SOK-koncernen årsberättelse 2011
Innehåll 4 Nytta och gott humör av handelslaget 6 Dagligvaruhandeln svarar på kundernas föränderliga förväntningar 10 Allt bättre bruksvaruhandel 16 ABC tar hand om ägarkunderna 20 Resebransch- och bespisningsverksamheten tar sig an utmaningarna 24 Bilhandeln lägger i en ny växel 26 Ett år av tillväxt i lantbrukshandel 28 S-gruppen stärker positionerna i närregionerna 30 Ansvarskännande och effektiv anskaffning 32 Målet: nöjda anställda 34 Ägarkundsrelationen är livskraftig 36 S-Banken fortsatte sin tillväxt 38 Vad är S-gruppen? 40 S-gruppen 2007 2011 41 Corporate governance i SOK-koncernen 44 SOK:s förvaltningsråd 46 SOK:s styrelse 2012 47 SOK-koncernens koncernledningsgrupp 2012 48 SOK-koncernens organisation 2012 49 SOK-koncernens bokslut 2011 SOK-koncernen Årsberättelse 2011 3
I ekonomiska kriser stöder kooperationen nationalekonomin. S-gruppen skapade år 2011 totalt 2 500 nya arbetsplatser. Investeringarna på en halv miljard lindrade recessionen överallt i hela landet. Handelslagen returnerade för första gången över 400 miljoner euro till sina ägarkunder. Nytta och gott humör av handelslaget Efter den dystra inledningen av 2010 och den glädjande stigningen under den senare halvan av året förväntades år 2011 bli ekonomiskt lugnare. Så gick det ju inte: ju längre året framskred, desto dystrare var stämningarna på grund av krisen i euroområdet. Också om konsumenternas förtroende hölls på en nivå som var något högre än den i det övriga euroområdet, försämrades förväntningarna på ekonomin under hela år 2011. Vid slutet av året var den klart under medeltalet för 2000-talet, och förtroendet hade sjunkit nästan till nivån som rådde vid slutet av 2008. Den finländska industrins förväntningar var åter lägre än medeltalet för euroområdet. Industrins dystra förväntningar har sina orsaker. Den finländska exporten rasade nästan lika snabbt år 2011 som 2008, men detta berodde tyvärr inte enbart på den ekonomiska krisen. Man fruktar nu att Finland permanent kan mista en del av sin andel av världsmarknaden. Handelns och tjänsternas roll blir allt viktigare i dessa dystra verksamhetsförutsättningar. I synnerhet detaljhandeln har varit en bra sysselsättare. I fjol sysselsatte handeln knappt ettusen personer fler än föregående år, och man tror att trenden fortsätter år 2012. Som arbetsgivare är S-gruppen i en klass för sig. Handelslagen och S-gruppen skapade år 2011 totalt 2 500 nya arbetsplatser. Prestationen är god den kom under en period då ekonomin i övrigt började mattas av utav fruktan för en recession. Nya arbetsplatser uppstår alltid genom investeringar. I fjol använde vi närmare 550 miljoner euro på byggande av nya lokaler och på reparation och utvidgande av existerande lokaliteter. Dessa miljoner bidrog till sysselsättningen i byggbranschen i olika delar av landet och lindrade effekterna av den begynnande recessionen. Det är just i svåra tider som kooperationens styrka och mänsklighet syns allra bäst. Enligt FN:s internationella arbetsorganisation ILO tål kooperativa företag ekonomiska kriser bättre än andra typer av företag. Denna seghet i svåra tider beror främst på att kooperativ i första hand strävar efter att tillgodose sina medlemmars behov och på att de inte motiveras av kortsiktigt fokus på vinstmaximering. I Finland är det handelslagen i S-gruppen som är de bästa representanterna för en sådan stabil kooperativ verksamhet, där resultatet backas upp av kontinuiteten som vår verksamhetsidé förutsätter. Det att vi strävar efter att allt bättre tillfredsställa våra ägarkunders behov. Utan ägarkunderna och deras önskemål skulle det inte finnas några handelslag eller någon S-grupp. Vid slutet av år 2011 hade handelslagen något under två miljoner ägarkunder, och den gränsen överskreds på Alla hjärtans dag 2012. Det växande antalet medlemmar visar att finländarna över hela landet har tillit till S-gruppens tjänster. De tycker att vi är en förutsägbar och ansvarskännande finländsk aktör. Som tack för ägarkundernas lojalitet returnerade handelslagen år 2011 för första gången över 400 miljoner euro till sina ägarkunder. Av beloppet var ungefär 360 miljoner Bonus, resten utgjordes av ränta på insatser, återbäring av överskott och betalningssättsförmånen. Ökningen av antalet ägarkunder börjar successivt mattas av eftersom redan närmare 80 procent av de privata hushållen i landet redan är sådana. Vi blir ändå inte vilande på våra lagrar, utan koncentrerar oss nu enligt vår strategi på att fördjupa våra kundrelationer. 4 SOK-koncernen Årsberättelse 2011
Vi utvecklar vårt kunnande inom handeln med bruksvaror och förbättrar urvalet av ekologiska och lokalt producerade produkter. Vi vill framför allt betjäna våra kunder bättre: vi ser givetvis till att alla funktioner är i toppskick, men det är servicen som kunden får som är i fokus framöver. Utom täckande urval och god betjäning vill vi också erbjuda våra kunder förvissning om att vi är en föregångare också som ansvarstagande aktör. Vi vill verka så, att ägarkunderna kan vara stolta över handelslaget de äger och över hela S-gruppen. Vi strävar alltså efter att producera nytta och gott humör. Utom ägarkunderna är det också vår engagerade personal vi har att tacka för S-gruppens framgång. Jag riktar därför ett särskilt tack till alla er över 42 000 anställda i handelslagen och SOK-koncernen. Jag är stolt över vår proffsiga personal: den är en resurs, som ska behandlas väl. Helsingfors, 17 februari 2012 Kuisma Niemelä Koncernchef, SOK SOK-koncernen Årsberättelse 2011 5
