Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt



Relevanta dokument
ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

REMIBAR. REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag. Layman s Report EC LIFE+ programme LIFE10 NAT/SE/045

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Restaurering Ramsan 2017

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Ekologisk anpassning av trumma eller rörbro

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem

Miljöeffekter vid underhåll av jordbruksdiken

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Triple lakes vattenvård för levande sjöar

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

SKRA BRO - NATURMILJÖANPASSNINGAR

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

Restaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

Nya vägar för uttern

INFORMATION INFÖR SAMRÅD OM ATT UTFÖRA VATTENVERKSAMHET I DERGABÄCKEN, SORSELE KOMMUN

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Allmänt om Tidanöringen

PM BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE TRUMMOR UNDER NORRA STAMBANAN

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Rensning och underhåll av dikningsföretag

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)

VATTENDRAGSVANDRING 29 november MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Bilaga 2 till plankartor

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken

Flottledsåterställning i Bureälven

Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011.

Faunapassager för utter i Stockholms län

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Varför behövs uttagsrestriktioner?

Grundvattenbortledning M Bilaga 14. Omläggning av vattendrag vid Akalla trafikplats

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Biotopvårdsplan 2001 Tuggenbäcken

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

VATTENDRAGSRESTAURERING

Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb

VATTENDRAGSRESTAURERING

FISKVANDRINGSSPELET. Text och idé: Renate Foks, Ola Sennefjord Jonsson Grafisk Formgivning: Karin Holmåker

Hammarskogsån-Danshytteån

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Samtliga inventerade vattendrag

Västlänken och Olskroken planskildhet Ytvatten

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Damminventering inom Avasund

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm

Fiskvandring i Smedjeån

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. Torrtrummor för små däggdjur

BILAGA 17, UNDANTAG FRÅN RESTRIKTIONER BERGVIK SKOG AB Undantag från restriktioner Exempellayouten. Hälsingeskogen

Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån

Transkript:

TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet 11.30-12.30 Lunch 12.30 13.00 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Markavvattning, utloppsdiken, dikningar, dikesmassor Bäverdammar 13.00-13.15 Miljöchecklista (Vilhelminamodellen) 13.15 14.00 Hur kan man bygga - diskussion om problemen som finns, miljörisker och om olika lösningar 14.00 14.30 Fika 14.30 15.00 Avslutande diskussion 2

3 Trafikverkets vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt

Trafikverkets vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt Fotograf: Harley Soltes/The Seattle Times 4

Vattendrag är ekologiska korridorer i landskapet Vattendragen används för fiskvandring, lek, uppväxtområden, födosök, övervintring De är viktiga för alla vattenlevande organismer ex. sländor, musslor Landlevande djur följer ofta vattendrag, utter, mink, räv m.fl. 5

Vattendrag är viktiga livsmiljöer Strukturer som stora block och död ved, grunda partier, djuphålor m.m. ger lekbottnar, möjlighet till födosök, uppväxtområden Omgivande vegetation ger beskuggning och rätt temperatur på vattnet, fungerar även som skydd mot fiender Vattenkvalité som ph och partiklar påverkar musslor och bottenfauna t ex sländlarver 6

På allmänna vägar finns ca 3200 väg-vattenkorsningar i Norr- och Västerbotten inom värdefulla vattendrag. Ca 30% av dessa beräknas utgöra vandringshinder. 7

8 Vad är problemet? Konsekvenser i vattendraget?

Vad är problemet? Fall Vattenhastighet Vattennivå Naturlig botten saknas Stränder saknas och utrymme att följa vattendraget finns inte Konsekvenser? Fisk och andra vattenlevande organismer kan inte vandra, når inte lekområden uppströms Landlevande djur kan inte följa stränderna, vilket gör att de riskerar att bli påkörda Flygande insekter förirrar sig, följer vägen istället för vattendraget 9

10 Bra lösning?

Hela populationer påverkas Större öring håller till i huvudfåran En väg med dåliga trummor kan påverka hela populationen! Lek sker i biflöden 11

Fiskar Starksimmande fisk som t ex öring och lax kan klara hög hastighet i kortare sträckor, t ex forsar Om det är hög vattenhastighet under lång sträcka får fiskarna mjölksyra Vissa trummor kan passeras men kräver stor ansträngning och kan kräva flera försök Naturlig botten ger varierad vattenhastighet och viloplatser där fiskarna kan återhämta sig. Illustration: Linnie Lodestål 12

Ibland kan vägtrumman passeras, men med fördröjning: kanske krävs högvatten från regn för passage ligger flera vägtrummor i vägen kan fisken fördröjas i veckor Var är brudarna? 13

Flodpärlmussla Är rödlistad och klassad som starkt hotad i Sverige och i världen, kärnområdet finns i Norra Skandinavien Föryngring av flodpärlmusslor indikerar på väl fungerande ekosystem med god vattenkvalitet Filtrerar 50 l vatten per dag Är beroende av små öringar i en del av sin livscykel Illustration: Linnie Lodestål 14

