hälsovården för åren

Riksomfattande tillsynsprogram för socialoch hälsovården för åren 2016 2019 TILLSYNSPROGRAM 1:2016

Dnr 10479/05.00.00.03/2015 Datum 10.12.2015 ISSN-L 2242-2595 ISSN 2242-2595 (Online) ISBN 978-952-5978-48-3 (pdf) Helsingfors 2015 2

PRESENTATIONSBLAD Publikationens namn Riksomfattande tillsynsprogram för social- och hälsovården för åren 2016 2019 Utgivare Sosiaali- ja terveysalan lupa- ja valvontavirasto Valvira Utgivningsdatum 10.12.2015 Dnr Dnr 10479/05.00.00.03/2015 Sammanfattning Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) främjar genom styrning och tillsyn tillgodoseendet av rättsskyddet inom social- och hälsovården. Föreskrifterna om Valviras behörighet finns i lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (669/2008). I egenskap av riksomfattande styrnings- och tillsynsmyndighet har Valvira i samarbete med regionförvaltningsverken utarbetat ett riksomfattande tillsynsprogram för social- och hälsovården. Tillsynsprogramperioden omfattar åren 2016 2019. Tillsynsprogrammet består av två delar; del I innehåller grunderna för tillsynen som anger riktlinjerna för hela tillsynsprogramperioden och som baserar sig på regeringsprogrammet. Del II presenterar tillsynsobjekten som byts ut årligen. Under tillsynsprogramperioden inriktas tillsynen med hjälp av tre helheter. Dessa är servicestrukturen, tillgången till tjänster samt tjänsternas innehåll och kvalitet. Myndighetstillsynen fokuserar på klientorientering samt tillsynen över servicehelhet och slutresultat. Ett av de mest centrala målen för tillsynen är att stödja integrationen av social- och hälsovården under förändringen av servicesystemen. Interaktiva och proaktiva tillsynsmetoder, såsom stödandet och säkerställandet av verksamhetsenheternas egenkontroll, står i centrum för tillsynskulturen. Insatsområdena för den planenliga tillsynen som presenteras i del II har valts utgående från en riskbedömning och är år 2016 följande: 1) jourverksamhet, 2) tjänster som ges i hemmet, 3) främjande av välbefinnande och hälsa samt förebyggande tjänster för barn och unga, 4) maximala väntetider till vård samt tidsfrister för utkomststöd och barnskydd och 5) tillgodoseendet av självbestämmanderätten inom omsorger om utvecklingsstörda. Nyckelord (ämnesord): social- och hälsovård, patient- och klientsäkerhet, tillsynsprogram, egenkontroll, servicestruktur, tillgång till service, servicekvalitet, serviceinnehåll ISSN-L 2242-2595 ISSN 2242-2595 (Online) ISBN 978-952-5978-48-3 (pdf) 3

Innehåll Förord... 5 Del I Den planenliga tillsynen över social- och hälsovården... 6 1. Föränderlig omvärld... 6 1.1. Viktiga ändringar i lagstiftningen... 6 1.2. Regeringsprogrammet... 6 1.3. Tillsynsprogrammet stöder genomförandet av lagändringarna, regeringsprogrammet och dess spetsprojekt... 7 1.4. Kunskapsunderlaget för tillsynen behöver utvecklas... 8 2. Ny tillsynskultur förankras allt större fokus på proaktiva metoder och utvärdering av effekten... 9 2.1. Informationsstyrning... 10 2.2 Stöd för och säkerställande av egenkontrollen... 10 2.3. Regionala sammankomster samt styrnings- och utvärderingsbesök minskar behovet av retroaktivt ingripande... 11 2.4. Kommunförsök... 11 2.5. Genomslagskraft i centrum av tillsynen... 12 Del II Tillsynsobjekt 2016... 13 1. Insatsområden för år 2016... 13 2. Tillsyn över servicestrukturerna... 13 2.1. Tillsyn över jourverksamheten... 13 2.2. Tillsyn över tjänster som ges i hemmet... 14 3. Tillsyn över tillgång till tjänster... 15 3.1. Tillsyn över lagstadgade maximala väntetider och tidsfrister... 16 3.2. Främjande av välfärd och hälsa samt förebyggande hälsotjänster för barn och unga... 18 4. Tillsyn över tjänsternas innehåll och kvalitet... 18 4.1. Egenkontroll... 18 4.2. Tillgodoseendet av självbestämmanderätten inom omsorger om utvecklingsstörda... 19 Bilaga... 21 Källor... 25 4

Förord Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) och regionförvaltningsverken (i fortsättningen tillsynsmyndigheterna) har stakat ut de strategiska huvudmålen för tillsynen över social- och hälsovården under regeringsprogramperioden (tillsynsprogrammets del I) och de kommer att preciseras med hjälp av årligen fastställda insatsområden (tillsynsprogrammets del II). Tillsynsprogrammet gäller sådana styrnings- och tillsynsuppgifter inom social- och hälsovården som tilldelats Valvira och regionförvaltningsverken och i vilka Valvira enligt lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården är den styrande myndigheten i relation till regionförvaltningsverken. Valviras uppgift är att styra regionförvaltningsverken (RFV) så att tillsyns- och styrningspraxisen blir så enhetlig som möjligt i hela landet. De pågående förändringarna i social- och hälsovårdens verksamhetsmiljö kommer i avsevärd grad att påverka servicestrukturen och därmed även tillsynen över social- och hälsovården. Det centrala målet för reformen är en ökad integration mellan socialvården och hälsovården. Tillsynsmyndigheterna kommer genom sin planenliga tillsyn att stödja målet. Tillsynsmyndigheterna kommer under tillsynsprogramperioden att inrikta den planenliga tillsynen med hjälp av tre helheter. Dessa är servicestrukturen, tillgången till tjänster samt tjänsternas innehåll och kvalitet. Även tillsynskulturen håller på att förändras: proaktiva metoder står i centrum. Den proaktiva tillsynen kommer i första hand att basera sig på en tillsynsmodell som bygger på förtroende och där egenkontrollen och stödet för den utgör primära tillsynsmetoder. Tillsynsmyndigheterna följer ständigt upp hur tillsynsprogrammet realiseras. Uppföljningsdata utnyttjas när tillsynen utvecklas vidare samt i valet av tillsynsobjekt och -metoder. Tillsynsobjekten väljs utgående från en riskbedömning. Tillsynsmyndigheterna bedömer årligen tillsynseffekten och gör en mer grundlig analys i slutet av programperioden. Dokumentet har beretts för den pågående regeringsperioden 2016 2019. Helsingfors den 10 december 2015 Marja-Liisa Partanen Överdirektör Valvira 5