Dagligvaruhandeln svarar på kundernas föränderliga förväntningar En av 2011 års synligaste trender var den stigande efterfrågan på närproducerad mat, ekologiska produkter och handelns egna märken. Ändringarna i kundernas behov återspeglades också i utvecklingen av urvalen i S-gruppens matbutiker. Försäljningen i S-gruppens dagligvaruhandel utvecklades planenligt. Matbutikerna lyckades förverkliga sitt kundlöfte som gällde en förmånligare vardag, och försäljningen ökade kraftigare i S-gruppen än genomsnittligt i landet. Under det gångna året skedde inga större förändringar i dagligvaruhandelns konkurrensbild: S- och K-gruppens marknadsandelar var fortfarande höga. Lidl och Suomen Lähikauppa är de viktigaste utmanarna. Den hårda konkurrensen, som har pågått i decennier, har inom livsmedelshandeln gett upphov till två jämnstarka grupperingar, som dagligen konkurrerar med betjäning, priser och sortiment. Enligt en jämförelse utförd av OECD har den finländska dagligvaruhandeln konstaterats vara en av de effektivaste i hela världen, och i olika officiella utredningar har konkurrensen på den finländska marknaden befunnits fungera bra. Effektivitet i hela matkedjan genom samarbete År 2011 öppnades i Finland två nya Prisma-stormarknader, sju S-marketenheter och sju närbutiker, dvs. Saleeller Alepaenheter. I stället för på öppnande av ett stort antal nya enheter koncentrerade man sig inom affärsområdet på att utvidga butiker på goda affärslägen. 6 SOK-koncernen Årsberättelse 2011
S-gruppen kommer också framdeles att grunda nya matbutiker i synnerhet i sådana områden där utbudet av tjänster till ägarkunderna ännu var bristfälliga. Som kooperativt företag ägt av sina kunder vill S-gruppen ge alla sina ägarkunder i hela landet jämställd tillgång på matbutikstjänster. Under året diskuterades matens prisnivå mycket flitigt. Såsom konstaterades ovan, är den finländska dagligvaruhandelns effektivitet på internationell toppnivå, och konkurrensen fungerar. Handelns prisnivå påverkas också av många olika faktorer som handeln inte själv kan påverka. De stigande kostnaderna för arbetskraft och energi och ändringar i skattelagstiftningen är exempel på sådana. År 2012 kommer höjda skatter på sötsaker, alkohol och tobak att utöva ett tryck på den allmänna prisnivån. Mervärdesskatten på mat är fortfarande en av de högsta i Europa. Då skatternas inverkan elimineras, är matpriserna i Finland på europeisk medelnivå. Detta trots att Finland är ett stort land men en liten marknad. Utgifterna för livsmedel av privathushållens totalutgifter har minskat betydligt. År 1985 var den 20 procent, men 2010 endast 12 procent av hushållens totalutgifter. Som betydande aktör i livsmedelshandeln vill S-gruppen främja transparens och interaktion i livsmedelshandelns hela värdekedja. Genom samarbete och öppen interaktion mellan alla parter producenter, industri och handel kan man komma fram till de bästa och för alla lönsamma lösningarna. Under år 2011 utvecklade man inom S-gruppen analysteknik för i synnerhet prognostisering av efterfrågan och prisoptimering. Hela livsmedelskedjan har nytta av detta arbete. Dagligvaruhandel idkas av kedjorna Prisma, S- market, Sale och Alepa, i ABC-trafikbutikerna och ABC-Delienheterna samt livsmedelsbutikerna i Sokosvaruhusen. Vid slutet av 2011 omfattade markethandelskedjorna 851 verksamhetsställen; ABC-trafikbutikerna var 108 till antalet, ABC-Delienheterna 15. Regionhandelslagen har hand om affärsverksamheten vid samtliga markethandelsenheter i Finland. Lokalt och ekologiskt naturligtvis En av 2011 års synligaste trender var den stigande efterfrågan på närproducerad mat, ekologiska produkter och den allt större efterfrågan på handelns egna märken, s.k. private labels. S-gruppen är obestridlig marknadsledare inom försäljningen av ekologiska produkter. Enligt en studie utförd av AC Nielsen köpte finländarna år 2010 hela 49 procent av alla ekologiska produkter i S-gruppens affärer. Försäljningen av ekologiska produkter ökade år 2011 med över 50 procent från föregående år. Urvalen utökades med över 400 nya ekologiska produkter. säljs redan 1500 olika ekologiska produkter i S-gruppens butiker. S-gruppen vill kontinuerligt utöka urvalet för att kunna tillfredsställa kundernas ökade efterfrågan på ekologiska produkter. Här är samarbetet inom hela SOK-koncernen Årsberättelse 2011 7
S-gruppens dagligvaruhandel, marknadsandel (%) 50 40 30 20 10 0 27,8 29,0 30,5 31,1 31,1 34,3 35,9 39,9 41,1 42,4 43,2 44,1 45,2 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 8 SOK-koncernen Årsberättelse 2011
kedjan producenter, förädlare och handel i nyckelposition. S-gruppen deltar därför aktivt i utvecklandet av den ekologiska kedjan genom Pro Luomu ry, som grundades år 2011. Lokala produkter är en naturlig del av urvalen i S-gruppens matbutiker, som ju drivs av regionalt verksamma handelslag. Den nationella arbetsgruppen för närproducerad mat har definierat begreppet närproducerad mat så här: Närproducerad mat är produktion och konsumtion av mat som använder råvaror och produktionsinsatser från det egna området och sålunda främjar det egna områdets ekonomi och sysselsättning. Regionhandelslagen i S-gruppen idkar tätt samarbete med lokala varuleverantörer och producenter i olika delar av Finland för att öka andelen lokala produkter i urvalen. För många konsumenter är bra urval av närproducerad mat en allt viktigare faktor vid valet av butik. Efterfrågan på handelns egna märken, s.k. private labels, har stigit kraftigt i såväl S-gruppen som generellt i den finländska dagligvaruhandeln. I en europeisk jämförelse är deras andel av dagligvaruhandelns totalförsäljning ännu inte särskilt stor, så det finns rum för tillväxt. Målsättningen i S-gruppen är att försäljningen av private label-produkter under de närmaste åren ska stiga till en femtedel av totalförsäljningen. Största delen av S-gruppens private label-produkter tillverkas i Finland. Under 2011 ökade i synnerhet utbudet av egna märken i färskvarusegmentet. Köttfärs- och fjäderfäprodukterna som säljs under märket Rainbow och introducerades under våren är till hundra procent inhemska. Av allt kött som säljs i S-gruppen är över 95 procent av inhemskt ursprung. I S-gruppens livsmedelshandel förbereder man för närvarande en ändring som innebär att ursprungslandet utom på färskt kött också skulle anges på köttförädlingsprodukter, t.ex. korv och pålägg, som säljs under egna märken. En så stor transparens som möjligt är en fördel för kunden. Som utvecklare av webbhandel med och mobiltjänster för mat står S-gruppen i spetsen inom den finländska livsmedelshandeln. Pilotprojekt inom webbhandeln fungerar redan hos flera regionhandelslag, och man bygger för närvarande ut faciliteter för en bredare verksamhet. S-gruppen lanserade våren 2010 tjänsten Foodie, som fungerar i smarttelefoner. Med tjänsten kan kunderna göra upp elektroniska shoppinglistor, ta emot produktrekommendationer, följa med priser och studera recept. Under året utvecklades tjänsten till en interaktiv social