Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2010

Transkript

1 Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2010 Totalt uppgår hanteringskostnaden för EU-stöd under år 2010 till 767 mnkr att jämföra med 797 mnkr för år Kännetecknande för år 2010 är det omfattande arbete som lagts ner inom ramen för styr- och uppföljningssystemet med fokus på att betala ut gårdsstöden per den 1 december samt miljöersättningarna per den 28 december. Antalet SAM-kontroller har ökat jämfört med Rapport 2011:9

2

3 Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2010 Denna rapport är en redovisning av uppdrag Kostnader för EU-stöd som återfinns i Jordbruksverkets regleringsbrev. Jordbruksverket ska till Regeringskansliet redovisa myndigheters totalkostnad, styckkostnad och volym för föregående års handläggning av EU-stöd. Redovisningen ska även omfatta genomförda åtgärder för att minska administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Vilka kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster som uppnåtts under året ska också redovisas. 0ve00ka Författare Ann Milton Eila Mårtensson

4

5

6

7 Sammanfattning Jordbruksverket har tillsammans med länsstyrelserna under en följd av år bedrivit ett metodiskt kvalitetsarbete för att effektivisera administrationen av EU-stöden. Effekterna av de genomförda åtgärderna för att uppnå förenklingar och mer enhetlig regeltillämpning har samtidigt inneburit en effektivare hantering och förbättring av kvaliteten i hanteringen. Den sammanlagda kostnaden för hantering av EU-stöden uppgår för 2010 till 767 mnkr. Hur kostnaderna fördelar sig på olika verksamheter och myndigheter framgår av nedanstående tabell. (mnkr) Jordbruksverket, marknadsstöd Jordbruksverket, övriga EU-stöd Länsstyrelserna, jordbrukarstöd Länsstyrelserna, landsbygdsstöd Övriga myndigheter Kännetecknande för 2010 är det omfattande arbete som lagts ner inom ramen för ett särskilt projekt, med fokus på att betala ut gårdsstöden per den 1 december 2010 samt miljöersättningarna per den 28 december Detta arbete är också något som återkommer som ett positivt inslag i länsstyrelsernas rapporter över EUstödshanteringen Ett stort antal förenklingsprojekt har startat under 2010 och kommer att pågå även under Blockinventeringsprojektet har avslutats under 2010 och ajourhållningen av blockdatabasen har kommit igång. Landsbygdsprogrammet har halvtidsutvärderats under 2010, och vissa förändringar i programmet till följd av denna utvärdering kommer att bli aktuella under Förändringar av landsbygdsprogrammet till följd av Hälsokontrollen har genomförts under En del förändringar har även genomförts av gårdsstödet På handläggnings- och kontrollsidan kan bland annat påpekas att antalet SAMkontroller (gårdsstöd, miljöersättningar, kompensationsbidrag) har ökat jämfört med 2009.

8

9 Innehåll 1 Inledning Samråd Kostnader för hantering av EU-stöden år Omfattning Avgränsning Tillvägagångssätt Redovisningsmodell Tillförlitlighet Redovisning av kostnader för hantering av EU-stöd Totala hanteringskostnader för olika myndigheter Jordbruksverkets kostnader för EU-stödshantering Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd Redovisning av genomförda åtgärder Övergripande insatser Förändringar av landsbygdsprogrammet Blockinventeringen Ajourhållning av blockdatabasen Åtgärder för att minska administrationen IT-handläggningssystemen Datafångst Styr- och uppföljningssystem för SAM-ansökan (SUSS) Förenklingsprojekt

10 4.2.5 Kontrollverksamheten Åtgärder för att öka likabehandlingen Styrmedel Informations- och utbildningsinsatser Samverkansformer Samverkansområden mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna Samverkan mellan länsstyrelserna Samverkansformer Effektivisering av administrationen Likabehandling och service Effektivitet och kvalitet i verksamheten Ekonomiska samordningsvinster Erfarenhet av samordnings- och utvecklingsarbete inklusive förutsättningar för ytterligare framtida samordningsvinster Kostnader för handläggnings- och kontrollärenden Jordbrukarstöden Volymer för jordbrukarstöden Kostnader för jordbrukarstöden Kontrollfrekvenser för jordbrukarstöden Landsbygdsstöden Volymer för landsbygdsstöden Kostnader för landsbygdsstöden Kontrollfrekvenser för landsbygdsstöden Totalkostnad för hanteringen av stöd till jordbruket och landsbygden

11 Bilagor 1.1 Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EU: s jordbruksfonder (inkl. landsbygdsfonden) per årsperson och per timma år Länsstyrelsens direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) relaterat till EU:s jordbruksfonder (inkl. landsbygdsfonden) per utbetalningsärende, SAM-ansökan och län. 1.3 Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna Länsstyrelsernas kontrollfrekvenser Åtagandeplaner 2 Rapporter från samordningsansvariga i respektive samordningsregion avseende jordbruksadministrationen 2.1 Länsstyrelsen i Jönköping 2.2 Länsstyrelsen i Skåne 2.3 Länsstyrelsen i Västra Götaland 2.4 Länsstyrelsen i Västmanland 2.5 Länsstyrelsen i Gävleborg 2.6 Länsstyrelsen i Västernorrland 2.7 Länsstyrelsen i Västerbotten 3

12 1 Inledning Regeringen har i regleringsbrevet uppdragit åt Jordbruksverket att beräkna totalkostnad, styckkostnad och volym för handläggningen av olika EU-stöd år Redovisningen ska även omfatta genomförda åtgärder för att minska administrationen, åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Jordbruksverket ska även redovisa uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars Kostnader för hantering av EU-stöden avseende år vid berörda myndigheter redovisas i avsnitt 3. I avsnitt 4 redovisas Jordbruksverkets och länsstyrelsernas genomförda åtgärder för att åstadkomma förenklingar och enhetligare regeltillämpning. Avsnitt 4 innehåller vidare en redovisning av åtgärder för att minska kostnaderna för administrationen av EU-stöd samt belyser genomförda kvalitetsförbättringar och effektiviseringar. Avsnitt 5 beskriver samverkansåtgärder, både mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna och mellan länsstyrelserna. I avsnitt 6 redovisas resultatet av Jordbruksverkets beräkningar av kostnaderna för hantering av EU-stöden. 2 Samråd Sammanställning av länsstyrelsernas kostnadsredovisningar samt övrigt sifferunderlag till rapporten har skickats ut till samtliga länsstyrelser för kvalitetsgranskning. Jordbruksverket har samrått med LD-gruppen, ett samrådsorgan mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna, rörande rapporten. 4

