www.frank.se. text anders thorén, media express. foto t alvreten, m ericsson (7), moelven töreboda limträ (11), tetra pak (12). tabergs tryckeri... New Vision en berättelse om möjligheter Stor europeisk industri Den skogsbaserade industrin, med 63 000 företag och 2.4 miljoner anställda, är en av de största industrisektorerna i EU. Branschen svarar för 12 procent av den europeiska tillverkningsindustrins produktionsvärde. I Europa finns drygt 12 miljoner skogsägare. Skogen i Europa växer mer än den förbrukas. Som genomsnitt i EU-länderna avverkas bara två tredjedelar av tillväxten. Svenska och finska skogsbolag hör till de ledande i Europa. Mer än hälften av papperstillverkningen i Europa ägs av nordiska företag. Box 16006, 103 21 Stockholm. Telefon 08 762 72 60, Telefax 08 762 72 14. E-post info@skogsindustrierna.org, Internet www.skogsindustrierna.org
En sak vet vi säkert det blir trångt på vår jord. Redan idag är vi sex miljarder människor. Om 50 år förmodligen nio miljarder. Att tillgodose befolkningens behov blir en ödesfråga. Resurserna är knappa och hoten mot miljön och klimatet är allvarliga. Men det finns möjligheter. Att i ökad utsträckning använda förnybara råvarukällor och samspela med naturens egna kretslopp är viktiga delar av lösningen. Möjligheterna ligger i att använda sådant som återskapas, sådant som växer upp igen.
Möjligheterna finns i skogen Trä och papper är unika produkter. De klarar kraven på uthållighet: de kommer från förnybar råvara, de kan tillverkas på ett miljöanpassat sätt, och de kan återvinnas. Eller användas som biobränsle. Skogen erbjuder alltså produkter och energi som vi kan använda med gott samvete. Många av dessa produkter har vi redan nu runt omkring oss. Papper är en del av vår vardag, trä likaså. Men skogens möjligheter är inte uttömda. Det går att göra ännu smartare pappersprodukter, ännu mer miljöanpassade processer och ännu intelligentare konstruktioner. Om vi får tro forskarna så har vi bara sett början på hur pappers- och träfiberns egenskaper kan utnyttjas. Så länge solen lyser... Skogen är en evighetsmaskin. Om vi använder den rätt kan vi ständigt få nya produkter och värdefull energi från skogen åtminstone så länge solen lyser. För det är just solen som är motorn i denna gröna fabrik. Verksamhetsidén är enkel: med hjälp av solen och trädens klorofyll förvandlas koldioxid och vatten till syre och kolhydrater. Kolhydraterna blir byggstenarna för trädens tillväxt, för ny skog som växer upp. Den processen, som vi kallar fotosyntesen, är evig. Veden i de växande träden är alltså en form av lagrad solenergi. Och när vi använder vedråvaran för att göra papper och trävaror är det endast ett lån från naturen. För till slut återgår produkterna till kretsloppet. Det sker när papperet och trävarorna förmultnar eller då de bränns. Näringsämnen återförs till marken och koldioxid avges till atmosfären. Träden fångar på nytt upp koldioxiden från luften, de suger upp vatten och näringsämnen från marken och ett nytt kretslopp kan börja. 5
1* 2* 1* Tillväxt 450 miljoner m 3 sk. 2* Avverkning 310 miljoner m 3 sk. Europas skogar växer mer än de förbrukas Om vi använder skogen rätt. Där har vi den viktiga reservationen! Förutsättningen för att evighetsmaskinen ska fungera är förstås att den brukas på ett förnuftigt sätt. Långsiktigt och uthålligt. I Europa sköts skogarna som helhet på det viset. Bara två tredjedelar av skogstillväxten avverkas, vilket gör att mängden virke ökar successivt. Den globala avskogningen som vi får skrämmande rapporter om sker framförallt i de tropiska länderna. Att skogsresurserna i Europa växer hjälper till att balansera den globala avskogningen. Växande skogar är ju en viktig koldioxidsänka och motverkar på så sätt växthuseffekten. Grundprincipen för ett uthålligt skogsbruk är att efter varje avverkning, se till att ny skog växer upp. I Sverige planteras exempelvis flera nya plantor för varje träd som avverkas. På så sätt har virkesförrådet det vill säga mängden virke i skogarna fördubblats under 1900-talet. Eftersom den skogsvårdsstrategin ligger fast kommer det även i framtiden att finnas gott om skog. Mångfalden kan bevaras Att skogarna sköts så att råvaruresurserna hela tiden ökar är bra, men inte tillräckligt. För att kunna tala om verklig uthållighet måste också den biologiska mångfalden skyddas. Alla djur och växter ska ges möjlighet att fortleva. Att kombinera dessa höga krav på naturvård med ett ekonomiskt livskraftigt skogsbruk är en svår uppgift. Men det är nödvändigt och på många håll i Europa har man kommit långt på väg. Faktum är att skogsnäringen, miljörörelsen och andra intressenter är överens om målen. Man börjar också blir överens om medlen, hur skogarna ska skötas för att värna naturvärdena. Det tydligaste tecknet är att skogscertifieringen snabbt vinner terräng. Certifieringen är en sorts miljömärkning. Den är ett bevis på att skogsbruket klarar höga krav på miljöanpassning. Tanken är att det goda skogsbruket ska premieras. Och att press ska sättas på dem som inte uppfyller kriterierna. 6