Del I Den planenliga tillsynen över social- och hälsovården 1. Föränderlig omvärld 1.1. Viktiga ändringar i lagstiftningen Den nya socialvårdslagen (1301/2014) trädde i kraft 1.4.2015. Verkställigheten innebär att tyngdpunkten inom socialvården skiftas från reparativa insatser till främjande av välfärd och tidigt stöd. Lagen definierar socialvården som en helhetsinriktad välfärdspolitik. Lagens syfte är att främja och stärka människors välfärd och tillgodoseendet av deras grundläggande frioch rättigheter, höja socialvårdslagens roll som en central allmän lag, främja en jämlik tillgång till socialvård och överföra tyngdpunkten i socialvården från reparativa åtgärder till tidigt stöd, stärka klientorienteringen och helhetsservicen samt garantera tillgången till stöd i människornas egen vardagsmiljö. Enligt social- och hälsovårdsministeriets (SHM) förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden, som trädde i kraft i början av år 2015, ska kommunen eller samkommunen se till att det finns tillgång till brådskande vård under alla tider på dygnet, antingen i samband med den icke-brådskande vården eller vid en särskild jourenhet. Jour dygnet runt ska ordnas som samjour för primärvården och den specialiserade sjukvården. Centraliseringen av jourverksamheten är på många håll föremål för omvärdering och organisering. Den tidsbegränsade lagen om försök som gäller minskning av kommunernas förpliktelser och styrning samt stöd för sektorsövergripande verksamhetsmodeller, som trädde i kraft 5.1.2015 (kommunförsökslagen 1350/2014) förblir i kraft till slutet av år 2016. Syftet med kommunförsökslagen är att minska kommunernas uppgifter och förpliktelser samt att främja det sektorsövergripande samarbetet. 1.2. Regeringsprogrammet Statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram överlämnades i form av ett meddelande till riksdagen 29.5.2015. Regeringsprogrammet är ett strategiskt förändringsprogram som framför allt syftar till ökad sysselsättning och hållbar offentlig ekonomi. Samtidigt har regeringen förbundigt sig till ett sparprogram inom den offentliga ekonomin. Kommunernas kostnader dras ner genom minskade uppgifter och skyldigheter. Målet är att övergå från resursstyrning till resultatstyrning. De detaljerade bestämmelserna och rekommendationerna som gäller metoder, resurser och processer för tillhandahållande av kommunala tjänster upphävs till stor del, och normeringen av innehållet i tjänsterna frångås. Sammantaget ges kommunerna ökad prövningsrätt i att ordna sina tjänster. I samband med detta uppluckras även kraven på antal anställda och deras behörighet, vilket påverkar myndighetstillsynens roll och metoder. 6

Centrala förändringsmål eftersträvas genom spetsprojekt. Verkställandet av spetsprojektet Välfärd och hälsa gäller framför allt social- och hälsovårdens arbetsfält och består av följande helheter: Kundorienterad service, Hälsa och välfärd ska främjas och ojämlikheten bli mindre, Ett program för utveckling av barn- och familjetjänster ska genomföras, Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras, Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra. Spetsprojekten genomförs med hjälp av särskilt anvisade spearata anslag. 1.3. Tillsynsprogrammet stöder genomförandet av lagändringarna, regeringsprogrammet och dess spetsprojekt Regeringsprogrammet genomförs med ett förändringsvänligt arbetssätt och en kraftigt förvaltningsövergripande verksamhetskultur. Detta återspeglas även i verkställigheten av tillsynsprogrammet. Vid beredningen har man beaktat resultatavtalen för perioden 2016 2019 som är under beredning i samråd mellan Valvira, regionförvaltningsverken och de styrande ministerierna. Resultatavtalen uppdateras årligen tillsammans med de styrande mininsterierna, när programperioden framskrider. Tillsynsmyndigheterna främjar medborgarnas hälsa och välfärd och förebygger uppkomsten av hälsoskillnader via särskilda objekt som valts för den planenliga tillsynen. Valviras och regionförvaltningsverkens (RFV) planenliga tillsyn stöder särskilt förändringar i barnens och familjernas tjänster, hemvård av äldre samt en bättre närstående- och familjevård. Regeringsprogrammet framhåller målet i äldreomsorgslagen att utveckla servicen för äldre så, att en allt större del av den äldre befolkningen har tillgång till tjänster i hemmet och en allt mindre del vårdas på institution.tillsynsprogrammet stöder verkställigheten av lagen bl.a. genom att år 2016 fokusera tillsynen på tjänster som ges hemma. Regeringsprogrammet innehåller även strukturpolitiska reformer som är ägnade att stärka den offentliga ekonomins hållbarhet. En av de viktigaste är social- och hälsovårdsreformen. Målet är att minska hälsoskillnaderna och behärska kostnaderna samt att stärka bastjänsterna och säkra en snabb tillgång till vård. Reformen verkställs genom en fullständig horisontell och vertikal integration av tjänsterna samt genom en stärkning av bärkraften hos de aktörer som organiserar tjänsterna. Organiseringsansvaret för offentliga social- och hälsovårdstjänster ges till självstyrelseområden som är större än kommuner. Samtidigt sammanslås social- och hälsovårdstjänsterna på alla nivåer till kundorienterade helheter. Tyngdpunkten under tillsynsprogramperioden ligger vid en starkare integration av social- och hälsovården genom tillsyn av servicestrukturen. I framtiden kan tillsynen till exempel inriktas på social- och hälsovårdens gemensamma jourenheter i form av styrnings- och utvärderingsbesök som granskas utgående från deras samverkan. Samtidigt finns det beredskap att undanröja risker i patient- 7