tjänst. Dessutom introducerades möjligheten till hemleverans av matvaror till tjänsten i huvudstadsregionen. S-gruppens dagligvaruhandel vill agera allt aktivare i de sociala medierna. Målsättningen är att starta en allt intensivare dialog med kunderna. De nya elektroniska tjänsterna erbjuder kunderna en kanal där man lyssnar på deras åsikter, önskemål och utvecklingsförslag. Som konsumentkooperativ har S-gruppens livsmedelshandel som främsta mål att främja ägarkundernas intressen. Ansvar är en viktig värdering i den kooperativa verksamheten och därför en naturlig del av ledarskapet och vardagen också i matbutikerna. Samtliga kedjor i S-gruppen har fått ansvarsprogram, som förverkligas inom den dagliga verksamheten. Inom ansvarsarbetet framhålls särskilt transportlösningar som skonar miljön, energieffektivitet, ansvarsfulla och transparenta inköpskedjor samt omsorg om produktsäkerheten. Mot dialog med nya tjänster SOK-koncernen Årsberättelse 2011 9
Allt bättre bruksvaruhandel S-gruppens bruksvaruhandel har under de senaste åren utvecklats och stärkts betydligt. Försäljningen utvecklades positivt under året. En ny konkurrensstrategi fastställdes under berättelseåret för S-gruppens bruksvaruhandel. Dess affärsmässiga målsättning är en tydlig ökning av försäljningen och marknadsandelarna inom alla de viktigare segmenten av bruksvaruhandeln. Ytterst är målet att ägarkunderna kan finna bruksvarorna de behöver i S-gruppens sortiment och att de är nöjda med urvalen och betjäningen. Parallellt med den strategiska planeringen har man redan i flera år tagit fram en ny verksamhetsmodell. Dess konkreta uttryck är det nya logistikcentret för bruksvaror som våren 2012 öppnas i Sibbo Bastukärr och som gör det möjligt att övergå till ett nytt verksamhetssätt. Den nya verksamhetsmodellen gäller bruksvaruhandelns hela värdekedja: sammanställande av urval, inköp, lagring och transport av produkter samt verksamheten i butikerna. Internt inom S-gruppen har projektet KT2015 inneburit bl.a. förnyande av order- och leveransprocessen, mängder av ändringar i datasystemen och en storsatsning på utbildning. Varorna levereras till butikerna från det nya logistikcentret kontrollerade, förberedda för försäljning, prissatta och försedda med larm. För kunderna innebär det att försäljarna får alltmer tid över för kundbetjäning. Exponeringen blir luftigare och redigare, vilket förbättrar upplevelsen och underlättar handlandet. Försäljningsökningen var god Webbhandelns snabba frammarsch och utländska aktörers etableringar på den finska marknaden har redan en tid varit de viktigaste trenderna inom bruksvaruhandeln. 10 SOK-koncernen Årsberättelse 2011
SOK-koncernen Årsberättelse 2011 11
12 SOK-koncernen Årsberättelse 2011
De utländska aktörernas frammarsch fortsatte också under verksamhetsåret, i synnerhet inom handeln med kläder. Det grundas ständigt nya butiker enligt internationella koncept i vårt land. Vid slutet av året steg andelen webbhandel med utländska aktörer till närmare 20 procent av all webbhandel i Finland, som huvudsakligen idkas inom bruksvarusegmentet. Konkurrensen inom handeln med bruksvaror är numera global: man konkurrerar i kundernas vardagsrum. Senast årets julhandel var ett bevis på att webbhandelns slutliga genombrott i Finland var ett faktum. Den inhemska handeln måste kunna motarbeta de stora internationella aktörernas frammarsch genom att utveckla sin egen webbhandel. Detta gör man nu målmedvetet och med kraft i S-gruppen (mer om detta i sista stycket). För S-gruppen bruksvaruhandel var år 2011 ett år av god försäljning. Förväntningarna inför 2012 är också positiva, eftersom många till utvecklandet av bruksvaruhandeln anknutna projekt kan börja förverkligas i och med att logistikcentret i Sibbo färdigställs våren 2012. Inom de flesta produktområdena nådde gruppen en försäljningsökning som låg över genomsnittet för handeln. Inom produktområdena kläder, sport, kosmetika och underhållning låg tillväxten över marknadsgenomsnittet; den exceptionellt varma hösten försvårade handeln med kläder och sportartiklar mot slutet av året. Särskilt kraftig var S-gruppens försäljningsökning inom produktområdena byggande och reparationer, vars efterfrågan åter började stiga efter en smärre svacka. Affärsidéreformen i Prisma framskrider Vid slutet av år 2011 fanns det 62 Prisma-stormarknader i Finland. År 2011 öppnades nya Prismaenheter i Lielax i Tammerfors och i Ylivieska. Väsentliga utvidgningar eller renoveringar genomfördes i Jyväskylä (Prisma Palokka), Träskända, Helsingfors (Prisma Gamlas), Kempele (Prisma Zeppelin), Kouvola, Lahtis (Prisma Laune) och Seinäjoki (Prisma Hyllykallio). År 2012 öppnas nya Prismaenheter i Loimaa i Åbotrakten och i Västra centrum i Åbo. Dessutom ska enheterna i Halikko, Hyvinge och Vasa utvidgas. I kedjan Prisma utvecklades försäljningen av bruksvaror bra under året. Kraftigast ökade försäljningen inom produktområdena underhållning och hemteknik samt produkter för hemmet. Också trädgårdshandeln löpte i positiva tecken. I S-gruppen idkas bruksvaruhandel av kedjorna Prisma, Sokos Emotion och Kodin Terra. Dessutom säljer också S-market, Sale och ABC-trafikbutikerna bruksvaror. Dessutom finns kedjan Pukumies, som verkar inom en del av landet. Vid slutet av året omfattade kedjan Prisma 62 enheter i Finland och 21 i närregionerna. Det fanns 21 Sokosvaruhus, 28 Emotionbutiker och 11 Kodin Terraenheter. Kedjan Pukumies hade nio verksamhetsställen. Prismas reform av affärsidén och konceptet för bruksvaruhandeln blev färdig under året, och den tas stegvis i bruk vid alla Prismaenheter. Den till reformen anknutna utbildningen gäller kedjans hela personal. De egna märkena, private label produkterna, vars försäljning ökade med över 20 procent under året, har varit ett centralt utvecklingsobjekt i alla kedjor som säljer bruksvaror. Exempelvis i Prisma har kunderna gett positiv respons om både modellerna och produkternas kvalitet. Samtliga 18 private labels inom S-gruppens bruksvaruhandel kommer att finnas i butikerna våren 2012. S-gruppen har ställt upp ansvarsmålsättningar för de egna märkena inom bruksvaruhandeln. Målet är att produkterna som erbjuds kunderna är tillverkade i socialt och etiskt godtagbara förhållanden. För att säkerställa detta tillämpas auditeringsmodellen BSCI på alla produkter som är tillverkade i riskländer. Ett starkt försäljningsår i Kodin Terra Kodin Terra är S-gruppens järnhandel, som koncentrerar sig på byggande, reparationer, inredning, gården och trädgården. År 2011 öppnades inga nya enheter. Antalet enheter uppgick vid årsskiftet till 11. I kedjan Kodin Terra pågår som bäst ett flertal förändringar, eftersom affärsidén uppdaterades på våren så, att den bättre motsvarar marknaden inom järn- och trädgårdshandeln. Kodin Terra har nått en stark position inom järn och trädgårdshandeln för konsumenter. Ägarkunderna på SOK-koncernen Årsberättelse 2011 13