13 3 Kostnader för hantering av EU-stöden år 2010 Jordbruksverket har sedan år 1996 på regeringens uppdrag beräknat kostnaderna för handläggning av EU-stöd till jordbruket. Uppdraget har genomförts genom att uppgifter hämtats från de myndigheter som deltagit i hanteringen av stöd finansierade av EU: s jordbruksfonder. Myndigheterna är samtliga länsstyrelser, Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Sametinget. Dessutom har uppgifter hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar och räkenskaper. 3.1 Omfattning Med hantering menas i denna rapport information, handläggning, kontroll av stöd, marknadsbevakning, utveckling och drift av IT-system. Jordbruksverket är Sveriges enda ackrediterade utbetalningsställe för stöd som finansieras av EU: s jordbruksfonder. Enligt instruktionen ska Jordbruksverket bl.a. samordna länsstyrelsernas handläggning av EU-stöd till jordbruket m.m. och verka för enhetlighet och likabehandling. Härutöver svarar Jordbruksverket för kostnader för utveckling och drift av gemensamma IT-system som används för stödadministrationen. Nedan redovisas de myndigheter som hanterar eller deltar i hanteringen av EU-stöd samt vilka stöd som respektive myndighet hanterar. Statens jordbruksverk (SJV) Svarar för utbetalningarna av samtliga EU-stöd finansierade av jordbruksfonderna (garantifonden för jordbruket och jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) och stödet till jordbruket i norra Sverige inkl. kadavertransporter. Jordbruksverket är beslutande myndighet för åtgärder inom områdena för intervention, exportbidrag, djurbidrag, stödrätter kopplade till gårdsstödet, ersättning för utrotningshotade husdjursraser och nationella projekt inom axel 3 samt vissa nationella stöd. 5 5

14 Länsstyrelserna (Lst) Direktstöden gårdsstöd, potatisstärkelse, kvalitetscertifiering samt kontroll av handjursbidrag och stödrätter. Dessutom beslutas stöden inom landsbygdsprogrammet (med undantag för ersättning till utrotningshotade husdjursraser som handläggs inom Jordbruksverket utom vad gäller fältkontroller). Delar av det av EU godkända nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. D.v.s. stöd till smågrisproduktion, getter, potatis samt bär och grönsaker. Fiskeriverket (FiV) Överskottshantering av fisk Stöd till producentorganisationernas operativa program Skogsstyrelsen (SKS) Stöd inom landsbygdsprogrammet Tillväxtverket (TV) Stöd inom landsbygdsprogrammet Sametinget (ST) Stöd inom landsbygdsprogrammet Tullverket Fysisk kontroll m.m. i samband med exportbidrag. Naturvårdsverket (NV) Stöd inom landsbygdsprogrammet Uppgifter för beräkning av övriga kostnader och inkomster har hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar samt räkenskaper. Med övriga kostnader menas här kostnader för lagring av överskottsproduktion som inte ersätts av EU samt s.k. finansiella korrigeringar som en medlemsstat måste betala p.g.a. överskridna tidsgränser för utbetalningar eller då EU: s revisorer upptäckt brister i medlemsstatens administrativa rutiner samt kursförluster. Med övriga inkomster menas här inkomster som tillgodoräknas statsverket såsom t.ex. ersättning från EU för administration av sockeravgifter, förverkade säkerheter för ej utnyttjade exportlicenser, svensk andel av vissa återkrävda belopp, svensk andel av avdrag för tvärvillkor samt kursvinster. 6

15 3.2 Avgränsning Denna rapport omfattar de stöd som Jordbruksverket ansvarar för att betala ut. Länsstyrelsernas kostnader i samband med Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljö- och landsbygdsprogrammet, redovisas inte i sammanställningen i det fall finansieringen sker från annat anslag än förvaltningsanslaget, eftersom dessa kostnader inte avser hantering av EU-stöd. Den LEADER-verksamhet som bedrivs av LAG ingår inte eftersom dessa inte är klassificerade som statliga myndigheter. Vidare ingår inte Ekonomistyrningsverkets kostnader som attesterande organ. Inte heller redovisas de kostnader för åtgärder inom djurområdet som medfinansieras av EU avseende BSE-provtagning, program för bekämpning av campylobacter och aviär influensa, vaccinering mot blåtunga m.fl. Rapporten omfattar inte Livsmedelsverkets, Kemikalieinspektionens, Naturvårdsverkets och Sveriges geologiska undersöknings kostnader för att bistå Jordbruksverket med utformning av information och kontrollinstruktioner om tvärvillkor. Det bör slutligen uppmärksammas att redovisningen emellertid omfattar de nationella stöd som EU-kommissionen har godkänt. Därmed definieras som EU-stöd inte bara de stöd som helt eller delvis finansieras från Jordbruksfonderna utan dessutom de av Sverige till 100 % finansierade stödet för jordbruk i norra Sverige (Nationellt stöd, stödområde 1 3) inkl. kadavertransporter. 3.3 Tillvägagångssätt För att få ett underlag till beräkningarna av länsstyrelsernas, Naturvårdsverkets, Fiskeriverkets, Tillväxtverkets, Skogsstyrelsens och Sametingets kostnader för hantering av EU-stöden skickade Jordbruksverket ut frågeformulär i december I frågeformulären begärdes in uppgifter avseende antal arbetade timmar (omräknade till årspersoner : antal arbetade timmar/1760 tim) lönekostnader inklusive sociala kostnader övriga direkta kostnader för resor och expenser (t.ex. konsultkostnader) i verksamheten indirekta kostnader (OH-kostnader) Från länsstyrelserna begärdes följande uppgifter för beräkning av indirekta kostnader och antalet årspersoner rörande den övergripande verksamheten. de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för lantbruk (Objektkod 60*), de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och service (Objektkod 10* 11), de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för hela länsstyrelsen (1* 8*). (Samtliga objektkoder har hämtats från förteckning över verksamhetsoch ärendestruktur för länsstyrelserna). 7 7