och klientsäkerheten som eventuellt kan orsakas av den förändrade situationen. Övergången till tillsyn över serviceresultatet förutsätter med stöd av SHM en kraftig utveckling av kunskapsunderlaget för tillsynen så, att beredningsansvaret tilldelas Institutet för hälsa och välfärd (THL) och ett nära samarbete bedrivs mellan förvaltningsområdets myndigheter, och likaså med andra instanser som producerar och insamlar data samt med serviceproducenterna. Myndighetstillsynen utvecklas ur klientsynvinkel. Tillsynsmetodernas effekt utvärderas enligt deras inverkan på klientnöjdhet och klienternas välbefinnande. Dessutom inriktas tillsynen genom att man prioriterar säkerställandet av klientorienterade servicekedjor. Utvecklingsarbetet inom spetsprojektet förändringsprogram för barn- och familjetjänster stöds bl.a. med hjälp av kommunförsök. Därtill kommer man att genom kommunförsök utveckla hemvården och stärka närståendevården i alla ålderskategorier. Tillsynsprogrammet stöder dessa projekt genom att inrikta den planenliga tillsynen i takt med att projekten verkställs på riksnivå och ett kunskapsunderlag tas fram till grund för tillsynsmyndigheternas verksamhet. Förändringsmålen återspeglas även i tillsynsmyndigheternas arbetssätt. Tillsynskulturen bygger mer på växelverkan, och tyngdpunkten flyttas till proaktiv tillsyn och stärkande av nya servicestrukturer. Detta kräver ändringar i kulturen, men i fortsättningen också allt större fokusering på dokumenterad riskbedömning och en betydande utveckling av kunskapsunderlaget för riskbedömningen. 1.4. Kunskapsunderlaget för tillsynen behöver utvecklas En systematisk och effektiv proaktiv tillsyn baserar sig på riskbedömning. För att de risker som finns i servicesystemets praktiska funktion ska kunna observeras måste det finnas aktuell och jämförbar data om hur servicesystemet svarar mot kraven i lagstiftningen och hur lagstadgade tjänster säkerställs för invånarna enligt deras behov. När situationen betraktas ur olika synvinklar kan en helhetsbild skapas. Det befintliga kunskapsunderlaget i sin nuvarande form stöder inte på bästa möjliga sätt den nya kunskapskultur som eftersträvas. Förutom uppgifter om prestationer och täckning av tjänsterna behövs kunskap om klienternas behov och erfarenheter samt den uppnådda servicekvaliteten. Information om dessa samlas in på olika håll, men utmaningen är att göra den tillgänglig på bred bas och mätbar med samma mått. Den kunskap som utgör grunden för riskbedömningen produceras huvudsakligen av THL. Under tillsynsprogramperioden skapar myndigheterna en systematisk samarbetsprocess och en övergripande strategi. Varje år väljer man på basis av en riskbedömning ut nya objekt och metoder för den planenliga tillsynen (tillsynsprogrammets del II). För varje delområde fastställs ett eller flera tillsynsmål, kravnivå och de uppgifter som tillsynsmyndigheterna behöver från kommunerna eller serviceproducenterna för tillsynen (tabellernas indikatorfrågor i del II). När tröskeln för ingripande överskrids, inleds tillsynsåtgärder på så sätt, att myndigheterna använder sig av den helhetsprövning som lagstiftningen möjliggör bl.a. genom 8

att välja tillsynsmetod och enskilda indikatorer i relation till den omständighet som övervakas. Servicekvaliteten och -innehållet övervakas primärt genom serviceproducentens egenkontroll. Myndigheterna inom förvaltningsområdet har som mål att i ett nära samarbete med varandra ta fram en nationell modell för egenkontrollen och indikatorer för utvärdering av egenkontrollen för uppgörande av serviceproducenternas planer för egenkontroll och till stöd för genomförandet av dem. De som har ansvaret för organiseringen av tjänsterna och aktörer som producerar dem kan utgående från den nationella modellen och indikatorerna göra och bearbeta skräddarsydda modeller och indikatorer som bäst lämpar sig för deras verksamhet. De nuvarande indikatorerna för kvalitet och innehåll stöder inte på ett tillräckligt sätt en ny slags tillsynskultur. De planerade gemensamma indikatorerna kommer i framtiden att göra det möjligt att skapa en situationsbild och övervaka och jämföra olika serviceproducenter. Detta vägleder även klienterna i deras val av tjänster. Ett fungerande kunskapsunderlag är nödvändigt också för att effekterna av tillsynen ska kunna utvärderas. 2. Ny tillsynskultur förankras allt större fokus på proaktiva metoder och utvärdering av effekten Tillsynsmyndigheterna anpassar sin verksamhetskultur till att motsvara förändringarna i omvärlden bl.a. genom att lätta upp processerna för den planenliga tillsynen och göra dem mer flexibla. Förändringen av tillsynskulturen sker med uppföljning och utnyttjande av regeringsprogrammets spetsprojekt och den nya praxis som förankras via dem. För tillsynen över varje insatsområde och objekt väljs den metod som bedöms vara mest effektiv med hänsyn till de resurser som finns till buds. När tillsynsprogramperioden framskrider fokuseras tillsynsmyndigheternas verksamhet allt mer på förhandstillsyn, där även enstaka incidenter från efterhandstillsynen (reaktiv tillsyn) utnyttjas. Metoderna för den planenliga tillsynen fokuserar emellertid på proaktiva metoder, där tyngdpunkten inte ligger vid enskilda lagbestämmelser, utan vid att säkerställa strategiskt viktiga helheter och en fungerande egenkontroll. Tillsynen får också ett mer vägledande grepp som tar fasta på växelverkan mellan å ena sidan dem som organiserar och producerar tjänsterna samt å andra sidan användarna och deras representanter. När tyngdpunkten för metoderna skiftar beräknas behovet av reaktiv tillsyn minska i takt med att tillsynsperioden framskrider. Förändringsprogrammet för proaktiva metoder genomförs under Valviras och regionförvaltningsverkens resultatavtalsperiod 2016 2019 enligt förfaranden och tidsschema som överenskommits i avtalen. För att en ny tillsynskultur ska kunna förankras är det viktigt att tillsynsmyndigheten kan medverka till att avveckla onödig reglering och byråkrati samt delta i åtgärder som bidrar till smidigare författningar. Från styrning av detaljer övergår man till att styra helheter. Inom tillsynen övergår man från att kontrollera resurser till att övervaka slutresultatet av den service som klienten får. Tillsynsmyndighetens fokus ligger på att identifiera de viktigaste riskerna för patient- och klientsäkerheten och beakta dem i riskbedömningen och i utvecklandet av den planenliga tillsynen. Serviceproducenternas egenkontroll lyfts fram som primär tillsynsmetod som serviceproducenterna ansvarar för som en del av den sedvanliga och kontinuerliga utvecklingen 9