olika håll i landet har gett kedjan ett mycket gott mottagande. För närvarande utvecklas tjänsteutbudet till företagskunder; i anknytning till detta har kedjan förnyat sina verksamhetsmodeller för handeln med hus och kök och för byggtjänster. För att underlätta handlandet introducerades S-Företagskortet, ett nytt betalningsmedel för företag. Under året inledde också en ny kedja, S-Rauta, sin verksamhet. Kedjan är S-gruppens koncept för järn- och trädgårdshandel på mindre orter. Den första S-Rautaenheten öppnades i juli i Kemi, och vid slutet av året bestod kedjan av 10 enheter. S-Rauta och Kodin Terra har gemensam kedjestyrning, vilket effektiviserar verksamheten. År 2012 kommer icke kedjeanslutna järnaffärer som drivs av handelslagen att anslutas till kedjan S-Rauta. I Nummela i Vichtis öppnas en helt ny enhet våren 2012. Kodin Terra öppnade sin webbutik vid slutet av året, se sista stycket. Sokos statt i förnyelse Kedjan Sokos har under de senaste åren förnyats, till såväl varuhushelheterna som urval, exponering och visuellt uttryck. I stora stadscentra har flera enheter utvidgats rejält, och man har också öppnat nya enheter. I köpcentret Stella i S:t Michel, som ägs av Osuuskauppa Suur-Savo, öppnades en helrenoverad och förnyad Sokosenhet. Den femåriga renoveringen av Sokos Tammerfors färdigställdes. På Sokos Helsingfors centrum förnyades damavdelningen. I Esbo upphörde Sokos Hagalund med verksamheten vid slutet av året. Antalet på skönhet och damunderkläder fokuserade Emotionenheter fortsatte att stiga. Nya enheter öppnades i Jyväskylä, Kouvola, Helsingfors Gamlas, Tammerfors, Esbo och Lahtis. Vid slutet av året fanns det totalt 28 Emotionenheter. År 2012 öppnas tre nya enheter (Hyvinge, Borgå och Åbo). Kedjan Pukumies, som ägs av Osuuskauppa Arina, idkar också handel med dam- och herrkläder samt kosmetika. Pukumies Oy har sedan butiker under namnen Pukumies och kedjan Mick s som säljer kläder för ungdomar i Uleåborg, Karleby, Seinäjoki, Jyväskylä och Rovaniemi. Osuuskauppa Ympyrä svarar för affärsverksamheten vid Pukumies i Kotka. Dessutom har Osuuskauppa Arinas Pukumies en på damkläder specialiserad konceptbutik, Companys, i köpcentret Kamppi i Helsingfors. 14 SOK-koncernen Årsberättelse 2011
S-gruppen in på webben med kraft S-gruppen satsar för närvarande på att utveckla webbhandeln och andra webbtjänster inom alla sina affärsområden. Målet är att skapa en synkroniserad servicehelhet. Kunden kan göra preliminära val antingen i butiken eller på webben. Kunden kan också göra inköp på bägge ställena, dvs. lösningen är en s.k. flerkanalshelhet. S-gruppen inledde under året sin webbhandelsverksamhet med webbutiken för skönhet, som har fått ett gott mottagande. Inom dagligvaruhandeln inleddes webbhandel på prov redan år 2010. Då det första steget har tagits, framskrider resten fort. Kodin Terras webbplats öppnades i december. Till en början erbjuder webbhandeln olika landscapingprodukter, ved och mylla som levereras i storsäckar. Produkturvalet och leveransområdena utvidgas våren 2012. Hankkija-Lantbruk förnyar och utvidgar sin redan tidigare öppnade webbutik våren 2012. Också kedjan Prisma inleder webbhandelsverksamheten. Till en början kan man på webben köpa produkter inom områdena hemteknik och underhållning, böcker, papper och leksaker. Målet är att inom de närmaste åren kunna erbjuda alla kedjors hela sortiment av bruksvaror via webben. S-gruppens bruksvaruhandel () 1500 1250 0 750 500 250 1110 1201 1320 1200* 1318* 0 2007 2008 2009 2010 2011 *moms 0 % SOK-koncernen Årsberättelse 2011 15
16 SOK-koncernen Årsberättelse 2011
ABC tar hand om ägarkunderna År 2011 ökade kedjan ABC sin marknadsandel inom såväl bränslehandeln och markethandeln som restaurangverksamheten. Bränsleförsäljningen ökade betydligt kraftigare än branschgenomsnittet, vilket innebär att marknadsandelen ökade för tionde året i följd. Kedjans marknadsandel ökade trots att 2011 för investeringarnas del var ett mellanår. En ny trafikbutik öppnades i Jakobstad i december, och under året öppnades totalt sex nya automatstationer. Dessutom genomfördes renoveringar inom det existerande nätet. Konceptet för ABC Delienheterna i huvudstadsregionen förnyades. Samtidigt inleddes pilotverksamhet med konceptet ABC GrilliMarket, som har tagits fram för mindre verksamhetsställen i andra delar av landet. Efter en liten andningspaus kommer år 2012 att vara ett investeringsintensivare år med flera nya trafikbutiker och automatstationer. Den första trafikbutiken öppnas i februari 2012 i S:t Michel. Tillväxtåret 2011 Trafikmängderna i Finland ökar i och med att resandet till fritidsbostäder och annat fritidsresande ökar i likhet med turismen och den tunga fordonstrafiken. Tillsvidare har försäljningsökningen stävjats av de sedan länge stigande bränslepriserna. Resultatmässigt var år 2011 ett gott år för kedjan ABC. Den lilla svackan i försäljningen av dagligvaror som följde ändringen i lagen om handelns öppettider reparerades snabbt genom en välriktad ändring av sortimenten, som ledde till att försäljningen av dagligvaror ökade med åtta procent. Nu ägnas utvecklandet av bruksvaruhandeln särskild uppmärksamhet. Man vet också internationellt att för säljningen av bruksvaror under de närmaste åren kommer att få en mer framträdande roll i trafikbutiker. ABC ska föra produkter som inte finns i andra butiker. Tyngdpunktsområdena är för närvarande säsongprodukter, presentartiklar och det övervägande till barn riktade Apsisortimentet. Tanken är, att då familjen stannar på ABC, ska det finnas alternativ till godis för barnen. Bland andra nyckelproduktgrupper inom bruksvaror märks bl.a. förmånliga presentartiklar, tröjor, college