Flodpärlmusslans livscykel Illustration: Linnie Lodestål 15

Önskvärda förhållanden vid vattenpassage Unga fiskar på 5-7 cm har kritisk vattenhastighet på 0,3-0,4 m/s (öring 0,5-0,7 m/s) Önskvärda förhållanden: Ingen förändring av naturliga förhållanden Helst inga hopp <0,2 m/s bottennära <0,4 m/s i strömfåra Illustration: Linnie Lodestål 16

TK Avvattning 2014:0045 o 2014:0046 2.1.4 Vandringshinder Trummor för genomledning av vattendrag ska inte utgöra vandringshinder för fiskar, andra vattenlevande djur eller djur som använder vattendraget som vandringsstråk. 3.4 Hantering av naturflöden och andra flöden För flöden som har ekologisk betydelse ska genomledningen utformas så att den utgör en ekologiskt anpassad passage. Vattendragets strömningsförhållanden och miljö ska påverkas så lite som möjligt. 5.3.1 Trummas lutning ska anpassas efter aktuella förhållanden. 17

VGU Krav 2012:179 9.5 Trummor för genomledning av vattendrag ska inte utgöra vandringshinder för fiskar, andra vattenlevande djur eller djur som använder vattendraget som vandringsstråk. 9.6.2.10 Vattenförande vägtrumma En vägtrumma ska placeras och utformas så att bottenlevande djur, fiskar, uttrar och andra djur som använder vattendraget kan vandra obehindrat uppströms såväl som nedströms. Det får aldrig förekomma fritt fall nedströms trumman. En vägtrumma ska vid behov förses med en strandpassage som möjliggör att även djur som kräver torr passage kan utnyttja den. Om en vägtrumma ska kombineras med en landpassage, ska landpassagen vara minst 0,4 m bred om den riktar sig till utter och minst 0,5 m bred om passagen även ska nyttjas av andra medelstora djur såsom räv och grävling. Den fria höjden i vägtrumman ska vara minst 0,4m. 18

VGU fortsättning Råd 2012:180 9.6.2.10.1 Vattendjup Råd: Olika arter har olika krav på vattendjup, ex lax minst 0,3m, öring 0,1-0,15. 9.6.2.10.2 Vattenhastighet Bäckens normala vattenhastighet ska vara oförändrad genom trumman. Råd: Ej överstiga 0,2 m/s i sammanhängande partier tex utefter botten. I vattnets huvudmassa ej överstiga 0,4 m/s 9.6.2.10.3 Bottenssubstrat Råd: Bör förses med ett naturligt bottensubstrat i form av naturgrus och sten. 9.6.2.10.4 Erosionsskydd Råd: Botten nedströms trumman erosionsskyddas även stränder i anslutning till vägtrumma. Ex plantering av vegetation/buskar. 19

Diken kan påverka vattendrag 20

Erosionsskydd 21

Naturligt erosionsskydd 22

Vad är problemet? Diken går rätt ut i vattendrag Uttransport av material till bäckar Dikning i sura jordar Konsekvenser? Sedimentation och grumling i bäckar påverkar fisk och andra vattenlevande organismer t ex musslor och bottenfauna. Ex. finsediment täcker lekgrus Minskad produktion av växter ph i närliggande bäckar kan sänkas när sura jordar dikas på fel sätt t ex fiskdöd, bottenfauna och musslor påverkas. Sänkt ph kan leda till att tungmetaller (toxiska) utlakas t ex aluminium fälls ut på gälar 23

24 Bra lösning?

Fiskar Grumling kan påverka fisk negativt genom att simförmågan påverkas Gälar kan sättas igen Kvaliteten på lekplatser försämras, fiskäggens utveckling kan påverkas Fiskarnas migrationsmönster kan påverkas Matförekomsten minskar genom minskat ljusinsläpp som ger minskad produktion av växter Sikten försämrar förmågan att hitta föda Olika fiskarter är olika känsliga för grumling Illustration: Linnie Lodestål 25

Musslor och bottenfauna Sammansättning av substraten förändras Driften, dvs förflyttning nedströms ökar Minskad syrehalt i bottensubstratet där t ex småmusslor lever Födointag och födokvalitet kan försämras eftersom det tillförda materialet är oorganiskt (dvs inte mat) Illustration: Linnie Lodestål 26

27 Små vattendrag är värdefulla

Lösningar 1. Vad gör man om man stöter på ett vandringshinder? 2. Hur kan vi bygga för att undvik vandringshinder? Vilka olika lösningar finns? Viktiga parametrar att ta hänsyn till? 3. Vilka problem som finns när man bygger, miljörisker för de olika lösningarna? 4. Hur tar vi hänsyn till vattendragen? Diken? 5. Tillfällig förbifart, finns andra lösningar? 28

29 Kisån

30 Laxtjärnbäcken

31 183 bäck från Lomtjärn till Stor-Alaskasjön

32 Rundtrummor kan användas där förutsättningarna är de rätta

33 Det är viktigt att man får in material i botten

34 Trösklar kan anläggas eller en rocky ramp

35 Sedimentfälla

36 Återställning av dike

37

38