av sitt eget arbete och kvalitetskontrollen. Här ingår även uppföljning och utvärdering av egenkontrollen. Tillsynsmyndigheterna stöder serviceproducenterna och säkerställer genom reaktiv tillsyn att egenkontrollen fungerar. Indikatorerna för egenkontroll som fastställs av de kommuner som deltar i kommunförsöksprojektet åren 2015 2016 utnyttjas även i tillsynsmyndigheternas arbete med utvecklingen av indikatorer för tillsynen. Det är mycket viktigt att tillsynsmyndigheterna får vara med och utveckla sådana indikatorer för förvaltningsområdet som möliggör en uppföljning och mätning av resultaten. 2.1. Informationsstyrning Interaktiv tillsyn ger tillsynen ökad transparens och effektivitet. Tillsynsmyndigheterna informerar på bred bas serviceproducenter, medborgare och beslutsfattare om tillsynen och styrningen i samband med den. Tillsynsmyndigheterna informerar om verkställigheten av tillsynsprogrammet separat per varje tematisk sakhelhet. Dessutom informerar tillsynsmyndigheterna på bred bas olika aktörer på fältet om sina beslut och tillsynsobservationer. Detta fungerar som en del av den proaktiva tillsynen. Likaså delar tillsynsmyndigheterna ut information om de högsta laglighetsövervakarnas (riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern) samt domstolarnas beslut. Detta görs som ett led i den proaktiva tillsynen och styrningen. Som huvudsaklig kanal används här myndigheternas webbplatser, regionala styrnings- och utvärderingsbesök och andra regionala sammankomster samt till exempel seminarier och andra vägledande tillställningar. 2.2 Stöd för och säkerställande av egenkontrollen En central del av förhandstillsynen bildas av den förtroendebaserade tillsynsmodellen, där egenkontrollen står i främsta rummet. Tillsynsmyndigheterna stöder och säkerställer serviceproducenternas egenkontroll och stöder dess utveckling genom hela tillsynsprogramperioden. Att främja egenkontrollen utgör en del av tillsynen över verksamhetsenheten eller den instans som ansvarar för verksamhetens helhet. Det viktigaste är att kulturen för egenkontroll förankras till en del av verksamhetsenhetens kvalitetsarbete och utvecklingen av det egna arbetet. Det innebär att verksamhetsenheterna regelbudet bedriver egenkontroll, följer upp den och vidtar nödvändiga korrigerande åtgärder. Det är också viktigt att se till att klientsynvinkeln står i centrum även för egenkontrollen. I praktiken innebär det att man undviker bl.a. icke-klientvänliga rutiner som har sitt ursprung i organisationsstrukturen (till exempel olika sektorers siloliknande differentiering eller att vård- och omsorgsprocesser planeras enligt tidpunkter för de anställdas invanda arbetstider). Tillsynsmyndighetens mål är att under programperioden tillsammans med THL och serviceproducenterna och med stöd av SHM utveckla en riksomfattande modell för egenkontrollen med gemensamt överenskomna indikatorer för servicekvaliteten, innehållsresultatet och dess utveckling samt ett system för sammanställning av indikatoruppgifterna till en nationell databas. I verkställigheten av tillsynsprogrammet fokuserar man på att stödja utvecklingen av egenkontrollen genom styrning och utbildning. Målet är att öka insikten om att planen för egenkontroll i sig inte är ett självändamål. Planen måste vara starkt förankrad i det praktiska arbetet. 10

Valvira har utfärdat en föreskrift om planen för egenkontroll för privat socialservice och offentlig äldreomsorg Valvira 1/2014). Vidare bifogas till detta tillsynsprogram tillsynsmyndighetens rekommendationer om egenkontrollen för en del av de årliga insatsområdena (tillsynsprogrammets del II). Genomförandet av planerna behandlas i interaktiva tillsynskontakter, till exempel under styrnings- och utvärderingsbesök, och i samband med handläggningen av varje tillsynsärende. Dessutom har THL utarbetat en föreskrift om egenkontrollen som gäller elektronisk hantering av klientuppgifter inom social- och hälsovården samt elektroniska recept (THL 1/2015). 2.3. Regionala sammankomster samt styrnings- och utvärderingsbesök minskar behovet av retroaktivt ingripande Tillsynsmyndigheterna bedriver proaktiv tillsyn som fokuserar på styrning och växelverkan genom att ordna regionala sammankomster samt styrnings- och utvärderingsbesök. Dessa kan vara tillfällen som ordnas på strategisk nivå och tar upp mer omfattande helheter eller också kan de fokusera på detaljer, till exempel ett visst delområde av verksamheten, och hållas på operativ nivå. Valvira koordinerar planeringen och genomförandet av dessa tillfällen och besök på nationell nivå i ett nära samarbete med regionförvaltningsverken. Genom koordinering säkerställs att dessa sammankomster och besök organiseras på ett enhetligt sätt och att de resulterar i en effektanalys av resultaten samt kommunikation om utfallet. Under styrnings- och utvärderingsbesöken tar man särskilt upp på förhand avtalade teman där särskilda styrningsbehov anses föreligga. Bland de teman som behandlas är det också möjligt att ta upp regionala specialfrågor som inte nödvändigtvis konkretiseras inom varje regionförvaltningsverks område. Antalet besök och sammankomster fastställs med beaktande av Valviras och regionförvaltningsverkens resultatavtal och resurser. Ett styrnings- och utvärderingsbesök/en regional sammankomst är ett möte mellan tillsynsmyndigheten och serviceproducenten eller den som organiserar servicen samt andra centrala intressenter, till exempel aktörer som representerar klienter, erfarenhetsexperter och patienter, och exempelvis förtroendevalda. Målet är att stödja utvecklingen av tjänsterna och säkerställa att de är tillbörliga och klientorienterade. Besöken ordnas av Valvira eller regionförvaltningsverken eller båda tillsammans, och tillsynsmyndigheten går där igenom en på förhand överenskommen verksamhet eller verksamhetshelhet tillsammans med aktörerna på området. Tillsammans bedöms eventuella utvecklingsbehov och tidsscheman för dem. I sammankomsterna kan vid behov delta serviceanvändare eller deras representanter, eller tillsynsmyndigheten kan höra dessa i samband med mötet. Besöken sker i växelverkan samt med kunskapsutbyte mellan fältet och tillsynsmyndigheterna. Styrnings- och utvärderingsbesöken möjliggör spridning och förankring av god praxis och kan för sin del förbättra kunskapsutbytet och samarbetet mellan aktörer som har ansvaret för organiseringen av tjänster. Ett styrnings- och utvärderingsbesök består av ömsesidig växelverkan, där tillsynsmyndigheten både ger och tar emot information och respons och kan på så sätt även själv för sin del utvärdera tillsynseffekten och utveckla sin egen verksamhet. 2.4. Kommunförsök Inriktningen av myndighetstillsynen och tillsynsmetoderna är en del av utvecklingsarbetet som genomförs i kommunförsöksprojekten (kommunför- 11