16 Följande objektkoder ingår i 2010 års redovisning av hanteringskostnader för länsstyrelserna. Tabell 3.1 Objektkoder i länsstyrelsernas redovisning Objektkoder Titel 601* Stöd till jordbruket enl. EU-förordningar 6010 Varav Externt Arbete (arbetsgrupper) Varav SAM Handläggning Varav SAM Blockdatabasen Varav SAM Fältkontroller Varav Djurbidrag Handläggning Varav Djurbidrag Fältkontroller 6013 Varav Utvald miljö kopplat till SAM 6014 Varav Information 6020 Företagsstöd LP (inkl LBU ) 6021 Projektstöd LP (inkl LBU ) 6022 Miljöinvesteringar LP LEADER LP Del av x 604y Mål 1 och LEADER Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc. Ängs- och betesmarksinventeringen Beräknad del av 600* Beräknad del av 10* 11* Allmänt och övergripande inom lantbruk Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service Länsstyrelsernas kostnader (enligt objektkoderna i tabell 3.1) redovisas i förekommande tabeller under radrubriken Övriga EU-stöd se avsnitt I bilaga 1.3 återfinns länsstyrelsernas redovisade kostnader och antal årspersoner fördelade på respektive objektkod för åren Redovisningsmodell Från och med 2003 lämnar länsstyrelserna uppgifter om kostnaderna för EUhanteringen av stöd enligt en standardiserad modell. Uppgifterna hämtas så långt det är möjligt direkt från länsstyrelsernas årsredovisningar. 3.5 Tillförlitlighet Den standardiserade modellen innehåller ett frågeformulär med tillhörande anvisningar. Anvisningarna innehåller bl.a. uppgifter om vad som ska redovisas. Det standardiserade frågeformuläret innehåller en metod för att dels beräkna årspersoner, dels fastställa de 8

17 totala indirekta kostnaderna (s.k. OH-kostnader) och dels fördela de indirekta kostnaderna mellan olika verksamheter. Även om redovisningen av uppgifter om hantering av EU-stöden följer en standardiserad modell kvarstår skillnader mellan länsstyrelser beträffande bl.a. Löneberäkning, där några länsstyrelser redovisar faktiska lönekostnader medan andra utgår från genomsnittliga timlönekostnader. De indirekta kostnadernas (OH-kostnadernas) andel av de direkta kostnaderna för verksamheten ifråga. År 2010 varierar de mellan 43 % och 91 % med ett genomsnitt om 62 % (f.å. 53 %) för länsstyrelserna. Denna variation sammanhänger bl.a. med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna. Beträffande de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna har från länsstyrelsehåll påpekats att hyresnivåer, ledningskostnader m.m. varierar mellan länen, att t.ex. kostnader för vissa större projekt förs som verksamhetsövergripande och därmed påverkar de indirekta kostnaderna. Vidare har påpekats att länsstyrelserna i olika stor utsträckning strävar efter att föra ut en större andel av de myndighetsövergripande kostnaderna på enskilda verksamheter. För beräkningarna av Jordbruksverkets hanteringskostnader används huvudsakligen uppgifter om olika verksamheter fördelade på s.k. verksamhetskonton. Dessa konton används för såväl tidsredovisning som fakturakontering. Vissa delar av beräkningarna är exakta medan andra bygger på användandet av fördelningsnycklar. Till denna rapport har Jordbruksverket ändrat principen för beräkning avseende fördelning av administrativa pålägg. Tidigare har fördelning skett utifrån antal årsarbetskrafter men nu görs beräkning utifrån lönekostnad enligt tidsredovisning med ett påslag om 82 %. 3.6 Redovisning av kostnader för hantering av EU-stöd I detta avsnitt redovisas de beräknade totala administrativa kostnaderna vid myndigheterna för handläggning av EU-stöd under åren

18 3.6.1 Totala hanteringskostnader för olika myndigheter 2010 Tabell 3.2 Totala hanteringskostnader åren , mnkr Hanteringskostnader per myndighet 2010 mnkr mnkr mnkr SJV 1 ) LST ST TV FiV SKS NV Marknadsstöd ,2 16 0,2 Övriga EU-stöd , ,1 3,2 0,1 19 0,1 Summa , ,1 3,2 0,1 0,2 19 0,1 1) Jordbruksverket har ändrat principen för beräkning avseende fördelning av administrativa pålägg. Tidigare har fördelning skett utifrån antal årsarbetskrafter men nu görs beräkningen utifrån lönekostnad enligt tidsredovisning med ett påslag om 82%. För jämförbarheten mellan åren har kostnaderna för åren 2008 och 2009 räknats om enligt den nya principen. Marknadsstöd; avser intervention inkl. administration av offentlig lagring, exportbidrag inkl. importkvoter, exportbidrag omfattar såväl råvaror som bearbetade produkter, EU: s sockerreglering samt omstruktureringsstöd till sockerindustrin. I dessa kostnader ingår också arbetet med export- och importlicenser samt tullfria kvoter. Export- och importlicenser avser bevakning av handelströmmarna och ingår i kostnaderna trots att de inte är kopplade till någon stödutbetalning. I Jordbruksverkets hanteringskostnader för exportbidrag ingår även kostnaderna för kontroll som utförts av Tullverket om 2,45 mnkr. Hanteringskostnaderna för marknadsstöden har i jämförelse med 2009 minskat med ca 6 mnkr. Se vidare avsnitt Jordbruksverkets kostnader för EU-stödshantering. Övriga EU-stöd; avser dels stöd till jordbrukare gårdsstöd med tillhörande hantering av stödrätter, handjursbidrag, stöd till potatisstärkelse, energi- och proteingrödor, nationellt kuvert, miljöersättningar, kompensationsbidrag, start- och investeringsstöd, dels stöd till andra än jordbrukare projektstöd, biodlingsstöd m.fl. Jordbruksverkets kostnader för marknadsbevakning ingår i övriga EU-stöd. Hanteringskostnaderna för övriga EU-stöd har i jämförelse med 2009 minskat med 24,5 mnkr. Se vidare i avsnitt Jordbruksverkets kostnader för EU-stödshantering och Redovisning av länsstyrelsens uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd Indexerade hanteringskostnader En jämförelse av Jordbruksverkets och länsstyrelsernas årliga hanteringskostnader uttryckta i index redovisas i följande tabell. För att jämföra med den statliga verksamheten som helhet har valts ett indexerat pris- och löneomräkningstal. Pris- och löneomräkningen (PLO) är den metod som används inom staten för att kompensera myndigheterna för högre priser och löner. I tabellen redovisas den generella PLOfaktorn såväl med som utan produktivitetsavdrag. 10