Framtidsbransch i kretsloppssamhället Att papper kan återvinnas är en av de egenskaper som ger papperet dess självklara plats i kretsloppssamhället. I Europa återvinns nu mer än hälften av allt papper. Trenden är positiv, insamlingen av returpapper ökar år från år. Att ta tillvara returpapper är god hushållning med råvaruresurserna och återvinningen hjälper också till att hålla avfallsmängderna nere. Återvinningen är emellertid bara en del av en större helhet. Från miljöoch klimatsynpunkt är det än mer väsentligt att skogsindustrin som helhet ingår i ett uthålligt system. Det systemet är uppbyggt på fyra grundstenar: förnybar råvara, naturanpassat skogsbruk, miljöanpassade processer och återvinningsbara produkter. Vi vågar påstå att skogsindustrin med tillverkning av papper, trävaror och bioenergi är det enda storskaliga system som är kapabelt att möta framtidens krav på i verklig mening hållbar utveckling. Tala om framtidsindustri! En plats för alla Skogen är en kraftkälla, en plats för återhämtning och rekreation. För många människor har den också andliga värden. I skogen känner man sig nära det som verkligen betyder något. Musiker och konstnärer har i alla tider låtit sig inspireras av skogen, av skönheten och lugnet. Och på senare år har forskare bevisat det vi alla haft på känn: att man mår bra av att vistas i skog och mark. Barn som är mycket ute i skogen blir mer harmoniska. Människor som har varit sjuka återhämtar sig snabbare i gröna miljöer. Att skogen betyder olika saker för olika människor är något som vi måste respektera. Den ska vara en plats för alla. Allemansrätten i de nordiska länderna visar att det finns rum för bär- och svampplockarna, för motionärerna och för alla andra som bara vill vistas ett tag i skogen. Och det går utmärkt att bruka skogen i samförstånd med intressen som jakt, turism och renskötsel. Skogsindustrin som en del av ett uthålligt kretslopp. Viktigast är solen som driver systemet. I fotosyntesen producerar träden ved som består av fibrer och lagrad solenergi. Använda produkter av såväl papper som trä kan återvinnas och fibrerna återanvändas som råvara i flera omgångar. Till slut kan den lagrade solenergin också återvinnas i avfallsförbränningen varvid frigjord koldioxid återigen tas upp av de växande träden i fotosyntesen. En ny cykel börjar. 9
Skog och trä bromsar växthuseffekten Satellitbilderna visar att det är grönast i norr. Det är där Europas största skogsresurser finns. Och handelsstatistiken visar lika tydligt att det är de nordiska länderna som står för den största exporten av papper till Europa. När det finns gott om skog är det naturligt att tillverka papper av skogsråvara. Därför baseras papperstillverkningen i Norden till största delen på färsk fiber, det vill säga råvara direkt från skogen. Lika naturligt är det att pappersindustrin på kontinenten i stor utsträckning använder returpapper. Det är ju på kontinenten som de stora befolkningskoncentrationerna finns. Och de stora ansamlingarna av returpapper. Det är också naturligt att de här båda delarna av Skogseuropa samspelar. Den nordiska skogsindustrin är ju beroende av den stora marknaden på kontinenten. Kanske är det inte lika uppenbart att returpappersindustrin på kontinenten är beroende av färskfiberindustrin i norr. Men så är det och förklaringen är enkel. Papper kan ju inte återvinnas hur många gånger som helst. Efter fem sex vändor i återvinningssystemet blir fibrerna förstörda och det krävs ett tillskott av färsk fiber. Det tillskottet kommer från de nordiska pappersprodukterna. Utan ett sådant komplement skulle det här systemet inte fungera. Färsk fiber och returpapper är alltså nödvändiga delar av samma system. Skog lagrar koldioxid Klimatfrågan är den viktigaste globala miljöfrågan. Utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser måste minskas, men det kommer att bli svårt och det tar tid. Lika viktigt som att minska utsläppen är att öka eller åtminstone bibehålla upptaget av koldioxid från atmosfären. I det sammanhanget spelar skogen en viktig roll. Biobränslen från skogen kan ersätta fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Det ger en avsevärd minskning av koldioxidutsläppen. Att använda trä istället för andra byggmaterial är ett annat effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen. Det går nämligen åt betydligt mindre energi för att tillverka träprodukter än andra byggmaterial. Och mindre energi betyder lägre utsläpp till atmosfären. Att bygga mer i trä innebär också att vi vinner tid. Ett trähus står kanske i 100 150 år och lagrar under den tiden stora mängder koldioxid. Det ger oss möjlighet att vidta andra åtgärder som bromsar växthuseffekten. 10