sökslagen) under åren 2015 2016. Tillsynen i de kommuner som deltar i försöket utvecklas på basis av indikatorer, och om metoden anses fungera kan den etableras också i större utsträckning. Det som är viktigt är också att egenkontrollen och den interaktiva kontrollen utvecklas. Separata avtal har undertecknats med de kommuner som deltar. Kommunförsöksprojekten baserar sig på den föregående regeringsperiodens strukturpolitiska program. Inom tillsynsarbetet följer man upp och beaktar även de eventuella nya kommunförsöken som ingår i det nya regeringsprogrammet och som gäller den reform som syftar till att minska kommunernas uppgifter och förpliktelser. 2.5. Genomslagskraft i centrum av tillsynen Tillsynseffekten utvärderas genom den förändring som sker i serviceverksamhetens slutresultat, inte genom det sätt på vilket service genomförs eller de resurser som använts. Genomslagskraften utvärderas framför allt utgående från klient- och patientsäkerheten och tillgången till service på lika villkor. Den ovan beskrivna utvecklingen av det nationella kunskapsunderlaget skapar förutsättningar både för tillsynen, men också för en bedömning av dess genomslagskraft. Bedömningen förutsätter information om huruvida en ändring har inträffat i önskad riktning och i vilken mån ändringen har åstadkommits med tillsynsinsatser. Kunskapsunderlag behövs även för en utvecklad riskbedömning samt för valet av den tillsynsmetod som i varje enskilt fall ger bästa resultat. Tillsynsmyndigheterna utvärderar utvecklingen och genomslagskraften av den planenliga tillsynen genom att följa upp hur den verkställs. För utvärderingen skapas under programperioden en utvärderingsmall med hjälp av vilken en systematisk riskbedömning kan göras för att välja tillsynsobjekt och utveckla tillsynen vidare. Samtidigt skapas information om tillsynens genomslagskraft (inklusive egenkontrollen). Tillsynsprogrammets verkställighet uppföljs kontinuerligt i takt med att åtgärderna framskrider. Genomslagskraften utvärderas årligen och utnyttjas för utveckling av riskbedömning, insatsområden och metoder. I slutet av programperioden utvärderas grundligare både verkställighet, uppföljning och genomslagskraft. 12

Del II Tillsynsobjekt 2016 1. Insatsområden för år 2016 Den planenliga tillsynen inriktas på tillsynsobjekt som väljs ut årligen utgående från en riskbedömning. Tillsynsobjekten presenteras i tillsynsprogrammets del II som uppdateras årligen. Tillsynsobjekt år 2016 är servicestrukturen, tillgången till tjänster samt tjänsternas innehåll och kvalitet. Följande delområden har valts till insatsområden för tillsynen: 1) Jourverksamhet, 2) Tjänster som ges i hemmet, 3) Främjande av välbefinnande och hälsa samt förebyggande tjänster för barn och unga, 4) Maximala väntetider till vård samt tidsfrister för utkomststöd och barnskydd och 5) Tillgodoseendet av självbestämmanderätten inom omsorger om utvecklingsstörda. 2. Tillsyn över servicestrukturerna 2.1. Tillsyn över jourverksamheten Patientsäkerheten inom jourverksamheten har en avsevärd betydelse för befolkningens hälsa och för hälso- och sjukvårdens funktioner och totalkostnaderna för vården. Enligt de observationer som gjorts av tillsynsmyndigheterna innebär jourverksamheten redan på grund av verksamhetens karaktär betydande risker för patientsäkerheten. Dessutom utfärdade social- och hälsovårdsministeriet en förordning om jourverksamhet som trädde i kraft i början av år 2015 (782/2014). Vad gäller socialjour finns också tillsynsmyndigheternas observationer enligt vilka socialjouren är differentierad och sker tills vidare i en närmast obefintlig samverkan med hälso- och sjukvårdens jour. Genom tillsynen av jourverksamheten syftar man till att säkerställa en integration av social- och hälsovården. Tillsynsmyndigheterna företar styrnings- och inspektionsbesök till de jourenheter som ansvarar för jour dygnet runt inom hälso- och sjukvården (på riksnivå sammanlagt cirka tio enheter som innefattar enheter såväl inom socialvården som hälso- och sjukvården). Under besöken utvärderas organiseringen av enheternas funktioner samt kvalitet och verksamhetspraxis. Besöken fungerar som tillfällen för interaktion och styrning mellan verksamhetsenheterna och tillsynsmyndigheterna, och med hjälp av besöken samlas information om jourverksamhetens risker, data om uppföljning och indikatorer samt styrnings- och utvecklingsbehov som utnyttjas i större utsträckning även inom den nationella styrningen och tillsynen. Styrnings- och utvärderingsbesöken till hälso- och sjukvårdens jourenheter fokuserar på samarbetet med den prehospitala akutsjukvården och tillgången till vård särskilt i fråga om bruket av angelägenhetsklassifikationen 13

och uppföljningen av den samt telefonsystemet och dess basdata. Dessutom observeras egenkontroll, den övergripande helheten av patienternas vård och behandling, viktigaste förutsättningar för jourenheter enligt förordningen och samverkan med socialvården. Under styrnings- och utvärderingsbesöken till socialvårdens jour fäster man likaså uppmärksamhet vid samarbetet med den prehospitala akutsjukvården. Dessutom observeras egenkontrollen samt organiseringen av socialjour dygnet runt för säkerställande av brådskande och nödvändig hjälp. Socialvårdslagen förutsätter att man när socialjour tillhandahålls ska samarbeta med hälso- och sjukvårdens jour, räddningsväsendet, polisen, nödcentralen och vid behov med andra aktörer. Vidare fokuserar man under besöket på beslutsprocesser, rapporteringssystem och angelägenhetsklasser. Tillsynen över jourverksamheten koncentreras till slutet av året. Valvira bereder en gemensam blankettmall för tillsynsmyndigheterna som används för de frågor som behandlas under besöken och den promemoria som utarbetas efter besöket för att skapa enhetlig praxis. 2.2. Tillsyn över tjänster som ges i hemmet Tillsynsprogrammet stöder tjänster som enligt regeringsprogrammet ska ges utifrån barnens och familjernas behov och i förebyggande syfte genom att tillsyn inriktas dels på tillgången till tjänster som ges i hemmet och dels på en minskning av antalet äldre som vårdas på institution. Tillsynen fokuserar på tillgången till tjänster för barnfamiljer och äldre som ges i hemmet, genomförandet av långvarig vård och omsorg i kommunerna samt samarbetet mellan social- och hälsovården. I fråga om tjänster som ges i hemmet följer man även upp de allmänna kriterierna för tillgång till vård enligt hälsooch sjukvårdslagen som gäller allmänt för hela befolkningen, såsom tillgången till icke-brådskande vård. Därtill uppföljs genomförandet av läkemedelsbehandling. Fram till år 2017 gäller recept endast ett år. I social- och hälsovårdsministeriets förordning om förskrivning av läkemedel (1088/2010) konstateras att ett recept får förnyas endast om läkemedelsförskrivaren personligen har undersökt patienten inom det senaste året eller på basis av andra uppgifter tillförlitligt försäkrat sig om behovet av läkemedelsbehandling. Fortsatt medicinering förutsätter därmed att läkaren årligen gör sig förtrogen med patientens situation. Planeringen, organiseringen och tillhandahållandet av tjänster som ges i hemmet enligt socialvårdslagen samt egenkontrollen stöds genom regionala styrnings- och utvärderingsbesök. Vid regionala sammankomster genomgås även goda verksamhetsmodeller för verkställandet av den nya socialvårdslagen. En riksomfattande resumé sammanställs av dessa tillställningar varom information sprids på bred bas. I tabell 1 anges tillsynen över tjänster som ges i hemmet i fråga om äldre personer. I bilagan som gäller rekommendationerna om egenkontroll för år 2016 presenteras därtill tillsynsmyndighetens kvalitetsrekommendationer om tjänster som tillhandahålls dygnet runt för äldre personer. 14