tröjor och t-tröjor, suvenirer, leksaker, musik, filmer och spel. De nya menyerna som introducerades år 2010 har fått ett gott mottagande, och man fortsatte att utveckla menyerna även under berättelseåret. Andelen regionala och lokala läckerheter på menyerna har utökats. Den lokala personalen har deltagit i framtagandet av nya portioner, av vilka många har blivit ytterst populära. Av många goda exempel kan vi här nämna 66-menyn på ABC Alavo som ligger vid stamvägen med samma nummer och Osuuskauppa Hämeenmaas portioner tillredda av ingredienser från närproducenter. En viktig del av tjänstehelheten Kedjan ABC:s framgång i alla omständigheter under år med större och mindre investeringar, under år med lågoch högkonjunkturer, visar hur högt ägarkunderna värdesätter ABC som en del av S-gruppens totala tjänsteutbud. ABC:s tjänster anlitas i allt större utsträckning på riksnivå, och enligt studier som utförts är köptroheten hög. SOK-koncernen Årsberättelse 2011 17
Kedjan ABC, som på knappt 15 år har byggt över trafikbutiker och närmare 300 automatstationer, har givetvis också fått kritik i offentligheten. Den positiva responsen har ändå varit mångfalt större. Många orter suktar fortfarande efter den mångsidiga och breda tjänstehelheten som ABC erbjuder. Dessutom vet man att grundandet av en ABC har på många orter inneburit ett tillskott av helt ny anda och energi. Kedjan ABC kommer därför att också under de kommande åren att fortsätta sin expansion för att så många ägarkunder som möjligt ska kunna utnyttja dess tjänster. Verksamheten utgår från ansvar Ansvar ekonomiskt, socialt och miljörelaterat ansvarstagande är den självklara utgångspunkten för kedjan ABC:s hela verksamhet. I miljöfrågor hör ABC till de främsta aktörerna i Finland. Under de senaste åren har kedjan också försökt hitta nya och naturliga former för socialt ansvarstagande. På ABC trivs både ungdomar och pensionärer, och därför har dessa två viktiga kundgrupper nu ägnats särskild uppmärksamhet. Projektet ABC möter unga startade år 2010 i samverkan med Nuorten Palvelu r.y. Projektet finansieras av RAY. Eftersom ungdomar numera tillbringar långa tider i köpcenter, trafikbutiker och andra kommersiella lokaliteter, är det viktigt att man tänker ut aktiviteter och vettig sysselsättning och att samarbetet mellan de unga och personalen fungerar bra och i god anda. ABC satsar stort på detta arbete och har också fått positiv respons. I början av år 2012 startades också en ny tjänst, Juttusilla, som kommer att figurera i media senare under året. Tanken är att öka det sociala samröret genom att erbjuda bekanta och obekanta möjligheter att samlas på ABC för att diskutera aktuella frågor. Samarbetspartner här är tidningen ET. S-gruppens bensinhandel, marknadsandel (%) 30 25 20 15 10 5 21,3 24,2 26,9 27,6 28,7 0 2007 2008 2009 2010 2011 Antalet bränslekvaliteter ökar År 2012 köpte ABC-kedjans anskaffningspartner St1 Shells hela affärsverksamhet i Finland. Kedjorna ABC:s och St1:s gemensamma anskaffningsbolag NEOT Oy uppvisar ökade volymer och är nu det största anskaffningsbolaget för bränslen i Norden, vilket har ökat bolagets tyngd som part i underhandlingar med internationella oljebolag. Ägarkunderna ser detta som konkurrenskraftiga bränslepriser och leveranssäkerhet i alla lägen. 18 SOK-koncernen Årsberättelse 2011
ABC och St1 idkar tätt samarbete mot klimatförändringen genom att utveckla miljövänligare bränslelösningar. St1 Biofuels tillverkar etanol av livsmedelsavfall, och NEOT säljer denna till sina ägare. Detta bränsle, som innehåller 85 procent etanol som tillverkats av avfall som inte ingår i näringskedjan, kan man vid slutet av år 2011 tanka på 15 ABC-stationer och ca 25 stationer i kedjan St1. Målet är att öka antalet så, att det vid slutet av år 2012 inom varje regionhandelslags verksamhetsområde finns minst en station där man kan tanka etanol. Det stora samtalsämnet inom bränslehandeln år 2011, var lanseringen av 95 E10, bensin med 10 procent etanol. Mottagandet var sämre än väntat, eftersom det rådde ovetskap bland bilisterna om vilka motorer kunde använda bränslet. För närvarande säljs bensinsorterna 95 E10 och 98 E5 i ungefär lika stora mängder. Antalet bränslekvaliteter kommer att öka i framtiden. Kedjan ABC vill erbjuda sina kunder alla de alternativa bränslen som dessa önskar sig. Det innebär investeringar i mätarfält, eftersom olika bränslen ska förvaras i separata kärl. Hanteringen av förvaringskapacitet kommer att bli ett viktig konkurrensmedel i bränslehandeln. S-gruppen driver trafikbutiksverksamhet och bränslehandel via ett nätverk av 108 ABCtrafikbutiker, 288 ABC-automatstationer, en ABC GrilliMarket och 15 ABC-Delienheter (år 2011). ABC-Deli har verksamhet endast i huvudstadsregionen och Borgå. Regionhandelslagen bedriver affärsverksamheten vid samtliga ABC-enheter. SOK-koncernen Årsberättelse 2011 19
Resebranschoch bespisningsverksamheten tar sig an utmaningarna För S-gruppens resebranschoch bespisningsverksamhet var år 2011 ett år av växande efterfrågan. Webbtjänsterna var ett viktigt utvecklingsfält inom såväl hotellsom restaurangverksamheten. D en förväntade recessionen påverkade inte efterfrågan inom resebransch- och bespisningsverksamheten i någon större grad. Tvärtom ökade hotellens försäljning mot slutet av året. Medan försäljningen under den förra halvan av året var i genomsnitt en procent i månaden, nådde man under den senare halvan en genomsnittlig försäljningsökning på 5 procent i månaden. Efterfrågan på hotelltjänster steg främst inom affärsresandet. Antalet övernattningar i Finland ökade i januaridecember med 4 procent från föregående år. Den största bidragande orsaken till tillväxten var utlänningarna, vars övernattningar ökade med över 10 procent. Antalet övernattningar ökade för finländarnas del med ca 2 procent. Mätt med de nyckeltal som beskriver hotellverksamhetens framgång, klarade sig S-gruppen bra. Medan hotellens genomsnittliga beläggning i hela landet var 53 procent, var den drygt 64 procent för S-gruppens del. Ökningen från föregående år var 2,6 procentenheter. S-gruppens genomsnittliga pris per rum låg också över genomsnittet (hela landet 88 euro, S-gruppen 92 euro). Medelpriset och intäkten per rum ökade utmed hela året tack vare lyckad marknadsföring och revenue management. Den goda resultatutvecklingen i hotellverksamheten som började år 2010 fortsatte genom hela år 2011 och blev t.o.m. snabbare mot slutet av året. 20 SOK-koncernen Årsberättelse 2011
