Bakgrundmaterial Östersjön på Skansen Platsen utanför Kust och Pedagogiska huset. Illustration Topia Landskapsarkitekter/KAWA Temaindelning I Skansens Östersjöanläggning kommer fokus riktas mot tre övergripande teman som är kopplade till olika platser i anläggningen. Varje tema har i sin tur 3 5 underliggande huvudbudskap. De fyra stora miljöutmaningarna övergödning, överfiske, miljögifter, utarmad mångfald finns med på alla platser. Tema Under ytan Plats Akvariet Huvudtemat i det akvatiska området är att ge en beskrivning av ett fantastiskt och unikt hav med vissa delar som visar aktuella problemområden. Akvarierna består av tre akvarier på mellan 75 och 300 m 3 vardera. De visar undervattensmiljöer med övergångar från strandnära skärgård till öppet hav. De är uppdelade i två olika vattensystem varav ett med relativt hög salthalt och ett med relativt låg salthalt för att vara Östersjön. Akvariet, med lägre salthalt, är anpassat för stora sötvattensarter som t.ex. gädda, abborre, gös, braxen, mört, ål, lake m fl. I akvariet ingår en strandnära, grundare avskild del för mindre arter som t.ex. storspigg, sjustrålig och svart smörbult, sandstubb, tånglake, tångsnälla, mindre havsål, tängräka och pungräkor. Det andra systemet, med två akvarier, har en högre salthalt för marina arter som t.ex. torsk, lax, havsöring, sjurygg, hornsimpa, rötsimpa, oxsimpa, strömming, skarpsill, sandskädda, rödspätta, piggvar, blåstång m fl. Den högre salthalten bidrar till en bättre livsmiljö för dessa arter och kan även hindra vissa parasitangrepp.
Tunnel genom rovfiskakvariet. Illustration Topia Landskapsarkitekter/KAWA Längs kusten Denna yta inkluderar hela Östersjöregionen. Ett klimatiserat utställningsrum visar påverkan av människans aktivitet längs stränder och kustnära områden. Det kan man se på en karta med möjlighet att förevisa tillrinningsområden, salthaltsvariationer, artfördelning, befolkningscentra, jordbruksområden mm. Ett stort öppet rum finns också med möjligheter för utställningar som kompletterar kartgestaltningen. Detta utställningsrum binder samman Framtidshuset och det Pedagogiska huset ovan mark och skapar en länk mellan byggnaderna under tak.
Utställningsområdet i Kusthuset med karta på golvet. Illustration Topia Landskapsarkitekter/KAWA Framtidshuset. Illustration Topia Landskapsarkitekter/KAWA Framtidshuset Målet för denna del är att upplysa om hur människors val i vardagen påverkar hur Östersjön utvecklas i framtiden. Utställningsytorna i huset har en scenografisk idé för att illustrera de fyra olika miljöutmaningarna som finns Övergödning, Överfiske, Miljögifter och Utarmad mångfald. En större fasad/väggyta för utställning och plats för fristående montrar ger förutsättning för interaktivitet runt om de fristående montrarna. I denna del ska det finnas tydlig koppling till aktuell forskning. Utrymme ska finnas för att redovisa aktuella och intresseväckande projekt.