Principer för tillhandahållande av långvarig vård och omsorg Vården och omsorgen ges primärt i hemmet eller genom tjänster som tillhandahålls i hemliknande förhållanden. Kommuner där hemservicetjänsterna för den äldre befolkningen inte har ökat efter år 2013 Tabell 1. Tillsyn över tjänster som ges i hemmet Föremål Kravnivå Tillsynsobjekt och indikatorfrågor för tillsyn (Separat enkät som kunskapsunderlag) Kommuner där andelen personer över 75 år i institutionsvård är över 2 % eller där institutionsvården inte i betydande grad har minskat efter år 2013 Bestämmelse Äldreomsorgslagen 14, 14 a och 15 a Behov av och tillgång till tjänster som stöder äldre personers förmåga att klara sig på egen hand Samarbetet mellan socialoch hälsovården i vården av äldre personer Tillgång till tjänster som motsvarar behovet Anmälan som görs av yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården till den kommunala myndighet som ansvarar för socialvården om att en äldre person, som är oförmögen att sörja för sin omsorg kommer att skrivas ut från vård eller behandling på en institution inom hälso- och sjukvården. Frågor: Hur stor andel av kommunens invånare över 75 år vårdas på institution?? Hur stor är andelen 75 år fyllda i kommunen som får hemservice? (Regelbunden/tillfällig) Kommuner som inte kan erbjuda tjänster enligt servicebehovet inom 3 mån räknat från beslut. Enheter där anmälan till tjänsteinnehavaren som ansvarar för socialvården inte har gjorts i god tid Kommuner som inte har överenskommen praxis om samarbetet mellan social- och hälsovården Frågor: Anmälan till tjänsteinnehavare som ansvarar för socialvården görs a) på utskrivningsdagen b) 1 2 dygn före utskrivningen c) 3 dygn före utskrivningen eller tidigare d) görs inte alls? Har samarbete mellan hälso- och socialvården överenskommits inom hemservicen? Finns det en beskrivning av praxisen? Gör man en bedömning av den totala medicineringen för äldre personer inom långtidsvården minst 1 gång/år? Äldreomsorgslagen 18 Äldreomsorgslagen 25 Hälso- och sjukvårdslagen 51 Hälso- och sjukvårdslagen 50 och 51 Förordningen om förskrivning av läkemedel 10 3. Tillsyn över tillgång till tjänster Tillsynen över tillgången till tjänster fokuserar på maximala väntetider till icke-brådskande vård, tidsfrister för utkomststöd och barnskydd, främjande av välbefinnande och hälsa samt förebyggande tjänster för barn och unga. 15

3.1. Tillsyn över lagstadgade maximala väntetider och tidsfrister Väntetider till icke-brådskande vård samt tidsfrister för utkomststöd och barnskydd En av riskerna i förändringen av servicesystemet för social- och hälsovården är att tillgången till bastjänster äventyras. Tillgången till ickebrådskande vård är i dagens läge en av primärvårdens smärtpunkter. Tidsfristerna för barnskydd och utkomststöd har övervakats utgående från situationsdata som producerats av THL sedan år 2014. Antalet kommuner som överskridit tidsfristerna har varit stort, men bland annat tack vare systematisk tillsyn är trenden nu minskande. Genom tillsyn av maximala väntetider och tidsfrister har man på ett positivt sätt kunnat påverka medborgarnas tillgång till bastjänster. Det nedan angivna innehållet av tillsynen över maximala väntetider och tidsfrister har utarbetats på basis av lagstiftning som gäller tills vidare. THL gör datainsamlingen och lämnar den till tillsynsmyndighetens förfogande. Den systematiska tillsynen över att maximala väntetider till vård iakttas sker inom primärvården en gång per år och inom den specialiserade sjukvården två gånger per år. Även tidsfristerna för barnskyddet kontrolleras årligen. Tillsynen över tidsfristerna för utkomstskyddet genomförs i regel genom styrning. I sitt tillsynsarbete tillämpar tillsynsmyndigheterna helhetsprövning. Myndigheterna fungerar i samarbete med serviceproducenterna för att åstadkomma permanenta lösningar och inleder i ett så tidigt skede som möjligt interaktiva samtal med de serviceproducenter som upprepade gånger verkar ha problem med att följa de lagstadgade maximala väntetiderna och tidsfristerna. Genom samtal görs en grundlig genomgång av orsakerna till problemen, och permanenta lösningar skapas tillsammans. Tyngdpunkten för tillsynen över tidsfristerna för barnskydd och utkomstskydd flyttas från reaktiv tillsyn till kommunernas egenkontroll. Tillsynsmyndigheterna vägleder de instanser som i kommunerna svarar för iakttagandet av tidsfristerna att inkludera uppföljningen i planen för egenkontroll för att tidsfristerna lagenlighet ska kunna säkerställas. Myndigheterna utreder också hur egenkontrollen fungerat i de olika tillsynsärendena. Vid tillsynen över maximala väntetider till vård används allt oftare styrningsoch utvärderingsbesök. Regionförvaltningsverken beslutar hur många besök de gör inom sitt område i stället för att enligt de traditionella förfarandena begära skriftliga förklaringar och redogörelser om tillgången till primärvård. Valvira gör cirka tre styrnings- och utvärderingsbesök inom tillsynen över väntetiderna till icke-brådskande specialiserad sjukvård. Valvira har utfärdat anvisningar om styrnings- och utvärderingsbesöken inom den specialiserade sjukvården för att åstadkomma enhetlig praxis. I tabellerna 2 4 nedan beskrivs myndighetstillsynen över maximala väntetider till icke-brådskande vård samt tidsfristerna för utkomststöd och barnskydd. i fråga om tillgång till vård visar tabellerna även tillsynsmyndigheternas arbetsfördelning. Bilagan med rekommendationer för egenkontroll för år 2016 innehåller tillsynsmyndighetens rekommendationer om väntetider till vård. 16