19 Tabell 3.3 Hanteringskostnaderna (exkl. övriga kostnader och intäkter) för Jordbruksverket och länsstyrelserna åren , Index basår=2005, nominellt. Kostnader för blockinventeringen åren ingår inte. Basår mnkr index index index index index index Jordbruksverket Länsstyrelserna Vägt genomsnitt PLO-index utan produktivitetsavdrag PLO-index med produktivitetsavdrag PLO-indexserien utgår från de generella PLO-talen med viktningen löner 70 %, lokaler 10 % och övriga förvaltningskostnader 20 %. Produktivitetsavdraget ingår i komponenten löner. Enligt uppgifterna i tabell 3.3 har Jordbruksverkets hanteringskostnader ökat med 24 % från år 2009 till år Ökningen beror främst på att hanteringskostnaderna för gårdsstöd och landsbygdsprogrammet ökat beroende på omfattande arbete inom ramen för SUSS 2010 (styr och uppföljningssystem för jordbrukarstöden), halvtidsutvärdering av landsbygdsprogrammet, utveckling av ett flertal IT-system samt det utökade arbetet med ajourhållning av blockdatabasen. Kostnaderna för verket och länsstyrelserna rörande blockinventeringen under åren har plockats bort i indexeringen vilket framgår beskrivet senare under detta avsnitt. Länsstyrelsernas totala hanteringskostnad har ökat kraftigt sedan basåret Ökningen ligger på 56 % motsvarande ca 161 mnkr i ökad kostnad Vid en jämförelse mellan 2005 och 2010 framgår att kostnaderna för landsbygdsutvecklingsåtgärderna (exkl. miljöersättningar och kompensationsbidraget) och fältkontroller har ökat med 66 mnkr respektive ca 50 mnkr, motsvarande en sammanlagd ökning om 106 %. Kostnaderna för SAM-handläggning och övrig verksamhet har haft en ökning på ca 26 % motsvarande ca 45 mnkr under samma period. Under våren 2008 påbörjades ett projekt med att uppdatera samt förbättra kvalitén i databasen för brukarblock. Projektet benämns blockinventeringen. Genom uppdateringar av blocken får brukarna mer korrekta arealer att använda vid ansökningar 11 11

20 om stöd vilket leder till att risken för avvikelser och därmed finansiella korrigeringar minskar. Under åren 2008 till 2010 har Jordbruksverkets kostnader för inventeringen uppgått till ca 261 mnkr varav ca 34 mnkr avser arbeten som utförts under Utöver kostnader för själva blockinventeringen har verket under 2010 kostnader för efterarbetet om ca 3 mnkr och för ajourhållning av blockdatabasen om 19,3 mnkr. Totalt uppgår nedlagda kostnader för blockinventering inkl. efterarbete kopplat till inventeringsresultaten och ajourhållning av blockdatabasen under 2008 till 2010 till ca 307 mnkr. Länsstyrelsernas bruttokostnad 2010 för arbetet med blockdatabasen uppgår till ca 16,2 mnkr vilket redovisas på objektkod Av detta belopp har Jordbruksverket ersatt länsstyrelserna med ca 2,2 mnkr för blockinventering och med 7,95 mnkr för ajourföring av blockdatabasen varför verkets kostnader för 2010 reduceras med nämnda belopp för att inte kostnaden ska räknas dubbelt. Jordbruksverket tar upp 32 mnkr för blockinventering, 3,2 mnkr för efterarbete samt 11,3 mnkr för ajourhållning av blockdatabas, totalt 46,5 mnkr. Uppdateringskostnaden för inventerade block kostnadsförs direkt aktuellt år varför dessa kostnader inte tas med i indexeringen av hanteringskostnaderna enligt tabell 3.3. Motsvarande justering gjordes även för för att på ett rättvisande sätt jämföra indextalen mellan åren. Vid en jämförelse med den statliga verksamheten som helhet (pris- och löneomräkningstalet uttryckt som index) kan konstateras att Jordbruksverkets och länsstyrelsernas hanteringskostnader 2010 för EU-stöden var 31 % högre än det generella pris- och löneomräkningstalet med produktivitetsavdrag. Motsvarande värde för 2009 låg på 16 %. 12

21 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödshantering Jordbruksverkets hanteringskostnader 2010 Tabell 3.4 Jordbruksverkets hanteringskostnader åren , mnkr 1) Hanteringskostnad mnkr mnkr mnkr Marknadsstöd Övriga EU-stöd 2) Summa ) Jordbruksverket har ändrat principen för beräkning avseende fördelning av administrativa pålägg. Tidigare har fördelning skett utifrån antal årsarbetskrafter men nu görs beräkningen utifrån lönekostnad enligt tidsredovisning med ett påslag om 82%. För jämförbarheten mellan åren så har kostnaderna för åren 2008 och 2009 räknats om enligt den nya principen 2) Av beloppet uppgår kostnader för blockinventeringen till 74 mnkr 2008, 136,5 mnkr 2009 och 32 mnkr 2010 exkl. ersättningar till länsstyrelserna på 10 mnkr, 6,5 mnkr respektive 2 mnkr. Hanteringskostnaden för marknadsstöd har i jämförelse med 2009 minskat med 6 mnkr vilket främst beror på minskad hantering avseende exportbidrag. Sedan 2005 har kostnaderna minskat med ca 18 mnkr. För övriga EU-stöd har kostnaderna minskat med totalt ca 46 mnkr. Under 2008 påbörjades blockinventeringsprojektet, se avsnitt För åren 2008 till 2010 har detta medfört kostnader om ca 261 mnkr varav ca 34 mnkr avser 2010 (föregående år 143 mnkr). I ovanstående redovisning har 32 mnkr tagits upp då resterande ca 2 mnkr redovisas under länsstyrelsernas kostnadsredovisning. Hanteringskostnaderna för gårdsstöd och landsbygdsprogrammet har däremot ökat främst beroende på omfattande arbete inom ramen för SUSS 2010, halvtidsutvärdering av landsbygdsprogrammet, utveckling av ett flertal IT-system samt arbetet med ajourhållning av blockdatabasen