S-gruppens logiverksamhet, marknadsandel (%) 30 25 20 15 10 5 25,6 26,3 26,1 26,7 24,6 0 2007 2008 2009 2010 2011 S-gruppens bespisningsverksamhet marknadsandel (%) 25 20 15 10 5 19,0 20,4 20,2 19,3 19,6 0 2007 2008 2009 2010 2011 SOK-koncernen Årsberättelse 2011 21
Ständig förnyelse S-gruppen verkar under två varumärken på logimarknaden. Sokos Hotels är Finlands äldsta, största och bäst kända hotellkedja, som vid årsskiftet omfattade 45 hotell i Finland, tre i S:t Petersburg och ett i Tallinn. Radisson Blu är åter en internationell hotellkedja med sju hotell i Finland: Av Sokos Hotellens kunder var 44 procent fritidsresande år 2011. Resten reste i arbetet. Radisson Blu är däremot tydligt en hotellkedja för affärsresande. Av dess kunder är ca 80 procent affärsresande. I januari sålde S-gruppen fyra hotell i kedjan Holiday Club Spa Hotels till Holiday Club Resorts. De fyra hotell i kedjan som blev kvar i S-gruppen anslöts till kedjan Sokos Hotels. Omställningen förlöpte väl, och varumärket Sokos Hotels har också lockat affärsresande till hotellen. Inom S-gruppen sålde Sokotel Oy, ett dotterbolag till SOK, under året affärsverksamheten på hotellet Radisson Blu Marina Palace till Turun Osuuskauppa och affärsverksamheten på hotellen Sokos Hotel Lahden Seurahuone och Sokos Hotel Vaakuna Tavastehus till Osuuskauppa Hämeenmaa. S-gruppen har som princip att minst ett hotell ska renoveras grundligt varje år, och dessutom genomförs mindre reparationer kontinuerligt. År 2011 renoverades Sokos Hotel Villa i Tammerfors. Renoveringen fick mycket beröm, och Sokos Hotel Villas moderna design fick hedersbetygelser och priser. År 2012 kommer hotell Radisson Blu Plaza i Helsingfors att genomgå en grundrenovering. Et nytt Sokos Hotell kommer att öppnas i Jyväskylä i juni. Sokos Hotel Paviljonki, som byggs i anknytning till mässoch kongresscentret i staden, blir på totalt 170 rum, de största hotellrummen i staden. I Tammerfors planeras ett tornhotell på 24 våningar, som man hoppas kunna börja bygga sommaren 2012. Sokos Hotellens varumärke och uttryck förnyas under 2012. Samtidigt strävar man efter an allt noggrannare profilering av hotellen enligt deras kundkrets. Webbtjänsterna utvecklas Under de allra senaste åren har konkurrensmedlen inom hotellverksamheten ändrats betydligt. Webbhandeln, som snabbt utvecklas både i Finland och internationellt, innebär nya utmaningar för hotellverksamheten. Hotellrum reserveras allt oftare på webben. Det gäller både fritids- och affärsresande. På webben är prisjämförelserna helt transparenta. I stället för att ingå traditionella årsavtal försöker företag att i alla lägen hitta det för tillfället förmånligaste alternativet. Sokos Hotels -kedjan förnyar nu radikalt sina webbtjänster och bokningsmöjligheter samt utvecklar en flexibel prissättning som motsvarar dagens konsumtionsvanor. Sokos Hotels ska ha webbplats som erbjuder alla kunder så bra information som möjligt och det optimala prisalternativet. Mot slutet av året blev det möjligt att betala reserveringen på webben. Säljverksamheten är också ett centralt utvecklingsobjekt. Ägarkunderna får förmåner på S-gruppens samtliga hotell. Eftersom en betydande del av hotellens kunder är företag, har man tagit fram särskilda stamkundssystem för dem, Sokos Hotellens S-Card och Radisson Blu har sin internationella Club Carlsson. Vid slutet av år 2011 slog Sokos Hotellen och Nordens största aktör i hotellbranschen, Nordic Choice Hotels, ihop sina krafter inom marknadsföringen till stamkunder. Sokos Hotellens S-Card blev genom samarbetet det kundkort för affärsresande i Norden: utom på Sokos Hotellen gäller det på över 170 hotell i Sverige, Norge, Danmark och Lettland. Restaurangerna lever i tiden Rosso, den största och äldsta restaurangkedjan i Finland, nådde 33 års ålder. Också om populariteten har varit grundmurad från år till år, var det nu dags att förnya affärsidén att motsvara förväntningarna av i dag. De första enheterna som verkar med nytt uttryck, nytt namn Rosso bottega//cucina nytt verksamhetssätt och ny meny, öppnades under hösten i Borgå och Träskända. Beslut om förändringsprocessen inom hela kedjan Rosso tas på basis av erfarenheterna från pilotrestaurangerna. Food courten för snabbmat, som öppnades under året i Prisma Laune i Lahtis, är pilotprojekt för en affärsidé av helt ny typ. Där kan man äta bl.a. en god lunch eller ta den med sig. Bravuria i Helsingfors är en annan restaurang med en helt ny affärsidé. I den här restaurangen som är av den runt om i världen populära typen free flow, tillreder kocken portionen i kundernas åsyn, och var och en kan beställa en egen helhet utgående från råvarorna som står till buds. 22 SOK-koncernen Årsberättelse 2011
Bravuria är ett gott exempel på ansvarskänslan som kännetecknar S-gruppens restaurangverksamhet, där etik, ekologi och miljömedvetenhet är viktiga element. S-gruppen hade vid slutet av år 2011 totalt 650 restauranger. S-gruppen är den överlägset största aktören inom den finländska restaurangbranschen. Eftersom antalet enheter är stort, måste de underhålla och ständigt förnyas. Dessutom öppnas varje år flera nya enheter, både sådana som ingår i kedjor och s.k. unikrestauranger, som är helt fristående. Restaurangförsäljningen ökade moderat under året. Ökningen från föregående år var fem procent. Ett fenomen som uppträtt redan i flera år ökande försäljning av mat, sjunkande försäljning av alkohol fortsatte också under detta verksamhetsår. Efterfrågan ökade snabbast vid snabbmatsrestauranger och restauranger där kunderna betalar med egna pengar. Inom S-gruppen är restaurangerna föregångare då det gäller att utnyttja sociala medier. Nästan alla kedjor har en facebooksida, som alla aktivt uppmanar kunderna att lämna respons om erfarenheterna och utnyttjar det då verksamheten utvecklas. Webbtjänsterna utvecklas också för restaurangernas del så, att man under 2012 kan börja beställa bord på S-gruppens restauranger via webben. I S-gruppens affärsområde resebransch- och bespisningsverksamhet ingår flera landsomfattande restaurangkedjor samt två hotellkedjor: Sokos Hotels och Radisson Blu Hotels & Resorts. I S-gruppen ingår utom kedjerestaurangerna ett stort antal fristående restauranger. I Finland idkar såväl regionhandelslagen som SOK:s dotterbolag Sokotel Oy resebransch- och bespisningsverksamhet. Vid slutet av året hade S-gruppen totalt ca 650 restaurangverksamhetsställen och 58 hotell. Dessutom driver dotterbolag till SOK Sokos Hotel Viru i Tallinn och de tre Sokos Hotellen i S:t Petersburg. SOK-koncernen Årsberättelse 2011 23