Tillgång till vård Omedelbar kontakt Tillgång till vård Tid till läkarmottagning senast inom den maximala väntetiden på 3 mån räknat från bedömningen av vårdbehovet Kontakt med hälsovårdscentralen fås omedelbart vardagar under tjänstetid Tid till tandläkarmottagning senast inom den maximala väntetiden på 6 mån från bedömningen av vårdbehovet Hälsocentralen har vårdsökande som köat över 90 dagar till läkarmottagning 80 % av telefonsamtalen når fram Hälsocentralen har vårdsökande som köat över 180 dagar till tandläkarmottagning AvoHILMO THL: s uppgifter AvoHILMO Tabell 2. Tillsyn över primärvård samt mun- och tandvård (inkl. Studenternas hälsovårdsstiftelses verksamhet); under tillsyn av RFV Föremål för tillsyn Kravnivå Indikator Kunskaps underlag Bestäm- melse Hälsooch sjukvårdslagen 51 Hälsooch sjukvårdslagen 51 Tabell 3. Tillsyn över specialiserad sjukvård (sjukvårdsdistrikt och kommunal specialiserad sjukvård) Föremål för tillsyn Bestämmelse Bedömningen av vårdbehovet inleds Ordnande av vård inom mentalvårdstjänsterna för barn och unga Ordnande av vård inom andra specialiteter Remisserna behandlas inom 3 veckor från det att de anlänt Vård ordnas senast inom den maximala väntetiden på 3 mån Vård ordnas senast inom den maximala väntetiden på 6 mån > 5 % av remisserna OCH över 10 remisser inom ett eller flera specialiteter behandlas längre än 3 veckor > 4 patienter /10 000 invånare har väntat på vård längre än 3 mån ELLER mer än 5 % per specialitet OCH i absoluta tal minst 10 patienter har väntat längre än 3 mån > 4 patienter /10 000 invånare har väntat på vård längre än 6 mån ELLER mer än 5 % per specialitet OCH i absoluta tal minst 10 patienter har väntat längre än 6 mån THL:s uppgifter THL:s uppgifter THL:s uppgifter Valvira (svdistrikten) RVF (kommuner) Valvira (svdistrikten) RFV (kommuner) Kravnivå Indikator Kunskapsunderlag Tillsynsmyndigheternas arbetsfördelning Valvira (svdistrikten) RFV (kommuner) Hälso- och sjukvårdslagen 52 och 53 Hälso- och sjukvårdslagen 53 Hälso- och sjukvårdslagen 52 I tabell 4 presenteras tillsynen över tidsfristerna för utkomststöd och barnskydd. 17

Tabell 4. Tillsyn över tidsfristerna för utkomststöd och barnskydd Föremål för tillsyn Kravnivå Indikator Bestämmelse Behandling av inledda ansökningar om utkomststöd inom tidsfristen Inledda ansökningar om utkomststöd behandlas senast inom sju vardagar Tidsfristerna följs inte Lagen om utkomststöd 14 a, b Bedömningen av servicebehovet och utredningen av barnskyddsbehovet i samband med den påbörjas inom utsatt tidsfrist Bedömningen av servicebehovet och utredningen av barnskyddsbehovet i samband med den slutförs inom utsatt tidsfrist Tidsfristerna följs inte Tidsfristerna följs inte Bedömningen av servicebehovet inom barnskyddet ska påbörjas senast inom 7 vardagar från det att ärendet inleddes Bedömningen av servicebehovet och behovet av barnskydd slutförs senast inom 3 månader Barnskyddslagen 26 och 27 a Socialvårdslagen 36 Barnskyddslagen 26 och 27 a Socialvårdslagen 36 3.2. Främjande av välfärd och hälsa samt förebyggande hälsotjänster för barn och unga Tyngdpunkten för hälsotjänsterna har enligt nationella riktlinjer flyttats till proaktiv, förebyggande verksamhet, främjande av hälsa och välfärd samt ordnande av tidigt stöd. Genom tillsynsprogrammet stöds regeringsprogrammets spetsprojekt Välfärd och hälsa, som syftar bl.a. till att främja medborgarnas hälsa och välfärd och att minska ojämlikheter. Tillsynsmyndigheterna bidrar till att målen uppfylls genom att bedriva planenlig tillsyn över främjandet av välfärd och hälsa som i huvudsak genomförs med hjälp av informationsstyrning. Valvira har utarbetat en godkänd, enhetlig plan över verkställigheten av tillsynen och det praktiska genomförandet handhas av regionförvaltningsverken. Inom den planenliga tillsynen över förebyggande hälsotjänster för barn och unga år 2016 kommer regionförvaltningsverken att slutföra tillsynen över de återkommande omfattande hälsoundersökningarna samt de styrningsinriktade tillsynsåtgärderna som gäller studerandehälsovården som helhet som inleddes år 2015. I bilagan som gäller rekommendationer för egenkontroll för år 2016 presenteras tillsynsmyndighetens rekommendationer om förebyggande hälsotjänster för barn och unga. 4. Tillsyn över tjänsternas innehåll och kvalitet 4.1. Egenkontroll Valvira ordnade i augusti 2015 ett riksomfattande seminarium i Helsingfors under temat social- och hälsovårdens egenkontroll. I samband med utvärderingen av seminariet konstaterades, att det finns ett behov av motsva- 18