22 Jordbruksverkets övriga intäkter och kostnader 2010 Tabell 3.5 Jämförelse av Jordbruksverkets bokförda övriga intäkter och kostnader för åren Övriga intäkter mnkr mnkr Mnkr Ersättning från EU för adm. av sockeravgifter 1) Förverkande av säkerheter, outnyttjade exportlicenser Svensk andel av vissa återkrävda belopp Kursvinst (netto) - Jordbruksfonderna 2) Summa Övriga kostnader Återbetalning av produktionsavgift Räntekostnader p.g.a. förskottering av stöd (netto) Av EU ej ersatta kostnader för offentlig lagring Finansiella korrigeringar från EU 1) Kursförlust (netto) - Jordbruksfonderna 2) Summa Nettointäkt (+)/Nettokostnad (-) Periodiserade intäkter och kostnader har medtagits. 2. Kursdifferenser består av realiserade och orealiserade. Källa: Ekonomisystemet Agresso. Enligt redovisning kopplad till Jordbruksverkets resultaträkning (uppbörds- och transfereringsavsnitten) och ersättning för administrationskostnad av sockeravgifter. Övriga intäkter och kostnader har i jämförelse med 2009 minskat med 96 mnkr respektive ökat med mnkr. Intäkts- och kostnadsposterna varierar betydligt mellan åren. Realiserade samt orealiserade kursdifferenser, av EU ej ersatta kostnader för offentlig lagring och ersättning för administration av produktionsavgift för socker förekommer varje år. Övriga poster är av tillfällig natur. Enligt ett regeringsbeslut hanteras inte den EU-finansierade delen av stöden i ett särskilt räntebärande flöde från och med den 1 juli Därav inget utfall avseende räntekostnader. 14

23 Posten Finansiella korrigeringar från EU har ökat med 833 mnkr. I utfallet ingår finansiella korrigeringar avseende bl.a. anmärkningar mot den svenska tillämpningen av gårdsstöd för traditionella betesmarker m.m. för åren , se vidare Jordbruksverkets årsredovisning 2010 under avsnittet Finansiell redovisning. Medlemsländerna utanför EMU-samarbetet får bära kursrisken för EU-finansierade stöd inom jordbruksfonden som utbetalats efter den 15 oktober Under 2010 har staten haft en kursförlust (netto) om 236 mnkr att jämföra med en kursvinst om 74 mnkr föregående år. Eurokursen för bl.a. direktstöden sätts för innevarande stödår den sista vardagen före den 1 oktober. Rekvisition från EU sker i euro. För 2010 var det en kursförlust på grund av att den svenska kronan stärktes mot euron vilket ledde till att återflödet från EU blev lägre än vad som faktiskt hade utbetalats i stöd. Jordbruksverket har ett stående förskott från EU: s Landsbygdsfond om ca 137 mneuro som har erhållits 2007, 2008 samt Värdering har skett till balansdagens kurs 9,022 kr per euro. Kursen var lägre 2010 än den som gällde vid föregående bokslutstillfälle, varvid den orealiserade kursförlusten som redovisas är lägre än föregående år Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2010 Den standardiserade modellen för beräkning av antal årspersoner, direkta och indirekta kostnader gör det möjligt att räkna fram olika delkomponenter avseende årspersoner och kostnader. Enligt länsstyrelsernas redovisning har 503 (f.å. 504) årspersoner varit sysselsatta med den direkta EU-stödshanteringen. Dessa har således redovisat timmar direkt på objektkoderna 601*, 6020*-6023*, 604y samt 604x. Kostnaderna redovisas i löpande priser (ingen hänsyn har tagits till inflation). Enligt enkätsvaren för år 2010 har den direkta kostnaden för hanteringen av EU-stöd (lön inkl sociala kostnader och övriga direkta kostnader) uppgått till ca 275 mnkr (f.å. 272 mnkr). Bland de kostnader som redovisas som allmänt och övergripande inom lantbruk beräknas kostnaden till 50 mnkr (f.å. 47 mnkr). Kostnaden för den myndighetsövergripande verksamheten (gemensamma OHkostnader) beräknas enligt den gemensamma modellen till 121 mnkr (f.å. 99 mnkr)

24 Tabell 3.6 Länsstyrelsernas hantering av EU-stöd, årspersoner (ÅP) och totala hanteringskostnader (löpande priser) Årspersoner Total hanteringskostnad mnkr Direkt hantering av EU-stöd Allmänt och övergripande inom lantbruk inkl underkonton varav avser EU-stödhantering Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service varav avser EU stödhantering Totalt Länsstyrelsernas totala ökning av hanteringskostnaderna är 28 mnkr, där större del av ökningen (22 mnkr) är för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service. I bilaga 1.1 framgår länsstyrelsernas direkta antal arbetade timmar, direkta antal årspersoner, samt totala kostnader och totala kostnader per årsperson samt totala kostnader per timma åren per länsstyrelse. En jämförelse görs av totala direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) år 2010 i relation till antal utbetalningsärenden och till SAM-ansökningar för respektive länsstyrelse, redovisas i bilaga 1.2. I bilaga 1.3 redovisas årspersoner och kostnader per objektkod totalt för länsstyrelserna. I bilaga 1.3 återfinns också en tabell där skillnaderna av länsstyrelsernas kostnader mellan 2009 och 2010 redovisas. Vid jämförelser i bilagorna mellan enskilda länsstyrelser bör försiktighet iakttas beträffande de totala kostnaderna då de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna varierar mellan 43 % och 91 %. Denna variation hänger bl.a. samman med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna eftersom kostnaderna för administration och service i decentraliserade organisationer i större utsträckning kan tendera att föras på sakverksamhet jämfört med i andra organisationer. Vidare påverkas jämförelsetalen mellan åren och mellan länsstyrelserna av i hur stor utsträckning man har hyrt in personal via bemanningsföretag eller ej. 16