En tidig skiss av Östersjöportalen. I nuläget har Kusthuset tillkommit på samma nivå som Brygg och strandlandskapet. Illustration Topia Landskapsarkitekter/KAWA Pedagogiska huset Den pedagogiska verksamheten riktar sig främst mot elever på högstadium och gymnasium. Här finns utrymmen för undervisning med skolsal och laboratorium och publika delar på entréplanet med information och ett cinematek. I cinemateket visas klipp från de redan framtagna filmerna från BalticSea2020 och andra aktuella filmer som kan locka och intressera besökare. En trappa upp finns rum för pedagogisk verksamhet med laboratorium. I nedre delen finns teknik och serviceutrymmen. Här kommer också den akvatiska gången att ansluta till trapphuset. Skansen ska vara en naturlig del av undervisningen i frågor kopplade till Östersjön, hållbar utveckling och biologisk mångfald. Det pedagogiska utbudet ska främst inrikta sig till elever på mellan och högstadiet. Valet av denna inriktning baserar sig på att mycket talar för att man behöver ha uppnått en viss ålder och erfarenhet för att förstå de ibland relativt komplicerade processer som påverkar Östersjön. Ett innehållsrikt utbud mot de högre årskurserna i grundskolan kompletterar och breddar Skansens utbud mot skolorna på ett ändamålsenligt sätt. Skansen och BalticSea2020 är ett samarbete för att förbättra villkoren för ett livskraftigt hav i framtiden genom ökad insikt hos allmänheten om hur vi idag påverkar havet i fel riktning. Målet är att skapa ett pedagogiskt centrum Östersjöhuset med utställningar, akvarier, lektionssalar, laboratorium och utställningsytor. Här ska man som gäst på Skansen eller elev i ett pedagogiskt program bli medveten om den unika miljö som Östersjön utgör, och få grepp om både om den svåra situation som havet befinner sig i och vad vi kan göra för att förhindra att Östersjöns biologiska system kollapsar. Bakgrund och fakta: Övergödning Idag finns stora områden med syrefria bottnar och stora volymer syrefritt vatten i Östersjön. Syrefria bottnar binder inte fosfor som istället frigörs och återförs till vattenmassan och driver på övergödningen. Dett leder i sin tur till ökad produktion av alger som så småningom når bottnarna,
där de bryts ned. När de bryts ned går det åt syre och vattnets förmåga att binda fosfor försämras ytterligare. Det blir en ond cirkel av övergödning som leder till ökad övergödning. När sediment och vatten är syrefria kan bara vissa bakterier överleva i miljön. Därmed försvinner ytor där stora mängder smådjur, plattfisk och annan fisk som t.ex. torsk levt tidigare. Torskens reproduktion påverkas också negativt av de syrefria vattnen då äggen dör i den miljön. Näringstillförseln från land till Östersjön måste minska. Den näring som produceras i form av gödsel och latrin på land måste tas om hand och hanteras på ett säkert sätt. I ett fungerande kretslopp kan det föras tillbaka till åkermark och ersätta konstgödsel. Ett sätt att som konsument bidra till en positiv utveckling är så enkelt som att konsumera mindre kött. Bakgrund och fakta: Överfiske Under lång tid har fisket i Östersjön varit större än vad återväxten av bestånden varit. Detta har bidragit till att det nu finns färre och mindre fiskar i havet, och att samspelet mellan arter förändrats. Ett litet rovfiskbestånd gör att vi får fler av de mellanstora fiskarna som sill, skarpsill och mört. De i sin tur äter flitigt av djurplankton som då minskar, och försvinner djurplanktonen kan växtplankton, som vi t.ex. ser i form av algblomningar, växa till ohämmat. Vi är tillbaka till övergödningen som leder till syrefria, döda, bottnar, och svårigheter för t ex torsk att fortplanta sig. 2014 träder EU:s reformerade fiskelagstiftning (CFP) i kraft. BalticSea2020 har varit djupt engagerad för att bidra till att den nya lagstiftningen leder till en bättre marin miljö med livskraftiga fiskbestånd och förutsättningar för en lönsam fiskeflotta. Lagstiftningen har fem centrala delar