Bilhandeln lägger i en ny växel Bilhandelns försäljning ökade år 2011, men som en helhet är utsikterna inför 2012 osäkra. S-gruppen koncentrerar sig på att bygga upp effektiv kedjeverksamhet inom såväl bilhandeln som den växande servicebranschen. År 2011 var fortfarande en tid av utmaningar för bilhandeln, också om bilhandelns långsamma tillväxt fortsatte. registrerades ca 126 000 nya personbilar, en ökning med 12,6 procent från år 2010. Mot slutet av år 2011 matades den goda tillväxten av något på grund av den allmänna osäkerheten i ekonomin. Också inom branschen finns det osäkerhetsfaktorer som orsakar osäkerhet om utsikterna inför 2012. Beskattningen av både användning och köp av bilar ändras, likaså bränslebeskattningen. Höjningen av bilskatten påverkar i synnerhet försäljningen av större bilar så, att handeln väntas vara verkligt livlig inför skattehöjningen i början av april. Efter den toppen är efterfrågans utvecklingsutsikter ytterst osäkra. Enligt prognoserna kan man under det första kvartalet t.o.m. nå en försäljningsökning på hela 40 procent. Förändringarna inom bilbeskattningen påverkar också yrkes- och tjänstebilismen. Bilhandel bedrivs i S-gruppen av SOK:s dotterbolag SOK Autokauppa Oy och 12 regionhandelslag. I tjänsteutbudet ingår nya bilar, bytesbilar, försäljning av reservdelar och tillbehör samt serviceoch reparationsverksamhet. År 2011 introducerades en ny tjänst, flermärkesservicen Karla, som vid slutet av året hade sex verksamhetsställen. S-gruppen representerar 21 bilmärken, som vid slutet av år 2011 såldes vid 39 verksamhetsställen. Bilhandeln utvecklas Inom SOK:s bilhandel var år 2011 ett tungt övergångsår, och därför var resultatet inte ännu positivt, trots att det redan flera år hade förbättrats väsentligt. SOK:s bilhandel har dragit på sig kostnader bl.a. för avyttring av omsättningstillgångar, för avvecklingen av importen av Peugeot och för renovering av affärslokaler som hade kommit till slutet av sin livscykel. Samtidigt befinner sig SOK:s bilhandel i en fas av kraftig utveckling. Kedjeverksamheten byggs upp under namnet Automaa. Inom ramen för kedjan utvecklas ägarkundsorienterade koncept för både försäljning av och märkesservice på bilar. För närvarande består kedjan 24 SOK-koncernen Årsberättelse 2011
av bilaffärer ägda av SOK Autokauppa Oy och affärer ägda av sju regionhandelslag. S-gruppens bilaffärer representerar på olika håll i Finland totalt 21 olika bilmärken. Marknadsandelen stärks Konkurrensen i bilhandeln är hårt i Finland. Det finns några aktörer av nationell betydelse. Branschen är ändå mycket splittrad, och bilhandel bedrivs av ett stort antal regionala aktörer. Då man ser på S-gruppens bilhandel år 2011 som en helhet, nådde den en försäljningsökning på 15 procent och en marknadsandel på ca 9 procent. S-gruppen har som målsättning att under den pågående strategiperioden öka sin bilhandels marknadsandel till 15 procent. S-gruppens viktigaste konkurrenter är Delta Auto Oy, Veho Oy, Keskoägda VV-auto Oy och Autotalo Laakkonen Oy. Kedjan Karla växer Det är typiskt för bilhandeln att största delen av branschens omsättning genereras av bilförsäljningen. Däremot står service- och reparationsverksamheten och försäljningen av reservdelar och tillbehör för en mycket betydande del av täckningsbidrag och resultat. Inom serviceverksamheten har konkurrenssituationen i landet förändrats kraftigt inom en kort tid. Parallellt med märkesserviceorganisationerna har det för flera märken uppstått kedjor som erbjuder professionell service. S-gruppen vill vara en betydande aktör i den konkurrensen och har också utmärkta förutsättningar. Vid slutet av år 2011 omfattade Karla, S-gruppens kedja för flermärkesservice, sex enheter, men kedjan växer snabbt. Utom i anslutning till S-gruppens bilaffärer kan Karla enheterna verka i anslutning till ABC-trafikbutiker och Prisma, men också som helt självständiga enheter. Det är därför möjligt att också regionhandelslag som inte idkar bilhandel kan driva Karlaenheter. Miljövalen styr Både förändringar inom de allmänna attityderna och beslut om beskattningen styr bilismen i hela Europa, och likaså i Finland, mot bilar med mindre bränsleförbrukning och utsläpp. Också handeln med bilar som drivs av alternativa energikällor kommer att öka signifikant redan under de närmaste åren. Enligt vissa uppskattningar kommer 25 procent av bilbeståndet redan om fem år att utgöras av hybridbilar av olika slag. För närvarande är prisnivån på bilar som drivs av biobensin eller gas konkurrenskraftig, medan eldrivna bilar fortfarande är dyra. S-gruppen strävar efter att främja ekologisk bilism genom att både utveckla sitt utbud av bilar och erbjuda miljövänliga bränslelösningar. Ägarkunden har många behov som anknyter till bilism, och kan mångsidigt dra nytta av att koncentrera också dessa inköp till S-gruppen. Ägarkunderna får Bonus på inköp av, service på och reservdelar till nya och begagnade bilar, däckshotelltjänster och försäkringsprodukter. Dessutom erbjuds ägarkunderna bra finansieringsalternativ för bilköpet. SOK-koncernen Årsberättelse 2011 25