25 4 Redovisning av genomförda åtgärder 4.1 Övergripande insatser I det följande redovisas de åtgärder som Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna vidtagit för att minska kostnaderna för myndigheternas administration av EU-stöden. Även de kvalitetsförbättringar respektive effektiviseringsvinster som gjorts under året redovisas översiktligt. Dessutom redovisas de åtgärder som gjorts för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Det senaste året har kännetecknats av förändringar av landsbygdsprogrammet samt av slutförandet av blockinventeringsprojektet och den ökade insatsen rörande ajourhållningen av blockdatabasen. Det framtagna styr och uppföljningssystemet för jordbrukarstöden har lett till en tydligare och effektivare process. Förändringen av gårdsstödet på grund av Hälsokontrollen (införandet av 4 ha gränsen) har också genomförts under Förändringar av landsbygdsprogrammet Under 2010 genomfördes vissa förändringar av Landsbygdsprogrammet till följd av den så kallade Hälsokontrollen av jordbrukspolitiken. Bland annat har det satsats stort på utbyggnad av bredband på landsbygden. För att öka måluppfyllelsen inom miljöersättningarna har hektarersättningen för vissa miljöersättningar höjts. Landsbygdsnätverket har under 2010 fokuserat på att synliggöra lärandet, bland annat genom att handläggande myndigheter fått nominera satsningar till årets Ull-baggepris. Dessutom har åtta arbetsgrupper samlat in, analyserat och spridit kunskaper om metoder för landsbygdsutveckling. Under 2010 genomfördes en halvtidsutvärdering av Landsbygdsprogrammet. Arbetet med en programförändring inleddes och kommer att pågå under Blockinventeringen Under 2010 har Jordbruksverket arbetat med att slutföra blockinventeringsprojektet, till en kostnad av 34 mnkr. Totalt har projektet kostat 261 mnkr, och över 1,1 miljoner block inventerats. Vid utgången av 2010 återstod ca 800 block att inventera. Under maj till november 2010 arbetade i genomsnitt knappt 60 personer med inventeringen i fält. Arbetet har bedrivits på 14 kontor. Under projektet har en särskild kundservice inrättats som ett komplement till Jordbruksverkets ordinarie kundtjänst. Den särskilda kundservicen har svarat både på frågor om inventeringen i allmänhet men även kunnat ge individspecifik information till lantbrukare och konsulter Ajourhållning av blockdatabasen Under året har den systematiska uppdateringen av blockdatabasen påbörjats. Syftet är att förvalta och förbättra den redan höga kvaliteten som uppnåtts tack vare 17 17

26 blockinventeringsprojektet. Förändringar i naturen som påverkar blockdatabasen fångas upp genom nya ortofoton men även genom lantbrukares påpekanden och uppdatering efter kontroll på gården. Uppdateringsarbetet har under 2010 utförts av personal anställda på Jordbruksverket samt av personal på länsstyrelserna. Jordbruksverket och länsstyrelserna har ingått enskilda överenskommelser om granskning och uppdatering av blockdatabasen. Uppdatering har skett både utifrån skärmgranskning och efter besök i fält. Ingen tekniskt tillräckligt bra metod finns för automatiska uppdateringar, vilket innebär att detta arbete även i framtiden kommer att förbruka stora personella resurser. 4.2 Åtgärder för att minska administrationen Nedan redovisas ett urval av de åtgärder som Jordbruksverket har vidtagit under 2010 i syfte att minska administrationen och därmed uppnå en effektivare hantering av EU-stöden IT-handläggningssystemen IT-systemen som krävs för hanteringen av EU-stöden har i huvudsak fungerat bra under Stora resurser måste dock satsas årligen på förvaltningen då systemen är komplexa och komplexiteten ökar över tiden. Fler och fler uppgifter interagerar med varandra. Den ökade komplexiteten medför att en ny systemgeneration måste skapas för den nya gemensamma jordbrukspolitiken efter En förändring har gjorts av processer och IT-system som gör det möjligt att återanvända samma djuridentitet efter tre år till ett nytt djur i stället för som tidigare efter tio år. Jordbruksverket har under 2010 löpande arbetat med hantering av supportärenden (felanmälningar av IT-systemen). Funktionen Frågor och Svar i Handläggarstödet finns sedan flera år tillbaka och uppskattas av länsstyrelsernas handläggare. Länsstyrelserna klagar dock på långa supporttider både vad gäller IT-supporten och Frågor och Svar. Under 2010 har Jordbruksverket inlett arbetet med att förbereda för den nya generationens stödsystem. Detta sker genom ett byte av utvecklingsplattform. Arbetet kommer att pågå även under Även för samarbetssystemen (t ex Handläggarstödet) har Jordbruksverket under 2010 inlett arbetet med att gå över i en ny miljö. Även detta arbete pågår under Den nya miljön kommer att göra systemen säkrare och mera väldokumenterade. Arbetet med E-handläggning inleddes under Projektet ska skapa digitala akter och underlätta informationsutbyte mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna och mellan länsstyrelserna (se även avsnitt 4.2.4). Flexibiliteten i verksamheten ökas därigenom Datafångst Marknadsstöd Licensansökningar via e-tjänst uppgick under 2010 till 80 % av det totala antalet ansökningar. För exportbidrag var motsvarande siffra 70 %. Anslutningen till 18

27 Internettjänst för skolmjölksstöd har ökat till 30 %. Arbetet med att få fler att ansluta sig till e-tjänsten har pågått under hela året Jordbrukarstöd Användningen av SAM Internet visar en fortsatt positiv trend under Till ansökan 2010 lyftes SAM Internet på flera plan för att göra ansökan mer överskådlig och lättare att förstå för användaren. Bland annat har lantbrukaren kunnat få en sammanställning över sina åtaganden för miljöersättningar med både befintliga och eventuellt nysökta åtaganden. Detta för att öka sannolikheten att lantbrukaren gör rätt och för att minimera risken för att lantbrukaren söker ett åtagande som redan finns på blocket blev det även lättare att för lantbrukaren att själv rätta felaktigheter i sin ansökan, då lantbrukaren kunde se felaktigheter direkt i SAM Internet. Resultatet av ajourhållningen av blockdatabasen kan lantbrukaren se direkt i SAM Internet. För att ytterligare öka användandet av SAM Internet till stödåret 2011 har Jordbruksverket under 2010 bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete för att bredda tjänsten till att stödja samtliga vanliga webbläsare på marknaden. Målet för ansträngningarna är att samtliga stödsökande lantbrukare ska använda SAM Internet Styr- och uppföljningssystem för SAM-ansökan (SUSS) Under 2010 genomförde Jordbruksverket och länsstyrelserna projektet SUSS 2010 Styr- och uppföljningssystem för SAM-ansökan. Projektet innebar att ett antal mättillfällen infördes med tydligt definierade mål vad respektive myndighet skulle ha uppnått vid ett visst tillfälle. Inför varje mätpunkt kraftsamlade både Jordbruksverket och länsstyrelserna och täta informationsmöten har genomförts under hela Inom projektet har även processen kring jordbrukarstödshanteringen genomlysts, för att hitta tidstjuvar och effektiviseringsmöjligheter. Under 2010 har Jordbruksverket tidigarelagt bland annat beslut om kontrollfrekvenser, riskanalys och kontrollinstruktioner vilket har underlättat och effektiviserat länsstyrelsernas arbete och möjlighet att planera sin verksamhet. Genom dessa och andra gemensamma insatser lyckades Jordbruksverket och länsstyrelserna minska handläggningstiden från ansökan till utbetalning med ca 2 månader. På Jordbruksverkets och länsstyrelsernas gemensamma Intranät Ladan har löpande publicerats information om hur respektive länsstyrelse ligger till jämfört med målen. Det övergripande målet med projektet var att betala ut minst 90 % av gårdsstödet och 90 % av miljöersättningarna per den 1 respektive 28 december, Dessa mål nåddes med marginal för gårdsstödet, där 96 % betalades ut per den 1 december, för landet som helhet. Samtliga länsstyrelser nådde gränsen på 90 %. För miljöersättningarna nåddes målet på 90 % i landet som helhet, men vissa länsstyrelser klarade inte denna gräns. SUSS-arbetet kommer att fortsätta i projektform även under I arbetet under 2011 kommer också hanteringen av återkrav som uppstått genom blockinventeringen att ingå 19 19