Förpackningar som skyddar Världens efterfrågan på papper växer stadigt med sådär tre procent per år. Men hur blir det i framtiden? En kvalificerad gissning är att papperet får en stark ställning även i morgondagens informationssamhälle. Vi vet alla vad som hände med det papperslösa kontoret. Och IT-revolutionen är, så här långt, det bästa som hänt papperstidningarna. Dagstidningar är fulla av annonser från dot.com-företag och andra IT-bolag, som uppenbarligen anser att papper är ett utmärkt media. Samtidigt växer floran av PC-tidskrifter och web-magasin dag för dag. Inte minst ungdomarna tycker om att läsa om IT-revolutionen. På papper. Slutsatsen måste bli att bokstäver på papper är en lysande affärsidé, ett konkurrenskraftigt alternativ till elektroniska tecken på dataskärmar och mobil-displayer. Att läsa på papper är naturligt, mänskligt och vilsamt. Nästan sensuellt. Att läsa på skärm är krångligt. Eller som någon sagt: inte ens Bill Gates läser långa texter på skärm. Vid sidan av tidningar och annan information är förpackningar det största användningsområdet för papper. Den västeuropeiska pappers- och kartongindustrin hör till de ledande på det området. Wellpapp, kartong, säckpapper och annat kraftpapper är utgångsmaterialet för bra och resurssnåla förpackningar som ger skydd åt varorna. Förpackningarna ingår som komponenter i rationella distributionssystem. I U-länderna är situationen helt annorlunda. Där går mer än en fjärdedel av allt livsmedel till spillo innan det når konsumenten. Maten ruttnar, förorenas eller förstörs på annat sätt på vägen mellan åkern och marknaden. Orsaken är outvecklade transportsystem och bristfälliga förpackningar. Visst finns det både dåliga och onödiga förpackningar i våra butiker. Det är vi nog alla överens om. Men vad världen behöver är inte färre förpackningar, utan snarare fler, billigare och bättre förpackningar. Tillverkade av material som är i balans med naturen. 13
Världsklass Europa! Intelligent papper med inbakad elektronik. Komprimerat trä som är dubbelt så hårt som vanligt, eller mjukt som gummi. Slutna massafabriker utan miljöutsläpp. Och förarlösa skogsmaskiner som navigeras med hjälp av satellit. Det här är inte fantasier, utan verklighet. Den europeiska skogsindustrins forskning och utveckling håller världsklass. Och mer är på gång. Nya avancerade och vedsnåla fiberkompositer är på väg ut ur laboratorierna. Och träoch byggbranschen utvecklar nya kostnadseffektiva, träbaserade byggsystem. Avancerad teknik och modern arbetsorganisation har förändrat fabrikerna. Idag styrs processerna från ljudisolerade och luftkonditionerade kontrollrum. Att köra en pappersmaskin är ett kvalificerat och ansvarfullt arbete. Dagens pappersmaskiner kostar miljarder och de har fler datorsystem än en jumbojet. Skogsindustrin är alltså en high tech industri men i än högre grad en wide tech bransch. Den spänner över ett vitt fält av kunskapsområden, allt från ekologi och bioteknik till kemi och materialteknik. Skogsindustrin är en av världens mest kunskapsintensiva branscher. Därför är det kompetens och kunskap som blir den europeiska skogsindustrins främsta konkurrensmedel. Den goda möjligheten Allt talar för att vi i framtiden kommer att använda naturliga material i större utsträckning än idag. Visionen är ett samhälle där vi fullt ut lärt oss utnyttja de biologiska naturresurserna på ett uthålligt sätt. Lösningen finns i solens energi och i växternas klorofyll. I blad och i barr. I ett hållbart samhälle har trä och papper sin givna plats. Det gäller såväl de traditionella produkterna som helt nya typer av material. Det handlar om nya fascinerande möten mellan papperet och elektroniken, om nya superlätta och superstarka byggmaterial, om ännu smartare förpackningar. Kanske också om helt nya fiberkompositer, plast tillverkat av trä och så vidare. Samtidigt handlar det om Europas möjligheter. Om att ta tillvara de fördelar vi har i form av välskötta skogar, stark skogsindustri och världsledande kompetens. Redan idag sysselsätts 2,4 miljoner människor i den skogsbaserade industrin. Att i fri konkurrens utveckla den sektorn är en av de verkligt goda möjligheterna. Det är en chans att skapa välstånd på ett sätt som är i balans med naturen. 14