kontrollkostnader mellan olika län. Sådana faktorer är bland annat följande: Olika långa reseavstånd. Länen är olika stora och stödmottagarna är olika fördelade inom länen, vilket innebär stora skillnader i reseavstånd. Antal kontrollbesök. Statistiken tar inte hänsyn till hur många kontroller som gjorts vid samma kontrollbesök. Då en sökande sökt många olika stöd kan flera kontroller ske vid samma besök. Beroende på gällande regler för kontrollen kan kontroller dock inte alltid kombineras. Systemstöd. För de stöd som har färdigt systemstöd kan kontrollresultaten registreras direkt i handdatorer. När dessa fungerar väl blir kontrollarbetet effektivt, men om systemen inte är tillgängliga eller om det aktuella stödet saknar systemstöd, måste manuella protokoll användas. 19