Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Relevanta dokument
Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén

Kemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Kap 6: Termokemi. Energi:

Aggregationstillstånd

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Detektera blod med luminoltestet. Niklas Dahrén

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate

Kapitel 12. Kemisk kinetik

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén

Jämviktsreaktioner och kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Arbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Beräkna koncentrationen. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Identifiera blod med Kastle-Meyertestet. Niklas Dahrén

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Pedagogisk planering Elev år 5

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

KEMI 3. Övningsprov finns på Matteus. Brådskande ärenden sköts via Wilma.

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT PROTEINER OCH ENZYMER (sid )

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Kemisk jämvikt. Kap 3

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 2(2) A: Kap

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts.

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Näringsämnena och matspjälkning

(tetrakloroauratjon) (2)

Kemisk jämvikt. Kap 3

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12

Buffertlösningar. Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)

Löslighetsjämvikter - beräkningsexempel

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

NATIONELLT ÄMNESPROV I KEMI 2013

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Fotosyntes i ljus och mörker

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén

Ke2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kemisk jämvikt. Kap 3

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Övningar Homogena Jämvikter

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Transkript:

Exoterma och endoterma reaktioner Niklas Dahrén

Exoterma och endoterma reaktioner Exoterma reak+oner: Reak%oner som avger energi %ll omgivningen (o1a värmeenergi). Exempel: Alla förbränningar, inklusive cellandningen, är exoterma reak%oner: C6H12O6 + 6O2 6CO2 + 6H2O + Energi Endoterma reak+oner: Reak%oner som tar upp energi från omgivningen (o1a värmeenergi). Exempel: Fotosyntesen är en endoterm reak%on: 6CO2 + 6H2O + Energi C6H12O6 + 6O2

Entalpi Ämnen har kemisk bunden energi som kan omvandlas %ll värme i samband med kemiska reak%oner. Denna energi kallas för entalpi. Entalpi betecknas med H och har enheten Joule (J). Entalpiändringen: Entalpiändringen definieras som skillnaden mellan produkternas sammanlagda entalpi och reaktanternas sammanlagda entalpi. Entalpiändringen betecknas; ΔH. ΔH = H produkter H reaktanter

Exoterma reaktioner ger ett negativt entalpivärde ( H) eftersom värme avges C (s) + O 2(g) CO 2(g) ΔH= -394 kj Reaktanter med hög entalpi Produkt med låg entalpi Om man tar energiinnehållet i produkten (koldioxid) minus energiinnehållet i reaktanterna (kol och syrgas) får man eq nega%vt värde. Det visar a@ reaktanterna innehåller mer energi jämfört med produkterna och aq värmeenergi därmed har avgivits %ll omgivningen.

Endoterma reaktioner ger ett positivt entalpivärde ( H) eftersom värme upptas CaCO 3(s) CaO (s) + CO 2 ΔH= +178 kj Reaktant med låg entalpi Produkter med hög entalpi Om man tar energiinnehållet i produkterna (kalciumoxid och koldioxid) minus energiinnehållet i reaktanten (kalciumkarbonat) får man eq posi%vt värde. Det visar a@ produkterna innehåller mer energi jämfört med reaktanterna och aq värmeenergi därmed har tagits upp från omgivningen.

Entalpi Entalpidiagram för en exoterm reaktion Reaktanter Värme Värme avges <ll omgivningen Produkter ΔH= H P - H R = <0 Tid

Entalpidiagram för en endoterm reaktion Entalpi Produkter Värme upptas från omgivningen Värme Reaktanter Tid ΔH= H P - H R = >0

Uppgift: Om man lägger några korn urinämne på tungan löser sig ämnet snabbt i saliven samtidigt som det känns svalt på tungan. Är upplösningen av urinämne endoterm eller exoterm? Lösning: Det blir svalt på tungan p.g.a. aq den reak%on som sker tar värmeenergi från omgivningen. Det är därför en endoterm reak%on.

Aktiveringsenergi Den energi som behövs för aq hjälpa igång en reak%on kallas för ak%veringsenergi. Alla reak+oner kräver någon form av ak%veringsenergi, det gäller även exoterma reak%oner.

Även exoterma reaktioner kräver aktiveringsenergi för att starta Entalpi 2H 2 + O 2 Reaktanter 4H + 2O Ak%veringsenergi Det krävs ak%veringsenergi från omgivningen för aq bryta de gamla bindningarna Värme Nya starkare bindningar skapas och då avges mycket värmeenergi %ll omgivningen 2H 2 O Produkter Tid Ak+veringsenergin (oga värme) gör så a@ molekylerna krockar med högre has%ghet vilket får de gamla bindningarna aq brytas läqare. När nya starkare bindningar skapas frisäqs en stor mängd värmeenergi %ll omgivningen.

Katalysatorer sänker aktiveringsenergin och påskyndar reaktioner Entalpi 4H + 2O 2H 2 + O 2 Ak%veringsenergi utan katalysator Reaktanter Ak%veringsenergi med katalysator 2H 2 O Produkter Tid Katalysatorer binder reaktanterna, låter dessa komma i kontakt med varandra på eq op%malt säq (räq vinkel etc.) och försvagar de gamla bindningarna. Det behövs därför inte lika mycket ak%veringsenergi för aq reak%onen ska kunna ske.

Olika katalysatorer Enzymer: I våra kroppar finns det enzymer (en typ av proteiner) som fungerar som katalysatorer. Metallytor: Katalysatorn i en bil består av en metallyta som binder farliga ämnen från avgaserna. De gamla bindningarna bryts så aq nya ofarliga ämnen kan bildas. Starka syror: Syror avger protoner vilket kan starta olika kemiska reak%oner. Starka syror används som katalysatorer vid t.ex. %llverkning av estrar (do1- och luktämnen).

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: h@p://www.youtube.com/kemilek+oner h@p://www.youtube.com/medicinlek+oner