28 i uppföljningssystemet. Införandet av styrsystem även för landsbygdsstöden pågår under Förenklingsprojekt En väg in Projektet En väg in startades under 2010 och kommer att fortsätta under Projektet syftar till att skapa en gemensam kundtjänst mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna för frågor om jordbrukarstöden. E-handläggning Projektet E-handläggning startade under 2010 och kommer att fortsätta under Projektet syftar till att skapa digitaliserade akter för lantbrukarnas ansökningshandlingar. Med hjälp av två andra förenklingsprojekt, Mina sidor för handläggare och Mina sidor för lantbrukare är tanken att den digitala akten (med innehåll från både Jordbruksverket och länsstyrelserna) ska kunna visas både för olika handläggare och för den berörda lantbrukaren. E-SAM Projektet E-SAM startade under 2010 och har i en första fas inneburit att tre pilotlän till SAM-ansökan 2011 enbart använder SAM Internet för sina lantbrukares ansökningar. Inga pappersblanketter skickas ut till lantbrukarna i dessa län. Inför 2011-års ansökningar har handläggare i dessa tre län utbildats av Jordbruksverket. Om detta faller väl ut är tanken att till 2012 enbart använda SAM Internet i hela landet. SMS-påminnelse för rapportering På djursidan har Jordbruksverket under 2010 startat ett projekt för att skapa en SMStjänst. När någon av parterna har rapporterat en förflyttning av djur skickas automatiskt en SMS-påminnelse till den andra parten om att denne ska rapportera in förflyttningen till registret. Överföring av stödrätter Under 2010 har det påbörjats ett arbete med att utveckla en applikation för att underlätta överföringen av stödrätter mellan lantbrukare. Planen är att en begränsad målgrupp under 2011 ska pröva en ny e-tjänst för överföringar. Den nya e-tjänsten kommer att innebära en större säkerhet för lantbrukaren samtidigt som tidsödande administration undviks Kontrollverksamheten Under 2010 har arbetet med att minska kostnaderna genom bättre planering, samordning och effektivisering av kontrollerna fortsatt. Under 2010 var det 11 länsstyrelser som använde sig av fjärranalys. Av dessa var det två stycken som använde 20

29 fjärranalyser för första gången. Vilka län som använde fjärranalys 2010 framgår av diagram kontroller genomfördes med fjärranalys. Merparten av kontrollerna kompletterades även med fältbesök, antingen för att kontrollera skötselvillkor (vilket inte görs med fjärranalys) eller för att kontrollera gränser som bedömts som osäkra. Vid större avvikelser enligt fjärranalysen har det också genomförts fältkontroller. Under 2010 har det varit problem med tekniken kring fjärranalyser, och detta har medfört ökad administration hos länsstyrelserna. Resultatet av fjärranalysen har levererats sent. Alla länsstyrelser har under 2010 använt sig av mobil kontroll (handdator) vid fältkontroller lantbruksföretag kontrollerades med handdator Applikationen för mobil kontroll för areal och kulturmiljöstöd har fungerat väl, dock kvarstår viss förbättringspotential och Jordbruksverket arbetar för att ta in kontroll av smådjur (tackor, getter m.fl.) i mobil kontroll under Under 2010 har förbättringarna i blockdatabasen medfört färre arealfel. Detta innebär troligen lägre kontrollfrekvenser framöver, vilket i sin tur kan komma att innebära lägre kostnader för administrationen. Hittills har Jordbruksverket sett att kontrollfrekvensen för Sverige som helhet har sjunkit, men fler län har fått en allt högre kontrollfrekvens. Skillnaderna i kontrollfrekvens mellan länen fortsätter att öka. Jordbruksverket har under 2010 som svar på revisionskritik från EU inlett en analys av de bakomliggande orsakerna till de höga kontrollfrekvenserna. Denna analys pågår även under Åtgärder för att öka likabehandlingen Styrmedel Jordbruksverket styr stödmyndigheternas hantering av EU-stöden genom att en stor del av handläggningen sker i de av Jordbruksverket tillhandahållna IT-systemen. För den hantering som inte regleras av IT-systemen har Jordbruksverket andra styrmedel, såsom föreskrifter, instruktioner och ett handläggarstöd. GAR-föreskrifterna och Handläggarstödet Under 2010 har GAR-föreskrifterna för länsstyrelsernas, LAG-gruppernas, Sametingets och Skogsstyrelsens handläggning av EU-stöden uppdaterats. I arbetet med uppdateringarna har fokus legat på att få till en smidig och väl fungerande hantering av handläggningen samtidigt som hanteringen ska uppfylla alla krav som ställs utifrån Sveriges och EU: s regelverk. Under 2010 infördes fastställda rutiner i Handläggarstödet för att öka styrningen av stödbeslutande myndigheter. Förändringen omfattade endast jordbrukarstöden. Landsbygdsprogrammets stödformer kommer att omfattas av motsvarande förändring under Ett av syftena med förändringen var att öka likabehandlingen av hanteringen mellan de olika myndigheterna. Ett annat syfte var att förbättra Handläggarstödet som hjälpmedel i 21 21