Ett år av tillväxt i lantbrukshandel För S-gruppens lantbrukshandel var 2011 ett gott år. Försäljningsökningen från föregående år var 13,2 procent, vilket överskrider genom snittet för branschen. Trädgårdshandelns försäljning förblev på föregående års nivå. År 2011 påverkades lantbrukshandeln främst av priset på spannmål, som hölls på en hög nivå. Tack vare den kraftiga efterfrågan steg också priserna på gödsel utmed hela året. Mot slutet av året började dock priset på vete sjunka, då produktionen av vete översteg konsumtionen. I Finland var produktionen av svinkött i svårigheter. Överproduktionen och de stabilt höga foderpriserna tärde på lönsamheten i branschen. Lantbrukshandeln är numera global till sin natur. Typiskt för lantbrukshandeln är de kraftiga prisfluktuationerna, som beror på flera olika orsaker. Sådana är till exempel höjda energipriser, dårliga skördar, den kraftigt stigande efterfrågan på kött i växande ekonomier, de krympande odlingsarealerna samt att åkrar används för produktion av energi i stället för mat. Från proffs till proffs I Finland påverkas marknaden i synnerhet av lantbrukets strukturutveckling. Antalet lantbruk minskar kraftigt. Förändringen i kundkretsen har påverkat lantbrukshandeln så, att den numera främst är business-to-businesshandel mellan proffs i lantbruksbranschen. Konsumenthandeln utgör endast en liten den av den egentliga lantbrukshandeln. Också lantbruksbutikernas roll har ändrats. Butikerna har blivit träffpunkter för proffs lantbruksföretagare och lantbrukshandlare där man bekantar sig med nya produkter, får handledning och råd och söker lösningar. Det egentliga köpslåendet sker ofta annanstans än i butikerna, vilka därför kommer att minska i antal. Anskaffningen av produktionsinsatser har inom lantbruket fördelats på allt fler kanaler. Webbens roll i förvalet, och så småningom också i den egentliga köptransaktionen, ökar ständigt. Hankkija-Lantbruk förnyar sin egen webbutik våren 2012. Stabil marknadsledare Hankkija-Lantbruk Ab är marknadsledande aktör i den finländska lantbrukshandeln. Kedjan Agrimarket nådde en försäljning på 1 049,2 miljoner euro, vilket motsvarar en marknadsandel på drygt hälften av hela lantbrukshandeln i Finland. I kedjan Agrimarkets sortiment ingår produkter från följande produktområden: produktionsinsatser i lantbruket, maskiner och reservdelar, basbyggvaror, hobby- och djurprodukter och trädgårdshandel (Multasormi). I anknytning till Agrimarket kan handelslagen ha en järnaffär med bredare urval (S-Rauta). Trädgårdshandeln är ett av de nuvarande och framtida tyngdpunktsområdena i S-gruppens lantbrukshandel. Till skillnad från den egentliga lantbrukshandeln är den främst till konsumenter, ägarkunderna, riktad affärsverksamhet. S-gruppens trädgårdshandel är ett affärsområde som växer och är lönsamt. Också år 2011 var ett bra år inom trädgårdshandeln: försäljningen nådde föregående års nivå. Lyckade projekt och aktieaffärer För S-gruppens lantbrukshandel som helhet var 2011 ett gott år. Försäljningsökningen från föregående år var 13,2 procent, vilket överskrider genomsnittet för branschen. Den kraftiga strukturförändringen i den finska lantbrukshandeln fortsätter. I förhållande till marknadens storlek finns det fortfarande ett stort antal aktörer, och deras lönsamhet är generellt rätt dålig. De internationella aktörernas roll på den finländska lantbruksmarknaden kommer att öka under de närmaste åren. Den till lantbruket anknutna industrin koncentreras allt kraftigare. Under året köpte SOK Yara Suomi Oy:s innehav av aktier i Hankkija-Lantbruk Ab, och Hankkija-Lantbruk Ab förvärvade Yara Suomi Oy:s innehav av aktier i Boreal Kasvinjalostus Oy. Genom aktieaffärerna blev ägarstrukturen i Hankkija-Lantbruk Ab klarare och dess förutsättningar att utveckla kärnverksamheten förbättrades. 26 SOK-koncernen Årsberättelse 2011
Agrimarketkedjans försäljning per affärsområde 2011 (%) Järn- och trädgårdshandeln 18 Lantbrukshandeln 59 Maskinhandeln 23 Kedjan Agrimarket idkar lantbruks- och maskinhandel i S-gruppen. Järnhandelsverksamhet till konsumenter idkas av Kodin Terra, S-Rauta och Prisma. Kedjan Agrimarket idkar också handel med byggvaror för produktionsbyggnader och basbyggvaror. Trädgårdshandel bedrivs av Agrimarketarnas Multasormisektion, S-Rauta, Prismaenheternas sommar gårdar och Kodin Terra. SOK:s dotterbolag Hankkija-Lantbruk Ab idkar landsomfattande lantbrukshandel. Dessutom har fyra regionhandelslag lantbrukshandelsverksamhet i egen regi. Kedjan Agrimarket har drygt 110 butiker, av vilka Hankkija-Lantbruk äger 82. Dessutom har Hankkija- Lantbruk Ab fem foderfabriker i Finland och en i Lettland samt två fröpackerier och spannmålslager. SOK-koncernen Årsberättelse 2011 27
S-gruppen stärker positionerna i närregionerna För S-gruppen var år 2011 ett år av kraftig tillväxt i närregionerna, dvs. Baltikum och S:t Petersburg. Programmet för expansion av marketnätet fortsatte och hotellens affärsverksamhet utvecklades positivt. Försäljning, närområdena () 400 350 300 250 200 150 50 152 185 197 262* 353* 0 2007 2008 2009 2010 2011 * moms 0 % S-gruppen har på många sätt nytta av att den idkar affärsverksamhet i närregionerna. I S:t Petersburg får S-gruppen till exempel värdefull erfarenhet av konkurrens med världens största detaljhandelskedjor. Dessa erfarenheter kan sedan utnyttjas då gruppen utvecklar sina tjänster till ägarkunder i Finland. S-gruppen får också värdefull erfarenhet av olika miljöer, konsumentpreferenser och beteendemönster samt av hur man lokalt kan utveckla och anpassa verksamhetsmodeller. För närvarande har S-gruppen redan ca 300 000 stamkundskort i Ryssland, Lettland och Litauen. I Estland introduceras ett stamkundskort sommaren 2012. Dessa stamkunder använder, i likhet med många andra som handlar i S-gruppens enheter, aktivt S-gruppens tjänster som de vant sig vid i hemlandet också då de besöker Finland. Då S-gruppens ägarkunder åter reser till närregionerna, kan de använda tillförlitliga markethandelstjänster och utnyttja högklassiga men rimligt prissatta hotell- och restaurangtjänster. Efter att ha klarat av de inledande investeringarna kan S-gruppen se fram mot betydande resultat i närregionerna. En del av intäktsflödet kan kanaliseras till utvecklande av S-gruppens funktioner i hemlandet. Också om S-gruppens expansionstakt har varit snabb i synnerhet inom markethandeln, är det skäl att minnas att bara en liten del av S-gruppens totalinvesteringar görs utomlands. Den överlägset största delen av investeringarna görs i Finland. S-gruppen sysselsätter redan ca 2 500 personer i närregionerna, och antalet kommer att växa betydligt under de närmaste åren. S-gruppen erbjuder sin personal en trygg anställning, rejäla spelregler, goda möjligheter till utbildning och avancemang samt konkurrenskraftiga löner. För S-gruppens anställda i Finland innebär verksamheten i närregionerna en möjlighet att skaffa sig praktisk erfarenhet av internationell affärsverksamhet. 28 SOK-koncernen Årsberättelse 2011