rande regionala sammankomster. År 2016 anordnar Valvira tre regionala sammankomster om egenkontroll tillsammans med regionalförvaltningsverken. 4.2. Tillgodoseendet av självbestämmanderätten inom omsorger om utvecklingsstörda Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Syftet med ändringen är att stärka självbestämmanderätten för personer som får specialomsorger och öka deras förutsättningar att klara sig på gen hand samt att minska användningen av begränsningsåtgärder inom specialomsorgerna. Genom nya bestämmelser som föreslås i lagen eftersträvas en minskning av begränsningsåtgärder inom boendeservice och på institutioner. Med hjälp av lagändringen blir det möjligt för Finland att ratificera Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utgående från tillsynsmyndigheternas observationer och uppgifter som lämnats i privata serviceproducenters verksamhetsberättelser för år 2014 kan man dra slutsatsen, att åtgärder som ska betraktas som begränsningar av självbestämmanderätten används i rätt stor utsträckning inom boendetjänsterna och inom institutionsvården för utvecklingsstörda. Efter en mer täckande situationsbedömning och en riskanalys kommer tillsynen att inriktas på tillgodoseendet av självbestämmanderätten för utvecklingsstörda inom enheter för boendeservice som drivs av privata servicegivare inom socialvården, men också inom enheter för den offentliga socialvården. Valvira samlar in uppgifterna om tillgodoseendet av självbestämmanderätten och de begränsningsåtgärder som tillgripits med hjälp av verksamhetsberättelserna från privata serviceproducenter och som ett urval av offentliga enheter enligt adressuppgifter som fås av THL. Inom bägge sektorer används ett likadant frågeformulär, där regeringens proposition till lagstiftning angående specialomsorger om utvecklingsstörda, som lämnades hösten 2015, redan har beaktats. Dessutom utnyttjas den sammanställning av begränsningsåtgärder inom vården av utvecklingsstörda som samlats inom ramen för boendeprogrammet för utvecklingsstörda (s.k. Kehasprogrammet). Målet är att skapa en situationsbild om tillgodoseendet av självbestämmanderätten för utvecklingsstörda och användningen av begränsningsåtgärder innan de ändringar som ingår i regeringens proposition träder i kraft. På det sättet kan man utvärdera hur lagändringen påverkar och stärker självbestämmanderätten. Tillsynen genomförs i form av styrnings- och utvärderingsbesök, regionala sammankomster samt informationsstyrning. De regionala sammankomsterna är avsedda både för servicegivare och för servicetagare. Därtill görs vid behov oanmälda inspektionsbesök, om det finns information som ger grundad anledning till sådana. Datainsamlingen görs på våren, och utgående från resultaten ordnas styrnings- och utvärderingsbesök och sammankomster, huvudsakligen under höstens lopp. Bland annat följande omständigheter behandlas: egenkontroll, synlig (särskilda begränsningsåtgärder) och dold (regler, förbud, hinder) begränsning av självbestämmanderätten, 19

utredning och registrering av klientens egen vilja och önskemål olika sätt att minska användningen av begränsningar, samt beslutsfattande, dokumentering och klientens rättsskydd. För ordnandet av styrnings- och utvärderingsbesök och regionala sammankomster bereder Valvira en gemensam mall för tillsynsmyndigheterna för att skapa enhetlig praxis. I tabellen nedan beskrivs tillsynen över hur självbestämmanderätten tillgodoses. Tabell 5. Handikapptjänster; tillsyn över boendetjänster inom omsorgerna för utvecklingsstörda Föremål för tillsyn Tillgodoseendet av självbe stämmanderätten Kravnivå En person med utvecklingsstörning har rätt, vid behov med stöd av andra, till självbestämmande enligt sin förmåga, hemfrid, individualitet samt rätt att leva sitt självständiga liv utan onödigt ingripande. Tillsynsobjekt och indikatorfrågor Brister förekommer i tillgodoseendet av självbestämmanderätten och delaktigheten Personalen identifierar inte sina åtgärder som ingriper i självbestämmanderätten Verksamhetsenhetens anvisningar om begränsningspraxis saknas och/eller brister förekommer i dokumenteringen av dem och/eller anvisningarna är bristfälliga Klienternas egna val begränsas med boendeenhetens regler och verksamhetssätt och/eller ingripanden görs i invånarnas självbestämmanderätt på ett rutinmässigt eller förebyggande sätt Om dörrarna är låsta, gäller begränsningen av rörelsefriheten samtliga klienter eller har de personer vilkas rörlighet inte behöver begränsas möjlighet att gå ut om de så vill? Frågor: Har verksamhetsenheten utarbetat anvisningar om bruket av begränsningsåtgärder? Uppgörs det en plan eller motsvarande om begränsningarna för en klient, där klientspecifika begränsningsåtgärder har fastställts? Hålls verksamhetsenhetens / avdelningens ytterdörr låst så att klienterna inte fritt får gå ut från enheten/ avdelningen när de önskar göra det? Vilka av följande begränsningsåtgärder används vid verksamhetsenheten: a) fasthållande b) beslagtagning av ämnen och föremål c) kroppsvisitation d) begränsande av kontakter e) isolering f) begränsande hjälpmedel eller plagg (hjälpmedel och antal fall) g) vårdmässiga eller medicinska åtgärder mot personens vilja h) inspektion av klientens rum i) annan, vilken 20

Bilaga Rekommendationer till egenkontroll inom insatsområdena för år 2016 Kvaliteten hos tjänster som ges dygnet runt och är avsedda för äldre personer Tjänsterna för äldre personer ska utföras så att de stöder personens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga, förmåga att klara sig på egen hand och delaktighet (Äldreomsorgslagen 13 ). Föreståndaren för en verksamhetsenhet ska se till att det vid verksamhetsenheten ordnas egenkontroll i syfte att säkerställa att servicen är högkvalitativ, säker och tillbörlig (Äldreomsorgslagen 23 ). Valvira har 25.6.2014 utfärdat föreskrift nr 1/2014 om genomförandet av egenkontrollen. Inom egenkontrollen följer man upp sådana delområden i servicen som är kritiska och riskfyllda med tanke på kvaliteten och klientsäkerheten, och uppkomsten av fara förhindras i förväg. På basis av en riskbedömning har man konstaterat att åtminstone följande omständigheter bör säkerställas genom egenkontroll: Klientens vård- och serviceplan innehåller en målinriktad plan för främjande av rehabilitering och upprätthållande av funktionsförmågan (Socialvårdens klientlag 7, Äldreomsorgslagen 13, 14, 16, Socialvårdsförordningen 11 ) Läkemedelsbehandlingen kontrolleras minst halvårsvis för de klienter vilkas hälsotillstånd förutsätter detta (Patientlagen 4 a, Hälsooch sjukvårdslagen 8, SHM:s förordning om journalhandlingar, SHM:s handbok Säker läkemedelsbehandling). Klientens funktionsförmåga och välbefinnande stöds genom att följande funktioner säkerställs för klienten: - Näring: Pausen mellan kvällens sista och morgonens första måltid är högst 11 timmar, klienterna vägs, (rekommendation av statens näringsdelegation (13.1.2010), som enligt förarbetena till äldreomsorgslagen (RP 160/2012 rd) ska beaktas vid ordnandet av måltider för äldre personer) - Möjlighet att vistas utomhus och delta i meningsfull verksamhet (Äldreomsorgslagen 1, 13 1Fh, 19 ) - Självbestämmanderätt och delaktighet: Klientens egen åsikt beaktas, hans eller hennes privatliv och individualitet respekteras, begränsningsåtgärder används endast som sista alternativ och enligt proportionalitets- och rimlighetsprincipen (Äldreomsorgslagen 6, 14, 16, Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 4, 8, Patientlagen 3, 6, Grundlagen 7, 10, 11, 19, 22 ) 21