30 den praktiska handläggningen genom möjligheten att presentera styrande delar och exempeldelar samlat. Övriga föreskrifter Även de föreskrifter som reglerar de enskilda stödformerna och den gemensamma ansökansföreskriften uppdateras och anpassas årligen till de förändringar som sker. Genom samråds- och remissförfarande inhämtas myndigheternas synpunkter på dessa förändringar. Kontrollinstruktioner Kontrollinstruktionerna har under 2010 förbättrats genom att en språkkonsult har varit involverad i framtagandet. Syftet med detta arbete har varit att göra instruktionen lättare att använda för kontrollanterna. Uppföljande verksamhet Stödmyndigheternas tillämpning av GAR-föreskriften och av de fastställda delarna av Handläggarstödet följs upp bland annat genom att Jordbruksverket i egenskap av utbetalningsställe gör besök hos myndigheterna. För stödåret 2010 har 6 länsstyrelser och Sametinget samt Skogsstyrelsen besökts av Jordbruksverket i sin funktion som utbetalningsställe. Som ett led i Jordbruksverkets interna kontroll och styrning av myndigheterna som utför delegerade arbetsuppgifter har besöken även under 2010 haft större fokus på att följa upp att ackrediteringsreglerna uppfylls. Framför allt har ärendegranskningen omfattat ett större underlag. De frågor som diskuterats vid besöken har rört bl.a. administrativa kontroller samt handläggningsoch kvalitetskontroller för jordbrukarstöden och landsbygdsstöden. Jordbruksverket har under 2010 också i egenskap av förvaltningsmyndighet genomfört ett besök vid Länsstyrelsen i Hallands län för att diskutera hur genomförandestrategierna används i praktiken. Även Sametinget har besökts av Jordbruksverket i egenskap av förvaltningsmyndighet. Inom kontrollverksamheten har Jordbruksverket genomfört 25 revisioner av länsstyrelsernas arbete, utifrån 4 olika kontrollområden. Detta är en höjning av ambitionen jämfört med tidigare år och har varit möjlig att genomföra tack vare en effektivare organisation och fler enmansrevisioner. Övriga verktyg för uppföljning är t. ex. stickprovskontroller vid utbetalningsgranskning samt länsstyrelsernas årliga rapport för landsbygdsstöden respektive huvudrapport för jordbrukarstöden Informations- och utbildningsinsatser Utbildning av personal inom jordbrukarstöden och landsbygdsstöden I början av 2010 genomförde Jordbruksverket länsstyrelseutbildningar vid två tillfällen. Jordbruksverket har vidare genomfört en mängd olika utbildningar som regelverksutbildningar, IT-utbildningar, informationsträffar m.m. för personalen vid 22

31 länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. Utbildningarna har varit från grundläggande till specialutbildningar för specifika områden. Tanken har varit att det ska ordnas utbildningar efter behov och önskemål för alla. I samband med att förändringar i stödsystemen tas i bruk genomförs utbildningstillfällen både inom verksamhetsområdet och kopplat till den IT-mässiga tillämpningen. Dessa utbildningar genomförs ofta genom kombinerade telefon- och Webb-möten, där deltagarna på sina egna dataskärmar kan följa presentationen på handledarens dator. Inom Leader har Jordbruksverket under 2010 haft en fortsatt satsning på utbildning där samtliga LAG och länsstyrelser har genomgått grundutbildningar. Utbildningarna har riktat sig till ny personal på Leaderkontoren, LAG-ledamöter samt länsstyrelsernas Leaderhandläggare. Syftet har varit att öka kvalitén på genomförandet i alla Leaderområden. Inom landsbygdsprogrammet har Jordbruksverket under 2010 satsat på distansutbildningar, för att möjliggöra för fler handläggare att delta. Totalt har verket hållit fem videokonferenser med deltagare från 39 Leaderområden och 15 länsstyrelser. Dessutom har sex utbildningstillfällen hållits via Netviewer (mjukvara för utbildning på distans) med totalt ca 90 deltagare. Kontrollutbildningar En viktig del för att säkerställa en effektiv kontrollverksamhet är de konferenser och utbildningar som Jordbruksverket håller för personal på länsstyrelserna, dels för kontrollansvariga och dels för fältkontrollanter. Under 2010 genomfördes dessa utbildningar bl.a. genom två fältkurser som riktade sig till länens kontrollanter för de arealbaserade stöden, samt en konferens vid två tillfällen (vår och höst) för länens kontrollansvariga. Utöver dessa insatser har även anordnats kulturmiljökurs, tvärvillkorskurs samt djurkontrollkurs under För att utbilda Metrias personal i fjärranalys genomfördes två kurser (en i Stockholm och en i Kiruna)

32 5 Samverkansformer I detta avsnitt presenteras de samverkansområden och samverkansformer som har varit på plats under Samverkansrådets verksamhet redovisas i separat rapport. 5.1 Samverkansområden mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna Utöver det formaliserade samarbetet inom samordningsregionerna har sedan EUstödshanteringen påbörjades 1995, funnits arbets- och referensgrupper med representation från länsstyrelserna samt andra myndigheter och organisationer där effektiviseringar och förbättringar diskuteras. En övergripande samrådsgrupp utgörs av LD-gruppen med representanter från länsstyrelsernas lantbruksdirektörer och länsledningar samt chefer vid Jordbruksverket. I såväl styrgrupper som projektgrupper för olika utvecklingsprojekt för EUstödshanteringen ingår representanter från länen. I det dagliga arbetet samlas länsstyrelsernas synpunkter in genom remisser, enkäter och personliga direktkontakter för utformning av föreskrifter, informationsmaterial, blanketter m.m. För IT-systemen samlas många förbättringsförslag in genom det i SeQnd framtagna systemet för Ständiga förbättringar. 5.2 Samverkan mellan länsstyrelserna Genom beslutet den 13 december 2001 gav regeringen länsstyrelserna i Jönköpings, Skåne, Västra Götalands, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län i uppdrag att vara samordningsansvariga för en effektivisering av jordbruksadministrationen inom respektive samordningsregion. Inrättandet av samordningsregionerna innebär inte någon ändring av respektive myndighets ansvarsområde. De samordningsansvariga länsstyrelserna har i rapporter till Jordbruksverket redovisat de åtgärder som vidtagits inom regionerna när det gäller: o Effektivisering av administrationen o Likabehandling och service o Effektivitet och kvalitet i verksamheten o Ekonomiska samordningsvinster under 2010 o Erfarenheter av samordnings- och utvecklingsarbetet inklusive förutsättningar för ytterligare framtida samordningsvinster Samordningslänens rapporter bifogas. I det följande görs därför endast en översiktlig sammanfattning av länsstyrelsernas rapporter med inriktning på de effektiviseringsåtgärder som vidtagits inom de olika samordningsregionerna. Samordningsregionerna lyfter i sina rapporter för 2010 speciellt fram betydelsen av SUSS-arbetet för att öka effektiviteten och nå målet att betala ut så mycket 24