för Östersjöns miljö: Ekosystemansatsen: att fiskeriförvaltning ska vara en del av förvaltningen av hela havsmiljön. Maximum sustainable yield (MSY): att fisket förvaltas enligt principen om maximalt hållbart uttag. Utkastförbud: att all fångad fisk skall landas och räknas av kvoten. Regionalisering: att förvaltningen av havsområden hanteras av angränsande länder. Att subventioner för att bedriva fiske fasas ut. Lagstiftningen införs och följs i alla länder runt Östersjön. Vi konsumenter bör välja MCS märkt fisk, som fiskats på ett uthålligt sätt. Bakgrund och fakta: Miljögifter Östersjön klassas ofta som världens mest förorenade hav. Förutom övergödningen finns stora mängder miljögifter i vattnet, framförallt i sedimentet. Gifterna kommer från industriella utsläpp från t.ex. pappersbruk, transporter, förbränningar, avfallsanläggningar, kärnkraftsverksamhet, reningsverk m fl som finns runt Östersjön. En del har också transporterats hit via luften från andra delar i världen. Anledningen till att halterna är så höga i Östersjön är dels att det är mer än 90 miljoner människor som bor runt havet, och därmed bidrar till en hög konsumtion av produkter som ger avtryck i
miljön, men också på grund av att det är ett begränsat vattenutbyte i Östersjön, och att vattnet är skiktat. Bottenvattnet byts väldigt sällan ut. De klassiska miljögifterna PCB, DDT, dioxiner, kvicksilver, bly och cadmium gav tydliga effekter på arter som säl, örn och fisk under främst 70 och 80 talen. Under 90 talet talades det mycket om bl.a. PBDEr, flamskyddsmedel, och båtbottenfärger.under 00 talet började man se rester av läkemedel, PFOS och PFOA, i Östersjön, och på 10 talet upptäcktes mikroplaster och nanopartiklar från smink, hygienartiklar mm. För att komma åt problemet med miljögifter måste man både jobba med att få en tydligare och strängare lagstiftning för att få använda och släppa ut okända ämnen, adekvat märkning av produkter och information till konsumenter så att de kan ta ansvar för miljön vid sina inköp. Bakgrund och fakta: Exploatering av kustnära marina miljöer Kustens grunda vikar och skärgårdar är Östersjöns barnkammare. Det är här de flesta fiskarter leker och lägger sin rom, och det är här som sjöfåglarna låter sina ungar växa upp. Det är också på dessa platser som hus, bryggor och marinor byggs, småbåtar kör och rör upp sediment, och här finns kajerna och hamnarna. Kustområdet utgör också ett viktigt filter för att fånga upp näringsutsläpp och organiskt material från land och det är vid kusten som våra reningsverk ligger. Idag finns det mer än 100 olika habitat för djurarter identifierade längs Östersjö kusten varav ca 25 % är rödlistade av HELCOM och ca 10 % direkt hotade. Man måste vara varsam när man tillåter kustexploatering, eftersom den har en sådan viktig roll att fylla för hela Östersjön. Projektgrupp Skansen John Brattmyhr, Skansenchef Tomas Frisk, Avdelningschef Zoologiska avdelningen Martin Wulff, avdelningschef Bygg och fastighetsavdelningen Kenneth Ekvall, Zoolog Tommy Lambrell, Projektsamordnare Zoologiska avdelningen Ulrica Ericson, Byggprojektledare, Bygg och fastighetsavdelningen BalticSea2020 Conrad Stralka, verksamhetschef BalticSea2020 Linda Kumblad, Projektledare Baltic Sea 2020 Stockholms universitet Tina Elwing, Föreståndare SU Östersjöcentrum Lena Kautsky, Professor emerita SU Östersjöcentrum Annica Tidlund, Vetenskapskommunikatör SU Östersjöcentrum SLU Anna Gårdmark, Samverkanslektor SLU Kustlabb Carl Gustaf Thulin, Director, Center for Fish and Wildlife Research SLU Expert John Hontalas, Akvarieexpert
Projektörer Martha Hedin, landskapsarkitekt, Topia Landskapsarkitekter Allan Habekost Jensen, Topia Landskapsarkitekter Underkonsult Katarina Wahlström, arkitekt, KAWA Arkitektur AB Kontaktpersoner Maria Torén, kommunikationschef Skansen, 0709 48 99 90 Ida Mårtensson, kommunikationsansvarig BalticSea2020 0707 50 23 36 Christina Hamnqvist, pressansvarig Skansen, 0708 49 92 00